Formatera celler som text i Calc

Jag fick en fråga i en kommentar om automatisk formatering av celler i Calc. Närmare bestämt: Om man matar in Fr 1 i ett fält…

Jag vill att det ska stå Fr 1 i cellen och inget annat...

…Så förvandlas det automatiskt till datumformat när jag går till nästa cell.

Så fort jag går till nästa cell förvandlar Calc Fr 1 till numeriskt datumformat. Det vill inte jag!

Calc handlar om matematik. Därför är grundinställningen att det som matas in är siffror och ska ingå i beräkningar. Vad gör man om man inte vill att Fr 1 automatiskt ska förvandlas till ett datum?

Det finns några olika sätt:

1. Sätt en apostrof ’ innan Fr 1. Med detta prefix tolkar Calc att det som matas in i fältet är text. Denna lösning gäller för en enda cell.

Skriv en apostrof innan Fr 1 så formateras cellen som text.

2. Om man har många värden, till exempel i en kolumn, man vill ha som text, är den första metoden omständlig. Då kan man istället göra så här:

Markera de celler, den kolumn eller det område där du vill ha textceller.

Under Format – Celler… Väljer du Text. Då formateras alla valda celler som textceller. Man kan även högerklicka på de celler man valt och välja Formatera celler…

Under Formatera celler kan man ange flera olika format för celler, bland annat Text.

På detta sätt kan man göra så att till exempel en hel kolumn automatiskt formateras som text.

Jag har matat in Fr 1, Lö 2, Sö 3 i båda kolumnerna. Den vänstra är formaterad som text. Den högra har standardformatering. Sö 3 kommer att förvandlas till 10-03-03 så fort jag lämnar cellen.

Kom ihåg: Om fält formateras som text går det inte att använda dem för beräkningar!

Tags:

Hur man får text att flöda runt tabeller i OOo Writer

Tabeller i OOo Writer är designade så att text inte kan flöda runt dem. I de flesta fall är detta kanske inget större problem. Om man  har en liten tabell blir det dock störande om texten inte kan flöda runt den.

Det är fult med små tabeller som text inte kan flöda runt.

OOo:s design går inte att komma runt. Text kan inte flöda runt tabeller. Text kan dock flöda runt ramar. Om man placerar tabellen inuti en ram kan text flöda runt den. Ramen kan göras osynlig. Slutresultatet blir att man har en tabell som text kan flöda runt.

Gör så här:

1. Skapa din tabell.

2. Skapa en ram (Infoga – Ram…).

Här är tabellen och ramen jag använde i inlägget.

Genom att dubbelklicka på ramen kommer du åt inställningarna.

  • fliken typ avmarkerar du Automatisk storlek – Ramen får inte längre vissa minimimått.

se till att avmarkera automatisk storlek. Ramen ska istället anpassas för tabellen.

  • fliken Textanpassning ser du till att Parallell är markerat (eller något annat alternativ om du vill att text ska föda runt ramen på annat sätt.).

På fliken Textanpassning kan man välja hur text ska flöda runt ramen. Jag väljer Parallell så att text kan flöda runt på alla sidor.

  • fliken Inramning väljer du Ingen för Linje – Ramen blir osynlig. Avstånd till innehåll sätter du till 0 – Ramen lägger sig kant i kant med tabellen.

På fliken inramning väljer man Ingen för linje om man vill att ramen ska vara osynlig.

3. Markera hela tabellen. Dra och släpp den i ramen. Ramen kan behöva litet efterarbete för att bli lagom stor. Du får förmodligen också en tom ”skuggtabell” du kan radera.

4. Färdigt! Ramen med tabellen kan placeras på önskat ställe och texten flödar runt den.

Nu flödar texten obehindrat runt tabellen. Tabellen går att flytta dit man vill. Att placera små tabeller så här är snyggare än som på den första bilden.

Det är jättebra att OOo har en strikt design. Det är ännu bättre att OOo är så lätt att lura…

Tags: ,

Hemliga OpenOffice

I OpenOffice kan man lösenordsskydda filer. Man gör det då man sparar dokument i dialogfönstret för Spara. Man kan lägga till lösenord på befintliga dokument genom att spara om dem med Arkiv – Spara som…

Om du ger ett lösenord kan dokument bara öppnas med hjälp av det. Om du ska vara säker ska du ge dokument ett långt och slumpmässigt namn. Inget ord från något språk. Du ska blanda stora och små bokstäver, siffror och specialtecken (@_{/\).

