okt 312009
 

Flattr this!

I senaste versionen av AbiWord (2.8+)  har man hakat på trenden med arbete i molnet, lagra och synkronisera dokument mot en server på Internet. Det som skiljer AbiWord från andra ordbehandlare är att tjänsten integrerats i programmet. AbiWord är här mer avancerat än de flesta större ordbehandlingsprogram.

AbiWord 2.8 introducerar många nyheter. Bland annat att man kan skicka upp filer till molnet inifrån programmet

AbiWord 2.8 introducerar många nyheter. Bland annat att man kan skicka upp filer till molnet inifrån programmet

Prova själv. Installera AbiWord. Därefter skapar du ett konto här . Efter det styr du allt på menyn Collaborate i AbiWord (översättningen släpar visst efter…) Sedan är det bara att skicka upp dokument i molnet.

Öppna konto här

Öppna konto här

Den senaste versionen av Abiword är så ny att den inte finns enkelt tillgänglig för alla operativsystem än. Att installera till Windows är inga problem. I Linux har den inte hunnit ut i distributionerna. Till Ubuntu kan man hålla ögonen på denna PPA. Man kan installera den på ett enkelt sätt genom att köra en .deb-fil härifrån. Den nya versionen bör snart finnas där. PPA:n finns ännu inte för Karmic. För den som använder AbiWord tror jag det är värt det lilla extra arbetet att uppgradera.

Funktionen är perfekt för studenter och andra som söker ett enkelt sätt att samarbeta, eller för den som arbetar på olika datorer. Programmet och tjänsten är gratis. Upp till 25MB dokument kan man ladda upp. Det låter litet, men med tanke på hur små AbiWords filer är borde det vara tillräckligt för de allra flesta.

Läs mer om tjänsten här. Där kan man också läsa om andra nyheter i senaste AbiWord. Grafik hanteras bättre. Man har möjlighet att göra anteckningar och bättre stöd för dokument från OpenOffice och MS Office är några andra starka nyheter.

Vad gäller innovation ligger AbiWord i topp bland ordbehandlare. Samtidigt som man lägger till funktioner som gör att programmet går att använda på ett allt tyngre sätt har programmet behållit sin karaktär av ett ursnabbt miniprogram. Jag tror att AbiWord är den ordbehandlare de flesta egentligen behöver.

okt 282009
 

Flattr this!

Min bloggkollega Urban Anjar skrev för några dagar sedan att han tycker kontorsprogram är ganska ospännande. Jag håller inte med. Hur man får en liten, liten detalj att fungera kan sysselsätta mig i flera dagar. Dagens inlägg tar upp ett sådant exempel. Jag hoppas att jag kan få Urban Anjar och andra att att ändra sig. Kontorsprogram är spännande!

Antag att du har börjat skriva en tabell i Writer. Du har fört in värden för åren 1818-1822:

screenshot_004

Tabellen i Writer du vill lägga till celler från Calc i

Du vill föra in värden för samma år från ett Calc-ark i respektive kolumn. Att kopiera och klistra in direkt fungerar inte (Prova själv i en enkel tabell i Writer och med värden från celler i Calc. Jag garanterar att det inte fungerar!).

Gör istället så här:

Kopiera dina värden från Calcbladet.

Det är dessa värden du vill ha in i tabellen i Writer

Det är dessa värden du vill ha in i tabellen i Writer

Växla tillbaka till Writer.

Gör några radmatningar nedanför din tabell. Välj sedan Redigera > Klistra in innehåll… I dialogrutan väljer du Formaterad text [RTF]. Klicka på OK. Urklippet från Calc klistras in i en ny tabell.

Värdena från Calc blir inklistrade i en egen tabell

Värdena från Calc inklistrade i en egen tabell

Markera denna tabell och kopiera den.

Gå tillbaka till din första tabell. Skapa en ny rad med en radmatning.

