Aug 222014
 

flattr this!

Jag nyinstallerade nyligen Linuxdistributionen Kubuntu med skrivbordsmiljön KDE på en dator. Då man reglerar ljudvolymen uppstår ett hemskt ploppljud som föröder musikupplevelsen. På mina gamla datorer, på vilka jag kört Kubuntu sedan länge, har jag inte detta problem. Det är en grundinställning man valt att piffa till. Som tur är det möjligt att ta bort det nedrans ploppljudet. Det tog dock onödigt lång tid att förstå hur. Varför detta ska vara så krångligt förstår jag litet litet som att ploppljudet är en grundinställning. Gör så här:

1. Klicka på ljudikonen i systembrickan. Klicka på knappen ”Anpassa kanaler”.

skärmdump60

2. Välj fliken Allmänt. Bocka av rutan ”Volymåtermatning” (borde kallas ”Stäng av det nedrans ploppljudet”, vem begriper vad ”Volymåtermatning” är?)

Volymåtermatning

3. Stäng dialogrutorna. Eventuellt måste man logga ut/logga in eller starta om kmix (ljudet i KDE) innan ploppljudet försvinner.

Det är sådana här inställningar gömda långt ner i dialogrutor och menyer som kan driva en till vansinne i KDE. KDE är dock en underbar skrivbordsmiljö med fantastiska inställningsmöjligheter, men långt ifrån intuitiv eller överblickbar.

 

Jun 292014
 

flattr this!

Jag har fått flera läsarfrågor om hur man snabbt lär sig terminalen i Linux.

Nu är det sommar och semester. Man ska inte ägna sig åt arbete och avancerade övningar och arbete. Därmed inte sagt att man inte kan använda terminalen…

Ett roligt sätt att fördriva sin semester är genom att spela datorspel. På senare år har det blivit enklare att spela i Linux. Steam har till exempel nu över 500 spel för Linux.

En sann Linuxanvändare föraktar givetvis grafiskt krims-krams och proprietära licenser som kan få datorn att börja brinna. En sann Linuxanvändare spelar givetvis i terminalen. Här är fem bra spel man enkelt kan installera och köra i Ubuntubaserade Linuxdistributioner.

1. Nethack

En Dungeoncrawler/rollspel som heter duga! Förlagan till Baldurs Gate och liknande grafiska spel.

Nethack är en klassisk Dungeoncrawler, stort, snyggt och mycket svårt!

Nethack är en klassisk Dungeoncrawler, stort, snyggt och mycket svårt!

Det är svårt och man måste läsa manualen för att ha en chans att ta sig igenom. För att komma åt manualen ger man kommandot:

man nethack

Manualen för Nethack är nästan lika rolig som själva spelet och innehåller allt man behöver för att överleva

Manualen för Nethack är nästan lika rolig som själva spelet och innehåller allt man behöver för att överleva

sudo apt-get install nethack-console

Starta i terminal med:

nethack

2. Moon-buggy

Ett slags racerspel på månen. Man kör sin lilla månlandare och ska undvika hål och andra hinder genom att hoppa. Mycket svårt och körkortet är helt klart i fara!

Moon-buggy blir otroligt svårt på litet högre nivåer! För den som vill öva fingerfärdighet och reaktionsförmåga är det ett måste

Moon-buggy blir otroligt svårt på litet högre nivåer! För den som vill öva fingerfärdighet och reaktionsförmåga är det ett måste

sudo apt-get install moon-buggy

Starta med

moon-buggy

3. Bastet

Tetris i terminalen!

Bastet är Tetris i terminalen

Bastet är Tetris i terminalen

sudo apt-get install bastet

bastet

4. BSD-Games

En stor samling spel och annan pyssel man inte får missa! Bland annat finns det skärmsläckare som man aktiverar om chefen kommer på att man spelar. Modulerna som ingår finns beskrivna här.

Här är skärmsläckaren rain ur BSD-games. Som alla vet är en snygg skärmsläckare ett måste då man arbetar i terminalen!

Här är skärmsläckaren rain ur BSD-games. Som alla vet är en snygg skärmsläckare ett måste då man arbetar i terminalen!

sudo apt-get install bsdgames

5. Ninvaders

Gamla arkadspelet Space Invaders i terminalen!

