Maj 312010
 

Flattr this!

Antag att du vill ha en rubrik på två rader i OpenOffice Writer. Rubriken ska ingå i ett större arbete med en Innehållsförteckning. I Innehållsförteckningen vill du att ”Kapitel 1 Inledning” ska stå på en rad. Detta är inte helt enkelt att åstadkomma.

Visst kan man skriva en rad, göra en radmatning och sedan skriva en rad till. Om man formaterar raderna som rubriker blir det två poster i Innehållsförteckningen. Det ser inte så bra ut.

Med två rader formaterade som Rubrik 1 blir det två poster i Innehållsförteckningen. Inte särskilt lyckat. Det är ju samma kapitel...

Om man väljer en annan formatmall för andra raden kommer den inte med i Innehållsförteckningen.Det är ju inte heller bra. Det är bra om läsaren kan se inte bara kapitelnumret utan även kapitelrubriken i Innehållsförteckningen. Tanken med en Innehållsförteckning är ju att berätta vad boken innehåller.

Med bara den första raden formaterad som rubrik visas inte den andra raden i Innehållsförteckningen.

Det finns säkert andra mer eller mindre lyckade sätt.

För att göra en rubrik på två rader som står på en rad i Innehållsförteckningen gör du så här:

1. Skriv kapitelnamnet, i exemplet Inledning där det ska vara i dokumentet. Formatera som rubrik, i exemplet Rubrik 1.

2. Öppna Verktyg – Kapitelnumrering

Under fliken Numrering ändrar du detta:

Se till att Numrering är inställt på 1,2,3… Detta ger siffran efter Kapitel. (1 på bilden)

Skiljetecken framför: Skriv in ”Kapitel” Gör ett blanksteg efter ”kapitel ”. Det blir då ett blanksteg mellan ordet Kapitel och 1. Det är denna text som hamnar på rad 1. (2 på bilden)

Skiljetecken bakom: Här gör du ett blanksteg. Det gör att det blir ett blanksteg mellan Kapitel 1 och Inledning i Innehållsförteckningen. (3 på bilden)

Ändra vid 1, 2 och 3 enligt beskrivning i texten.

Under fliken Position ändrar du detta:

Numrering följs av tabbstopp. Om du skriver på papper av A4-storlek är 17 centimeter lagom värde i rutan vid. (1-2 på bilden)

Ändra vid 1 och 2 enligt beskrivning i texten

Färdigt.

Högerklicka i Innehållsförteckningen och välj Uppdatera Förteckning/mall för att ändringarna ska synas i Innehållsförteckningen.

Givetvis kan man utforma rubrikerna på annat sätt än i exemplet. Om man vill ha en rubrik på två rader är det inställningarna med det långa tabbstoppet under Verktyg – kapitelnumrering, fliken Position som är det viktiga.

Maj 302010
 

Flattr this!

Jag har tidigare skrivit om mina äventyr som gratistestare av MS Office här och här.‭ ‬Nu har jag kommit så långt att jag börjat arbeta i Word.‭ ‬När man kommit över allt krångel vid installation och att konvertera filer är det tveklöst så att Word är ett kompetent program.‭ ‬Det hanterar genomgående texter på ett bra,‭ ‬snabbt och smidigt sätt.‭ ‬Jag har testat programmet genom att använda det på samma sätt som jag använder Writer‭; genom ‬att skriva långa,‭ ‬komplicerade och avancerade akademiska texter på svenska och engelska.‭ ‬Jag har arbetat med ett par artiklar i Word och andra i Writer.‭ ‬Det har varit instruktivt att arbeta med programmen parallellt.‭ ‬I stort är mina intryck av Word oförändrade sedan jag testade det i julas.‭ ‬Nu har jag dock haft tid att fördjupa mig.‭

Allmänt intryck

Word:‭ ‬Smidigt och snabbt.‭ ‬Gör ofta saker snabbare än Writer.‭ ‬Gränssnittet är ovant och klumpigt.‭ ‬MSO är det enda kontorsprogram som använder Ribbon.‭ ‬Det är ingen höjdare.‭ ‬Det finns mycket små möjligheter att ändra bland menyer och knappar.‭ ‬Det hade varit väldigt bra om man kunde.‭ ‬Nu tar knappfältet för formatmallar upp en stor del av startvyn.‭ ‬Eftersom dessa inte fungerar hade det varit bra att kunna ta bort dem för mig och lägga in till exempel kontrollerna för Zotero istället.‭
Writer:‭ ‬Litet klumpigt och oslipat.‭ ‬Gör ibland saker litet avigt.‭ ‬Menyerna är överlastade och svåra att hitta i.‭ ‬Mycket goda möjligheter att ändra menyer och knappar. När man skriver mycket är detta mer värdefullt än man kan tro.
Vinnare:‭ ‬Båda programmen är överlastade.‭ ‬Nya idéer om gränssnitt och hur ordbehandling på dator ska gå till behövs.‭ ‬Att Writer och Word är överlastade har lett till att jag sista året har gått över till AbiWord då jag skriver enkla texter som den här.‭ ‬Det går snabbare än i Writer/Word.‭ ‬Det är ett underbetyg åt hur användarvänligheten under senare år har utvecklats i stora kontorsprogram.‭