Dialogrutan för Spara har en valmöjlighet att ge filen ett lösenord. Gör man det krypteras filens innehåll.

Hur pass säker är man?

OOo är bättre än till exempel gamla MS Officeversioner. OpenOffice krypterar själva filen med en stark algoritm. MS Office lade bara till ett lösenord, men lät bli att kryptera filen. I MS Office räckte det med att man hade ett program som kunde läsa källkoden. Då behövde man inte ens knäcka lösenordet. Nu har MS Office ryckt upp sig på detta område.

Man ska vara medveten om att all kryptering kan knäckas. Man laddar filen i speciella datorprogram som gör jobbet. Antingen kör man ordigenkänning då ord på alla språk testas, eller bruteforce, då datorn räknar igenom möjliga kombinationer. Det kan ta tid. Förr eller senare knäcks krypteringen.

OpenOffices krypteringsalgoritm är stark, men lever inte upp till de högsta säkerhetsnivåerna. Vill man nå dit bör man spara filer på en krypterad disk eller kryptera filerna med andra verktyg än OOo:s.

Var försiktig när du använder lösenord och krypterar filer och diskar! Om du glömmer ditt lösenord är det mycket svårt att få tillbaka innehållet. Samma sak gäller om det blir fel på en krypterad fil eller disk.

Tags: ,

Pling Plingeli Plang!

Jag råkade läsa en dikt av Esaias Tegnér (1782-1846) från 1810-talet. Den är mindre känd än storverk som Frithiofs Saga och Mjältsjukan. När man väl har fått den i huvudet är det dock nästan omöjligt att få bort den.

Fosforister

Pling, Plingeli, Plang!

Kling, Klingeli, Klang!

Stämmor af silfver, hufvu’n af bly,

svaga hjärnor, bleknad hy.

Esaias Tegnér en mästare på att använda svenska språket, men inte alltid så snäll...

Dikten behöver nog kommenteras. Fosforister var de svenska romantikerna. De fanns mest i Uppsala. De gav ut en tidning som hette Phosphoros. Därför kallades de Fosforister. Namnet syftar på morgonrodnaden. Man såg sig som stora kulturrevoltörer som skulle få en ny dag att gry över den förstockade svenska kulturen. Fosforisternas store ledare var Per Daniel Amadeus Atterbom (1790-1855). Han var känd hypokondriker. Det är säkert han som åsyftas med bleknad hy (och förvisso med svaga hjärnor). Som romantiker skulle man må litet dåligt. Man skulle gärna ha TBC och dö ung. Det hörde till.

Tegnér var Lundensare och gav inte mycket för romantiker från Uppsala. Han och Atterbom smädade varandra friskt.

Vad kan vi lära av den store Tegnér?

Experimentera med språket. Tänk och skriv på nya sätt. Språket tål att utforskas. Läs högt. Tegnérs dikt blir riktigt bra först när man läser den högt. Då känner man rytmen. Numera läser vi nästan alltid tyst. Vi har förlorat en dimension i språket. Det vackra kommer ofta fram först då man läser högt.

Utnyttjar man språket kan en smädedikt slå an ännu efter tvåhundra år!

Tags:

Ordkomplettering i OpenOffice Writer

En funktion som retar en del användare rejält och som andra tycker är smått fenomenal är ordkomplettering. När man skriver i Writer föreslår programmet hur ord kan skrivas färdigt medan man skriver. Genom RETUR accepterar man föslaget. Om man inte accepterar fortsätter man bara att skriva.

Ordkomplettering i aktion. En underbar funktion eller ett riktigt ohägn? Välj sälv!

Under Verktyg – Alternativ för autokorrigering, fliken Ordkomplettering kan man ställa in funktionen som man vill ha den.

Här finns alla inställningar för ordkomplettering. Man kan till och med stänga av den.

  • Man kan avaktivera den helt – Underbart för de som hatar funktionen! Bocka bara av den första rutan: aktivera komplettering av ord.
  • Man kan göra så att Writer infogar ett blanksteg efter ordet.
  • Man kan göra så att föreslagna ord visas som tipshjälp istället för ett utskrivet ord.

Man kan visa ordkomplettering som tipshjälp om man tycker det är bättre.

