Okt 242014
 

flattr this!

Igår släpptes version 14.10 av Ubuntu med förbättrade derivat som Kubuntu, Xubuntu, Lubuntu och Ubuntu Gnome. Frågan är om man ska uppdatera om man kör 14.04.

Nyheterna är nämligen få. Många program, drivrutiner och kärnor backportas dessutom till 14.04 och man kan installera extraförråd eller bygga från källkod om det är någon ny programversion man måste ha. Visst, har man någon ny exotisk hårdvara är chansen litet större att den fungerar i 14.10 än i 14.04.

Derivaten kan ha fler nyheter. Jag har inte kollat upp allt. I Kubuntu är det en nyare version av KDE än i 14.04, men den kan man installera via ppa i 14.04 och köra samma uppdaterade grundprogram.

Min slutsats är att man gott kan stå över Ubuntu 14.10. Versionen har stöd bara under nio månader och sitter man på 14.04 får man uppdateringar under flera år.

Men…

Två av mina datorer behövde ses över så jag körde in 14.10, litet nyfiken är jag trots allt och jag brukar köra den senaste *Buntuversionen.

På min bärbara ville jag passa på att uppdatera BIOS. Detta har HP ställt till så fint att det bara kan göras i Windows. Därför var jag tvungen att först köra in Windows 8, uppdatera BIOS och därefter installera 14.10.

Det är spöklikt att sätta sig med Windows 8 och de 5(!) DVD-skivorna för återställning. Det blev ett hiskeligt tugg. Mycket ”Vänta”, Snart färdigt” osv. Efter 3(!) timmar hade jag ett startbart system. Jag uppdaterade BIOS och fick efter en stund meddelanden om att det fanns drygt hundra uppdateringar. Sedan ska man ju uppdatera till Windows 8.1… Därefter kan man installera program ett och ett… Därefter kan man börja anpassa Windows… Allt detta ackompanjerat med ständiga omstarter, långa uppdateringsuppstarter osv.

Sitter verkligen folk på det här sättet och kastar bort dagar på att installera, uppdatera och anpassa ruinhögen Windows? Det enda jag kunde hitta som faktiskt är bättre i Windows är att starttiden var betydligt kortare än i Kubuntu. I Kubuntu har jag dock krypterat systemet, vilket gör uppstarten segare. Detta är inte ens möjligt då man installerar Windows! På en bärbar dator som är lätt att tappa bort är kryptering en sista försvarslinje vilket borde vara standard.

Windows 8 är verkligen en hit. Designaporna har lyckats klura ut hur idioter handskas med datorer. Som alltid misslyckas intelligenta människor att tänka som idioter och resultatet är en riktig sörja. Peka-klicka-dregla i sin prydno. Hur kan man vara produktiv i denna dysfunktionella soppa? På ett sätt tror jag dock att Microsoft lyckats eftersom man förutsatt att den genomsnittlige Windowsanvändaren är en hjärndöd zombie och Windows 8 är zombieanpassat! Icke-zombier kan inte sitta med munnen halvöppen och dregla i två till tre dygn innan system och program är på plats. Icke-zombier tillåter inte spionfunktionerna i Windows 8 kartlägga deras torftiga liv och icke-zombier skulle inte tycka att det var OK att betala för sådana idiotier.

Ut med skräpet! Det känns verkligen hur förlegat Windows är. Det är 1980-tals teknologi man lagat och lappat och tar betalt för gång på gång. Operativsystem har devalverats. Chromedatorer har ett gratis system i en webbläsare. Steam arbetar på ett system för spel och underhållning, men som även kan köra vanliga program. Det är baserat på Linux och gratis. Linux är oändligt mycket bättre än Windows och gratis att misshandla. Det är orimligt att Microsoft ska kunna ta betalt för en sämre produkt. Konkurrensverket får väl som vanligt skrida in för att stötta sin kompis!

14.10

In med 14.10. Under några minuter funderade jag på att köra Ubuntu. Det värkte snabbt över. Ubuntu har samma användarförakt som Microsoft och skrivbordsmiljön Unity lika hjärndöd som Windows 8. Det är samma designapor som ställt till det. Dessa självutnämnda genier har aldrig behövt jobba för sitt levebröd och skrivit mer än en halv A4-sida text. Hur ska sådan finkar kunna styra och bestämma hur jag ska jobba? Det enda de åstadkommit är att zombieanpassa datoranvändning.