Funktionalitet

Både Writer och Word har massor av funktioner.‭ ‬Vilket program som har flest vet jag inte och det beror säkert på hur man räknar.‭ ‬Word har kanske litet mer från start.‭ ‬I Writer kan man å andra sidan komplettera med tillägg som ger funktioner Word helt saknar.‭ ‬Båda programmen har allt man kan önska sig och mer därtill.‭ ‬Det finns saker som är bättre i det ena programmet än i det andra.‭ Det känns meningslöst att göra upp en lång lista och jämföra funktion för funktion.‭
I allmänhet går många saker snabbare att göra i Word.‭ ‬Saker görs mer eller mindre automatiskt genom enkla knapptryck.‭ ‬Å andra sidan har man bättre detaljkontroll och styrning i Writer.‭ ‬Det går snabbare att arbeta i Word,‭ ‬men man får problem om man vill detaljstyra eller göra på ett annat sätt än Word bestämt.‭ ‬I Writer kan saker ta litet längre tid och vara besvärliga att få till.‭ ‬Man har å andra sidan större möjligheter att utforma dokument exakt som man vill ha dem.‭
Ett exempel är om man vill ha ett avsnitt av en text i två spalter.‭ ‬I MSO markerar man texten,‭ ‬går till fliken Sidlayout och klickar på en knapp med rätt antal spalter.‭ ‬I en dold meny finns ‭ ‬några inställningsalternativ.‭ Enkelheten gör att inlärningströskeln blir låg och nya användare, som jag, kan snabbt göra ganska avancerade saker. Inlärningströskeln är betydligt lägre än i Writer, som tar ett tag att komma underfund med.

Att få till spalter i en del av ett Worddokument är föredömligt enkelt. Markera texten och klicka på en knapp...

‬I Writer måste man först gå till:‭ ‬Infoga‭ ‬-‭ ‬Område.‭ ‬Därefter måste man under fliken kolumner välja hur många kolumner man vill ha,‭ ‬samt manuellt sätta ett avstånd mellan dem.‭ ‬Det tar tid och är inte intuitivt.

För att göra samma sak i Writer måste man infoga ett område. Man måste ställa in saker manuellt som görs automatiskt i Word. Detta är en klumpigare lösning. Lägg dock märke till de andra flikarna i bildens överkant! Under dem finns massor med inställningsmöjligheter för området. Sådana saknas eller är svåra att få till i Word

Är då Word att föredra‭? ‬Mitt svar är nej.‭ ‬När man börjar utforska flikarna för Områden i Writer finns betydligt fler och exaktare inställningsmöjligheter än i Word.‭ ‬Det är jag som bestämmer hur dokumentet ska se ut och inte programmet.‭ ‬Denna känsla är en stor skillnad mellan programmen.‭ ‬Skillnaden beror på designval.‭ ‬Sådana skillnader är mer djupgående än om en viss funktion finns eller inte finns. När man kommit över inlärningströskeln i Writer har man både en bättre förståelse för hur dokument är uppbyggda och större möjligheter att utforma dem.

Hjälpsystem

Word: Inbyggda hjälpen kaotisk och överlastad.‭ ‬Ingen manual tillgänglig.‭ ‬Åtminstone engelskspråkiga forum finns.‭ Dessa har jag inte hunnit utforska. ‬För övrigt förstår jag att det finns en stor marknad för betald support/utbildning och böcker. ‭

Writer: Inbyggda hjälpen enkel och bra.‭ ‬Det finns bra support på forum och bloggar.‭ ‬Möjlighet att ladda ner kompletta manualer och all tänkbar information om programmet är en stor fördel.‭ ‬Källkod och utveckling är öppen och transparent.‭ ‬Information kan vara svårtillgänglig och på engelska.‭
Vinnare:‭ ‬För den som klarar att söka hjälp på egen hand är Writer bättre.‭

Språk

Word: Bra svensk rättstavning.‭ Språkkontrollen är usel.‭ ‬Ur språkvårdande synpunkt borde den tas bort. Kontrollen är påträngande och dum.‭ ‬Då jag öppnar en stor fil får jag efter några minuter ett meddelande om att det är alldeles för många språkfel.‭ ‬Vid en kontroll finns det i stort sett inget att rätta till.‭ ‬Extra språk kostar pengar.‭