  • Man kan Samla ord, Writer samlar då längre ord som förekommer flera gånger i det dokument du skriver på en lista.
  • Nytt i OOo 3.2 är att man kan bocka för om man vill tömma listan då man stänger dokumentet. Det gör att varje dokument får en individuell lista med ord respektive att ordlistan förs över mellan dokument.
  • Man kan ställa in om man accepterar förslag med andra tangenter än RETUR.
  • Man kan ställa in hur långa ord ska vara för att Writer ska komma med förslag.
  • Slutligen kan man ställa in hur lång man vill at tens ordlista ska vara.

Några tips:

För att funktionen ska fungera måste man ha ordlistan för det språk man skriver på installerad. Utan ordlistan fungerar inte funktionen. Om man skriver på svenska måste man alltså ha den svenska ordlistan installerad som ett tillägg. Den följer med automatiskt i SUN:s OpenOffice, men inte om man installerar Go-oo i en Linuxdistribution. Där måste man installera den manuellt.

Om man installerar ordlistor för andra språk än svenska  fungerar ordkomplettering även på dessa språk.

Det kan uppstå problem om man har dokument på svenska och till exempel engelska öppna samtidigt. Då förs ord på båda språken in i listan. Det gör att man kan få litet lustiga förslag att komplettera ord. I sådana fall har jag valt att tömma listan. Den nyskapas ganska snabbt automatiskt.

Så här ser mina inställningar ut för ett aktuellt dokument. Jag har utökat antalet ord till 700. Flera orden i listan är långa och svårstavade. Det är skönt att få hjälp att skriva ut dem.

Jag tycker att Ordkomplettering är en av de riktigt starka sidorna i Writer. Det tar ett litet tag att vänja sig. Sedan är det väldigt skönt att slippa skriva ord som Vitterhetsakademien gång på gång. Som alltid är det tycke och smak och arbetsuppgifter som styr hur man ställer in OpenOffice!

Tags: , ,

Göra en broschyr i OpenOffice

Jag har skrivit om hur man kan utnyttja en webbtjänst för att göra en broschyr från en pdf-fil. Det går att göra broschyrer direkt i OpenOffice. OpenOffice klarar att bryta sidor så att du får två sidor på en A4-sida. Sidorna hamnar i rätt ordning så att du efter utskrift kan häfta ihop dem. Det går att skriva ut dubbelsidigt även på en skrivare utan duplex genom att mata papper för hand. I slutänden får du en broschyr i A5-format.

Gör så här:

När du har dokument du vill göra till broschyr färdigt går du till Arkiv – skriv ut…

Klicka på Fler…

Kryssa i rutorna Högersidor och Prospekt. Avmarkera rutan Vänstersidor. Klicka på OK.

Börja med att bocka för Högersidor och Prospekt... (Ibland är översättningen av OOo inte den bästa. Varför kallar man det inte för broschyr? Prospekt är något annat för mig.)

I dialogrutan för skrivare klickar du nu på knappen Egenskaper. Se till så att skrivaren är inställd på Landscape. Klicka på OK.

Ställ in din skrivare så att den skriver ut Landskap istället för Porträtt. (På tvären istället för på höjden.)

Nu kan du skriva ut. Skrivaren skriver ut på ena sidan av papret. Lägg märke till att sidorna hamnar i konstig ordning. Det är sidbrytningen för att papprena ska kunna häftas samman till en broschyr.

Jag har inte duplex på min skrivare. Därför måste jag mata de papper som skrivit ut för hand för att skrivaren ska skriva ut på baksidan (Egentligen la jag dem på rätt håll i magasinet.). Några inställningar måste nu ändras.

Gå in på Arkiv – Skriv ut – Fler… Kryssa nu i rutan Vänstersidor och avmarkera Högersidor. Prospekt ska fortfarande vara markerat. Klicka OK.

I andra rundan utskrifter bockar du för Vänstersidor och Prospekt...

Vänd på papren, mata antingen för eller lägg in dem i skrivarens pappersmagasin.

Skriv ut.

Om allt går som du ska har du nu två sidor text på fram- och baksida av papprena. Sidorna är ordnade så att du kan häfta ihop dem till en broschyr.

