Titlar med stora bokstäver i BiBTeX

BiBTeX är det program som hanterar referenser i LyX och LaTeX som standard.

Det mesta fungerar, men BiBTeX är gammalt och har ibland märkliga inställningar och funktioner.

En sådan är att ord med stora bokstäver i början får små bokstäver, förutom i inledningsordet.

 

De markerade begynnelsebokstäverna ska vara stora, men de blir små i LyX...

 

Detta även om man knackat in stora bokstäver i sin BiBTeX-databas.

 

...Trots att titeln är inskriven som den ska i BiBTeX-databasen med stora bokstäver

 

Denna ”funktion” kan verkligen driva en till vansinne.

Det finns två sätt att få tillbaka de stora bokstäverna:

 

1. Sätta ut klamrar runt alla stora bokstäver i BiBTeX-databasen.

 

 

Detta gör att BiBTeX undantar dessa från sina knasiga regler och skriver dem från sin behandling och skriver dem som de är tänkta.

Denna lösning är omständlig. För att ändra en databas med många hundra titlar krävs mycket arbete och om man glömmer det för en enda titel blir ens litteraturlista inkonsekvent.

 

2. Ändra i BiBTeX-stilen

Hur ens litteraturlista ser ut styrs av inställningsfiler i BiBTeX som har en ändelse på .sty. Det är egentligen vanliga textfiler som man kan öppna i vilken texteditor som helst. I exemplet använder jag stilen sweplnat.sty, en av de vanligaste stilarna då man skriver på svenska.

BiBTeX har ett eget programmeringsspråk. Lär man sig det kan man ändra alla inställningar för hur ens litteraturlista ska se ut. Språket är emellertid svårt och man ska inte ändra saker som man inte vet vad de gör i .sty-filen.

För att ändra så att BiBTeX skriver titlar som de ska se ut, det vill säga som de är inskrivna i BiBTEX-databasen med små och stora bokstäver, letar man upp denna passage i .sty-filen:

 

 

och ändrar den så här:

 

 

Spara och kompilera om litteraturlistan.

Denna metod har fördelen att alla titlar i litteraturlistan påverkas, alla titlar som är inskrivna med stora bokstäver i BiBTeX-databasen kommer att få det i litteraturlistan. Nackdelen är att man får hålla reda på sin ändring så att man inte bryter mot eventuella regler man fått för sin artikel/bok genom modifieringen i .sty-filen.

Om man gör på något av sätten ska titeln se ut som den ska i litteraturlistan.

 

 

 

Did you like this? Share it:

Nyheter i AOO 3.4

Apache Open Office närmar sig en första release. Man har byggt en hemsida med information för användare och utvecklare som börjar bli riktigt bra.

Här kan man hämta utvecklingsversioner för att testa. Notera att det rör sig om utvecklingsversioner, ej avsedda för skarpt arbete!

Jag skrev i ett tidigare inlägg om att första versionen av AOO mestadels kommer att vara en upprensning av koden där delar som inte kan släppas med Apachelicens ersätts med nya bibliotek.

Det kommer dock att bli en hel del nyheter utöver detta.

  • För det första blir det saker som var på plats i betaversionen av OOo 3.4 på Oracles tid, men som aldrig blev klara. Många av dessa finns sedan ett tag i LibO 3.4 och är därför inte nya för dem som kör LibO.
  • För det andra har man utvecklat nya funktioner sedan Apache tog över OOo. Det är kanske inga enorma nyheter, men AOO är ett nytt projekt och att man hunnit utveckla nya funktioner är ett stort plus. De mest intressanta tycker jag är: SVG-export, tidsaxlar i diagram och att man börjat titta över export till PDF som ibland kan resultera i onödigt stora filer.

De nya funktionerna kommer att ha Apaches licens och kan därför integreras även i kommande versioner av LibO.

Jag har inte sett någon tidtabell för när man planerar att släppa AOO skarpt. Förhoppningsvis dröjer det bara någon eller på sin höjd några månader.

Did you like this? Share it:

Frilägga bilder i Draw

OOo/LibO Draw är inte det bästa verktyget för avancerad bildbehandling. Om man vill arbeta med bilder är GIMP för punktuppbyggda bilder och Inkscape för vektorgrafik betydligt kraftfullare och mångsidiga program.

Man ska dock inte förakta vad man kan åstadkomma i Draw. Jag har tidigare skrivit om hur man kan ge bilder en genomskinlig bakgrund i Draw genom att exportera dem till GIF. Det fungerar i praktiken som att frilägga bilder.

Det finns ett annat sätt som fungerar på punktuppbyggda bilder.