Writer: Samma kvalitet,‭ ‬men långsammare.‭ ‬Basal språkkontroll som gör det den ska, men inte mer.‭ ‬Extra språkpaket gratis.
Vinnare:‭ ‬Writer.‭ ‬Word har gått för långt.‭ ‬Skribenter invaggas i falsk trygghet. Kontrollerna är onödiga och felaktiga. Gratis språkpaket i Writer är ett stort plus.‭ ‬Den dag man behöver rättstava latin eller spanska inser man vad extra språkpaket är värda.‭

Funktioner för stora‭ (‬tråkiga‭) ‬och avancerade akademiska texter

Word: Stort minus för obegripliga och oanvändbara formatmallar.‭ ‬Jag slutade använda dem och skapade dokumentmallar i Writer som jag förde över och fixade till.‭ ‬Detta,‭ ‬om något,‭ ‬visar hur värdelösa formatmallarna i Word är.‭ ‬De är till för att snabbt smycka dokument,‭ ‬inte för att strukturera dem.‭ ‬Att de är glassiga att använda gör dem egentligen bara ännu pinsammare. De typsnitt och textstorlekar som är valda i standardmallarna är oanvändbara.‭ ‬Det är en gåta att ingen på Microsoft känner till att brödtext i litet sans serif-typsnitt är nästintill oläsbart.‭ ‬Att ändra de bifogade malalrna är omständligt och komplicerat.‭ ‬

Word saknar fungerande samlingsdokument.‭ ‬Det innebär att det är svårt att strukturera och hålla koll på stora manuskript.

Zotero är undangömt.‭ ‬1000‭ ‬referenser‭=‬2000‭ ‬extra musklick.‭ ‬Man borde ha möjlighet att flytta runt menyfält och knappar.‭ ‬En enda layout passar inte alla‭!

Word har å andra sidan bra layoutvy.‭ ‬Möjligheten att dela fönster är också bra.‭ ‬

Writer‭: Samlingsdokument och suveräna formatmallar underlättar arbetet mycket.‭ ‬Brister i index,‭ ‬slutnoter och även i samlingsdokument är minus.‭ ‬Om man ska använda dem måste man inse att det finns begränsningar som man måste ta till avancerade knep för att komma runt.‭ Eftersom Writer passar så bra för akademiskt skrivande tycker jag att dessa brister är allvarliga.

Navigatorn är bättre än någon av vyerna i Word‭, även om jag gärna hade haft Words layoutvy också‭‬.‭ ‬

Bättre integration med Zotero.‭
Vinnare:‭ ‬Writer bättre i grund.‭ ‬Word är klart bättre på vissa saker,‭ ‬men saknar specialverktyg för att hantera stora och tunga akademiska texter.‭ ‬Det är för avancerade, långa texter Writer är som bäst.‭ ‬För enkla texter och ostrukturerat skrivande är Word bättre. Särskilt om man snabbt vill ha ett “vackert” dokument och tycker att Microsofts formatmallar fyller det kriteriet.

Finesser=saker som inte är nödvändiga, men bra att ha…

Word: Spara dokument med första meningen som titel.‭ ‬Smidig sök och ersätt.‭ ‬Smidig ordräkning.
Writer: Ordkomplettering,‭ ‬tillägg,‭ ‬hybridpdf.‭
Vinnare:‭ ‬Båda programmen har många bra finesser.‭ ‬Writers är nyttigare,‭ ‬Words smidigare.‭ ‬Jag ger Writer ett litet försteg. Det allra bästa hade varit om man kunde kombinera båda programmens finesser.

Sammanfattning

Writer och Word är två väldigt olika program.‭ ‬Jag håller inte med dem som menar att OOo är en gratisklon av MSO.‭
Word är fint slipat,‭ ‬snabbt,‭ ‬smidigt och elegant.‭ ‬Programmet löser saker automatiskt med dig i baksätet.‭ ‬Det är väldigt enkelt att göra de flesta saker. Å andra sidan sker det automatiskt och ibland saknar man kontroll på hur programmet utformar dokument.

Writer har bättre grundläggande funktioner, särskilt om man arbetar med stora komplicerade dokument.‭ ‬Programmet är inte särskilt elegant.‭ ‬Det kan brista i detaljer.‭ ‬För att göra till och med ganska enkla saker måste du pilla i opedagogiska menyer och dialogrutor. När du väl har lärt dig det är det du som bestämmer över hur dokumentet ska se ut.
Är Word bättre än Writer‭?
Jag blir inte riktigt klok på Word.‭ ‬Syftet med ett tungt ordbehandlingsprogram för mig är att få stöd med stora tunga och komplicerade texter.‭ ‬En text på mer än tjugo sidor är svår att arbeta med i Word.‭ ‬Någonstans där börjar man glömma vad man skrivit i olika delar av dokument. Det är då man inser vad hjälpmedel som Samlingsdokument och Navigatorn betyder. Det är enklare att få till korta, snygga dokument än i Writer.‭ ‬Där finns det å andra sidan andra program som fyller samma funktion. Jag skrev till exempel den här texten i AbiWord.