Ninvaders

sudo apt-get install ninvaders

ninvaders

Det finns massor av spel av hög klass för terminalen. En sida som försöker lista alla terminalspel finns här. En del är bara att installera rakt av medan andra kräver litet mer arbete.

Jun 242014
 

flattr this!

Operativsystem kommer med ett litet antal förinstallerade typsnitt.

Bra typsnitt är dyra. Ett alternativ är att använda fria typsnitt.

Google har en mycket stor samling fria typsnitt av hög kvalitet. Man kan använda dem i Googles applikationer på Nätet och man kan ladda ner och använda dem lokalt ett och ett.

Ibland vill man ha tillgång till alla typsnitt lokalt och välja vilka man vill använda i lugn och ro. Man kan testa dem i dokument och bläddra bland dem med en typsnittsvisare. Genom några enkla kommandon kan man ladda ner alla Googles typsnitt till sin dator. Det blir 3,5 GB typsnitt.

På Ubuntubaserade system gör man så här:

1. Installera Mercurial:

sudo apt-get install mercurial

2. Ladda ner typsnitten:

hg clone https://googlefontdirectory.googlecode.com/hg/ googlefontdirectory;

Kommandot tar lång tid eftersom det är mycket som ska laddas ner: 3,5 GB. Kommandot skapar en mapp i hemmappen som heter googlefontdirectory. I denna ligger undermappar med massor med typsnitt.

Så här ser det ut i mappen googlefontdirectory. Typsnitten är sorterade i undermappar efter licens

Så här ser det ut i mappen googlefontdirectory. Typsnitten är sorterade i undermappar efter licens

En liten del av alla de typsnitt man kan ladda ner från Google. Typsnitten ligger i separata mappar

En liten del av alla de typsnitt man kan ladda ner från Google. Typsnitten ligger i separata mappar

För att använda typsnitt skapar man mappen .fonts i sin hemmapp (om den inte redan finns). Punkten i mappnamnet visar att mappen är dold och man behöver ställa in sin filbläddrare för att visa dolda filer för att se den.

Därefter kopierar man över de typsnitt man vill använda från googlefontdirectory till .fonts. Man måste starta om öppna program för att de ska läsa in de nya typsnitten.

Man behöver bara kopiera över själva typsnittsfilerna till .fonts. Typsnittsfilerna är markerade på bilden. De har en ändelse på .ttf eller .otf beroende på vilket sorts typsnitt det är.

Man behöver bara kopiera över själva typsnittsfilerna till .fonts. Typsnittsfilerna är markerade på bilden. De har en ändelse på .ttf eller .otf beroende på vilket sorts typsnitt det är

För att uppdatera Googles typsnitt kan man då och då köra kommandot:

cd googlefontdirectory; hg pull;

Det går att ladda ner Googles typsnittssamling till andra system. Hur man gör det kan man läsa om på Googles hemsida, det är därifrån jag hämtat detta tips.. Jag har inte testat hur det fungerar med andra system än Linux och överlåter därför instruktionen till Google.

 

Jun 112014
 

flattr this!

Det förträffliga bildbearbetningsprogrammet GIMP har en del ganska svaga skrivarinställningar som inte alltid motsvarar programmets möjligheter. Om man till exempel  vill skriva ut flera bilder på en och samma sida kan det bli problem. Att skriva ut flera bilder på en sida är mycket användbart om man till exempel gör fotoalbum eller redigerar bildsidor. En möjlighet man inte ska glömma är att man kan spara sammanförda bildsidor som nya bilder eller PDF-filer i GIMP.

Ett sätt att skriva ut flera bilder på en sida är med hjälp av skriptet IGLO, (Image Grid LayOut). Då man laddat ner skriptet lägger man det i undermappen scripts i sin inställningsmapp för GIMP och startar om GIMP.

Därefter finns skriptet under menyn Verktyg.

Då man använder IGLO öppnar man först alla bilder man vill skriva ut på samma sida.

 

Här har jag öppnat flera instanser av samma bild. Jag vill ha dem utskrivna på en och samma sida

Här har jag öppnat sex instanser av samma bild. Jag vill ha dem utskrivna på en och samma sida

 

Därefter startar man IGLO.

 

IGLO finns under Verktyg

IGLO finns under Verktyg

 

IGLO sammanför alla öppna bilder till en bildsida färdig att skrivas ut eller sparas, som bildfil eller PDF.