Tips:

  • Det kan vara lurigt innan man kommer på hur man ska vända papper för att utskriften ska hamna rätt på baksidan. Testa på en eller ett par sidor först så att du får in rätta knycken innan du skriver ut en hel bok.
  • Alla skrivare är olika. Man måste testa inställningarna för att få allt att stämma på den skrivare man använder.
  • Det kan vara bra att du efter ett arbete av den här typen ser till att inställningarna för skrivaren återgår till standard så att inte nästa utskrift blir en broschyr av misstag.

Tags:

De fem bästa skälen att inte använda OpenOffice

1. Varför ska jag använda något som är gratis när jag har tillräckligt med pengar för att betala för mina datorprogram?

2. OpenOffice har inte Ribbongränssnittet. Ribbon är hopplöst, men det är så kontorsprogram ska se ut.

3. Jag undviker fria filformat. Det är bättre någon annan kontrollerar mina filer, annars blir det lätt fel.

4. Jag kan inte korsreferera mellan indexposter i Writer.

5. Jag kan inte hitta OpenOffice på The Pirate Bay. Det är enda stället jag skaffar datorprogram på.

Tags:

Kommentarer i OpenOffice exporterade i pdf-filer

I OpenOffice kan man sätta in anteckningar, eller som det sedan OOo 3.2 heter, kommentarer, på post-it lappar i marginalen, Infoga – Kommentar. Det går att göra så att kommentarerna följer med då man exporterar dokument som pdf-filer, Arkiv – Exportera som pdf. Man bockar i rutan Exportera kommentarer. Då följer de med – i teorin.

Om man bockar i rutan Exportera kommentarer följer alla små post-it lappar med i PDF-filen. I teorin...

Jag har upptäckt att detta inte fungerar särskilt väl. Det är långt ifrån alla pdf-läsare som klarar av att visa kommentarer. De som gör det visar kommentarerna på olika sätt. Detta är ett litet och ganska nördigt problem. Om man använder kommentarer och skickar filer som pdf ska man dock vara medveten om att mottagaren måste välja rätt pdf-läsare.

Jag har testat dessa program:

  • I Ubuntu Linux klarar inte dessa pdf-läsare av att visa kommentarer:

Evince

Foxit Reader

Xpdf

  • Pdf-läsare som klarar kommentarer är:

Okular

Adobe Reader

Okular visar kommentar som en liten symbol ovanför texten. När man högerklickar på den kan man läsa kommentaren på en illgul post-it lapp.

Okular visar verkligen kommentarerna som post-it lappar. En del kan uppskatta det. Jag tycker att det är litet avigt.

Adobe Reader samlar alla kommentarer längst ner i dokumentet.

Adobe Reader visar kommentarer på ett genomtänkt sätt. De flaggas med en symbol i marginalen och samlas på ett ställe i dokumentet.

I Linux är Adobe Reader en stor installation. Programmet är långsammare än andra pdf-läsare. Dessutom är det inte fri programvara, vilket kan störa en del. Okular är ett intressant program, som dock känns litet avigt. Jag skulle helst inte använda något av dem.

  • I Windows testade jag dessa program:

Sumatra klarade inte av att visa kommentarer.

Foxit Reader lyckades här, men platshållarna i texten är förfärliga. Kommentarena visas på liknande sätt som i Adobe Reader. Synd att Foxit Reader saknar funktionen i Linux.

Platshållarna för kommentarer i Foxit Reader är förfärliga. Det ser ut som om FRA varit framme och censurerat texten...

Själva kommentarerna visas på nästan samma sätt i Foxit Reader för Windows som i Adobe Reader.

Adobe Reader har inga problem med kommentarer i Windows. De hanteras på samma sätt som i Linux.

Det är viktigt att kommentarer når fram. Annars hade man inte gjort besväret att skriva dem. Lärare och studenter, medförfattare och läsare utbyter tankar om texter på detta sätt. Det är en brist att så många pdf-läsare inte kan visa dem. Det är en ännu större brist att man inte får ett meddelande om att det finns saker som programmet inte klarar av att visa. Man kan alltså inte ens veta om filen man läser har kommentarer.

Jag ska inte överdriva problemet. Det är bara i en viss situation som många aldrig hamnar i det uppstår problem. Om du tillhör dem som använder kommentarer i OOo och skickar filer som pdf, se till att mottagaren har en pdf-läsare som klarar av att visa dem!

Tags: ,

Spionprogram i OpenOffice

Nja, så illa är det inte riktigt!