Jag börjar bli klar med min utvärdering av MSO. Nästa inlägg i ämnet blir nog det sista. Där kommer jag att sammanfatta mina intryck under min testperiod!

Maj 292010
 

Flattr this!

Jag kommer i några inlägg visa litet mer avancerade knep man kan använda för att göra snygga rubriker i OpenOffice Writer. Tipsen förutsätter att du har viss vana att använda formatmallar, rubriksättning och hur man gör en innehållsförteckning. Antag att du vill ha rubriken kraftigt understruken med ett 4 punkter tjockt streck. Det går att göra i Styckeformatmallen, fliken Inramning.

I Styckeformatmallar kan man detaljstyra hur saker ska se ut. Genom att välja de markerade intällningarna får man en kraftig understrykning av rubriken

Problemet är att understrykningen täcker hela sidans textbredd.

Det blir inte så snyggt med en understrykning över hela textytans bredd...

Det är snyggare om bara själva rubriken blir understruken. Det finns ett antal mer eller mindre bra sätt att lösa detta på. Ett är att stryka under texten i rubriken. Man får då ett klent stackars streck som inte blir särskilt vackert.

Med vanlig understrykning kan man få det önskade resultatet. Strecket blir klent och hamnar nära texten

Knepet är att istället infoga en tabell med minst två celler. Rubriken hamnar i en cell. Cellbredden justeras i sidled så att cellen blir något bredare än rubriken. Först högerklickar man i tabellen, väljer Tabell… Under fliken Inramning väljer man Ingen för att ta bort Tabellramen. Den syns därefter som en grå markering i Writer, men inte på utskrifter. Därefter ställer man markören inne i cellen med rubriken. Man använder knapparna Ramlinjestil, Ramlinjefärg och Inramning på Verktygsraden Tabell som ploppar upp. Med dessa väljer man inramning individuellt cell för cell. Cellen med rubriken får ett kraftigt streck som nederkant.

Genom att använda inställningar på Verktygsraden Tabell kan man få det önskade resultatet. Cirklarna markerar Linjestil, ramlinjefärg och Inramning. Det är under dessa inställningarna görs

Färdigt!

På utskriften syns bara den individuellt markerade understrykningen och inte resten av tabellen

Givetvis går det att använda andra färger, ramar eller linjestilar. Begränsningen ges av Verktygsraden Tabell. Tillägg:  Jag fick en bra kommentar på bloggen som går ut på att mitt knep att göra understrukna rubriker inte är det normala sättet att göra
Tillägg:  Jag fick en bra kommentar på inlägget av Peter som går ut på att mitt knep att göra understrukna rubriker inte är det normala sättet att sätta rubriker. Man bör istället låta en eventuell understrykning följa textområdets bredd, så som det blir om man använder OOo:s styckeformatmall. Jag tackar för kommentaren! Det är alltså inte ett särskilt bra knep jag lär ut. Trots det låter jag inlägget stå kvar. Det kan ge inspiration om hur man kan använda tabeller för att framhäva text.
Maj 272010
 

Flattr this!

En stor del av mina inlägg på bloggen handlar om att skriva. Kanske ska man ibland också fundera på hur man läser.

Vi ser läsning som något man gör tyst. Ofta gör man det i ensamhet. Att läsa är en asocial sysselsättning man drar sig undan från världen och sällskap för att utöva. I en järnvägsvagn kan alla passagerare sitta försjunkna i varsin bok helt isolerade från varandra.

Detta är ett ganska nytt sätt att läsa. I början av 1800-talet var läsning något man ofta gjorde tillsammans. Man läste högt. Böcker var anledningar till sociala sammankomster. Läsning kunde ha flera nivåer. Den som numera läser Carl Jonas Love Almqvists roman Drottningens Juvelsmycke (enligt mitt tycke en av de bästa romaner som skrivits på svenska språket), kan bli förvånad av att det finns sånger med noter i texten. Meningen är att man ska ta en paus i högläsningen. Någon ska spela piano medan någon annan sjunger Almqvists poem. Efter förströelsen fortsätter man att läsa högt.