 

Nu finns alla mina bilder på en och samma sida färdiga att skrivas ut

Nu finns alla mina bilder på en och samma sida färdiga att skrivas ut

 

IGLO har många inställningsmöjligheter som bilder per rad och kolumn, mellanrum, bakgrundsfärg med mera.

 

IGLO har många inställningsmöjligheter som gör att man kan skräddarsy utskriftssidor

IGLO har många inställningsmöjligheter som gör att man kan skräddarsy utskriftssidor

 

Läs mer på skriptets hemsida.

 

 

 

 

Maj 032014
 

flattr this!

Jag råkade hitta en artikel som jämför olika kalkylprogram på hög nivå. Den heter StatisticalAccuracy of Spreadsheet Software av Kellie B. K Eeling och Robert J. Pavur och är publicerad 2011 i The American Statistician.

De flesta jämförelser av datorprogram brukar vara reklam för något program eller hålla sig till basala funktioner. Man brukar utöver det framhålla att det finns mängder av funktioner som ingen använder och hur bra gränssnittet är. Man brukar sällan gå in på hur program klarar riktigt avancerade funktioner och hur pass rätt uträkningar blir i kalkylprogram.

Artikeln är intressant i många avseenden. Författarna jämför Excel 2007 och 2010, Google Docs, Quattro Pro, Gnumeric och OpenOffice Calc och hur de klarar avancerade statistiska beräkningar. För dem som som inte klarar av matematiken rekommenderar jag att läsa sammanfattningen.

Det är viktigt att statistiska beräkningar blir rätt eftersom de påverkar beslut och planering. Det gäller därför att de program man använder räknar rätt.

Litet överraskande är det i särklass bästa programmet Gnumeric som spelar i en egen division. Gnumeric är Gnomes kalkylprogram, är fri programvara och gratis.

Excel 2010 var bättre än Excel 2007 och sämst var Google Docs. Calc klarade sig hyfsat.

Det är skrämmande att Excel, som många anser vara juvelen i MS Office, är och framför allt har varit, uselt på att räkna och även om det blivit bättre ligger det ungefär jämsides med Calc. Man undrar hur många beslut som fattats utifrån felaktiga beräkningar i Excel. Det är faktiskt en skrämmande tanke.

De dyraste kommersiella programmen var inte bättre än fria program. Varför ska man betala för program som inte är bättre än gratisalternativ?

I slutet av artikeln skriver författarna att:

Professors should be cautious in recommending open source software to students, but Gnumeric provides a free alternative that generally outperforms the five other spreadsheet packages compared in this study.

Varför professorer ska vara försiktiga att rekommendera fri programvara framgår inte. En stor fördel med Gnumeric, Calc och annan fri programvara är bland annat att kunniga matematiker kan studera hur programmen utför beräkningar. Detta är omöjligt i proprietära program som Excel. En matematiker har ingen chans att ta reda på varför resultaten blir fel eller korrigera felaktiga algoritmer eftersom källkoden inte är tillgänglig.

Apr 262014
 

flattr this!

Nu har utvecklarna av LyX släppt en ny version av dokumentprocessorn LyX, version 2.1. versionen innehåller mängder med nya funktioner jämfört med gamla 2.0-serien som man kan läsa kortfattat om här och utförligt här.

 

Några nyheter

En sak som jag genast fastnade för är att man har tillgång till betydligt fler typsnitt i ren LaTeX-miljö.

 

I LyX 2.0 har man som grund tillgång till ett ganska litet antal högklassiga typsnitt

I LyX 2.0 har man som grund tillgång till ett ganska litet antal högklassiga typsnitt

 

I LyX 2.1 har antalet tillgängliga typsnitt utökats högst väsentligt. Bra för den som vill variera sina dokument!

I LyX 2.1 har antalet tillgängliga typsnitt utökats högst väsentligt. Bra för den som vill variera sina dokument!

 

På så sätt är det enklare att variera sina dokument. Givetvis kan den som vill använda systemteckensnitt fortfarande använda XeTeX eller LuaTeX.

 

Underliga figurer

En märklig nyhet är att man kan formatera text i olika geometriska former. I fortsättningen kommer jag att sätta mina böcker med all text i stjärnform. Gör om det i ett ordbehandlingsprogram!