 

Gör så här:

Jag vill frilägga konturen av huvudet mot den gröna bakgrunden.

 

 

Bakgrunden är en rektangel jag ritat i Draw. Huvudet är en bild i PNG-format jag hämtat från Openclipart och lagt ovanpå bakgrunden.

1. Välj Verktyg -> Pipett (I LibO 3.4 heter det Color Replacer, översättningen av programmet till svenska släpar efter litet.). Detta fönster öppnas:

 

 

2. Markera bilden med huvudet. Klicka på pipetten uppe till vänster i fönstret och välj den ljusblå bakgrunden på huvudet. Se till att Transparent är valt i kolumnen till höger. Klicka på Ersätt.

 

För det enkla exempel jag visar räcker det med några klick. Det finns mer avancerade inställningar att utforska

 

3. Färdigt! Nu är huvudet frilagt mot den gröna bakgrunden.

 

 

4. Man kan givetvis snygga upp och gruppera bilderna:

 

 

Man kan också använda funktionen för att byta till andra färger istället för till Transparent. I mer avancerade bilder kan man experimentera med inställningarna för Tolerans för att få rätt område frilagt. Läs mer om funktionen här.

Funktionen har vissa begränsningar och fungerar inte för vektorgrafik eller rasterbilder.

Did you like this? Share it:

Tidslinjer i LyX

Jag har ganska ofta behov av att visualisera händelseförlopp på tidslinjer. Jag har tidigare skrivit om hur man kan göra detta i Zotero, Calc och Writer. Jag har hittat paketet chronology som gör det möjligt även i LyX/LaTeX

På paketets hemsida finns en PDF-fil man kan ladda ner för att se möjligheterna. Jag ger ett exempel på en tidslinje jag börjat arbeta på.

 

 

Tidslinjerna är ganska enkla och man kan göra mer avancerade saker i andra program och importera bilder till LaTeX. Det har dock sina fördelar att göra tidslinjer direkt i LyX och LaTeX.

Did you like this? Share it:

LibreOffice 3.4.5

Nu är LibreOffice 3.4.5 färdigt och går att ladda hem och installera.

Man har rättat till ytterligare buggar, varav en del ganska allvarliga. LibreOffice 3.4 är nu riktigt stabilt, även om man planerar en version till med buggfixar.

Trots det finns det ett ganska stort problem kvar. Motorn för Graphittypsnitt är visserligen snabbare än i tidigare versioner, men saknar flera funktioner som fanns i OOo/LibO 3.3. Graphittypsnitt används om man vill typsätta texter snyggt. Om man arbetar med dessa typsnitt för att sätta texter snyggt i Writer bör man hålla kvar vid OOo/LibO 3.3, även om det går litet långsammare.

Låt oss hoppas att man fixar till detta snart!

Did you like this? Share it:

AOO på gång

Apache börjar så smått få ordning på OpenOffice som man har döpt om till Apache OpenOffice, AOO. Det man framför allt har gjort är att rensa ut kod som inte går att kombinera med Apaches licens, det vill säga framför allt GPL och LGPL-licensierade delar och skriva om dessa delar av programmet.

Nu finns det utvecklingsversioner av AOO att testa för den modige. AOO har absolut inte nått en punkt där man ska använda det för riktigt arbete.

AOO bygger på Oracles OOo 3.4 som man bara fick färdigt till betastadiet och som även LibreOffice 3.4 bygger på. AOO:s första version kommer inte att innehålla särskilt många nya funktioner utöver vad som gjordes för OOo 3.4. Utvecklarna har haft fullt upp med att byta ut och stabilisera koden.

Utseendet är det gamla vanliga OOo, den som väntar sig en ordentlig ansiktslyftning kommer att bli besviken. Kanske kommer det att hända saker framöver eftersom IBM donerat koden till Lotus Symphony till apache och Symphony har ett helt annat gränssnitt än OOo.

Man kan tycka att dubbelarbetet med att ta bort och skriva om kod är onödigt, men faktum är att programmet uppenbarligen mår bra av det. Testversionen av AOO som jag provar är betydligt snabbare att öppna än LibreOffice eller tidigare versioner av OOo. De bibliotek man har varit tvungen att ta bort har man ersatt med mindre och effektivare kod. Det märks också genom att paketen man laddar ner vid installation är mindre.

Ett problem för AOO är översättning. Sannolikt söker man frivilliga som kan hjälpa till. Man har de existerande svenska översättningarna för gamla versioner av OOo att bygga på. Testbyggena finns bara på engelska med språkpaket för några större språk.

