feb 282010
 

Flattr this!

Att numrera sidor i OOo Writer kan synas vara en djungel. Som alltid i OOo finns det flera nivåer och massor med inställningar man kan göra för att anpassa dokument precis som man vill ha dem. Grunden är som med hela OpenOffice att man förstår några grundläggande regler och vad som styr vad.

Grunder:

  • Sidnummer sätts i fält som måste placeras i antingen sidhuvud eller sidfötter.
  • Sidhuvud och sidfötter utformas i Sidformatmallar.

Infoga sidnummer så här:

1. Dubbelklicka på Sidformatsnamnet längst ner på sidan.

Längst ner på arbetsytan anger Writer vilken Sidformatmall man använder. I det här fallet heter den Standard. Dubbelklicka på namnet för att justera inställningar.

2. Gå till fliken för Sidhuvud eller Sidfot. Bocka för: Sidhuvud/Sidfot på. Klicka på OK.

På flikarna Sidhuvud/Sidfot lägger man till och ställer in hur man vill att Sidhuvud/Sidfot ska se ut. Sidhuvud/Sidfot På lägger till Sidhuvud/Sidfot. Sidhuvud/Sidfot är förutsättningen för att kunna infoga sidnummer.

3. Sätt markören inuti den skapade sidfoten/sidhuvudet. Välj: Infoga – Fältkommando Sidnummer.

Klart!

Nu finns det mängder med inställningar. Några tips:

  • Ett bra tillägg för att förenkla sidnumrering är Pagination. Då får man ett nytt alternativ, Sidnummer i menyn Infoga. Där kan man sköta flera grundinställningar.

Tillägget Pagination samlar de vanligaste inställningarna för sidnumrering i en dialogruta i menyn Infoga. Pagination är ett av de tillägg jag alltid installerar.

  • Om du inte vill ha sidnummer på första sidan i ett dokument måste du välja en annan Sidformatmall för den. Man kan utgå från den befintliga mallen Första sidan. Man kan göra grundinställningen för detta från Pagination.
  • I sidhuvuden och sidfötter finns förinställda lägen för vänsterställd, centrerad och högerställd text. Genom att tabulera ställer man in var man vill ha sidnumret. Pagination kan sköta detta.
  • Om man vill variera vänster/högerställt sidnummer alltefter vänster/högersidor, avmarkerar man alternativet Samma innehåll till höger/vänster på fliken för sidhuvud/sidfot.
  • Om man dubbelklickar på sidnumret kan man variera många saker. Man kan till exempel välja att numrera med i, ii, iii osv, eller använda andra numreringsmetoder. Detta kan man även delvis göra från Paginations dialogruta.
  • Om man vill börja på ett annat sidnummer än 1, går man först igenom stegen ovan. Därefter högerklickar man i allra första textstycket, väljer Stycke: Fliken Textflöde. Där bockar man för Infoga och Med Sidformatmall. Längst till höger anger man det sidnummer man vill dokumentet ska börja med. OBS! Välj ett udda nummer! OOo förutsätter att alla dokument börjar på en högersida och har ett udda sidnummer. Detta kan man knappast komma runt. Väljer man ett jämnt sidnummer skjuter därför Writer in en extra tom sida som man säkert inte vill ha. Pagination kan även sköta en del av dessa inställningar.

Under inställningarna för Stycke kan man starta sidnumreringen från annat sidnummer än 1. Här startar jag på sidan 23. Man ska alltid börja med ett udda sidnummer.

feb 262010
 

Flattr this!

Antag att du vill att en tabell ska täcka en hel sida. Antag också att du vill att tabellens celler ska vara lika stora. Denna indelning kan man vilja ha till exempel om man använder tabeller som platshållare för bilder eller vill använda OOo Writer för att skriva ut flera lika stora bilder på samma sida.

Gör så här:
1. Skapa en tabell med en rad och två kolumner.

Skapa en enkel tabell...