In med Kubuntu! En inte ens halvfull DVD-skiva för systemet, snacka om att Windows med sina fem skivor innehåller enorma mängder skräp! Efter en kvart har jag ett startbart system och kan börja jobba. Efter ytterligare trekvart har jag alla program på plats och jag kan fortsätta skriva på min artikel om arkeologerna Sven Nilssons och Christian Thomsens möte i Lund den 13:e juni 1859, en vattendelare i bronsåldersforskningen som bara jag har uppmärksammat. Detta, om något, bevisar att jag inte är en zombie. Programinstallationer sker samlat och i bakgrunden. Inte en enda omstart! Allt detta till det facila priset av 0 kronor (vilket kan fördyras genom en frivillig pekuniär donation till det tappra Kubuntugänget). Slå det Microsoft!

Men som sagt, såvida du inte måste ha det senaste, dina datorer behöver ses över eller du är undersysselsatt så sitt kvar i 14.04. 14.10 är inte värt besväret. Om du sitter i Windows ska du självklart uppdatera och kräva dina rättigheter tillbaka!

Okt 202014
 

flattr this!

Jag läste denna artikel om hur man delar upp kolumner i Microsofts kalkylprogram Excel i PC För Alla. Denna typ av skriverier är en märklig blandning mellan reklam och tips och det skulle inte förvåna om artikeln är sponsrad av Microsoft. Notera att man betonar att det är ”Enkelt”.

Det jag reagerade på är hur svårt det verkar vara att få till saker i Excel. En enkel manöver är inte alls enkel utan kräver flera steg. I OpenOffice/LibreOffice Calc är det mycket enklare.

Uppgiften är att separera för- och efternamn i separata kolumner:

För- och efternamn står i samma kolumn men ska separeras i två olika kolumner. En röra i Excel men enkelt i Calc

För- och efternamn står i samma kolumn men ska separeras i olika kolumner. En röra i Excel men enkelt i Calc!

I Calc markerar man kolumnen, väljer Data -> Text till kolumner.

En dialogruta öppnas med olika alternativ. För den aktuella uppgiften bockar man för ”Delningsalternativ” -> ”Blanksteg” och klickar på OK.

Man har flera alternativ för hur man vill separera kolumner. I det här fallet är Delningsalternativet Blanksteg. Nederst i dialogrutan finns en förhandsgranskning som visar hur resultatet blir

Man har flera alternativ för hur man vill separera kolumner. I det här fallet är Delningsalternativet Blanksteg. Nederst i dialogrutan finns en förhandsgranskning som visar hur resultatet blir

Färdigt! Nu är för- och efternamn separerade i två kolumner. Manövern är mycket enklare i Calc jämfört med Excel.

Färdigt!

Färdigt!

Jag vet inte om jag ska tycka synd om Excelanvändare som betalar för ett krångligt program eller får värdelösa tips/reklam för att kunna använda sitt program. Jag har inte Excel, men det borde finnas enklare sätt att göra saker på, till och med i ett dyrt program från Microsoft. Märkligt att skribenter kan livnära sig på att ge krångliga tips som visar att programmet de gör reklam för är sämre än gratisalternativ!

Sep 082014
 

flattr this!

I helgen var jag på mitt livs första spelmansstämma i Slaka utanför Linköping. Anledningen var ett boksläpp: Källan i Slaka en bok om svensk folkmusik av Marie Länne Persson. Boken handlar om melodier, visor och ballader insamlade av den östgötske antikvarien Johan Haquin Wallman (1792–1853) som var präst i Slaka.

En knapp jag fick som minne av min första spelmansstämma

jag fick en knapp som minne av mitt livs första spelmansstämma

Det spelades och sjöngs och det var fantastiskt att höra gamla visor och melodier få liv.

Spelmän

Jag varken spelar eller sjunger, utan höll en ljugarbänk där jag berättade om Wallman och hans tid. Jag har skrivit den hittills enda biografin om Wallman och passar bra på ljugarbänken.

Jag har också skrivit ett kapitel i den nya boken som handlar om hur Wallman och hans vänner i Götiska förbundet Jacob Adlerbeth och Esaias Tegnér engagerade sig i skapandet av en nationalhymn och hur deras ansträngningar gett eko i vår nationalsång Du gamla du fria.

Den som vill ha boken Källan i Slaka en bok om svensk folkmusik kan kontakta Marie Länne Persson via hennes blogg om Slakamusiken.

Aug 222014
 

flattr this!