 

 

Så här kommer mina böcker att se ut framöver!

Så här kommer mina böcker att se ut framöver!

 

Allvarligt talat är funktionen avsedd för speciella dokument som planscher, inbjudningar, presentationer och dikter. Löptext gör sig alltjämt bäst utan specialform.

 

Ska man uppdatera?

I de flesta fall är det självklart att uppdatera så fort som möjligt. LyX 2.1 är bättre och innehåller många nya bra funktioner.

 

Det finns dock lägen då man ska tänka sig för. LyX 2.1 har många nya funktioner och kanske till och med buggar som kan påverka äldre dokument. Filformatet är ett annat och LyX 2.0 kan inte läsa LyX 2.1-filer. Sitter man i slutet av ett stort projekt kan det vara bättre att göra det färdigt innan man uppdaterar, eller åtminstone var mycket försiktig och göra backup på alla LyX-filer så att man kan gå tillbaka om det blir problem. I annat fall kan man få ägna slutspurten av ett avhandlingsarbete åt att fixa kryptiska felmeddelanden och göra om saker i LyX.

 

Testa LyX

LyX 2.1 är ett utmärkt tillfälle för den som sitter och knackar text i ett traditionellt ordbehandlingsprogram att pröva ett förnuftigare sätt att skriva. LyX skiljer mellan skrivande och layout och medan du fokuserar på att skriva fixar LyX layouten.

 

Traditionella ordbehandlingsprogram är ofta smått vansinniga. Ett exempel är att jag nyligen skrev en artikel till en tidskrift som vill ha referenser i fotnoter. Där sätt jag lydigt och formaterade fotnoter och litteraturlista efter konstens alla regler. Mina sidor växte fram framför mina arbete och det såg ganska snyggt ut (bortsett från att ordbehandlingsprogram inte kan sätta text eller formatera).

 

Redaktören skrev ut, läste och ändrade och fotnoter och sidor ändrades och bröts om. Allt såg fortfarande ganska snyggt ut.

Allt var bortkastat arbete. Då tidskriften fått in min artikel sätter de artikeln, sannolikt i AdobeInDesign, och en sättare får kopiera mina fotnoter, förmodligen en och en, ta bort mina formateringar och formatera om dem.

 

Tänk om alla i kedjan hade använt LyX. Då hade artikeln varit tryckfärdig då jag gjort redaktörens ändringar och vi hade sluppit arbeta med flera olika program och dokumentversioner som ser olika ut beroende på vilket system, vilka typsnitt och vilket ordbehandlingsprogram vi använde.

 

I LyX skriver man fotnoten i en speciell ruta. Den kan sedan formateras på en mängd olika sätt beroende på hur man vill att dokumentet ska se ut. programmet skiljer på skrivande och layoutarbete men fixar bägge bättre än något ordbehandlingsprogram.

 

Fotnoter skrivs i Lyx i en speciell ruta. Hur de ser ut i PDF-filen styrs av vilken layout man väljer

Fotnoter skrivs i Lyx i en speciell ruta. Hur de ser ut i PDF-filen styrs av vilken layout man väljer

 

Installera LyX

Man kan ladda ner LyX för olika system här. För den som använder *Buntu tillhandahåller utvecklarna en PPA där man kan uppdatera till den senaste versionen.

 

Jag kommer säkert att återvända till LyX 2.1 på bloggen efterhand som jag utforskar nya och gamla funktioner!

Apr 242014
 

flattr this!

I LyX får man snyggast sidhuvuden om man ställer in Dokument -> Inställningar -> Sidutformning -> Rubrikstil till Häftig. (Jag är litet tveksam till den svenska översättningen Rubrikstil, Sidhuvud hade nog varit att föredra. Det är svårt att översätta datorprogram!)

 

Häftig

 

Då kan man i stort sett klämma in vad man vill i sidhuvudet, text med olika stilar, bilder etc.

 

Ett häftigt sidhuvud i en PDF av ett dokument skapat i LyX. Jag använder kapitäler och justerat rubriknivåer

Ett häftigt sidhuvud i en PDF av ett dokument skapat i LyX. Jag använder kapitäler och justerat rubriknivåer

Det häftiga sidhuvudet bygger på LaTeX-paketet fancydr. Som standard får man en linje under sidhuvudet. Om inte annat så för variationens skull kan man vilja ta bort linjen. Det gör man genom att skriva in raden:

 

\renewcommand{\headrulewidth}{0pt}

 

i LaTeX-ingresen.

