jan 142010
 

Flattr this!

Numera kan man installera ett operativsystem på ett USB-minne. Det går med Linux och Windows. Frågan är varför. Det går ganska trögt och kan vara besvärligt. Jag kör PortableApps istället. Då har jag alla program jag behöver – utan operativsystem.

PortableApps är en samling fria program som man installerar och kör från ett USB-minne. Det ingår välkända program som Firefox, Thunderbird och OpenOffice. Det finns mediaspelare, pdf-läsare, antivirusprogram med mera. Man kan komplettera sitt kontor från en lång lista med program. Om man har ett litet minne kan man installera en bantad version med AbiWord istället för OpenOffice.

Programlistan från Portable Apps. Ett komplett kontor tar drygt 350MB

Man laddar ner ett installationsprogram härifrån. Det installerar man på ett USB-minne. Programmet är för Windows. Om man kör Linux installerar man via Wine. USB-minnet kan man sedan plugga in på vilken dator som helst, oberoende av operativsystem. Därefter är det bara att starta PortableApps. Programmen är litet långsammare än vanligt, men fungerar alldeles utmärkt.

Det finns många fördelar med PoertableApps. När man surfar lämnas inga spår på den dator man använder. All historik finns på USB-minnet. Det kan vara viktigt när man är ute och reser och gör bankärenden. Samma sak gäller dokument man arbetar med. Om man sparar sina filer på USB-minnet finns det inga spår på datorn.

Man kan spara filer på USB-minnet eller hämta filer från webbtjänster som DropBox. Man kan därmed alltid arbeta i sina egna filformat som ODF i OpenOffice. Man behöver aldrig konvertera filer till MS Office då man arbetar på en lånedator.

När man gjort en presentation i Impress kan man köra den från USB-minnet om man inte har tillgång till egen dator. Man behöver inte konvertera till PowerPoint. Enligt egen erfarenhet kan detta ställa till med rejäla problem.

Det finns några nackdelar. Programmen är på engelska. I OpenOffice och AbiWord kan man installera svenska ordlista för att få svensk rättstavning. Java ingår inte. Därför fungerar inte en del avancerade funktioner i OOo som en del tillägg som Zotero.

Det är fantastiskt att kunna ha med sig sitt kontor på ett USB-minne. Det är nästan litet för bra att det också är helt gratis!

Läs mer här!

jan 122010
 

Flattr this!

LIX, eller Läsbarhetsindex, är ett enkelt sätt att räkna ut hur pass svår en text är. LIX baseras på en matematisk formel, som väger in ord per mening och hur långa ord man använder. Ju högre LIX-tal en text har, desto mer svårläst är den. LIX kan synas vara ett trubbigt redskap, men ger god fingervisning om en text. Skönlitterära texter brukar ha ett LIX-tal under 40. Facktexter ligger högre. Över LIX-tal på 60 är texten mycket svårläst. Läs mer i Wikipedia.

Att beräkna LIX-tal kan vara ett värdefullt redskap om man skriver för en målgrupp, eller som ett sätt att kontrollera hur man skriver. Om man skriver en avhandling blir LIX-talet högt. Vill man skriva för barn bör LIX-talet hållas lågt.

Det går att räkna ut LIX-tal i OpenOffice. Man gör det genom att installera ett av två tillägg: Magenta LIX eller Linguist. Tyvärr är inget översatt till svenska. De är dock enkla att använda.

Linguist installeras i en egen meny. Magenta Lix lägger sig som ett kommando i menyn Redskap efter installation. Tilläggen är markerade med rött.

Magenta LIX är ett enkelt tillägg. Det finns i menyn Verktyg. Det ger en enkel statistik över dokumentet, inklusive LIX-tal.

Magenta LIX ger enkel dokumentstatistik. Det framgår av bilden att tillägget kommer från Danmark. LIX-talet på 47 gör texten ganska jobbig att läsa.

Linguist är ett mer avancerat redskap. Det installeras i en egen meny. I menyn har man fyra val:

1. List Unrecognized Words – Alla ord som inte känns igen av OOo:s rättstavning listas i ett eget nytt dokument. Ett bra redskap om man snabbt vill lägga till ord i sin ordlista.

List Unrecognized Words visar alla ord OOo inte känner igen i sin ordlista. Eftersom jag ofta skriver med gammalstavning blir det många ord som inte känns igen...

2. Complete Wordlist (Alphabetical) – Listar alla ord som används i dokumentet i ett nytt dokument. Dessutom anges hur många gånger ord förekommer. En bra funktion om man vill studera vilka ord man använder. Det kan hjälpa en att variera sitt språk.