Alla som installerar OpenOffice får sedan något år efter andra programstarten en fråga om man vill vara med i ett Förbättringsprogram. Funktionen finns bara i SUN:s version, inte i Go-oo som också ligger till grund för OpenOffice i de flesta Linuxdistributioner. Om man klickar Ja kommer OpenOffice att med jämna mellanrum att skicka rapporter till utvecklarna. Rapporterna innehåller information över hur man använder programmet, vilka kommandon man ger och hur man ger dom. Man kan under Verktyg – Alternativ – OpenOffice.org Förbättringsprogram, gå in och ändra sina inställningar. Man kan när som helst växla mellan att vara med och inte vara med.

Här kan man växla mellan att vara med i Förbättringsprogrammet eller inte

Man kan även se innehållet i rapporterna som skickas. Inte för att jag förstår allt. Tabellen ser mycket krångligare ut än det jag skrivit idag.

Jag hoppas att utvecklarna har nytta av vad jag gjort i OOo idag!

Var och en måste bestämma om de vill medverka eller inte. Jag är personligen kritisk till att skicka information till diverse programvarutillverkare. I det här fallet har jag dock valt att medverka. Det är ett sätt för mig som storanvändare av OpenOffice att hjälpa till att förbättra programmet. Ett skäl till att jag medverkar är att jag kan kontrollera vad som skickas och jag kan när som helst avböja till fortsatt medverkan.

Vad är det då för nytta med spioneriet? De enorma mängder data man har samlat in har tagit tid att bearbeta. Hittills har vi som användare inte fått särskilt mycket tillbaka av det vi skickat in. I nästa version, OpenOffice 3.3 kommer dock några nyheter som utvecklats med hjälp av data man samlat in.

Första resultaten av Project Renaissance, OpenOffices nya användargränssnitt kommer att vara det mest påtagliga. Där har man haft stor nytta av att kunna kartlägga vilka kommandon vi användare ger och hur vi ger dem. Jag tror att OOo:s kommande gränssnitt har alla förutsättningar att bli väldigt bra. Delvis beroende på Förbättringsprogrammet.

Ett annat resultat är ett sökfönster i verktygsraden som kommer att förbättra sökfunktionen. Genom Förbättringsprogrammet har man kartlagt hur användare söker i dokument. I fortsättningen kommer inget speciellt sökfönster i att ploppa upp och täcka halva skärmen. I alla fall enkla sökningar kan göras direkt i verktygsraden. Jag tror att det blir en riktigt bra förbättring.

Tags:

Snygga 3D-objekt i Draw

Ibland behöver man snygga 3D objekt för illustrationer. I OOo Draw är det jätteenkelt.

Gör så här:

1. Öppna Visa – Verktygsrader 3D-objekt. På verktygsraden som öppnas väljer du en grundform, till exempel ett klot.

Man kan välja mellan flera grundformer. Dessa kan man manipulera ytterligare.

Dra upp ett klot i lämplig storlek på arbetsytan. Som grund har den en blå nyans.

Som grund är figurer i Draw blå. Det går lätt att ändra.

Detta ska vi ändra på.

2. Öppna ditt galleri. Verktyg – Galleri. Du kan använda alla bilder du har i Galleriet. OOo levereras med ett litet antal mönster och clipart. Läs här om hur du laddar hem tusentals användbara bilder och här om hur du lägger in egna bilder i Galleriet.

Man kan lätt fylla sitt Galleri med tusentals bilder.

3. Välj ett snyggt mönster eller figur du vill använda på klotet. Håll nere CTRL+SHIFT och dra bakgrunden/bilden till klotet. Det fastnar automatiskt som yta. Mönster blir heltäckande.

Mönster täcker figuren med en jämn yta.

Figurer är trixigare att få till. Hur de blir beror på hur stora de är. Man får testa sig fram!

En nyckelpiga från OpenClipart blir ett snyggt motiv!

4. Om du vill ändra 3D-inställningarna högerklickar du på klotet och väljer 3D-effekter.

Med 3D-effekter kan man manipulera bilden.

I dialogrutan som öppnas kan du ändra det mesta som ljussättning, färger och rotation.

Man kan få nyckelpigan att se ut på olika sätt.

Vad kan man använda dessa figurer till? Ett sätt är att infoga dem i punktlistor. Det livar upp och gör listor roligare att läsa!

En alldeles vanlig lista kan man få att se mer spännande ut med 3D-figurer som punktuppställningstecken.

Tags: , ,