 

LaTeXingress

 

0pt betyder att strecket är osynligt. 0.4pt är standard och man kan givetvis ange tjockare eller tunnare streck.

Nu blir sidhuvuden utan streck då man kompilerar en PDF.

 

Utan streck

 

Om man använder sidfötter med Fancyhdr är kommandot:

 

\renewcommand{\footrulewidth}{0pt}

 

Fancyhdr har många andra möjligheter att variera sidhuvud och sidfot. Man kan ladda ner manualen här.

Apr 182014
 

flattr this!

Lagom till påsk släpptes igår den senaste och bästa versionen av operativsystemet Ubuntu med avknoppningar. Det blir en hektisk påsk med service och installation på en bunt datorer!

Påsk

*Buntu 14.04 är en version man inte vill missa. Det är en en LTS-version, det vill säga den har stöd under fem år, en evighet i Linuxvärlden. I praktiken är fem år många datorers livstid. LTS-versioner är dessutom stabilare än mellanversioner.

LTS-versioner gör att man inser att man själv blivit en LTS-version. Jag gick över till Linux runt Ubuntu 8.04 och sedan dess har *Buntu, med undantag för några perioder med LinuxMint, Debian och #!, varit mitt huvudsystem. Det är sex år sedan och Linux har utvecklats ofantligt!

Det finns många smaker av *Buntu, det som skiljer är det som syns mest: skrivbordsmiljön och vilka program som följer med från start. Själva systemet är detsamma under ytan. Alla *Buntuvarianter är nybörjarvänliga för den som inte testat Linux tidigare och innehåller alla program man rimligen kan önska sig (och några till).

Lubuntu

Med en enkel och resurssnål skrivbordsmiljö.

Xubuntu

Med en litet mer avancerad skrivbordsmiljö som kräver litet mer resurser. Lubuntu och Xubuntu är utmärkta för dem som vill ersätta Windows XP på en gammal trotjänare. Jag kommer att peta in Xubuntu på en egen och en bekants gamla XP-dator i påsk.

Ubuntu Gnome

Med en modern platt skrivbordsmiljö. Jag ska testinstallera Ubuntu Gnome på en maskin för att vederlägga alla som påstår att jag inte hänger med min tid. Detta är helt fel, för någon vecka sedan åt jag modern mat, makaroner, kallades de nog.

Kubuntu

Kungen med KDE som skrivbordsmiljö. KDE har oändligt med inställningsmöjligheter och de mest avancerade programmen. Passar kanske bäst för den som vill pilla men även nybörjare kommer långt med grundinställningarna. Detta blir min huvudsakliga arbetsmiljö de kommande åren!

Pappa Ubuntu?

Jag kan inte rekommendera grunddistributionen Ubuntu på grund av ett uselt telefonskrivbord där man matas med dumheter, i bästa fall idiotiska, i värsta kränkande. Då man öppnar filer och program skickas ens sökningar till Canonical, företaget bakom Ubuntu. Behöver man en storebror som kontrollerar var, när och vad man gör i sin dator? Andra kan tycka detta är OK och att Ubuntu med Unity är det bästa sedan popcorn med dijonsenap.

Jag har säkert glömt någon *Buntuvariant.

För den som inte testat Linux är *Buntu 14.04 ett utmärkt tillfälle att bli vuxen och träda in i den fria världen:

  1. Alla varianterna är gratis
  2. Alla tusentals program som ingår är också gratis
  3. Man behöver inget antivirusprogram eller säkerhetspaket eftersom Linux är ett modernt och säkert operativsystem
  4. Man lär sig mer om datorer
  5. Man har roligt och får en fantastisk påsk!
Apr 142014
 

flattr this!

Jag upptäckte nyligen att man kan spara film i referenshanteraren Zotero. Man har kunnat det länge, men jag är ingen filmmänniska och har inte haft någon anledning att utnyttja funktionen och kanske tipsar jag idag om gårdagens nyheter.

Det är lika enkelt att spara filmer som andra referenser. Då man är inne på en filmsida visas en kamera i adressfältet. Om man klickar på den sparas filmen som en post i ens bibliotek.