2. Förstora tabellen genom att dra i nedre kanten så att den täcker hela utskriftsytan.

Förstora tabellen så att den täcker hela utskriftsytan...

3. Markera tabellen. Du ska få en popup verktygsrad för Tabeller.

4. Klicka på dela celler.

Markera tabellen. Klicka på verktyget dela celler vid den röda pricken på verktygsraden...

Jag vill ha sex rader och två kolumner. Klicka på OK.

Kontrollera inställningarna vid markeringarna...

5. Färdigt!

Nu har jag en snygg tabell med lika stora celler som täcker hela utskriftsytan...

Man kan nu lägga in till bilder eller annat innehåll.

Bilder i tabellen fördelas nu jämnt över sidan.

Man kan göra så att tabellen inte syns vid utskrift. Då får man en sida med bara jämnt spridda bilder.

feb 252010
 

Flattr this!

Det finns två olika sätt att anteckna i Zotero.

1. Man kan lägga till en anteckning som en huvudpost genom att klicka på knappen New Note – Add standalone Note på verktygsraden. Anteckningen blir en huvudpost i referenslistan. Fördelarna med detta är att man kan hänvisa till sina anteckningar i Writer eller Word. Anteckningen kan också bearbetas vidare och integreras i andra poster.

Genom att klicka på anteckningslappen i verktygsraden kan man skapa nya anteckningar i Zotero

2. Man kan lägga till anteckningar som underposter till existerande poster. Antingen gör man detta genom att markera posten man vill foga en anteckning till, välja New Note – Add child attachment eller högerklicka på posten och välja Lägg till anteckning. Här finns oändliga möjligheter.

Jag har till exempel börjat föra in innehåll från gamla brev och andra originaldokument i Zotero. Varje årtal i en brevväxling är en huvudpost med brevskrivaren som författare. Varje brev blir en anteckning. I anteckningarna för jag in intressanta partier jag skrivit av. dessa kan jag sedan enkelt kopiera till Writer. Jag kan också foga mina fotografier av breven till huvudposten. Då kan jag snabbt kontrollera originalet om det blir någon tveksamhet.

Riksantikvarie Bror Emil Hildebrands brev till professor Sven Nilsson 1838. Varje anteckning innehåller avskrivna delar av ett brev. IMG filen länkar till ett digitalt fotografi av ett av breven.

Anteckningen kan man koppla loss från Zotero/Firefox genom att klicka på Redigera i ett separat fönster.

Man kan redigera anteckningarna i egna fönster. Praktiskt om man skriver in text från andra filer.

Detta är mycket praktiskt om man till exempel håller på att skriva av text från ett digitalt fotografi i datorn, en webbsida eller vill skriva ett längre stycke text och ha anteckningsfönstret maximerat.

feb 242010
 

Flattr this!

Jag har tidigare skrivit om hur man kan få hjälp med översättning till andra språk i OpenOffice. Maskinöversättningar har sina brister, men kan vara en tillgång om man snabbt vill kolla upp vad ett ord eller en text betyder.

Nu finns ett tillägg till, TradutorOOoNote som jag har fastnat för. Tillägget översätter ord och korta textstycken på främmande språk till svenska. Eller mer korrekt, det språk man har OOo inställt på.

TradutorOOoNote installerar en extra knapp i Verktygsraden. Man markerar ett stycke text i Writer och klickar på knappen. Då dyker en översättning till svenska upp i en kommentar. Som genom ett trolleri känner tillägget igen vilket språk man skriver på. Jag lyckades bara lura det genom att skriva på latin. Då trodde tillägget att jag skrev antingen på italienska eller spanska, vilket inte är dåliga gissningar. För moderna språk är stödet omfattande.

Bilden visar test med olika språk. TradutoOOoNote klarar att känna igen många språk. Det har inga problem med enstaka ord eller enkla meningar. Längre texter eller mer avancerade meningar blir lätt förvirrande för en maskin.