Man läste även vetenskapliga texter högt. Vid Götiska förbundets stämmor kunde man först läsa upp ett par tre uppsatser om de senaste rönen inom fornforskning och arkeologi. Därefter lästes dikter av Tegnér, Geijer, Ling eller Nicander upp. Av allt läsandet blev man törstig. Därför avslutades mötena med skålande i horn och sång. Favoritsången var förbundets egen: ”Göterna fordomdags drucko ur horn!” Man skulle under sång och skålande vandra runt rummet under Skriftvårdaren Jacob Adlerbeths ledning.

Dessa seder kan synas barocka och löjliga. Folk skrev emellertid väldigt uppskattande om stämmorna: ”Man är ju aldrig lyckligare än då man kan försätta sig tillbaka i den lyckliga barndomen; och jag tyckte fullkomligt att jag var barn på nytt, då jag vandrade med alla bröderna och under afsjungandet af det vackra hornquädet.” Skrev den skicklige fornforskaren Magnus Bruzelius efter att ha varit på ett möte.

Att träffas, läsa vetenskapliga uppsatser och poesi var delar av en social verksamhet. Det är från Götiska förbundet som vi förresten fått vår vanliga hälsning ”Hej!”. Bröderna skulle med detta ord högt och ljudligt hälsa varandra. En del av Jacob Adlerbeths vänner gömde sig när de fick syn på honom. De tyckte nämligen det var så oerhört pinsamt att han ropade ”Hej!” till dem. Tiderna har förändrats.

När man läser högt är poesi bättre än romaner. Under tidigt 1800-tal såg man ner på romaner. De största författarna Tegnér, Geijer och Stagnelius skrev poesi och inte romaner. Man tyckte att den realistiska tonen i romaner var påklistrad och dolde en inre verklighet. Genom poesi kunde man bearbeta djupare frågeställningar än i romaner som måste ägna kraft åt långa beskrivningar av tid och rum. Det är först med författare som Almqvist och Walter Scott som romaner blev mer accepterade.

En annan aspekt på att man läste högt var att böcker var dyra. Genom att läsa högt kunde flera ta del av boknyheter utan att behöva köpa egna exemplar. Det var dyrt att ge ut böcker. Det fanns knappt några bokförlag. Att ge ut en bok var ofta ett privatekonomiskt vågspel. I sammanslutningar som Götiska förbundet läste man upp och spred innehållet i handskrivna vetenskapliga manuskript utan att behöva gå i konkurs. Numera är böcker och det skrivna ordet slit- och slängprylar och billiga konsumtionsvaror.

Det är roligare att vara social och vänskaplig än asocial och ensam. Tänk på det nästa gång du läser! Kanske har vi saker att lära av hur man gjorde förr.

Maj 242010
 

Flattr this!

Ibland vill man styra hur inknappningen av data sker. Det kan vara att man inte vill att användaren ska kunna skriva siffror och att bara ett visst antal tecken får skrivas in.

Jag kör med exemplet jag visade här.

Följande exempel är ett adressregister och vi har redan skrivit in ett antal data i tabellen. Nu vill jag begränsa så att man t.ex. inte kan skriva in 0-9 där förnamnet osv. är utan bara tillåta bokstäver, kanske till och med att första bokstaven är versal och dom övriga gemener.

Tabellen heter Namnregister och nu ska vi skapa ett formulär. Tryck på formulär till vänster och välj att skapa via guiden. Välj att alla fält utan ID ska vara med.

Tryck nästa tills ni kommit till punkt 5. Där väljer ni kolumner.

Tryck nästa på övriga frågor och välj ett passande namn för formuläret och tryck ”Färdigställ”

Nu har vi ett bra formulär som vi kan jobba med:

Stäng nu detta fönster och välj Formulär till vänster. Högerklicka på ikonen och välj Redigera för att komma i designläget.

Som ni ser så har vi ett extrafönster som heter Formulärdesign. Finns den inte tillgänglig så gå in i Visamenyn och välj Verktygsrader och sen ”Formulärdesign”. Tryck på knappen jag ringat in.

Följande fönster heter Formulär-Navigator och är väldigt användbart. Detta fönster är något som man ska lägga på minnet för det underlättar när man ska jobba med designen. Varje rad i fönstret motsvarar en sak i formuläret. Det kan vara antingen inskriven text, textruta, listbox m.m. Allt kommer med här.

Om ni trycker på dom olika sakerna i fönstret så markeras dessa delar i formuläret. Vanligtvis är texten grupperad med textrutan men här kan vi markera enbart textrutan. Detta går även att göra genom att hålla in ctrl på tangentbordet samtidigt som man trycker på textrutan men med navigatorn får man bättre översikt över vad som finns.

Tryck först på txtFörnamn och högerklicka sen på rutan som markerades. Där väljer ni ”Ersätt med” och väljer ”Maskerat fält”.