På hemsidor där det finns film, till exempel Youtube, syns en kamera i adressfältet i Firefox. Om man klickar på den sparas filmen som referens i Zotero

På hemsidor där det finns film, till exempel Youtube, syns en kamera i adressfältet i Firefox. Om man klickar på den sparas filmen i Zotero

Det är inte själva filmen som sparas utan metainformation. Genom att webbsidan anges bland uppgifterna är det emellertid lätt att återvända till favoritfilmer.

Filmen sparas som referens i ens bibliotek. Självklart kan man lägga filmer i egna bibliotek eller underbibliotek

Filmen sparas som referens i ens bibliotek med en liten kamera framför som visar att det är en film

Det finns självklart många användningsområden för detta utöver att referera till filmer i texter man skriver. Man kan till exempel samla instruktionsfilmer för program som GIMP och LibreOffice/OpenOffice. Man kan givetvis samla sina favoritmusikvideos från Youtube som i mitt exempel. Zotero växer och blir ett forskningsredskap eller databas.

Man kan sortera filmreferenser som andra referenser, lägga dem i bibliotek och underbibliotek, anteckna och märka upp dem för att underlätta sökningar och korsreferenser.

Detta är den information som sparas i posten. Man kan givetvis lägga till anteckningar, märken och sortera posten efter eget huvud

Detta är den information som sparas i posten. Man kan givetvis lägga till anteckningar, märka upp och sortera posten efter eget huvud

Ännu ett användbart sätt att använda Zotero på!

Apr 092014
 

flattr this!

Igår dog Windows (XP) officiellt efter en tolvårig dödskamp. Under de senaste veckorna har jag fått massor med e-post från läsare som frågar vad de ska göra med sitt döende XP.

Jag kan omöjligt ge support till XP-användare på bloggen eller via e-post. Tiden räcker inte till och jag är inte anställd av Microsoft (en av få ljuspunkter i tillvaron) och jag upprepar det råd jag redan gett:

 

Testa

 

Linux

 

Linux är modernare, enklare, säkrare och bättre än något Windows (dött eller döende). Nej, man behöver inte antivirusprogram, extra brandvägg eller plånbok. Linux och alla tusentals program som går att installera är gratis.

Man kan testa utan att installera på hårddisken genom att ladda ner och bränna en CD/DVD-skiva, ändra i BIOS så att datorn startar från CD/DVD-läsaren. Man väljer alternativet att testa och Linuxskrivbordet körs i RAM-minnet.

Innan man går längre ska man ta backuper på alla sina filer.

Om testen såg lovande ut kan man installera Linux på en del av hårddisken och ha kvar XP. Då väljer man vilket system man vill köra då datorn startar.

Man kan givetvis radera XP, då eller senare och bara köra Linux.

Vad ska man köra för Linux? Några rekommendationer är:

Lubuntu För gamla datorer. Liknar XP

Xubuntu För halvgamla datorer. Liknar XP

Kubuntu: För litet nyare datorer. Mer avancerat skrivbord

LinuxMint: Flera varianter, läs mer på sidan om vilken som kan passa

Alla bygger på Ubuntu som förmodligen är den mest kända Linuxvarianten. De är gjorda för att köras på skrivbordsdatorer och passa nybörjare i Linuxvärlden. Alla är enklare, bättre, snabbare och säkrare än Windows.

Man kan vänta att installera någon vecka tills Ubuntu (med varianter) 14.04 släpps den 17:e april. 14.04 kommer att ha support i flera år och räcker rimligen för en gammal dators kvarvarande livstid.

Jag varken kan eller vill svara på hur den eller den hårdvaran, programmet eller Internetbanken fungerar i Linux, vad BIOS eller RAM-minne är, eller hur man bränner en CD-skiva. För sådant söker man lämpligen hjälp på ett Linuxforum. Där kan man enkelt söka den information man behöver och fråga om det är något man inte förstår. Till exempel:

Ubuntu Sverige

Ubuntu.se

Eftersom XP är dött och jag är dödstrött på XP hoppas jag att detta blogginlägg räcker som dödsruna och som svar på vad XP-användare bör göra med sitt lik. Den här bloggen handlar om fri programvara och inte om hur man piskar döda hästar. Jag vill inte ha fler mail om Windows XP. Skicka dem till den döda hästens ägare Microsoft!