Jag tror att AOO kan bli riktigt bra när det kommer ut skarpt, vilket förhoppningsvis sker under de närmaste månaderna. Personligen har jag blivit litet besviken på LibreOffice som har en optimistisk släppstrategi där instabila versioner pumpas ut i högt tempo med allvarliga buggar. LibO har drag av betatestning där man inte riktigt kan lita på programmet. Jag hoppas att AOO väljer en försiktigare och sundare strategi.

För den som vill ladda ner och testa AOO kan man leta paket här eller här. Paketen uppdateras dag för dag och det ska betonas att det är testbyggen – det finns ingen garanti för att de fungerar och man ska absolut inte använda dem för riktigt arbete.

Det finns en intressant tråd på OOo engelska forum där man diskuterar AOO. Många erfarna användare hoppas på AOO och tycker att LibreOffice är litet för äventyrligt, vilket märks i en del beska kommentarer.

Did you like this? Share it:

Fler teman för FocusWriter

Jag har hittat en blog med några fina teman till det enkla ordbehandlingsprogrammet FocusWriter. De är fria att ladda ner här. När man har laddat ner dem använder man funktionen Importera tema i FocusWriter för att använda dem som bakgrunder när man skriver.

 

Did you like this? Share it:

Varför ODF?

Jag läste ett inlägg på IDG om att LibreOffice växer i offentlig sektor. Detta kanske inte är så konstigt dels eftersom OpenOffice inte har kommit med någon ny version på ett år och för att Novell som är stort bland företagslösningar är ett av företagen bakom LibO. Offentlig sektor har dessutom krav på sig att sänka kostnader och på öppenhet. Så långt är det inga konstigheter.

Det är kommentarerna jag blir fundersam över. Som vanligt på IDG blir tonläget högt. Det jag reagerar på är två saker:

 

Jämföra kontorsprogram

Artiklar av den här typen utmynnar alltid i jämförelser mellan OOo/LibO och MS Office där MS Office ses som den självklara standarden och OOo/LibO döms ut eftersom det inte fungerar som MS Office.

Jag har använt OOo/LibO i många år och har aldrig känt mig sviken av programmet, men är inte heller mer fanatisk än att jag ser de brister som finns. Jag har genom åren rapporterat flera buggar och skrivit många sura buggkommentarer. MS Office är ett mer moget och välpolerat projekt. OOo/LibO lider av samma sjuka som många andra öppna källkodsprojekt: utvecklarna satsar på att utveckla funktioner och mindre på gränssnitt och användarvänlighet. Jag anser å andra sidan att MS Office lider av samma sjuka som många slutna källkodsprojekt: man lägger till onödiga funktioner som säljargument och produkten blir nedtyngd och oöverskådlig.

I korthet anser jag att Writer är bättre än MS Word. Calc+Base motsvarar Excel, även om programmen är olika. Impress är sämre än Powerpoint och Draw gör vad det ska, men inte mer.

 

Ett villospår…

Sådana jämförelser är dock meningslösa och ett villospår. Den som trivs att arbeta i MS Office eller har behov av överdådet av funktioner ska givetvis skaffa programmet och använda det. Det borde vara självklart att var och en skulle kunna välja det program man trivs bäst i och inte vara tvungen att arbeta i ett visst program.

Missvisande jämförelser mellan program tar fokus från vad det egentligen handlar om: filformat.

 

ODF

Det finns ett öppet, ISO-certifierat filformat, ODF, som alla som vill kan använda. Eftersom standarden är öppen kan alla kontorsprogram använda den. ODF är plattformsoberoende vilket betyder att filer ser likadana ut i Linux, Windows, Mac och BSD. ODF-filer kan öppnas och sparas i alla operativsystem.

Microsoft använder ett eget filformat som man visserligen lyckats muta sig till en ISO-stämpel för, men som inte är plattformsoberoende utan bara fungerar fullt ut i Windows och som i den version Microsoft lanserar har proprietära delar som gör att inget annat program kan använda det. Detta filformat är därför ingen standard utan ett företags försök att skaffa sig monopol.

MS Office har uselt stöd för ODF. Microsoft vill givetvis inte att dokument ska gå att byta mellan operativsystem eller olika kontorsprogram. Det skulle leda till att fler inte skulle vilja betala för ett dyrt och omodernt operativsystem med ett lika dyrt kontorspaket när man kan göra samma saker i gratis operativsystem och fria kontorspaket. Det är på detta sätt man slipper konkurrens.