TradutorOOo Note är länkad till GoogleTranslate. Översättningarna för enkla, korta meningar och enstaka ord är ofta acceptabla. Att översätta längre eller komplicerade texter fungerar inte lika bra med maskinöversättning.

TradutorOOoNote är ett utmärkt tillägg om man arbetar med texter med flera språk, till exempel citat. Det kan vara bra att kunna ha en enkel översättning tillgänglig. Kommentarer kan döljas men göras synliga för de som inte behärskar språket.

feb 202010
 

Flattr this!

Något som en del retar sig gruvligt på i OpenOffice Writer är att så fort man skriver 1 i början av ett stycke, följt av några ord och sedan trycker på ENTER, uppfattar Writer det som att man vill göra en numrerad lista. Texten formateras som en lista. Punkt 2 skapas vare sig man vill det eller inte. Dessutom ploppar en verktygsrad upp som givetvis lägger sig precis över den text man arbetade med. Funktionen går att stänga av på två olika sätt.

1. På menyn Format – Autokorrigering – Under inmatning, se till så att rutan är avbockad. Inställningen gör att Writer inte kommer att formatera något då du skriver.

Se till så att rutan Under inmatning är avbockad. Då korrigerar Writer ingenting medan du skriver.

Nackdelen är att det inte bara är numrerade listor, utan alla automatiska formateringshjälpmedel stängs av. Till exempel korrigeras inte om man råkar skriva två VErsaler i början av ett ord automatiskt.

2. På menyn Verktyg – Alternativ för autokorrering, fliken Alternativ. Bocka av valet Använd numrering – symbol *. Då stängs bara Writers automatiska listigenkänning av.

Genom att bocka av använd numrering - symbol * tar man bort Writers automatiska listigenkänning.

Hur man ställer in Writer är individuellt. Det beror på tycke och smak och vilka arbetsuppgifter man har.

feb 182010
 

Flattr this!

Bilder med transparent bakgrund kan användas till exempel för bildmanipulering eller logotyper. De går utmärkt att göra i OOo Draw. Problemet är att OOo förutsätter att alla filer ska skrivas ut på ett vitt papper. Därför är alltid bakgrunden vit. Detta kan man komma runt genom att exportera bilden man gjort i Draw som GIF.

Då du fixat en bild i OOo Draw du vill använda med genomskinlig bakgrund gör du så här.

Denna enkla, men snygga, bild gjord i Draw, vill jag ha med transparent bakgrund.

1. Välj Arkiv – Exportera…

I dialogrutan som kommer upp väljer du filformatet GIF, var du vill spara filen och vad du vill kalla den. Klicka på Spara.

Välj GIF som filformat vid 1, Var du vill spara vid 2 och vad du vill kalla filen vid 3.

2. En ny dialogruta öppnas. I den ska du se till att alternativet Spara transparent är förbockat. Klicka på OK. Filen sparas med transparent bakgrund som GIF.

Se till att Spara transparent är ibockat.

Nu kan du fortsätta använda bilden i till exempel Draw eller GIMP. Om du skulle behöva bilden i annat format än GIF kan du öppna och spara om den i till exempel GIMP till PNG eller annat format som hanterar genomskinlig bakgrund.

Här har jag lagt den sparade GIF bilden med en annan bild som bakgrund i GIMP.

feb 172010
 

Flattr this!

Jag hittade en intressant jämförelse mellan OpenOffice.org och MS Office skriven av Bruce Byfield på Linux Journal.

Han jämför Writer med Word, Calc med Excel och Impress med PowerPoint. Han anser att det blir oavgjort mellan kontorssviterna. Writer är bättre än Word, Calc och Excel är lika bra medan PowerPoint slår Impress. Jämförelsen är balanserad och innehåller flera bra påpekanden.