Jag nyinstallerade nyligen Linuxdistributionen Kubuntu med skrivbordsmiljön KDE på en dator. Då man reglerar ljudvolymen uppstår ett hemskt ploppljud som föröder musikupplevelsen. På mina gamla datorer, på vilka jag kört Kubuntu sedan länge, har jag inte detta problem. Det är en grundinställning man valt att piffa till. Som tur är det möjligt att ta bort det nedrans ploppljudet. Det tog dock onödigt lång tid att förstå hur. Varför detta ska vara så krångligt förstår jag litet litet som att ploppljudet är en grundinställning. Gör så här:

1. Klicka på ljudikonen i systembrickan. Klicka på knappen ”Anpassa kanaler”.

skärmdump60

2. Välj fliken Allmänt. Bocka av rutan ”Volymåtermatning” (borde kallas ”Stäng av det nedrans ploppljudet”, vem begriper vad ”Volymåtermatning” är?)

Volymåtermatning

3. Stäng dialogrutorna. Eventuellt måste man logga ut/logga in eller starta om kmix (ljudet i KDE) innan ploppljudet försvinner.

Det är sådana här inställningar gömda långt ner i dialogrutor och menyer som kan driva en till vansinne i KDE. KDE är dock en underbar skrivbordsmiljö med fantastiska inställningsmöjligheter, men långt ifrån intuitiv eller överblickbar.

 

Jun 292014
 

flattr this!

Jag har fått flera läsarfrågor om hur man snabbt lär sig terminalen i Linux.

Nu är det sommar och semester. Man ska inte ägna sig åt arbete och avancerade övningar och arbete. Därmed inte sagt att man inte kan använda terminalen…

Ett roligt sätt att fördriva sin semester är genom att spela datorspel. På senare år har det blivit enklare att spela i Linux. Steam har till exempel nu över 500 spel för Linux.

En sann Linuxanvändare föraktar givetvis grafiskt krims-krams och proprietära licenser som kan få datorn att börja brinna. En sann Linuxanvändare spelar givetvis i terminalen. Här är fem bra spel man enkelt kan installera och köra i Ubuntubaserade Linuxdistributioner.

1. Nethack

En Dungeoncrawler/rollspel som heter duga! Förlagan till Baldurs Gate och liknande grafiska spel.

Nethack är en klassisk Dungeoncrawler, stort, snyggt och mycket svårt!

Nethack är en klassisk Dungeoncrawler, stort, snyggt och mycket svårt!

Det är svårt och man måste läsa manualen för att ha en chans att ta sig igenom. För att komma åt manualen ger man kommandot:

man nethack

Manualen för Nethack är nästan lika rolig som själva spelet och innehåller allt man behöver för att överleva

Manualen för Nethack är nästan lika rolig som själva spelet och innehåller allt man behöver för att överleva

sudo apt-get install nethack-console

Starta i terminal med:

nethack

2. Moon-buggy

Ett slags racerspel på månen. Man kör sin lilla månlandare och ska undvika hål och andra hinder genom att hoppa. Mycket svårt och körkortet är helt klart i fara!

Moon-buggy blir otroligt svårt på litet högre nivåer! För den som vill öva fingerfärdighet och reaktionsförmåga är det ett måste

Moon-buggy blir otroligt svårt på litet högre nivåer! För den som vill öva fingerfärdighet och reaktionsförmåga är det ett måste

sudo apt-get install moon-buggy

Starta med

moon-buggy

3. Bastet

Tetris i terminalen!

Bastet är Tetris i terminalen

Bastet är Tetris i terminalen

sudo apt-get install bastet

bastet

4. BSD-Games

En stor samling spel och annan pyssel man inte får missa! Bland annat finns det skärmsläckare som man aktiverar om chefen kommer på att man spelar. Modulerna som ingår finns beskrivna här.

Här är skärmsläckaren rain ur BSD-games. Som alla vet är en snygg skärmsläckare ett måste då man arbetar i terminalen!

Här är skärmsläckaren rain ur BSD-games. Som alla vet är en snygg skärmsläckare ett måste då man arbetar i terminalen!

sudo apt-get install bsdgames

5. Ninvaders

Gamla arkadspelet Space Invaders i terminalen!

Ninvaders

sudo apt-get install ninvaders

ninvaders

Det finns massor av spel av hög klass för terminalen. En sida som försöker lista alla terminalspel finns här. En del är bara att installera rakt av medan andra kräver litet mer arbete.

Jun 242014
 

flattr this!