Här ser man fördelen med navigatorn. Textrutan ser som vanligt ut så man kan tro att ingenting har ändrats men som man kan se i navigatorn så har det ändrats:

Det står ABC framför alla textrutor utan txtFörnamn där det står LN. Detta beroende på att det är ett maskerat fält.

Gör nu likadant på rutorna txtEfternamn, txtPostnummer och txtPostadress.

När allt är klart så ska vi markera txtFörnamn igen. Här vill vi att förnamnet ska börja med stor bokstav. Högerklicka på txtFörnamn och välj ”Egenskaper”

Här får vi upp en ruta med tre flikar, Allmänt, Data och Händelser.

Rutan jag har markerat är den som vi ska använda, möjligtvis använda rutan under också.

Det finns koder för vad som ska skrivas in här. N står för number (nummer), a för bokstav (versal och gemen), A för versal bokstav osv.

Jag räknar med att namn inte är längre än 15 tecken så därför blir det Aaaaaaaaaaaaaaa.

Tryck sen på txtEfternamn och txtPostadress och gör likadant. Efternamn, adress och postadress borde räcka med 15 tecken också.

När det gäller txtAdress så har jag inte kommit på hur man gör eller om det ens går. Problemet är blanksteg ihop med både bokstäver och siffror som inte verkar gå ihop. Har jag blanksteg med bara bokstäver så fungerar det. Får luska mer i detta.

Nu kommer det roliga med postnumret. Här vill vi att det automatiskt ska bli typ 543 23, alltså 3 tecken, mellanrum, 2 tecken.

Här skriver ni in följande:

Först 3 stycken NNN och sen ett L som står för ett tecken som inte går att skriva. I detta fallet blir det mellanrum. Sen är det 2 stycken NN. Notera att jag även har fyllt i raden under. Satte 3 stycken understreck, mellanrum och ytterligare 2 understreck. När detta har gjorts så hamnar dessa streck även i textrutan som vi har. Detta är enbart för att den som knappar in data ska veta vad som gäller.

När allt är färdigt stå testa och se hur resultatet blir genom att trycka på den inringade knappen:

Det är bara att knappa in lite olika data och se så allting stämmer.

Maj 242010
 

Flattr this!

Under: Verktyg – Alternativ för autokorrigering, fliken Ersätt, hittar man saker som Writer rättar till automatiskt. Det är vanligt förekommande stavfel och tangenttryckningar som ofta råkar komma i fel ordning. Mamlö ersätts automatiskt med Malmö och så vidare. Många tänker nog inte närmare på denna funktion mer än att de noterar att Writer då och då automatiskt rättar till stavfel.

Man kan använda funktionen mer aktivt. Om man ofta skriver vissa ord kan man mata in en förkortning för dem som Writer automatiskt ersätter med det hela ordet. Jag skriver till exempel ofta Vitterhetsakademien. Jag har matat in så att kvh ersätts med Vitterhetsakademien. Jag skriver dessutom en hel del om akademiledamoten Johan Haquin Wallman. wmn ersätts därför med Wallman.

Genom att mata in förkortningar för ord man ofta använder kan man utöka funktionaliteten

På detta sätt kan man utöka funktionaliteten i Autokorrigering. Man bör givetvis välja förkortningar som är lätta att komma ihåg och som inte betyder något annat också.

Maj 232010
 

Flattr this!

Det finns många olika sätt att färglägga dokument i OpenOffice Writer. Här skriver jag om några.

Man kan ge bokstäver en annan färg:

Man kan ändra Teckenbakgrunden:

Man kan ändra Bakgrundsfärgen:

Man kan kombinera sätten:

Dessa sätt att använda färg är knutna till stycken. Man kommer lättast åt dem från knappar i verktygsraden. Vill man ha annan färg än svart i mycket text bör man emellertid ändra i Styckeformatmallen man använder, fliken Bakgrund och Teckeneffekter. Att färgerna är knutna till stycken innebär att de inte täcker till exempel hela sidan eller hela fält i en tabell.

Om man vill byta färg på en hel sida är det svårare. Det finns andra program som är bättre än Writer för att arbeta med sidlayout. Writer saknar en enkel funktion för att byta färg på en hel sida. Väljer man Format – sida, Fliken Bakgrund och väljer Färg, byter man bara färg i textområdet och inte i marginalerna. Man kan minska ner marginalerna till 0 på fliken Sida. Sedan kan man använda till exempel ramar eller ställa in Styckeformatmallar så att texten hamnar en bit in från sidkanten. Detta är omständligt och kräver en del arbete. Metoden kan vara användbar till exempel på ett omslag.

Ljusblå bakgrund, marginaler satta till 0, text i ram.