För ordbehandlarna Writer och Word kommer Byfield fram till i stort sett samma saker som jag då jag för ett tag sedan testade Word. Word är bättre för nybörjare och har mycket ögongodis. Ska man arbeta med avancerade eller långa texter är Writer mycket bättre. Man kan designa sina dokument ner till minsta detalj, även om detta kan vara svårt för en nybörjare. I Word bygger det mesta på direktformatering. Avancerade funktioner för dokumenthantering saknas, är gömda eller fungerar inte. Writer har funktioner som ett halvavancerat layoutprogram. Programmet går att använda från idéstadium tills man lämnar in ett bokmanus till tryck. Byfield menar att längre texter än tjugo sidor är ohanterliga i Word. Vad jag minns från mina år med MS Office var det sällan jag skrev längre dokument än så. Det var bättre att dela upp texten på flera filer. I Writer sitter jag dagligen med texter upp mot hundra sidor. Dessa kan ingå i Samlingsdokument på många hundra sidor. Jag är så van med Writer att jag ibland glömmer att jag arbetar i världens bästa ordbehandlingsprogram.

Word är feldesignat. Man har hängt på hundratals funktioner som säljargument. När programmet sedan är inriktat mot nybörjare och för korta enkla dokument skär det sig. Om man är nybörjare, vill ha en enkel ordbehandlare eller bara skriver enkla, korta dokument är AbiWord ett bättre val än Word. Det finns även kommersiella alternativ som är bättre designade än Word.

Att Byfield bedömer Calc och Excel som jämbördiga är litet överraskande. Jag har fått flera kommentarer här på bloggen om att Excel slår Calc. Personligen använder jag sällan kalkylprogram. Jag kan därför inte bedöma vilket program som är bäst. Jag är mycket nöjd med det lilla jag använt Calc. Byfield menar att Calc har fler funktioner än Excel. Det är lättare att formatera och skriva ut i Calc. Det som Excel är bättre på är avancerade specialfunktioner. Dessa används sällan av vanliga användare. Kanske riktar sig programmet därför till litet olika användare. Calc är mer för hemanvändare och de som använder enkla kalkylark. Excel är bättre för avancerade användare och för den som använder kalkylprogram som ett databaser.

Att PowerPoint är bättre än Impress håller jag med om. Impress duger för att göra enkla presentationer. Programmet är ganska trögt att arbeta i. Designen med ett tredelat fönster är inte lyckad. PowerPoint är klart bättre på det mesta. Det jag oftast vill göra är dock enkla presentationer. Alltför mycket ljud, filmklipp och animeringar tar bort åhörarnas fokus från innehållet. Impress räcker för mina behov, även om det gör det på ett litet klumpigt sätt. Jag inser att andra ställer högre krav än jag och kan uppskatta PowerPoints kraftfullare redskap.

Byfield diskuterar andra komponenter av Officepaketen. MS Office kan ha program som OneNote, Publisher, Outlook, Access med flera. OOo saknar extraprogram. Byfield påpekar att det finns fullgoda fria och gratis alternativ till alla Microsofts extraprogram. Att de saknas i OOo betyder inte att man måste vara utan funktionerna.

Jag vill fundera vidare över Byfields artikel. Ett argument som ofta återkommer då man jämför OOo och MS Office är att OOo är gratis, medan MS Office kostar en ansenlig summa pengar. Med detta impliceras ofta att OOo är sämre, men man slipper betala. Jag tycker att detta argument för OOo är dåligt. Om en betalprodukt är bättre än ett gratisalternativ, är det ofta värt att lägga pengar på den. En bedömning av ett programs kvaliteter måste utgå från annat än pris. Priset kan bara bli tungan på vågen. Det kan inte vara huvudargument. En mycket tung faktor är att OOo sparar filer i ett framtidssäkert ISO-klassat filformat medan MS Office använder ett kalkonformat. Det jag skriver i OOo idag kommer jag att kunna läsa om tio år. Det jag skriver i MS Office vet ingen om jag kan komma åt om ett år. Pris och filformat ger OOo mervärde. OOo borde därmed tilldelas förstaplatsen framför MS Office. OpenOffice är världens bästa kontorspaket.

feb 152010
 

Flattr this!

Det är självklart man kan markera text i ett ordbehandlingsprogram. Writers sätt att markera text är betydligt mer avancerat och användbart än i de flesta ordbehandlare.

Markera ett ord = två klick (dubbelklick) med musen. Så brukar man kunna göra i de flesta ordbehandlingsprogram. Writer har tagit konceptet vidare:

Markera ett ord = Dubbelklick med musen

Markera en mening = tre klick med musen.

Markera en mening = Tre klick med musen

Markera ett stycke = fyra klick. Nya användare av OOo brukar bli mått begeistrade över detta smidiga sätt att snabbt markera text man vill formatera, kopiera eller flytta.

Markera ett stycke = Fyra klick med musen

Funktionen har som allt annat i OpenOffice, flera nivåer.

Sätten går att kombinera. Om man håller CTRL nedtryckt medan man klickar kan man välja att göra flera markeringar av ord, meningar eller stycken i följd.

Håll ned CTRL medan du markerar flera textavsnitt

Markeringarna kan man använda för att snabbt flytta spridda delar av texten. Man kan dra och släppa alla markeringarna, kopiera eller klippa ut dem. Man kan använda dem för att samla spridda ord eller textavsnitt på ett ställe. De markerade textsnuttarna sorteras i den ordning de markerats. Det kan bli litet efterarbete att ordna dem.

Man kan dra-släppa, kopiera eller klippa ut de markerade textavsnitten för att klistra in och samla dem

Ett annat sätt är att kopiera de textavsnitt man har markerat och klistra in i ett nytt dokument för fortsatt bearbetning.

Writer är designat så att en markering markerar en bokstav, ett ord, en mening eller ett stycke och inte blanksteget som följer på det. Därför måste man själv gå in och korrigera blankstegen efter det man flyttat markeringar.

feb 142010
 

Flattr this!

OpenOffice Writer hanterar generellt sett bilder bra. Det finns dock begränsningar. En sådan är att det inte går att rotera bilder. Detta kan man få hjälp med av tillägget WriterRotationTool. Tillägget installerar en extra knapp på verktygsraden.

WriterRotationTool installerar en extra knapp i Verktygsraden

Genom att först markera en bild och sedan klicka på knappen får man tillgång till ett rotationsverktyg. Det fungerar enkelt och bra.

För den som arbetar med bilder och layout i Writer kan tillägget verkligen rekommenderas.

Bilden visar rotationsverktygets handtag. Det är dessa man använder för att rotera en bild.

I nuläget kan man rotera bilder steglöst. Det hade varit bra om det hade funnits rotation för fasta lägen också, till exempel 90 och 180 grader. Kanske utvecklaren fortsätter att arbeta på det fina tillägget?

feb 122010
 

Flattr this!

Zotero har plugins (insticksmoduler) till OpenOffice Writer och MS Word. Man kan lägga till referenser, modifiera dem och skapa en litteraturlista från en knapprad inifrån Writer eller Word. Det är ett mycket enkelt sätt att använda Zotero.

Hur gör man om man har ett annat ordbehandlingsprogram? Då finns det inga insticksmoduler som underlättar arbetet. Det finns några olika sätt man fortfarande kan använda Zotero. Jag har testat i AbiWord.

Ett sätt är genom att markera en eller flera referenser i Zotero, dra och släppa till en tänkt litteraturlista i ordbehandlingsprogrammet. Markera en referens i Zotero och dra över den till ditt ordbehandlingsprogram där du vill ha referenslistan.

Man kan dra och släppa referenser från Zotero till vilket ordbehandlingsprogram som helst

Man får själv sätta ut fotnoten i texten och sortera sin referenslista i bokstavs- eller nummerordning. Zotero ska enligt dokumentationen sortera referenslistan, men jag fick det inte att fungera. Zotero/AbiWord hade även problem med svenska åäö, som inte gick igenom och vid ett par tillfällen gjorde att texten förvanskades och jag körde fast. Det bästa är att göra en backup innan man börjar göra manuella referenslistor med Zotero i viktiga dokument.

Zotero ska enligt manualen klara av att sortera Dra och släpp referenser. Jag fick det dock inte att fungera. Det blir en del efterarbete och AbiWord/Zotero körde fast ett par gånger. Till sist blev listan snygg!

Man kan även kopiera över referenser med CTRL+ALT+c. Det göär samma sak som Dra och släpp. Läs mer om metoderna här.

Man kan ändra en del inställningar i Zotero under Inställningar – Exportera.

Under Inställningar - Exportera i Zotero kan man bland annat välja vilken stil man vill ha på sin referenslista

Ett annat sätt att skapa en referenslista är genom att välja de referenser man vill ha, högerklicka och välja ett sätt att exportera dem. De går till exempel att kopiera. Därefter kan man klistra in dem i ett dokument.

Markera referenser i zotero, högerklicka och välj Skapa bibliografi av valda poster är ett snabbt och enkelt sätt att skapa litteraturlistor.

Man väljer stil och hur man för vidare sina referenser i nästa dialogruta.

Man väljer en av Zoteros många stilar för sin referenslista. Jag valde att exportera som urklipp - till klippbord.

Även här kan det  bli problem och efterarbete beroende på vilken stil man väljer och hur man klistrar in.  Klistrar man in på vanligt sätt fungerade inte en del av zoteros stilar i AbiWord. Det blev stora tomma avstånd mellan poster. Om jag klistrade in som oformaterad text fick jag sätta titlar i kursiv och göra indrag själv.

Ett tredje sätt är att arbeta i rtf-format. Man lägger in fotnötter inom klamrar.

Att skriva referenser inom klamrar kan kännas udda. I slutänden blir det riktigt bra.

I Zotero går man därefter in under Inställningar – RTF Scan…

Under Inställningar - RTF Scan administrerar man filer sparade i RTF format med referenser inom klamrar. Man letar reda på filen man vill scanna och var man vill spara den processade kopian.

Man letar reda på sitt dokument och var man vill ha den scannade kopian. Man klickar på Nästa och svarar på de frågor Zotero ställer i kommande dialogrutor. Man kan få leta reda på sina referenser en gång till om Zotero är tveksam på vad man menar. Zotero har problem med referenser som innehåller svenska åäö. Dessa fick ja leta reda på en gång till för att Zotero skulle bli nöjd. I det färdiga dokumentet är det dock inga problem. Man får även som vanligt välja vilken stil man vill ha på sin referenslista. Läs mer om Zotero och RTF här.

Efter behandlingen förvandlades texten inom klamrar till snygga fotnötter.

Metoderna fungerar, men är inte särskilt smidiga. De är långt ifrån lika lättarbetade som insticksmodulerna i Writer eller Word. Jag stötte på problem med alla metoderna. Att göra en litteraturlista till en artikel fungerar, men är ganska krångligt. Jag skulle inte vilja göra det för en bok. Innan man börjar rekommenderar jag varmt att man tar en backup av sin fil. Vid några tillfällen var jag tvungen att kasta dokument och börja om från början. Metoderna fungerar. De är ibland svåra att förstå sig på och ibland blir det fel.

Det som skulle behövas är plugins från Zotero till fler ordbehandlingsprogram än Writer och Word. Jag har sett diskussioner om portning till AbiWord, KWord och Lotus Symphony. Eftersom dessa program och Zotero har öppen källkod, är det inga problem för den som kan programmera och har tid, att skriva en plugin. Man diskuterar om insticksmodulerna ska göras av de som gör ordbehandlingsprogrammet eller av de som gör Zotero. Alla har mycket att stå i och en länk till någon annans program innebär extra arbete. Jag skulle gärna kunna använda Zotero på ett enklare sätt i Abiword än vad jag kan idag!