Operativsystem kommer med ett litet antal förinstallerade typsnitt.

Bra typsnitt är dyra. Ett alternativ är att använda fria typsnitt.

Google har en mycket stor samling fria typsnitt av hög kvalitet. Man kan använda dem i Googles applikationer på Nätet och man kan ladda ner och använda dem lokalt ett och ett.

Ibland vill man ha tillgång till alla typsnitt lokalt och välja vilka man vill använda i lugn och ro. Man kan testa dem i dokument och bläddra bland dem med en typsnittsvisare. Genom några enkla kommandon kan man ladda ner alla Googles typsnitt till sin dator. Det blir 3,5 GB typsnitt.

På Ubuntubaserade system gör man så här:

1. Installera Mercurial:

sudo apt-get install mercurial

2. Ladda ner typsnitten:

hg clone https://googlefontdirectory.googlecode.com/hg/ googlefontdirectory;

Kommandot tar lång tid eftersom det är mycket som ska laddas ner: 3,5 GB. Kommandot skapar en mapp i hemmappen som heter googlefontdirectory. I denna ligger undermappar med massor med typsnitt.

Så här ser det ut i mappen googlefontdirectory. Typsnitten är sorterade i undermappar efter licens

Så här ser det ut i mappen googlefontdirectory. Typsnitten är sorterade i undermappar efter licens

En liten del av alla de typsnitt man kan ladda ner från Google. Typsnitten ligger i separata mappar

En liten del av alla de typsnitt man kan ladda ner från Google. Typsnitten ligger i separata mappar

För att använda typsnitt skapar man mappen .fonts i sin hemmapp (om den inte redan finns). Punkten i mappnamnet visar att mappen är dold och man behöver ställa in sin filbläddrare för att visa dolda filer för att se den.

Därefter kopierar man över de typsnitt man vill använda från googlefontdirectory till .fonts. Man måste starta om öppna program för att de ska läsa in de nya typsnitten.

Man behöver bara kopiera över själva typsnittsfilerna till .fonts. Typsnittsfilerna är markerade på bilden. De har en ändelse på .ttf eller .otf beroende på vilket sorts typsnitt det är.

Man behöver bara kopiera över själva typsnittsfilerna till .fonts. Typsnittsfilerna är markerade på bilden. De har en ändelse på .ttf eller .otf beroende på vilket sorts typsnitt det är

För att uppdatera Googles typsnitt kan man då och då köra kommandot:

cd googlefontdirectory; hg pull;

Det går att ladda ner Googles typsnittssamling till andra system. Hur man gör det kan man läsa om på Googles hemsida, det är därifrån jag hämtat detta tips.. Jag har inte testat hur det fungerar med andra system än Linux och överlåter därför instruktionen till Google.

 

Jun 112014
 

flattr this!

Det förträffliga bildbearbetningsprogrammet GIMP har en del ganska svaga skrivarinställningar som inte alltid motsvarar programmets möjligheter. Om man till exempel  vill skriva ut flera bilder på en och samma sida kan det bli problem. Att skriva ut flera bilder på en sida är mycket användbart om man till exempel gör fotoalbum eller redigerar bildsidor. En möjlighet man inte ska glömma är att man kan spara sammanförda bildsidor som nya bilder eller PDF-filer i GIMP.

Ett sätt att skriva ut flera bilder på en sida är med hjälp av skriptet IGLO, (Image Grid LayOut). Då man laddat ner skriptet lägger man det i undermappen scripts i sin inställningsmapp för GIMP och startar om GIMP.

Därefter finns skriptet under menyn Verktyg.

Då man använder IGLO öppnar man först alla bilder man vill skriva ut på samma sida.

 

Här har jag öppnat flera instanser av samma bild. Jag vill ha dem utskrivna på en och samma sida

Här har jag öppnat sex instanser av samma bild. Jag vill ha dem utskrivna på en och samma sida

 

Därefter startar man IGLO.

 

IGLO finns under Verktyg

IGLO finns under Verktyg

 

IGLO sammanför alla öppna bilder till en bildsida färdig att skrivas ut eller sparas, som bildfil eller PDF.

 

Nu finns alla mina bilder på en och samma sida färdiga att skrivas ut

Nu finns alla mina bilder på en och samma sida färdiga att skrivas ut

 

IGLO har många inställningsmöjligheter som bilder per rad och kolumn, mellanrum, bakgrundsfärg med mera.