Complete Wordlist (Alphabetical) visar alla ord man använder i dokumentet i alfabetisk ordning. Återigen blir det mycket rödpenna för min gammalstavning.

3. Sort Words on Frequency – Samma som förra funktionen, men nu sorteras orden efter hur många gånger de förekommer i texten.

Sort Words on Frequency sorterar ord efter hur ofta de förekommer. Det kan vara en bra hjälp för att upptäcka sina språkliga egenheter

4. Statistics: Ger grundläggande läsbarhetsstatistik inklusive LIX-tal.

Statistics ger grundläggande dokumentinformation, inklusive LIX-tal. Mitt LIX-tal på 43 hamnar ungefär rätt. Texten jag arbetar på är en inte alltför avancerad facktext.

    jan 072010
     

    Flattr this!

    Jag fick en fråga i en kommentar om hur man bläddrar mellan hela siduppslag i Writer. I MS Word finns det ett sätt att bläddra mellan siduppslag så att ett helt uppslag visas. Man gör det med tangenten Page Down. Frågan är om det finns en liknande funktion i Writer. Jag hoppas att jag förstått frågan rätt. Jag har inte Word så jag kan inte kontrollera hur det fungerar där.

    Som det står i kommentaren måste man ställa in Writer för Utskriftsvy. Visa – Utskriftslayout för att det ska fungera. Detta är grundläget i Writer. Det motsvarar, vad jag förstår, standardvyn i MS Word. Utskriftslayouten är den enklaste att arbeta med och den man ska försöka använda. Programmet är gjort på det sättet.

    Med utskriftslayouten inställd gör man så här i Writer:

    Längs ner till höger har man inställningar för sidvy. Som standard visas en sida i 100%.

    Grundinställningarna för sidvy i Writer

    Ändra detta till ett uppslag genom att klicka på sidvyn längst till höger. Beroende på hur stor skärm man har, kan man justera sidstorleken i skjutreglaget till höger. På så sätt kan man ställa in så att man ser ett helt uppslag.

    1 = Ändra så att ett uppslag visas. 2 = Justera siduppslagets storlek så att det passar skärmen

    För att bläddra en sida i taget klickar man på den runda knappen Navigation nere till höger på fönsterramen och väljer sida. Sedan kan man stänga det lilla fönstret. Därefter bläddrar man med upp- och nerpilarna ovanför och nedanför den runda knappen, Navigation.

    Ställ in bläddra sida med knappen i den röda ringen till vänster. Växla mellan sidor med upp och nedpilarna till höger. Då växlas mellan hela sidor eller uppslag.

    Då bläddrar man exakt en sida fram eller tillbaka. Man ska inte, som i Word, använda tangenten Page Down. Då får man en rullande sidförflyttning, som gör att man ibland bara ser sidfot/sidhuvud från två sidor.

    Jag hoppas att jag lyckats svara någorlunda rätt på vad som frågades. Om inte, så skriv en kommentar så ska jag försöka bättra mig!

    jan 062010
     

    Flattr this!

    Det värsta som kan hända är om ens filer blir korrupta eller datorn kraschar när man arbetar i ett viktigt dokument. Jag råkade hitta den här sidan. Den tar upp i stort stort sett allt man kan göra för att återställa skadade OpenOffice filer och var man kan leta för att hitta förlorad data från OpenOffice filer. Sidan är guld värd då olyckan är framme. alla som använder OpenOffice borde bokmärka den!

    OpenOffice är inte ömtåligare än andra kontorsprogram. Tvärtom. Fördelen med OpenOffice är att filer sparas i ett öppet, okodat format. Innehåll i dokument sparas komprimerat. sparade filer går att öppna med ett komprimeringsverktyg och en webbläsare. Program som använder proprietära format kodar som regel filer. Blir det fel på en sådan, är det ofta omöjligt att rädda innehållet.

    Det finns saker man kan göra för att förebygga risken att förlora data om olyckan är framme.

    1. Spara alltid i OpenOffices eget format, ODF. Det är bara med detta format som de inbyggda funktionerna för att rädda data fungerar. .doc är ett kodat format. Blir det fel på en sådan fil är den sannolikt förlorad för alltid.

    2. Utnyttja OpenOffice system för säkerhetskopiering/automatspara. Inställningarna finns under Verktyg – Alternativ – Ladda/Spara – Allmänt. Man kan välja att bocka i Skapa alltid säkerhetskopia och/eller Spara återställningsinformation var … minut. Punkterna ersätter man med ett lämpligt tidsintervall.