Den röda markeringen markerar en radmatning

Den röda markeringen markerar en ny rad skapad med en radmatning

Klistra in i det tomma fältet längst till vänster. Nu hamnar allt rätt!

Nu hamnar allt rätt men ser konstigt ut

Nu hamnar allt rätt men ser konstigt ut

Du måste formatera texten. Ändra Styckeformatmallen på de inklistrade raderna från Standard till Tabellinnehåll – detsamma som i den ursprungliga tabellen.
Nu ser allt snyggt ut! Du kan radera den inklistrade tabellen med värden från Calc.

Nu sitter allt på rätt ställe och ser snyggt ut!

Nu sitter allt på rätt ställe och ser snyggt ut!

Exemplet är en mycket nedbantad version av filer jag arbetar med. God hjälp med lösningen hittade jag på OpenOffice användarforum.

Ibland får man gå omvägar i OpenOffice. Programmet är litet kantigt. Det allra mesta går att lösa. Vägen dit är spännande och lärorik!

okt 272009
 

Flattr this!

Jag råkade nyligen på en kul bugg i OpenOffice Writer.

Testa själv!

  • Öppna OpenOffice Writer och skriv några ord i ett nytt dokument.
  • Infoga ett sidnummer mer än 255, till exempel 310.
  • Spara dokumentet.
  • Öppna dokumentet. Allt ser ut som innan.
  • Spara nu dokumentet som Microsoft Word 97/2000/XP (.doc)
  • Stäng dokumentet.
  • Öppna .doc dokumentet
  • Kolla sidnumret!

Du kan jämföra dokumenten med varandra. De har olika sidnummer.

Kul va!

bug

(Tips! Om någon mer än jag tycker det är besvärligt att infoga sidnummer i OpenOffice så installera tillägget Pagination. Då infogar man sidnummer enkelt på Infoga menyn. Det är betydligt enklare än basfunktionen i Writer.)

Buggen är oförarglig. 99% av alla användare kommer aldrig att råka ut för den. Den beror på att Microsofts .doc format är ett proprietärt filformat. Dokumentationen har först nyligen blivit tillgänglig. Då OpenOffice skrevs var koden hemlig. Inget program kan bli 100% kompatibelt med MS Office.

I regel hanterar OpenOffice MS Office format mycket bra. Det finns buggar och saker som inte fungerar till fullo när man konverterar filer. Man ska ta som vana att alltid spara i OpenOffice standardförmat, ODF. OpenOffice fungerar säkrast och bäst med detta filformat. Först när man behöver skicka ett dokument till någon som inte använder OpenOffice sparar man en kopia i annat format.

okt 262009
 

Flattr this!

När man gjort en presentation i OpenOffice Impress vill man oftast att någon ska se den. Ett sätt att sprida den är att spara den som en Flashfil. Flashfilen går sedan att lägga ut på en hemsida. En besökare ser den som ett bildspel i sin webbläsare. Att förvandla en Impressfil till Flash är mycket enkelt. När du har gjort en presentation gör du så här:

Glödlampa

in på menyn Arkiv – Exportera. Välj Macromedia Flash (SWF) i den nedre listan. Välj var du vill lägga filen och klicka på Spara, klart!

Animeringar och bildväxlingar sparas inte i Flash.

Om du vill se hur presentationen ser ut innan du lägger ut den på Internet öppnar du Flashfilen inifrån en webbläsare. För att se filen måste man ha Flash installerat.

Man kan givetvis använda funktionen för att sprida annat än regelrätta presentationer. Exempel är fotosamlingar eller andra bilder man vill visa upp.

Jag bifogar som exempel några bilder från en gammal Impresspresentation: Wallman

okt 252009
 

Flattr this!

OpenOffice brukar ibland framställas som en kontorssvit för den fattige. Ett av skälen är att det ingår mycket litet Clipart, bilder man kan använda i dokument.

Det beror på att OpenOffices affärsidé är att programmet laddas ner gratis från Internet. Nedladdningen får inte svälla ut. Grafik tar stort utrymme. Därför har man utelämnat Clipart.

Det är enkelt att skaffa sig en enorm mängd Clipart i OpenOffice. All denna Clipart är fri och kan fritt användas i så många dokument man vill. I den här guiden förklarar jag hur man gör.

Guiden är skriven för OpenOffice i Ubuntu Linux. Med vissa förändringar bör den fungera i andra Linuxdistributioner. Den fungerar med några ändringar i Windows. Sist i guiden beskriver jag vad man då måste ändra och saker man bör tänka på. Guiden är enkel, men den tar en stund att genomföra. Eftersom man behöver ladda ner ganska mycket från Internet rekommenderar jag att man har en anslutning med relativt hög kapacitet. En del moment kräver mycket av datorn och tar rejält med tid. När allt är på plats har man en Clipartsamling på många tusen bilder!

Det var ganska svårt att lista ut hur man får allt på plats. Guiden är därför i nuläget något experimentell. Kom gärna med förslag hur jag kan förbättra den!

1. Se till att OpenOffice är helt avstängt, inklusive snabbstarten. Öppna Synaptic. Skriv in openclipart i sökfältet. Högerklicka på paketet som heter openclipart välj Markera för installation. Synaptic markerar ytterligare paket. Klicka på Verkställ och installera. Det tar en stund. När allt är installerat stänger du Synaptic.

2. Öppna OpenOffice Writer. Gå in på menyn Verktyg och välj Galleri. Galleriet för Clipart öppnas. Om du vill använda Clipart  drar du bilden från galleriet till dokumentet. Ibland blir Cliparten som hämtades i steg 1 automatiskt installerad och ibland inte. Jag har inte lyckats hitta vad som styr detta. Om jag kommer på det uppdaterar jag guiden. Sannolikt har det att göra med vilken version och vilka delar av OpenOffice man har installerade. Om det finns massor med Clipart, som på bilden under punkt 7 i ditt galleri, behöver du inte göra mer. Om det ser ut som på bilden härunder, med bara litet tillgänglig Clipart, så fortsätt guiden. Nästa steg blir då att hitta bilderna vi laddade hem i steg 1. (Klicka på bilderna för att förstora dem!)

Galleriet för Clipart. Genom att klicka på den markerade knappen i verktygsraden kan man öppna och stänga fönstret

Galleriet för Clipart. Genom att klicka på den markerade knappen i verktygsraden kan man öppna och stänga fönstret

3. Klicka på knappen Nytt tema… i Gallerifönstret.

4. Klicka på fliken Filer i dialogrutan som öppnas. Det ska se ut som på bilden.

Här lägger man till mer Clipart

Här lägger man till mer Clipart

5. Klicka på Sök filer… Ett fönster öppnas. Klicka på Filsystem i vänsterkolumnen. Då ska det se ut ungefär som på bilden. Du är inne i root.

Så här ser det ut i root. Där ska man inte ändra saker i onödan. Följ bara min beskrivning!

Så här ser det ut i root. Där ska man inte ändra saker i onödan. Följ bara min beskrivning!

Leta reda på mappen /usr/share/openclipart/png som du öppnar. Det kan bli problem med clipart i SVG-format. SUN:s OpenOffice hanterar inte SVG. Go-oo med varianter (Linux) sägs hantera SVG. Detta verkar inte vara helt korrekt. Processen gick flera gånger i stå för mig i Ubuntu. Därför rekommenderar jag att man bara importerar filerna i PNG format. Mappen kan vara litet svår att hitta om man inte brukar vara inne i rootkatalogen. Det ska se ut som på bilden. Klicka på OK. Notera att sökvägen syns överst på bilden.

När du är här har du kommit rätt. Sökvägen står högst upp på bilden

När du är här har du kommit rätt. Sökvägen står högst upp på bilden

6. OpenOffice går tillbaka till den första dialogrutan och läser in filer. Det tar en stund…

7. När detta är klart kan du göra på tre olika sätt:

a. Klicka på Lägg till alla. Detta lägger till all Clipart. Det blir väldigt många bilder!

b. Sätt a tar en stund. Du kan göra den stegvis och med urval. Gå in i en undermapp med motiv du är intresserad av och klicka på Välj alla. Då importeras dessa bilder. Du kan sedan byta namn på Nytt tema i Galleriet för Clipart till något passande. Upprepa processen tills du har den clipart du önskar installerad.

b. Välj i listan enskilda bilder du vill installera. Man kan välja att förhandsvisa Clipart i rutan till höger genom att bocka för rutan intill. För de bilder du vill ha klickar du på Lägg till. Om man installerar enskilda bilder kan man återkomma och hämta mer.

Välja allt eller enstaka bilder. Clipart kan förhandsgranskas i rutan

Välja allt eller enstaka bilder. Clipart kan förhandsgranskas i rutan

När du är klar klickar du på OK. Det kan ta en lång stund för OpenOffice att läsa in bilderna, särskilt om du valt att lägga till alla bilder.

Om man använder en annan Linuxdistribution bör man i första hand söka efter motsvarande openclipart paket i sin pakethanterare. Sedan installerar man på motsvarande sätt. Sökvägar kan vara annorlunda. Om det inte finns någon Clipart i förrådet så försök gör som för Windows.

I Windows laddar man ner openclipart från Internet. Man laddar ner paketet i ett komprimerat format, .zip är lättast. Packa upp paketet på ett bra ställe (se tipsen nedan). Man hoppar in på punkt 2 i guiden. Under punkt 5 bläddrar man fram den uppackade mappen istället. Därefter fungerar allt likadant.

Glödlampa

Några tips:

  • Cliparten ligger kvar i originalmappen antingen i /usr/share/openclipart i Ubuntu eller i den uppackade mappen i Windows. OpenOffice länkar till denna. Det innebär att den måste ligga kvar på samma ställe som då man installerade Cliparten i punkt 5 och 6. I Ubuntu låter man bli att avinstallera paketet openclipart. I Windows lägger man mappen i Mina dokument eller där den är skyddad direkt då den packats upp. Det är mindre bra att lägga den direkt på skrivbordet.
  • Om man avinstallerar paketet openclipart i Ubuntu, eller tar bort den uppackade mappen i Windows, avinstallerar man Cliparten.
  • Att installera Clipart kräver en del av datorn. Var beredd på att vissa saker kan ta tid.
  • Lägg ner litet tid för att bekanta dig med Galleriet för Clipart. Det finns flera möjligheter för att sortera och visa bilder! Om man modifierar min guide kan man även lägga till egna bilder.

Gubbe

Om detta inte är nog med Clipart kan man störta iväg till OpenOffices hemsida för Tillägg. Där finns massor med fri Clipart. En del av denna Clipart har speciell och ganska smal tematik som kan vara mycket användbar inom specifika områden. De flesta av dessa filer installerar man som tillägg. Därefter fungerar de som vanliga Clipartbilder.

Det tog mig ganska mycket tid att lista ut hur man installerar Clipart i olika operativsystem. Det är inte säkert att jag lyckats reda ut allt. Om du stöter på problem är jag därför tacksam om du skriver en kommentar så ändrar jag i guiden om det skulle behövas!

okt 242009
 

Flattr this!

Trots att jag använder AbiWord dagligen har jag knappt skrivit några guider för programmet. Problemet är att det är svårt att hitta något att tipsa om. Allt är enkelt och lätt. AbiWord är den bästa lättviktiga ordbehandlare jag arbetat i, perfekt för att skriva korta texter som den här!

Nu har jag hittat en intressant funktion i AbiWord. Förutom ordbehandlare är det ett presentationsprogram! Jag har använt funktionen i Ubuntu. I Windows verkar den inte finnas. Förmodligen beror det på att AbiWord har rötterna i Linuxvärlden och vissa funktioner går antingen inte att porta till Windows eller så kommer de i en senare version.

Man startar presentationen på menyn Visa – Presentation. Då växlar skärmen till presentationsläge. Man kan givetvis ha datorn ansluten till en projektor och presentera på stor duk. Med ett musklick visar man nästa sida. Med högerklick kan man backa.

Starta presentationer i AbiWord här

Starta presentationer i AbiWord här

AbiWord är inte världens bästa program för att hantera avancerad grafik och layout. Ljud, animerade bildövergångar och andra specialeffekter sakns. De presentationer man kör i AbiWord blir därför enkla. Trots det kan det vara otroligt smidigt att snabbt kunna skriva ihop en punktlista eller dagordning som man sekunden efter visar på duk. Ändringr kan göras lika snabbt. Rätt utnyttjat är det här en kanonfunktion.

AbiWord är nog det enda ordbehandlingsprogram jag känner till som kan köra presentationer rakt av. I officepaket brukar funktionen finnas i en egen modul.

Jag slutar aldrig att förvåna mig över hur mycket man har lyckats klämma in i ett så litet program som AbiWord!

okt 242009
 

Flattr this!

De senaste dagarna har flera bloggare gett spartips och råd till studenter som försöker hitta rätt i IT-djungeln. Mitt eget bidrag finns här. Dessutom är det släpptid för flera  operativsystem. Förutom Windows 7 släpper flera stora Linuxdistributioner nya versioner. Uppmärksamhet och nyheter har ställt till med förvirring. Det har vällt in frågor från studenter som har bett mig att reda ut deras datorproblem, stora som små. Här är några svar:

Till ”Albert E”: Nej, om du både skaffar Windows 7 och Ubuntu Linux sparar du inte 150% (50% + 100% blir mycket riktigt 150%, men man kan inte riktigt räkna så.). Däremot kan du göra något som kallas dualboot. Det vill säga du installerar både Ubuntu Linux och Windows på samma dator. Då kan du spela spel i Windows och arbeta i gratis skolprogram i Ubuntu (Kolla särskilt upp OpenOffice Math).

Till ”Orolig” har jag ett lugnande besked. Du behöver inte vaccinera dig. Virusen i datorn kan inte smitta dig. Däremot bör du skaffa ett antivirusprogram om du använder Windows. Det slipper du i Linux.

Om du saknar virusen i Linux kan du spela Viruskiller en stund!

Om man saknar virusen i Linux kan man spela Viruskiller en stund!

Till ”nyfiken pank” (Som frågar om Universitetsbiblioteket i Lund) Måste jag svara NEJ!! Handspriten på toaletterna fungerar inte. Du kommer bara att må dåligt! Om du hade använt fri programvara istället hade du haft råd att festa!

Till ”Bill Gates”: Jag kör också Windows på en av mina datorer (i dualboot med Linux, se svaret till ”Albert E”). Min scanner fungerar nämligen inte i Linux och jag spelar spel som flyter bättre i Windows. Jag har även Windows installerat i något som heter VirtualBox på mina Linuxdatorer. Det är som att köra Windows som ett program inifrån Linux. Ett tredje sätt att köra Windowsprogram på, är att installera dem genom programmet Wine i Linux. Ofta fungerar de lika bra som i Windows. Du kan alltså fortsätta använda Windows och dina dyra Windowsprogram, Bill, även om du bara vill testa Linux.

Windows XP i VirtualBox i nya Ubuntu, Karmic Koala

Windows XP i VirtualBox i nya Ubuntu, Karmic Koala

Till ”smartis” Det är inte bra att piratkopiera dyra program. Det är olagligt. Du kan istället använda lika bra, fria och gratis program som du kan ladda ner hur många gånger du vill!

Till ”Färgblind” svarar jag gult och brunt. Ni andra kan titta på bilden i svaret till ”Bill Gates”.

Till ”Varför Linux?”: Jag använder Linux (Mest Ubuntu och Pardus) för att jag tycker det fungerar väldigt bra.

Till ”svårt att välja”: Eftersom många fria program finns för flera plattformar kör jag samma program i Linux och Windows. Då kan jag arbeta med samma dokument på alla datorer.

Till ”klåfingrig”: Om du bara kan se skärmen då du vänder din bärbara dator upp och ner har du nog lyckats sätta ihop den fel. Jag tycker också det är roligt att pilla med datorer. I Linux kan man pilla med inställningar mer än i Windows, eftersom systemet är öppet. Som nybörjare är det dock lätt hänt att det blir fel. Du kanske har någon på korridoren som kan hjälpa dig?

Till ”??” Jag tror inte det finns olika versioner av Internet. Du behöver inte fundera över hur du uppdaterar till den senaste, det sköter sig liksom av sig självt. Om du vill veta mer om de Linuxvarianter jag använder kan du titta på den här och den här sidan om Ubuntu. Information om Pardus hittar du här. Sidorna är alltid uppdaterade och på svenska!

Till ”Datordjävel!!!”: Jag har inte heller någon aning om var ANY KEY sitter. Jag tror att du kan trycka på vilken ”knapp” som helst så fortsätter nog installationen som den ska. Det viktigaste är att man har roligt när man använder datorer oavsett vilka program och vilket system man använder. Jag tycker du ska gå ut och festa ikväll så fungerar säkert ”dumburken” bättre imorgon!

Fest

Till ”överliggare”: 1795 uppfanns blyertspennan. Det är ett analogt hjälpmedel för avancerad ordbehandling. Jag tror emellertid att en dator kan vara en bra investering och studiehjälp för dig. Med fria program och operativsystem behöver inte en dator kosta skjortan (Är det förresten du som satt bakom mig på omtentan i Historia 1984?).

Penna

Till ”Ångest!”: Dokumentet du mailade med 700 sidor med ####### tecken går inte att återställa. Microsofts .doc filer är ett kodat ofritt filformat. Det kan bli sådana här fel om strömmen stängs av. Hälsa din handledare att det var dumt gjort att dra ur sladden, även om han bara ville att du skulle sluta skriva och lägga fram din avhandling. Du borde ha använt OpenOffice och sparat i ODF-format. Då kan man ofta rädda innehållet i skadade filer med ett komprimeringsprogram och en webbläsare. Tolv år är en lång tid. Jag tycker dock du ska se det positiva. Texter blir alltid bättre om man tänker igenom dem en extra gång!

okt 232009
 

Flattr this!

Jag har tidigare skrivit om hur jag alltid exporterar presentationer gjorda i Impress till pdf. Om Impresspresentationen inte går att köra, kan jag köra presentationen i en vanlig pdf-läsare istället. Det man förlorar är animerade bildövergångar, ljud och annat ögon- och örongodis.

Man kan delvis komma runt detta genom att installera något av paketen pdfcube och impressive. Båda finns i förrådet och installeras på något av de vanliga sätten.

pdfcube är ett litet och mycket enkelt program. Om man öppnar en pdf-fil med pdfcube går man till nästa bild genom att trycka på blanksteg. Om man trycker på c istället går man till nästa bild med en riktigt stark effekt – bilderna växlas genom en kubeffekt liknande kuben i compiz. ESC avslutar presentationen. På en stor duk är det verkligen effektfullt. Sitter publiken på stolar kommer de nästan att välta då kuben vänds. Här finns en enkel video som visar hur det ser ut. Testa gärna i helskärmsläge.

Impressive är betydligt mer avancerat. Det har en lång lista på effekter och ögongodis man kan använda. Det förvandlar en själlös pdf-fil till en multimediashow. Hela listan på kommandon och effekter hittar du här.

Jag har testat programmen i Ubuntu. Det är mycket möjligt de finns till andra Linuxdistributioner. Jag vet inte om det finns motsvarande program för Windows eller Mac.

Det tog en liten stund innan jag förstod hur man startar programmen. Enklast gör man det genom att högerklicka på en pdf-fil, välja Öppna med, Öppna med annat program…, Använd ett anpassat kommando, öppna textrutan och skriv in antingen pdfcube eller impressive. Då öppnas pdf-filen i respektive program.

Programmen har sina begränsningar. Den största är givetvis att de måste finnas installerade på datorn man använder. Detta är inte sannolikt om man är inbjuden för att hålla föredrag och man lånar en dator.

Om man har dator med sig kan man givetvis ha programmen installerade. Då kan man å andra sidan lika gärna köra Impresspresentationen rakt av.

Därför ser jag egentligen bara ett användningsområde för programmen. Det är om man har vanliga pdf-dokument, inte omsparade Impressfiler, som man vill presentera. Pdf-filerna kan man efter föredraget distribuera till publiken och ingen kommer att förstå hur man bar sig åt då man körde presentationen!

Kom gärna med förslag och idéer på hur man kan använda dessa roliga små program!

okt 232009
 

Flattr this!

1899 skaldade Verner von Heidenstam:

”Det är skam, det är fläck på Sveriges banér

att medborgarrätt heter pengar.”

Han skrev för att driva på kampen för allmän och lika rösträtt. Antal röster man hade beräknades efter hur rik man var.

2009 skriver CryingFreeman om att man i en statlig rapport har man kommit fram till att:

”Mer likvärdiga konkurrensvillkor på programmarknaden skulle kunna uppnås genom krav på enbart öppen källkod i offentliga upphandlingar”.

Crying Freemans inlägg är en reaktion på att ordföranden i Microsofts partnerförening, Valentino Berti, har skrivit ett brev till infrastrukturminister Åsa Torstensson i vilket han sågar rapporten. CryingFreeman underkänner Valentino Bertis argument.

Det finns flera bottnar i skillnaderna mellan öppen och proprietär programvara som blir tydliga i Berti Valentinos argument.

De bygger i slutänden på undergångsvisionen: ”Om offentlig sektor gick över till att enbart använda öppen källkod skulle det skapa kaos i näringslivet. Det skulle skada både it-industrin och den offentliga it-verksamheten […]”

Naturligtvis kommer inte kaos att utbryta om man väljer att sluta köpa program från Microsoft. Om företag använder proprietära program för att de tror att de kan tjäna mer pengar har jag inget att säga om. I offentlig verksamhet borde öppen programvara vara en självklarhet. Varför det?

Myndigheters beslut och andra offentliga handlingar sparas ofta som datafiler. Genom att använda öppen källkod kan man genom fria program gratis ta del av och kontrollera vad som beslutats. I slutänden är detta kärnan i den svenska offentlighetsprincipen och i att vara medborgare.

Format för hur datafiler lagras har ändrats. Vem kan idag öppna tjugo år gamla filer utan problem? Hur ska historiker och samhällsvetare kunna studera vad svenska myndigheter beslutar idag om hundra år?

Fria filformat är i allmänhet enkelt uppbyggda. Dokumentationen är öppen. Hur filer är sparade är ingen hemlighet. Så långt som möjligt är filformat därmed framtidssäkrade.

Proprietära program sparar oftast filer i ett hemligt format. Filformatet är en del av affärsidéen. Kunden ska vara tvungen att använda programmet man säljer för att kunna arbeta med sina dokument. Om inte detta räcker gör man med jämna mellanrum förändringar i det hemliga sättet att spara filer. Nya filer kan sedan inte öppnas av gamla program. Man tvingar kunden att uppgradera för stora pengar. Microsoft Office 2007 är typexemplet.

Med hemliga filformat som byts ut vart femte år är vi nästan garanterade att inga offentliga handlingar kommer att gå att läsa om några decennier.

Proprietära program kostar pengar. Att man vid Högskolor och Universitet vill att uppgifter lämnas in som datafiler sparade i Microsofts proprietära format medför att studenter måste investera i datorprogram de inte behöver. Det finns fullgoda fria och gratis alternativ man borde använda istället. De studenter som inte vill, eller har råd, att köpa Microsofts program får svårt att klara kurserna. Den svenska traditionen med fri utbildning för alla undermineras.

Valentino Berti värnar om demokratin när han vill begränsa inflytandet från förespråkare för öppen källkod. Dessa få fanatiker har fått alldelses för stort inflytande. Att någon alls lyssnar på dem bygger på, som han själv så träffande formulerar det, att: ”De flesta har väldigt lite kunskap om it.” Så länge okunskapen består kan Microsoft fortsätta att tjäna pengar.

Vad är det för demokrati man vill värna? Den bygger på att bara de med Microsoftprogram ska kunna ta del av myndigheters beslut och handlingar. Dessa blir efter några år automatiskt hemligstämplade då Microsoft bestämmer att det är dags att uppgradera. De som inte använder Microsoftprogram ska ha det svårt att skaffa sig en högre utbildning och därmed chansen att nå ledande positioner i samhället.

Man köper sig medborgarrätt genom att betala licensavgift till Microsoft.

Heidenstams dikt är lika aktuell 2009 som 1899.

okt 222009
 

Flattr this!

Nättjänster som Google Docs och Zoho tillhandahåller webbaserade officepaket. De har under senare år blivit populära bland studenter, arbetsgrupper och folk som rör på sig.

Dokument lagras på en server och man kan nå dem från vilken dator om helst genom att logga in på sitt konto. Läs mer om tjänsterna på respektive hemsida!

Det går att på ett enkelt sätt att länka dessa konton till OpenOffice. På så sätt kan man använda de överlägsna redskapen i OpenOffice då man arbetar med sina uppladdade dokument. Man slipper dessutom logga in på hemsidan för tjänsten. Allt sköts helt inifrån OpenOffice.

Gör så här:

1. Skaffa ett konto på Google Doc och/eller Zoho

2. Installera tillägget OpenOffice.org2GoogleDocs i OpenOffice. Tillägget kräver att Java är installerat. (Klicka på bilderna för att förstora dem!)

Installera detta tillägg

Installera detta tillägg

3. Nu finns det en ny undermeny under Arkiv – Google Docs & Zoho. Man kan också välja att visa en ny Verktygsrad med snabbknappar för kommandon. Detta är en smidig lösning som jag använder.

Ny undermeny under Arkiv

Ny undermeny under Arkiv

En ny verktygsrad: 1. Ladda upp till Google Docs. 2. Ladda ner från Google Docs. 3. Ladda upp till Zoho. 4. Ladda ner från Zoho. 5. WedDav

En ny verktygsrad: 1. Exportera till Google Docs. 2. Importera från Google Docs. 3. Exportera till Zoho. 4. Importera från Zoho. 5. WedDav

4. När man har skrivit och sparat ett dokument man vill ladda upp till en av tjänsterna, klickar man på exportknappen för tjänsten på verktygsraden. I mitt fall laddar jag upp till Zoho. En dialogruta öppnas där man ombeds fylla in sina kontouppgifter. Man kan välja att spara dem på datorn. Då slipper man ange dem nästa gång man använder tjänsten. Detta bör man endast göra på sin egen dator! Klicka på OK Dokumentet exporteras.

Ladda upp till Zoho

Ladda upp till Zoho

5. Man laddar ner dokument genom att klicka på knappen som importerar dokument. En dialogruta öppnas. Genom att klicka på Get list kan man se vilka dokument man har exporterat till tjänsten. Man kan göra en del inställningar under Configuration. När detta är gjort klickar man på det dokument man vill jobba i och väljer Open.

Ladda ner dokument från Zoho

Ladda ner dokument från Zoho

Personligen är jag försiktig med tjänster som Google Docs och Zoho. Dessa företag kartlägger sina användares beteenden, arbetsvanor och kan scanna av dokument som passerar dem. Som verktyg för grupparbeten är de onekligen användbara!