 

IGLO har många inställningsmöjligheter som gör att man kan skräddarsy utskriftssidor

IGLO har många inställningsmöjligheter som gör att man kan skräddarsy utskriftssidor

 

Läs mer på skriptets hemsida.

 

 

 

 

Maj 032014
 

flattr this!

Jag råkade hitta en artikel som jämför olika kalkylprogram på hög nivå. Den heter StatisticalAccuracy of Spreadsheet Software av Kellie B. K Eeling och Robert J. Pavur och är publicerad 2011 i The American Statistician.

De flesta jämförelser av datorprogram brukar vara reklam för något program eller hålla sig till basala funktioner. Man brukar utöver det framhålla att det finns mängder av funktioner som ingen använder och hur bra gränssnittet är. Man brukar sällan gå in på hur program klarar riktigt avancerade funktioner och hur pass rätt uträkningar blir i kalkylprogram.

Artikeln är intressant i många avseenden. Författarna jämför Excel 2007 och 2010, Google Docs, Quattro Pro, Gnumeric och OpenOffice Calc och hur de klarar avancerade statistiska beräkningar. För dem som som inte klarar av matematiken rekommenderar jag att läsa sammanfattningen.

Det är viktigt att statistiska beräkningar blir rätt eftersom de påverkar beslut och planering. Det gäller därför att de program man använder räknar rätt.

Litet överraskande är det i särklass bästa programmet Gnumeric som spelar i en egen division. Gnumeric är Gnomes kalkylprogram, är fri programvara och gratis.

Excel 2010 var bättre än Excel 2007 och sämst var Google Docs. Calc klarade sig hyfsat.

Det är skrämmande att Excel, som många anser vara juvelen i MS Office, är och framför allt har varit, uselt på att räkna och även om det blivit bättre ligger det ungefär jämsides med Calc. Man undrar hur många beslut som fattats utifrån felaktiga beräkningar i Excel. Det är faktiskt en skrämmande tanke.

De dyraste kommersiella programmen var inte bättre än fria program. Varför ska man betala för program som inte är bättre än gratisalternativ?

I slutet av artikeln skriver författarna att:

Professors should be cautious in recommending open source software to students, but Gnumeric provides a free alternative that generally outperforms the five other spreadsheet packages compared in this study.

Varför professorer ska vara försiktiga att rekommendera fri programvara framgår inte. En stor fördel med Gnumeric, Calc och annan fri programvara är bland annat att kunniga matematiker kan studera hur programmen utför beräkningar. Detta är omöjligt i proprietära program som Excel. En matematiker har ingen chans att ta reda på varför resultaten blir fel eller korrigera felaktiga algoritmer eftersom källkoden inte är tillgänglig.

Apr 262014
 

flattr this!

Nu har utvecklarna av LyX släppt en ny version av dokumentprocessorn LyX, version 2.1. versionen innehåller mängder med nya funktioner jämfört med gamla 2.0-serien som man kan läsa kortfattat om här och utförligt här.

 

Några nyheter

En sak som jag genast fastnade för är att man har tillgång till betydligt fler typsnitt i ren LaTeX-miljö.

 

I LyX 2.0 har man som grund tillgång till ett ganska litet antal högklassiga typsnitt

I LyX 2.0 har man som grund tillgång till ett ganska litet antal högklassiga typsnitt

 

I LyX 2.1 har antalet tillgängliga typsnitt utökats högst väsentligt. Bra för den som vill variera sina dokument!

I LyX 2.1 har antalet tillgängliga typsnitt utökats högst väsentligt. Bra för den som vill variera sina dokument!

 

På så sätt är det enklare att variera sina dokument. Givetvis kan den som vill använda systemteckensnitt fortfarande använda XeTeX eller LuaTeX.

 

Underliga figurer

En märklig nyhet är att man kan formatera text i olika geometriska former. I fortsättningen kommer jag att sätta mina böcker med all text i stjärnform. Gör om det i ett ordbehandlingsprogram!

 

 

Så här kommer mina böcker att se ut framöver!

Så här kommer mina böcker att se ut framöver!

 

Allvarligt talat är funktionen avsedd för speciella dokument som planscher, inbjudningar, presentationer och dikter. Löptext gör sig alltjämt bäst utan specialform.

 

Ska man uppdatera?

I de flesta fall är det självklart att uppdatera så fort som möjligt. LyX 2.1 är bättre och innehåller många nya bra funktioner.