    Rödmarkeringarna visar var man kan ställa in för att ta säkerhetskopior och låta OOo spara automatiskt

    Funktionerna arbetar på olika sätt. Säkerhetskopian skapas i mappen backup i din användarmapp. Den uppdateras när du själv sparar dokumentet. Backupen blir då den förra versionen du sparade. Om du väljer att automatiskt spara återställninsinformation, sparar OOo dokument med vissa tidsintervall. OOo skriver då över säkerhetskopian med den nya versionen. Ett litet irritationsmoment är att OOo hoppar till det ställa markören befinner sig. Man ska tänka igenom hur man arbetar då man ställer in funktionerna

    • Vill man kunna återställa tidigare versioner, bör man använda skapa säkerhetskopia men inte spara återställningsinformation.
    • Vill man kunna återställa dokument till senast möjliga tidpunkt, ska man bocka för spara återställningsinformation med en passande tidsintervall.

    3. De flesta tillfällen då data förloras, beror enligt min erfarenhet inte på dåliga program eller dåliga datorer, utan på den mänskliga faktorn. Spara ofta. Spara varje gång du tar blicken från det du arbetar med. Spara och stäng ner program om du ska lämna din dator en längre stund.

    Ta backuper som du sparar på annat ställe än på din hårddisk.

    Undvik att gå in i Vilo- eller Vänteläge på en dator med OpenOffice (eller något annat program) öppet. Detta är att bjuda in till att de filer man arbetar med skadas. Spara istället och stäng ner program innan du låter datorn vila. Särskilt gäller detta för bärbara datorer där man ofta genom att stänga locket kan försätta datorn i Vänte- eller Viloläge. Beroende på datorns minneskapacitet, batterikapacitet, vilka program man arbetade i och ren otur, är det ofta bara en tidsfråga innan man förlorar data.

    jan 032010
     

    Flattr this!

    Guillaume Appolinaire (1880-1918), var en modernistisk fransk diktare. En av hans egenheter var att dikten skulle samspela med bokstäver och ord. Allt blev på så sätt delar av konstverket Den här guiden är till för honom och hans likar. Den visar hur man skriver text centrerat i höjd- och sidled i OpenOffice Writer.

    Voici le cercueuil av Appolinaire. Guiden förklarar hur man får text centrerad i höjd- och sidled i Writer

    Man kan göra samma sak som jag gör med en tabell med en textram. Att använda en tabell tycker jag är enklare.

    Att centrera text i höjd- och sidled är bra för andra saker än dikter. Det går att använda för affischer, titelsidor och broschyrer.

    Gör så här:

    1. Öppna ett nytt tomt dokument i Writer. Klicka på Knappen Tabell i verktygsraden, eller på Infoga – Tabell. I dialogrutan som öppnas, skapar du en tabell med en rad och en kolumn. Avmarkera inramning. Inställningen gör att tabellen inte får någon synlig ram då den skrivs ut. Den grå markeringen runt tabellen fungerar bara som platshållare då du skriver.

    Gör dessa inställningar för tabellen

    2. Nu har du en liten tabell högst upp på sidan. Om du drar med musen över dess nedre kant förvandlas muspekaren till en dubbelriktad pil. Dra med pilens hjälp ut nederkanten av tabellen till sidans slut.

    Dra i tabellramen tills den täcker sidans skrivyta. Den kan inte gå utanför sidans marginaler

    3. Klicka i tabellen. Du får upp en kontextkänslig verktygsrad. Klicka på knappen Centrerad (vertikal).

    Klicka på den markerade knappen för att centrerar texten i höjdled (vertikalt)

    Markören hoppar till tabellens mitt. Texten är nu centrerad i höjdled.

    4. Klicka på Knappen Centrerat i Verktygsraden.

    Centrera texten i sidled med denna knapp. Den röda markeringen visar var man infogar en tabell i steg 1

    Nu är texten centrerad även i sidled. Nu är det bara att börja skriva. Om du ska skriva mycket text, är det bästa att skapa en styckeformatmall speciellt för den centrerade texten i tabellen.

    5. För att texten ska bli som Appolinaire ville ha den, får raderna justeras med blanksteg mellan bokstäverna. Man kan stänga av rättstavning på Verktygsraden så slipper man eventuella röda eller blåa (om man har Language Tool installerat), vågiga understrykningar.

    6. Nu skulle Appolinaire varit nöjd!

    Appolinaires dikt i närbild. Syns det vad den föreställer?

    För den som inte förstår dikten lyder den översatt till svenska: Se här sarkofagen i vilken han vilade ruttnande och blek. Jag hoppas att det framgår av mina skärmdumpar att dikten ser ut som en likkista. Bokstäver, ord och innehåll smälter samman. Appolinaire hade blivit en bra låtskrivare åt Ozzy Osbourne!

    jan 022010
     

    Flattr this!

    Eftersom jag var bortrest under jul/nyårshelgerna, hade jag inte tillgång till min dator. Eftersom jag arbetar på en spännande text om den tyske filosofen Friedrich Schellings inflytande på svensk fornforskning under 1810-talet, tog jag med mig filen på en USB-sticka. Det är skönt att sätta sig och skriva när andra får presenter och umgås. Jag fick låna en Windowsdator med MS Office 2007. Villkoret var att jag inte installerade ”Fulbuntu, BrokenOffice eller andra skräpprogram.” Därför har jag under en dryg vecka arbetat några timmar per dag med Word. Det var spännande. Jag har tidigare knappt använt Word 2007. Det här några reflektioner jag gjorde.

    Först fanns det problem:

    Konvertering. Mitt dokument hade 98 sidor. I Word blev det 76! Word förvandlade brödtexten från 12pts till 10,5pts. Varför??? All layout saboterades. Word saknar i praktiken stöd för .odt format.

    Sidvy. Det är ett helsike att ställa in Word på bred skärm! Arbetsytan hamnar till vänster. Jag föredrar 100% storlek, centrerat. Till sist fick jag till det. Jag har ingen aning om hur. Det finns stora tomma ytor man hade kunnat fylla med flytande menyer.

    Varför så ödsligt?

    Zotero. Utan speciella inställningar (som ej är att rekommendera) går det inte att föra över referenser till Word. I mitt dokument finns cirka 300 referenser. Det är otänkbart att göra om dem. Zotero är ett lika stort hinder att växla mellan Word och Writer, som programmen själva. Det finns ingen standard för hur referenser hanteras. Det är urdåligt för akademiska skribenter. Drömmen vore att alla referenshanterare: Zotero, EndNote, JabRef, Writers, Words mfl, hade ett gemensam format. Då hade man kunnat föra över filer på ett helt annat sätt.

    Zotero integreras inte alls lika bra som i Writer. Det hamnar ensamt under fliken Tillägg.

    Det tar något extra musklick att hitta Zotero. Det är i sådan lägen som ribbongränssnittet inte är så bra.

    Formatmallar. De konverteras inte från .odt dokument, en stor brist. Rubriker är i fetstil, men registreras inte som rubriker. Grundinställningarna i Word är horribla. Man förväntas använda MS typsnitt, Cambria, Calibri osv. De är inte kompatibla med något, inte ens äldre versioner av Windows och Word. De gjordes för att tvinga användare att uppgradera till Vista/Office 2007. Löptexten (Normal) är i ett direkt olämpligt typsnitt i för liten storlek.

    Brödtexten är för liten och av sans serif typ. Försök läs en text på 98 sidor så förstår du att Word är fel ute!

    Rubrikerna sätts i babyblått. Vilken akademisk text ser ut så?

    Rubriknivå 1 enligt Word 2007. Undrar vad min redaktör sagt om jag skickar ett manus med babyblå rubriker...

    Min vecka med Word kom att bestå mer av att försöka förstå hanteringen av formatmallar, än att skriva. Ytligt är det inga problem att ändra text. Att använda formatmallar vettigt är svårt. Hanteringen verkar vara designad utifrån: 1. Att de flesta ändå använder direktformatering, inte formatamallar. Därför behöver inte hanteringen vara bra. För mig, med stora avancerade dokument, innebär det att jag arbetar mot programmet, inte med det. 2. Att marknadsföra de nya typsnitten. Därför ska formatmallar vara besvärliga att ändra. Det leder till kullerbyttor. Man kan till exempel enkelt välja formatmallar från Word 2003. Problemet är att de använder de nya typsnitten. Dokument blir därför annorlunda det som skrivs i Word 2003.

    Det går kanske att lära sig använda Words formatmallar. Jag insåg att för att komma dit måste jag ändra alla inställningar och tänka om vad det är jag förväntar mig av en formatmall. Det skulle kräva en stor arbetsinsats. Det fanns det inte tillfälle till. Words formatmallar är en katastrofzon.

    Words formatmallar var det jag tyckte sämst om. Mycket glass men låg funktionalitet

    Writers verktyg för hantering av formatmallar är inte glassiga. Å andra sidan fungerar de. Ändringar är logiska, överblickbara och strukturerade. Många Wordanvändare har svårt för Writers formatmallar. Bakgrunden är att de kommer från ett ohanterligt kaos.

    Stora dokument. Jag saknar Samlingsdokument och Navigatorn. Writer sparar den position jag arbetar i då dokumentet stängs. Om jag arbetar längst ner på sidan 32, öppnas dokumentet där nästa gång jag öppnar filen. I Word öppnas dokument på sidan 1. Writers lösning är bättre. Jag har för mig att det finns ett snabbkommando som jag inte hittar för att komma rätt i Word. Det leder till nästa problem.

    ”Hjälpsystemet” Words Hjälp fungerar inte. Söker man får man hundratals svar. Om man har tur är något relaterat till det man behöver hjälp med. Till sist gav jag upp och sökte på Internet när jag fick problem. Det gick snabbare.

    Words hjälp fungerar inte. Hur ska man hitta något i röran?

    Nog med problem. Det finns bra saker!

    Utseende och design. Word har bättre finish än Writer. Designen gjorde att jag kom igång snabbt. För att lyckas, ens med enkla saker i Writer, bör man läsa hjälp och manual. Då jag gick över till Writer tog det några veckor innan jag kände att jag behärskade programmet. I Word behärskar jag programmet efter någon timme, i alla fall ytligt.

    Funktioner. Word har en uppsjö av funktioner. Writer ligger efter. Words alla funktioner fungerar och är välintegrerade. I Writer finns ibland buggar, som gör att man måste hantera vissa funktioner varsamt. Baksidan är att Word sväller ut. Många funktioner är svåra att hitta. Jag tror att det är få som använder mer än en bråkdel. Många av Words funktioner tar fasta på annat än ordbehandling. Word är ett enkelt ritprogram, dåligt dtp-program och referenshanterare. Personligen vill jag ha ett renodlat ordbehandlingsprogram med avancerade funktioner. Här ligger Writer före.

    Dispositionsvy. Wow! Man kan flytta stycken och kapitel väldigt smidigt.

    Dispositionsvyn är väldigt bra. Jag vill ha den i Writer...

    Bättre sökfunktion. Sök och ersätt är enklare än i Writer.

    Sök och ersätt är föredömligt. Under knappen Special finns avancerade alternativ som är svåra att få till i Writer.

    Räkna ord. Word räknar ord bättre och smidigare än Writer.

    Man har alltid en liten räknare längst ner till vänster. Den uppdateras i realtid.

    Då man klickar på räknaren får man upp mer statistisk.

    Bättre språkstöd. Writers svenska språkstöd är bra. Words är bättre. Word är bättre översatt. Kommandon i Writer är ibland förbryllande på grund av dålig översättning. Tillägg är ofta utan översättning.

    Det som inte finns i Words ordlista borde inte finnas i verkligheten...

    Ribbongränssnittet. Det fungerar, sett i sitt sammanhang. Det är en del av en genomtänkt design. Principen är att nästan allt man behöver finns på fliken Start.

    En lyckad design. För enkel ordbehandling finns nästan alla kommandon man behöver på några kvadratcentimeter.

    Med vettigt utformade formatmallar, hade man kunnat ta bort dem från fliken Start. Programmet hade blivit ännu enklare.

    Problemen börjar då man behöver något på andra flikar. De är inte särskilt intuitiva. Ännu mer problem får man då man vill åt något under huvudalternativen. Ett exempel jag sprang in i var att sätta ut en fotnot.

    Varför infogar man en fotnot under Referenser och inte under fliken Infoga?

    Vem ska använda Word? Å ena sidan riktar man sig till de som vill ha en enkel ordbehandlare. Å andra sidan vill man vara världsmästare. Det går inte ihop. För den som behöver ett enkelt program finns bättre alternativ. För den som behöver ett proffsprogram saknas nyckelfunktioner för tung ordbehandling jämfört med Writer: Navigatorn, Samlingsdokument, fungerande formatmallar hjälpsystem.

    Word har starka sidor. Design och finish är suveräna. Ovana skribenter, de som arbetar med enkla texter, de som snabbt vill ha resultat och de som vill att det ska se snyggt ut på skärmen, kan nog uppskatta Word.

    Writer är dock bättre för avancerad ordbehandling. Jag fick inte alls samma stöd i Word. Jag saknar överblick och kontroll. Det dokument jag arbetade med var 98 sidor från ett samlingsdokument på drygt 500 sidor. Redan bland de 98 sidorna tappade jag bort mig.

    Word har en låg tröskel. Att skriva enkla dokument är lätt. Avancerade saker är svåra. Mina bekanta, som använt Word i åratal, är fortfarande nybörjare. Efter någon dags experimenterande med Word, kunde jag visa dem funktioner de inte hade en aning om. Om jag ska vara negativ, är detta en del av Microsofts infantilisering av datoranvändning. Istället för att lära ut hur saker fungerar, lägger man ett filter mellan användare och dator. Saker blir enkla på ytan. Då man försöker göra något avancerat, arbetar man mot systemet. Man förblir nybörjare även efter flera års datoranvändning.

    Writer har en hög tröskel. Enkla saker är inte lättare att göra än svåra. Då man kommit över tröskeln kan man få programmet att göra nästan vad som helst. Genom att svåra saker inte är svårare än enkla, uppmuntras man att använda dem. Man blir skickligare på ordbehandling.

    För att återknyta till texten jag arbetar med. Word är yta, enkelhet, finish. Vad Platon kallade fenomenvärlden. Writer är djup, struktur, ordning. Platons idévärld. Schelling, som funderade över tillvarons grundvalar, hade valt Writer!

    jan 012010
     

    Flattr this!

    I helgerna har jag testat OpenOffice 3.2RC. En mycket bra nyhet är att man kan få rättstavning på gammalgrekiska. Det enda man behöver göra är att ladda hem den gammalgrekiska ordlistan och ändra språkinställningarna. Nu väntar jag bara på stöd för sanskrit.

    Nu kan jag kommentera på Aristoteles på originalspråk och få hjälp med min stavning. Det är lärorikt. Ordet metod kommer från μέϴοδος. efterleden, ὁδός betyder väg.

    Funderingar över metoder och vägval är inte på modet. Man måste agera för att vara till, dominera natur och medmänniskor. Tjäna pengar och maximera vinst är den universella metoden.

    Att kunna skriva på Gammalgrekiska glädjer väl bara en gammal skrynklig forskare som är så tråkig att han måste slå knut på sig själv för att inte somna på sina egna föreläsningar.

    Förutom Gammalgrekiska är nyheter i OpenOffice 3.2 stöd för Oromo (Etiopien), Uyghur (Kina), Somali (Somalia), Sorbiska: nedre och övre (Tyskland), Asturiska (Spanien), Jiddisch (Israel), Arabiska (Oman), Sardinska (Italien) och Quechua (Ecuador).

    OpenOffice stödjer ett osannolikt stort antal språk. Stödet varierar från att det finns en rättstavningsordbok till komplett språkstöd med användargränssnitt, ordbok, avstavning, synonymordbok och grammatikstöd.

    Poängen är att det går att modifiera OpenOffice så att det åtminstone ger basalt stöd för ett språk. Det innebär att OOo finns för små språk. Allt oftare används numera ett slags pidginengelska på Internet och på TV. Små språk hörs allt mer sällan. Många små språk är hotade. Inom vissa användningsområden är språk nästan utdöda. Ett exempel är akademiska avhandlingar. För att nå ut med resultat måste forskare skriva på pidginengelska. Jag tror att det i framtiden kommer att bli mer ovanligt att skriva sin doktorsavhandling på ett litet språk som svenska. Det gör att språk tappar användningsområden och förpassas till en andrarangsposition då man inte längre kan uttrycka avancerade tankar på det. För varje språk som försvinner eller utarmas, försvinner en del av vårt gemensamma kulturarv.

    Kommersiella datorprogram utvecklar inte stöd för små språk som exempelvis sorbiska. Det lönar sig inte ekonomiskt. Många program finns inte ens på svenska.

    Det gäller alltså inte bara att jag hjälpligt ska kunna skriva Aristoteleskommentarer på originalspråk och fundera på vad metod är. Det handlar om att alla människor har rätt att tala, skriva och tänka på sitt eget språk. Inget programvaruföretag ska bestämma vilket språk du ska använda för att deras vinst ska bli tillräckligt stor. Språk ska inte kommersialiseras. Öppen programvara, där användare själva kan modifiera koden är en viktig motkraft och sannerligen den metod, väg, man bör välja.

    Detta är ännu en väldigt bra anledning att använda och stödja OpenOffice!