Ett annat sätt är att infoga en bild. Man väljer Infoga – Bildobjekt – Från fil. Man bläddrar fram den bild man vill ha. I mitt fall har jag gjort en enfärgad bild i GIMP i förväg. Då bilden är på plats högerklickar man på den och väljer Textanpassning I bakgrunden. Därefter kan man dra i bildens handtag så att den täcker hela sidan.

Gul bild gjord i GIMP. Utdragen så att den täcker hela sidan. Textanpassning: I bakgrunden. Text skrivs som vanligt

I tabeller kan man givetvis använda texteffekterna ovan. De är knutna till texten, inte tabellcellen. Om man vill ha en annan bakgrundsfärg i tabellcellerna väljer man Bakgrundsfärg från verktygsraden tabell. Man kan välja olika bakgrunder för olika celler. Man kan kombinera med effekter som Linjestil och Ramlinjefärg.

För att få bakgrundsfärg som täcker hela tabellcellen måste man använda knappen Bakgrundsfärg på verktygsraden Tabell

Maj 222010
 

Flattr this!

OpenOffice.org är ett mycket kompetent kontorsprogram. Det finns få saker det inte klarar av. Priset för detta är att det är komplext. Det är dessvärre också ganska opedagogiskt. Funktioner finns inte alltid där man intuitivt skulle vilja ha dem och en del saker fungerar på sitt eget lilla sätt. Om man tror att man genom att klicka och testa kan hitta rätt, tror man ofta fel. När man väl har hittat rätt bland alla funktioner, svåra menyer och dolda dialogrutor kan man styra OpenOffice dit man vill. Programmet växer med sin användare. Ju mer man använder det, desto mer avancerat blir det. Personligen uppskattar jag OpenOffice och hur man över tid lär sig allt mer. Man lär sig förstå hur programmet fungerar bakom kulisserna vilket gör att man arbetar effektivare. Man tjänar på att planera och strukturera sitt arbete. Den som börjar använda OpenOffice måste dock räkna med en viss inkörningsperiod.

Som tur är finns det många sätt att få hjälp. Jag har nog tipsat om det mesta tidigare men det tål att upprepas:

  • Den inbyggda hjälpen (F1 eller menyn Hjälp – OpenOffice.org Hjälp) är suverän. Den har bra sökfunktioner, är översatt till svenska och täcker det mesta.

I den inbyggda hjälpen kan man få avancerade funktioner förklarade

  • OpenOffice.org har en e-postslista på svenska där man registrera sig och få hjälp.
  • På Ubuntu.se finns sedan en tid ett litet svenskspråkigt forum för OpenOffice där även användare av andra operativsystem än Ubuntu är välkomna att söka hjälp.

För mer avancerad hjälp är man hänvisad till engelska:

  • OpenOffice engelska användarforum är suveränt. Oftast inom några minuter får man professionella svar om de svåraste frågor man kan tänka sig. Även om ens engelska är dålig tas man emot på ett vänligt och professionellt sätt.
  • Om man vill lära sig OpenOffice på djupet är att plöja manualer det bästa sättet. Webbversionen finns här. Dokumentationen finns att ladda ner som pdf-filer här. Denna dokumentation är på engelska. För den som vill ha dokumentationen i bokform går det att beställa relativt billigt härifrån.
  • Ett annat sätt är att läsa bloggar om OpenOffice. En bra blogg som lär ut många knep är Solveig Hauglands. En annan bra blogg inriktad mot avancerade användare och särskilt att använda OpenOffice för att skriva böcker är Taming OpenOffice.org. En hemsida med många tutorials är beginlinux. Låt inte Linux i namnet skrämma dig. Openoffice är sig likt i alla operativsystem.
  • För den som vill ha instruktion och hjälp på film kan jag rekommendera Showmedo som har massor med instruktionsfilmer inte bara för OpenOffice utan även andra fria program.

Det finns många sätt att få hjälp i OpenOffice. En del kräver kunskaper i engelska. Alla är vi olika och lär oss på olika sätt. Man ska utforska OpenOffice på sitt eget sätt och i sitt eget tempo. Då märker man snabbt vilket fantastiskt program det är!

Maj 212010
 

Flattr this!

Tar mig friheten att demonstrera en bra sak man kan göra i Write trots att detta hör till Påvels bit. 😉

Det är kopplingen mellan Write och en Base-databas. Alla delar i OpenOffice är väl integrerade med varandra och det är därför lätt att dra fördel av detta. Följande exempel illustrerar detta på ett bra sätt.

Jag vill skriva brev till mina nära och kära och alla dessa brev ska nästan se likadana ut. Det som skiljer är adressen och namnen. Antingen kan jag skriva flera dokument och kopiera och klistra in och sen ändra på namnen där det behövs. Detta är dock ett jobbigt sätt om man exempelvis har gjort ett mailregister i Base.