 

Det finns dock lägen då man ska tänka sig för. LyX 2.1 har många nya funktioner och kanske till och med buggar som kan påverka äldre dokument. Filformatet är ett annat och LyX 2.0 kan inte läsa LyX 2.1-filer. Sitter man i slutet av ett stort projekt kan det vara bättre att göra det färdigt innan man uppdaterar, eller åtminstone var mycket försiktig och göra backup på alla LyX-filer så att man kan gå tillbaka om det blir problem. I annat fall kan man få ägna slutspurten av ett avhandlingsarbete åt att fixa kryptiska felmeddelanden och göra om saker i LyX.

 

Testa LyX

LyX 2.1 är ett utmärkt tillfälle för den som sitter och knackar text i ett traditionellt ordbehandlingsprogram att pröva ett förnuftigare sätt att skriva. LyX skiljer mellan skrivande och layout och medan du fokuserar på att skriva fixar LyX layouten.

 

Traditionella ordbehandlingsprogram är ofta smått vansinniga. Ett exempel är att jag nyligen skrev en artikel till en tidskrift som vill ha referenser i fotnoter. Där sätt jag lydigt och formaterade fotnoter och litteraturlista efter konstens alla regler. Mina sidor växte fram framför mina arbete och det såg ganska snyggt ut (bortsett från att ordbehandlingsprogram inte kan sätta text eller formatera).

 

Redaktören skrev ut, läste och ändrade och fotnoter och sidor ändrades och bröts om. Allt såg fortfarande ganska snyggt ut.

Allt var bortkastat arbete. Då tidskriften fått in min artikel sätter de artikeln, sannolikt i AdobeInDesign, och en sättare får kopiera mina fotnoter, förmodligen en och en, ta bort mina formateringar och formatera om dem.

 

Tänk om alla i kedjan hade använt LyX. Då hade artikeln varit tryckfärdig då jag gjort redaktörens ändringar och vi hade sluppit arbeta med flera olika program och dokumentversioner som ser olika ut beroende på vilket system, vilka typsnitt och vilket ordbehandlingsprogram vi använde.

 

I LyX skriver man fotnoten i en speciell ruta. Den kan sedan formateras på en mängd olika sätt beroende på hur man vill att dokumentet ska se ut. programmet skiljer på skrivande och layoutarbete men fixar bägge bättre än något ordbehandlingsprogram.

 

Fotnoter skrivs i Lyx i en speciell ruta. Hur de ser ut i PDF-filen styrs av vilken layout man väljer

Fotnoter skrivs i Lyx i en speciell ruta. Hur de ser ut i PDF-filen styrs av vilken layout man väljer

 

Installera LyX

Man kan ladda ner LyX för olika system här. För den som använder *Buntu tillhandahåller utvecklarna en PPA där man kan uppdatera till den senaste versionen.

 

Jag kommer säkert att återvända till LyX 2.1 på bloggen efterhand som jag utforskar nya och gamla funktioner!

Apr 242014
 

flattr this!

I LyX får man snyggast sidhuvuden om man ställer in Dokument -> Inställningar -> Sidutformning -> Rubrikstil till Häftig. (Jag är litet tveksam till den svenska översättningen Rubrikstil, Sidhuvud hade nog varit att föredra. Det är svårt att översätta datorprogram!)

 

Häftig

 

Då kan man i stort sett klämma in vad man vill i sidhuvudet, text med olika stilar, bilder etc.

 

Ett häftigt sidhuvud i en PDF av ett dokument skapat i LyX. Jag använder kapitäler och justerat rubriknivåer

Ett häftigt sidhuvud i en PDF av ett dokument skapat i LyX. Jag använder kapitäler och justerat rubriknivåer

Det häftiga sidhuvudet bygger på LaTeX-paketet fancydr. Som standard får man en linje under sidhuvudet. Om inte annat så för variationens skull kan man vilja ta bort linjen. Det gör man genom att skriva in raden:

 

\renewcommand{\headrulewidth}{0pt}

 

i LaTeX-ingresen.

 

LaTeXingress

 

0pt betyder att strecket är osynligt. 0.4pt är standard och man kan givetvis ange tjockare eller tunnare streck.

Nu blir sidhuvuden utan streck då man kompilerar en PDF.

 

Utan streck

 

Om man använder sidfötter med Fancyhdr är kommandot:

 

\renewcommand{\footrulewidth}{0pt}

 

Fancyhdr har många andra möjligheter att variera sidhuvud och sidfot. Man kan ladda ner manualen här.