Notera att Microsoft aldrig tar upp filformat i sin reklam. Självklart vill man istället att användarnas fokus ska riktas mot mer eller mindre nödvändiga funktioner som finns i en ny version av MS Office och inte på om man kan öppna gamla officefiler, skicka filer till andra, om det man skapar i MS Office går att öppna på en annan dator eller i andra program, eller om ens arbete i praktiken tillhör Microsoft.

 

Vinnare

Vi konsumenter skulle bli de stora vinnarna om ODF slog igenom. Vi skulle kunna välja operativsystem och kontorsprogram.Vi skulle kunna välja mellan fria eller ofria operativsystem och mellan öppna och gratis kontorsprogram eller kosta på oss ofria alltefter tycke, smak och plånbok. Vi skulle göra valen själva och programvaruföretag skulle inte välja åt oss.

Valfriheten skulle leda till ökad konkurrens bland operativsystem och kontorsprogram. System och program skulle bli bättre och tillverkare skulle inte kunna bygga upp en dominerande position genom att stjäla användarnas arbete genom att låsa in det i ofria filformat.

Detta skulle leda till prispress och bättre produkter. Därför har jag svårt att ta kommentatorer som säger sig arbeta på företag och som förespråkar MS Office framför OOo/LibO på allvar. Det man egentligen säger är att man vill ha en dyr monopolprodukt framför produkter som konkurrensutsatts och därmed visat sin kvalitet. Man kan fråga sig vad det är för företag dessa kommentatorer arbetar på.

Även om ODF är en öppen standard är det viktigt att förstå att den lämnar plats för programföretag som inte vill licensiera sina program fritt utan hellre vill använda en proprietär licens. Den som anser att MS Office är det bästa kontorsprogrammet kommer att kunna använda det. Fördelen med ODF är att när man skickar filer till en kompis, kollega eller affärsbekant vet man att dokument ser likadana ut och fungerar.

Did you like this? Share it:

Nyheter i LibreOffice 3.5 Writer

LibreOffice planerar att släppa en ny version en bit in på 2012. För närvarande finns den första betan av den nya versionen. Jag har bara hunnit med att installera och testa Writer men ska försöka hinna med mer under julhelgen.

En nyhet man ser direkt är att textbegränsningarna har ändrats från en hel grå ram till hörnmarkeringar.

 

 

Jag har alltid valt att inte visa den grå och fula ramen och de nya markeringarna är snyggare och bättre genomtänkta. Man märker skillnaden då man har fotnoter, sidnummer med mera i sin text:

 

Textbegränsningarna i LibO 3.4 och äldre är fula och förvirrande...

 

...jämfört med hur de blir i LibO3.5

 

En annan nyhet är att man förenklat hanteringen av sidhuvud/sidfot. När man har infogat sådana från Infoga menyn får man tillgång till formaterignsalternativ i en rullmeny, en bra förbättring.

 

 

Ordräkning är ett litet problem i Writer som jag skrivit om flera gånger. I nya LibO uppdateras antal ord dynamiskt medan man skriver.

Det är en klar förbättring, men dialogrutan är fortfarande litet för stor för min smak.

Mer än så här har jag inte hunnit prova. För den som vill spendera julen med att testa nya LibreOffice kan man ladda ner betaversionen här. Var mycket försiktig! Det är den första betaversionen och det finns säkert många allvarliga buggar. Tänk på att LibreOffice knappast kan kallas stabilt ens i tidiga skarpa versioner. Använd inte LibO 3.5 beta för viktigt arbete!

Did you like this? Share it:

Att lyckas med sin studentuppsats

Vid den här tiden på året finns det nog en och annan student som sliter med att skriva sin examensuppsats.

Det svåraste med akademiskt skrivande är att fånga ämnets essens och inte tappa den röda tråden. Det är lätt att bre ut sig, men långa uppsatser tenderar att tappa fokus.

Att ha ångest över att skriva sin studentuppsats är inget nytt. Esaias Tegnér fick 1799 i uppgift att skriva en uppsats över ämnet ”Bröllopet i Kana”. Det är ett bibliskt ämne där Jesus begår ett av sina underverk genom att förvandla vatten till vin.

Det sägs att Tegnér grubblade länge och väl över ämnet för att komma fram till det väsentliga. Hela hans uppsats löd:

Vattnet såg sin Skapare och rodnade.

Tegnér fick högsta betyg och uppsatsen öppnade upp för en lysande akademisk och kyrklig karriär som kröntes med en professur i grekiska och biskopsstolen i Växiö.

Även om berättelsen om Esaias Tegnér kanske inte är helt sann visar den på det viktigaste i akademiskt skrivande: Att kunna fånga sitt ämnes essens och inte tappa den röda tråden!

Did you like this? Share it: