Jan 312010
 

Flattr this!

För den som inte vet det så går det bra att ladda hem MS Office gratis från till exempel The Pirate Bay. Man kan få vilken version man vill. Det finns tydliga anvisningar hur man kringgår Microsofts kopieringsskydd. På det sättet kan man gratis komma över ett programpaket för flera tusen kronor!

Jag avråder bestämt från att man gör det. Låt oss titta på några argument för att piratnerladda MS Office:

1. ”Jag har inte råd med MS Office.” Detta är sanningen för många. Ladda istället ned OpenOffice.org. Det är helt gratis att använda och installera på så många datorer man vill.

2. ”MS Office är bättre än gratisalternativen. Därför vill jag ha det, även om jag inte vill betala för det.” Skitsnack! Det är sant att MS Office har en del avancerade funktioner som saknas i OOo. Lika sant är att det finns funktioner i OOo som inte finns i MS Office. För 99% av alla användare innehåller OOo allt man behöver och mer därtill. Om du verkligen skulle sakna avancerade funktioner i OOo har du med stor sannolikhet ett avancerat arbete som kräver specialfunktioner. Då ska du givetvis inte piratkopiera datorprogram. Då ska din arbetsgivare betala för dem.

3. ”Jag arbetar bättre och blir glad av att arbeta i MS Office.” Om man anser att man blir en lyckligare människa av MS Office, eller att det man skriver blir otroligt mycket bättre av att det skrivs i MS Office, tycker jag definitivt att man ska betala den slant det kostar att bli lycklig och duktig. Ett datorprogram som gett mig dessa saker hade jag tveklöst betalat stora pengar för! Jag skulle definitivt inte piratnedladdat det.

4. ”Jag tycker inte om Microsoft. Därför vill jag inte betala några pengar till dem.” Ett mycket dumt argument. Genom piratnedladdning stödjer du Microsoft genom att lära dig deras program och sprida deras filformat. Även om du piratnedladdar stödjer du vanföreställningen att använda en dator är att använda Microsoft. Du hjälper till att göra Microsofts program till de facto standarder. Jag påstår inte på något sätt att Microsoft stödjer piratnedladdning. Det är ett stort problem för dem. Trots det får deras program en större spridning genom piratnedladdning. Deras marknadsandel ökar, även om de inte får betalt. Om du inte tycker om Microsoft ska du självklart välja andra program än MS Office.

5. ”Ideologiska skäl, jag vill inte ha patent, allt ska vara gratis och så vidare.” Flera saker som till exempel Piratpartiet säger om patent och fri spridning av information är vettiga. Microsoft har dock full rätt att sälja sina produkter på vilka villkor de vill. Den rätten ska man respektera. Om man inte accepterar Microsofts villkor och priser, utan istället förordar fri spridning av datorprogram och information, ska man inte använda Microsofts program. Det finns många datorprogram som har som ovillkorligt krav att de ska spridas fritt, gratis och med öppen källkod. OpenOffice.org är ett sådant. Genom att piratnedladda MS Office motarbetar du din ideologi om frihet och informationsspridning. Om du menar något med ”ideologiska skäl” ska du stödja dem som går i frontlinjen för att förändra marknaden för datorprogram genom att använda och sprida deras produkter. Du kan till exempel spara och skicka filer i ODF-format för att uppmuntra andra att använda fri programvara. Du ska inte motarbeta de ideal du påstår att du har genom att piratnedladda och använda program från företag som motarbetar dem.

Ett skäl för att låta bli att ladda ner piratade program är Virus. Vad ska man säga… Synden straffar sig själv kanske.

Jag vet inte om det finns fler skäl mot piratnedladdning. Jo, ett, det är inte bara dumt, det är dessutom olagligt!

Jan 302010
 

Flattr this!

Slideshare är en utmärkt sida att besöka om man vill ha tips och inspiration då man ska hålla en presentation. På sidan har användare laddat upp sina presentationer. De är gratis att hämta. Det enda som krävs är att man registrerar sig. Om man har lust kan man lägga ut och dela med sig av egna presentationer.

Man kan söka och titta på presentationerna i förväg. Det går att söka efter ämnesområden man är intresserad av. Det finns färdiga presentationer i många mer eller mindre udda ämnen.

Många presentationer är oerhört proffsiga. Tänk på att vi som använder OpenOffice kan ladda hem och använda presentationer gjorda i PowerPoint.

Jan 282010
 

Flattr this!

Antag att du skriver en text i två spalter i OOo Writer. Du vill inte att sidorna utan spalterna ska numreras. På första sidan spalt 1 och 2. På andra sidan spalt 3 och 4 osv.

Istället för att numrera sidan vill du numrera spalter. Den här sidan har spalt 15-16. Nästa sida har spalt 17-18 osv. Med några enkla knep går det att göra.

Gör så här:

1. Ändra sidformatmallen du använder. Den kommer du åt genom F11. Leta reda på den i fönstret Formatmallar och formatering som öppnas. Normalt heter den Standard. Om du har tänkt att använda flera sidlayouter är det bättre att du skapar en ny formatmall. Här använder jag Standard. Högerklicka på Standard. Välj Ändra. På fliken Sida ändrar du Sidlayout till Bara höger.

Ändra till Bara höger vid den röda markeringen.

På fliken Kolumner ändrar du antalet kolumner till 2. Stäng ner Sidformatfönstret.

Ändra till två kolumner vid de råda markeringarna. Avstånd är avståndet mellan kolumnerna. Det är bra att ha. I min text valde jag 0,5 centimeter.

2. Se till att du har ett sidhuvud eller sidfot där du vill ha spaltnumreringen. Om det saknas, infoga det på menyn Infoga.

Klicka två gånger på Infoga – Fältkommando – Sidnummer. Tabulera det andra numret till under den andra kolumnen. Du kan justera Styckeformatmallen du använder under fliken Indrag och avstånd – Avstånd före och efter text. Som standard används formatmallen Sidfot. Då kan du centrera numret under respektive spalt.

3. Sidnumrena är desamma i båda Sidnummerfälten. De ska vara löpande. Dubbelklicka på det högra Sidnummerfältet. I rutan Korrigering ändrar du värdet till 1.

Korrigera till 1 i fältet med den röda markeringen. Då lurar man Writer att numrera fälten med sidnummer (och kolumnerna) löpande.

Klart!

En liten nackdel är att sista spalten på sista sidan inte får något nummer.

En variant är att välja Bara vänster för sidformatmallen under steg 1. Under steg 3 dubbelklickar du på Sidformatfältet till vänster och korrigerar värdet till -1. Nackdelen med denna variant är att du får en tom sida i början av dokumentet. Skriv ut från sidan 2. Detta beror på att Writer alltid börjar dokument på en högersida. Med tricket börjar det på en vänstersida. Writer infogar då automatiskt en tom extra sida.

Jan 272010
 

Flattr this!

Jag har tidigare skrivit om hur man kan använda anfanger i OpenOffice Writer här. Anfanger infogar man på menyn Format – Stycke – fliken Anfanger. Istället för att använda en bokstav som anfang kan man låta ett helt ord utgöra anfang. Det ger texten extra pondus. Det finns ett litet fult problem. Om man tittar noga är den första raden efter anfangordet indraget med bredden på blanksteget. De två andra raderna efter anfangen är inte indragna. Detta är fult och ser oproffsigt ut.

Ett helt ord som anfang. Lägg märke till att mellanrummet mellan anfangordet och nästa ord är större på första raden än på de andra bägge raderna. Det ser inte alls bra ut om man ska redigera en text snyggt. Den grå färgen runt anfangen är en platshållare som inte syns vid utskrift.

Det går dock att avhjälpa. Istället för ett vanligt blanksteg infogar man ett i stort sett osynligt blanksteg. Man kan använda U+200A eller U+200B. Man kommer åt dem på menyn Infoga Specialtecken och bläddra tills man hittar dem.

Här har jag ersatt blanksteget mellan orden Jag och har med ett osynligt blanksteg. Texten på första raden är inte längre indragen.

Detta kan synas vara en liten detalj och överkurs. Om man ska använda anfanger ska de se snygga ut. I annat fall är funktionen oanvändbar.

Jan 262010
 

Flattr this!

Jag använder sällan kalkylark i Calc. När jag gör det vill jag ha roligt.

Ett kul bus om du ska skicka ett kalkylark till en kompis är att missbruka Calcs system för felmeddelanden.

Gör så här:

1. Öppna Calcfilen. Markera några celler eller markera hela kalkylarket (CTRL+a).

2. Gå till menyn: Data validitet…

3. Ställ in fliken Kriterier på ett ovanligt värde, till exempel Tid.

Välj till ett ovanligt kriterium som du vet inte kommer att användas. Jag använder Tid i mitt exempel.

4. Ställ in fliken Felmeddelande med Varning, Rubrik och Felmeddelande på lämpligt sätt. Klicka på OK.

Välj ett bra och trovärdigt felmeddelande...

5. Spara och skicka filen.

6. Varje gång din stackars kompis skriver in ett värde i en förgiftad cell poppar felmeddelandet upp.

Buset aktiverat. Jag känner många som hade blivit riktigt rädda för ett sådant meddelande!

7. Det enda problem jag upptäckt med buset är att jag inte har så många kompisar att skicka kalkylark till längre…

Som vanligt måste man vara beredd att ta ansvar för bus man hittar på. Det man själv tycker är skoj kan skrämma livet ur andra!

Jan 252010
 

Flattr this!

Jag har tidigare skrivit en serie om hur man hanterar rubriker i OpenOffice Writer (här, här, här och här). Nu vill jag visa hur man kan använda rubriker i Navigatorn. Navigatorn är en översiktsvy som visar det mesta i dokumentet. Navigatorn får man fram genom att trycka på F5 eller på knappen Navigator på verktygsraden.

Rubriker i SUN:s OpenOffice. Alla nivåer syns direkt.

När jag skrev märkte jag att hanteringen av rubriker i Navigatorn skiljer sig mellan SUN:s OpenOffice och Go-oo, den version som brukar finnas i Linuxdistributioner. I Go-oo kan man gömma underrubriker i ett stycke. I SUN:s version visas alla rubriker.

I Go-oo, som finns i de flesta Linuxdistributioner, kan man gömma rubriknivåer.

I Navigatorn finns fem knappar för att hantera rubriker.

Det finns fem knappar för att hantera rubriker

Med knapparna i den övre raden, knapp 1 och 2 på bilden, flyttar man ett helt kapitel med rubrik och text ett snäpp framåt eller bakåt i dokumentet.

Med knapp 3 i den undre raden kan man styra hur många rubriknivåer man vill visa. Writer kan hantera upp till tio nivåer.

Man kan arbeta med upp till tio rubriknivåer i Writer. Man kan välja att visa färre nivåer i Navigatorn.

Med knapp 4-5 i den undre raden ändrar man rubriknivån för en rubrik ett steg upp eller ned.

Genom Navigatorn kan man snabbt förflytta sig i ett dokument via rubrikerna. I stora dokument är det betydligt lättare att använda Navigotorn än att scrolla eller använda musen. Om man dubbelklickar på ett rubriknamn i Navigatorn förflyttas man dit. Genom att använda rubriker och Navigatorn får man en superb överblick även över långa och komplicerade dokument. Mitt testdokument, som syns på bilderna, är drygt 70 sidor. Tack vare Navigotorn är det lätt att hitta i dokumentet.

Jan 232010
 

Flattr this!

Antag att du ska översätta en längre text till svenska. Det är besvärligt att växla mellan olika fönster då man ömsom arbetar med originaltexten och ömsom med översättningen. Det är vanligt att man i översättningar av källtexter har originaltexten i en kolumn och översättningen i en annan kolumn. På det sättet kan läsaren kontrollera översättning och ordval.

Om man använder en sidformatmall med kolumner börjar texten i vänstra kolumnen. Då den är full fortsätter den högst upp i den högra. Här vill vi att texten i vänsterkolumnen istället ska fortsätta i vänsterkolumnen sida efter sida. Texten i högerkolumnen ska flöda på samma sätt.

Lösningen är att använda en tabell.

Gör så här:

Infoga en tabell tre celler bred och en cell hög.

Högerklicka i tabellen och välj Tabell.

På fliken Textflöde väljer du Tillåt tabell att delas över sidor och kolumner. Då fortsätter tabellen sida efter sida.

Ställ in så att tabellen kan flöda över flera sidor

På fliken Kolumner ordnar man bredden på de tre kolumnerna. Mittenkolumnen är bara till för att det ska bli ett mellanrum mellan de båda andra kolumnerna. Inget kommer att skrivas i den.

Justera bredden på kolumnerna. Kolumnen i mitten är bara till för att separera de båda andra.

Nu kan man skriva eller klistra in texten på originalspråket i kolumnen till vänster.

Sedan är det bara att börja översätta!

Så här ser det ut att arbeta med text i tabellen. Man kan behöva justera styckeformatmallar jämfört med hur de ser ut på en sida i fullbredd. Jag hoppas inte min gamla latinlärare blir arg över min snabba översättning...

Då man arbetar med texten i tabellen får man upp en flytande verktygsrad. På den kan man ändra de flesta inställningarna för tabellen. En som man kan vilja ändra är Inramning. Där kan man ta bort ramen runt tabellen. Det gör att tabellen blir osynlig då den skrivs ut.

På den flytande verktygsraden för tabeller kan du justera många saker. Med knappen under den röda markeringen kan du ta bort inramningen för tabellen. Det blir snyggare då texten skrivs ut.

Tabeller kräver mer av datorn än vanlig löptext. Förmodligen finns det en gräns för hur stora tabeller Writer klarar. Jag har inte stött på denna gräns. Det verkar inte finnas någon dokumentation om vad som är maximal tabellstorlek. Jag har klistrat in hela Caesars Galliska krig i en drygt hundra sidor lång tabell. Writer blev något litet långsammare men det var inga problem att arbeta med texten. Om datorn blir seg delar man upp texten i kapitel. Dessa kan man sammanfoga sömlöst i ett Samlingsdokument.

Jan 222010
 

Flattr this!

Jag skrev för ett tag sedan om Py Room, ett ordbehandlingsprogram för seriösa skribenter. Py Room finns ännu så länge bara för Linux.

Jag hittade nyligen motsvarande program för Windows. Dark Room. Det går att ladda hem här. Det är gratis. I ärlighetens namn är det inte mycket att betala för, rent bokstavligt.

Programmets prestanda är nämligen smått enastående. Det är 48 kB i en zipfil att ladda hem. Uppackat tar programmet hela 148kB! Av detta får man en fullt fungerande texteditor med mycket basala ordbehandlingsfunktioner.

Programmet behöver inte installeras utan körs direkt från den uppackade mappen. Det innebär att man kan köra programmet från ett USB-minne eller liknande lagringsmedium. Filer sparas i .txt-format. Dessa kan öppnas av i stort sett alla ordbehandlingsprogram och texteditorer.

I Dark Room är det du och din text, inte kommandon och bling som räknas. De störande menyerna kan man enkelt ta bort.

Ladda hem och unna dig en udda skrivupplevelse!

Jan 212010
 

Flattr this!

En speciell sorts studenter är doktorander. Doktorander förväntas producera en akademisk text på drygt 200 sidor. En doktorsavhandling är ofta formellt strikt. Layouten brukar vara bunden och stram. Det är den typ av dokument som Writer fungerar allra bäst tillsammans med. Därför finns det all anledning att sammanföra doktorander med OpenOffice med några tips på hur man underlättar arbetet.

  1. Överväg att dela upp texten i kapitel och skriv avhandlingen i ett samlingsdokument. Man får en utmärkt överblick över helheten. Samtidigt kan man gå in och peta i detaljer när som helst. Då texten börjar bli klar finns det brister i hur underdokument hänvisar till varandra. Därför är det ofta bättre att då flytta över all text till en enda fil för slutredigering. Ett annat viktigt skäl till att jag använder samlingsdokument för större projekt är säkerhet. Om det av någon anledning blir fel på en fil är bara ett kapitel  i fara, inte hela boken.
  2. Använd alltid en dokumentmall som du ordnar  tidigt. Då slipper du bry dig om layout under resten av doktorandtiden. Alla utkast och kapitel ser likadana ut och det kommer inte att bli problem att sätta ihop dem layoutmässigt. Själv föredrar jag att skriva i en mycket enkel dokumentmall som syns bra på skärmen och som ger utskrifter med plats för kommentarer. Färdiga böcker och artiklar redigeras ofta i program som Adobe InDesign eller QuarkExpress. Då spelar det ingen roll vilken dokumentmall man använt i Writer. Allt görs om i layoutprogrammet.
  3. Om man gör avhandlingen helt i Writer och inte vill, eller kan, göra layouten i ett layoutprogram, bör man använda en dokumentmall speciellt anpassad för en doktorsavhandling. Antingen gör man en själv, eller söker på nätet efter en bokmall man anpassar efter sina önskemål. Denna mall är helt annorlunda den man skrivit texten i. Den ska vara anpassad för bokens format och layout och inte för att vara lättläst på bildskärm. Writer och OpenOffice är kapabla redskap för att framställa en bok, inklusive layout. Writer ligger i topp bland kontorsprogram. Dess starka sidor är förutom dokumentmallar bland annat; indexering, automatisk innehållsförteckning, bildnumrering, bildförteckning och avancerad och formbar kapitelnumrering. När allt är klart exporterar man sitt manus till pdf och skickar till tryckeriet. Då har man en färdig bok någon vecka senare. Att göra layout i ett ordbehandlingsprogram är dock betydligt besvärligare än att göra det i specialprogram. Jag gör alltid layouten i specialprogram.
  4. Genom Zotero får man allt stöd man behöver för referenser och litteraturlistor. Jag har blivit fullständigt såld på detta forskningsredskap. Jag ordnar numera vartenda citat, varenda källuppgift och referens i Zotero. Det är som att arbeta i en kombination av EndNote, OneNote (eller annat avancerat anteckningsprogram) och att ha hela Internet med sökmöjligheter integrerade i programmet. Zotero sopar mattan med konkurrenter som EndNote.
  5. Sedan gäller alla allmänna goda råd i dubbel omfattning: Ta backup och säkerhetskopior, spara alltid i ODF-format och så vidare.

Svårare än så är det inte att skriva en doktorsavhandling!

Jan 172010
 

Flattr this!

”Låt oss tala om diktkonsten som helhet, om dess olika arter och deras olika verkningssätt och om hur fabler ska konstrueras om diktverket ska bli lyckat”

Man kan gå skrivkurser och utbildningar för att lära sig skriva. Det finns massor av böcker och knep för hur man blir en bra författare. Den bästa bok man kan läsa om hur en berättelse blir bra är 2300 år gammal.

Jag talar om Aristoteles bok Om diktkonsten eller Poetiken. Det är en strålande analys över hur en berättelse bör vara för att den ska bli bra och spännande. Aristoteles bok är inte det minsta mossig. Tvärtom. Den är insiktsfull, skarp i analysen och rolig. På knappt 70 små sidor lyckas Aristoteles fånga många tankar om konsten att skriva bra (och dåliga) berättelser. Skriften visar att människor alltid har berättat. På Aristoteles tid var det tragedier, komedier och Homeros epik. Numera är det romaner, dokusåpor och rollspel i datorn.

När man läser Aristoteles inser man att principerna är desamma. Berättelser är uppbyggda på samma sätt. Det som byts ut är formen eller mediet. Vi läser hellre skönlitteratur än går och ser tragedier. En del föredrar att spela ett datorspel framför att läsa böcker. Ofta är det spel med stark grundberättelse som blir klassiker. Det är tecken på att de har en intrig konstruerad i enlighet med vad Aristoteles menar är en god berättelse.

Aristoteles utgår ofta från väldigt enkla antaganden som att en berättelse ska ha en början, mitt och slut. ”Helt är det som har början, mitt och slut.” Det intressanta kommer då han bygger vidare på sina enkla antaganden och analyserar hur berättelser fungerar. En berättelse bör ha en logisk uppbyggnad där händelser följer på varandra i en viss ordning. Början, mitt och slut. Annars uppfattas den som ologisk och osannolik. Delarna måste vara sammansatta på ett harmoniskt sätt. Ett slut kan ju inte börja på andra sidan i en bok och sträcka sig över 400 sidor.

En diktare, eller som vi skulle säga, skönlitterär författare, är mer högtstående än en historiker: ”skillnaden ligger i att den ene säger det som har hänt, den andre sådant som skulle kunna hända. därför är diktningen också mer filosofisk och seriös än historieskrivningen; diktningen säger det allmängiltiga, historieskrivningen det enskilda.” Kanske är detta förklaringen till att Jan Guillous böcker om Arn har blivit så populära medan det är få som bryr sig om vad historiker och arkeologer skriver om medeltiden.

Många brukar med äckelblandad förtjusning följa dokusåpor på TV. Alla är överens om att de är skräp. Aristoteles förklarar varför. En berättelse kan kretsa runt huvudpersoner med olika karaktärsdrag som råkar ut för lycka eller olycka. Karaktärer kan vara usla, goda eller som folk är mest. Aristoteles säger: ”usla människor som växlar från olycka till lycka (det är det mest otragiska av allt, saknar alla drag som krävs och väcker varken sympati, fruktan eller medlidande)”. Det är en god beskrivning av dokusåpor och varför de är dåliga. Man kan fråga sig varför man följer dem. En annan fråga är vad Aristoteles tyckt när det dåliga berättandet ersatt det goda.

För den som vill lära sig skriva bättre och fundera över bra och dåliga berättelser kan jag varmt rekommendera Aristoteles Poetik.