Så här ser exemplet ut i Write:

Detta brev kanske inte innehåller så mycket men illustrerar ändå väldigt bra.

Först går vi in i Base och skapar en ny databas. Tänk nu på att registrera databasen, detta för att alla delar i OpenOffice ska kunna ta del av databasen. Det är detta som är grejen med registreringen. Jag sparade min databas som ”Adressregister_exempel”.

Skapa följande tabell genom att trycka på tabell till vänster och sen gå in i designvyn:

Stäng sen fönstret och spara med lämpligt namn.

Sen ska vi skriva in lite data för att exemplet ska fungera:

Som ni ser så har vi tre poster här och det är dessa vi ska skicka brev till.

Öppna nu OpenOffice Write (Ordbehandlare) och skriv in följande som ska användas till alla brev:

Nu ska personnamnen in och då är det Base databas som gäller. Tryck antingen F4 eller gå upp i menyn Visa och välj ”datakällor”.

Nu poppar det upp en databasdel i Write upptill och här kan man navigera till sin databas och som ni kan se på följande bild så är min databas med och heter Adressregister_exempel som jag nämnde tidigare tillsammans med övriga exempel jag tidigare visat:

I detta fallet är det dock adressregistret vi är intresserade av och väljer därför den jag markerat på bilden över. Tryck på trekanten till vänster och det kommer upp tabeller eller sökningar. I detta fallet väljer vi tabeller och får då upp tabellnamnet tillsammans med namnen vi knappade in i databasen till höger:

Inom de områden jag ringat in ska vi trycka med musen och dra ner till dokumentet som vi gjorde.

Så här ser det ut när jag dragit ner dessa:

Det blir långa namn och ska man tyda ett av namnen vi drar ner i dokumentet så betyder exempelvis Adressregister_exempel.Namnregister.Förnamn att det är Adressregister_exempel som är databasen där tabellen Namnregister används och att fältet är Förnamn.

När detta är klart så går vi upp i Arkiv-menyn och väljer ”Skriv ut” och får då upp följande fråga:

Här väljer man Ja i detta fallet.

För att testa utan att slösa en massa papper och toner/bläck till skrivaren så kan man välja ”fil” som Utdata och spara denna fil på lämpligt ställe. När man sen öppnar filen så är den på tre sidor, en med Anders Jansson, en med Sven Hultgren och en med Daniel Svensson.

Maj 202010
 

Flattr this!

Ofta vill man ha en egen ordning när man trycker på tabb i ett formulär, kanske utesluta något fält från tabbandet.

Vi koncentrerar oss på filmdatabasen med genre som jag visade här.

Om man dubbelklickar på filmformuläret som jag ringat in på bilden så får man fram formuläret och kan börja jobba men så är inte fallet här. Inget av fälten är markerade utan jag är tvungen att klicka i något fält för att kunna skriva in en post.

Stäng nu detta fönster och gå in i designläget genom att vänsterklicka på den inringade ikonen och tryck ”redigera”.

För att fixa tabbordning och sätta fokus på ett fält så behöver vi komma åt en meny som är dold.

Gå in i Visamenyn och välj Verktygsrader och sen Formulärdesign som bilden under visar:

Formulärdesign kommer nu upp som ett eget fönster som ser ut så här:

”Formulärdesign” är ett av dom redskap man använder mest. Jag kommer att återkomma till detta i en senare blogg.

Vi kommer att fokusera på knapparna jag har ringat in.

För att välja vilket fält som ska vara i fokus när vi dubbelklickar på vårt formulär så markerar vi ett av fälten och trycker på den andra knappen jag har ringat in. Det står ”automatiskt fokus för kontrollelement” om man håller muspekaren över knappen.

Jag väljer ”Namn” eftersom filmens namn är bra att börja med. Nu kommer detta fält att vara fokuserat när vi dubbelklickar på formuläret.

Nu ska vi ändra tabbordning och personligen vill jag inte ha med underformuläret i tabbordningen utan kommer att utesluta denna.

Markera återigen ett av fälten ”namn” eller ”år” och tryck på den första knappen jag ringat in och följade ruta kommer upp:

Här kan man ändra på tabbföljden på Namn och År genom att trycka på knapparna till höger. Egentligen har vi för få fält att växla mellan. Hade man haft 15 olika och man hade flyttat på dessa rutor så hade tabbordningen spelat mer roll.

Notera att vi inte kan ha med vårt underformulär i denna tabbföljd utan detta kommer att ha en egen tabbordning. När ni är färdiga med tabbordningen så tryck OK.

Dubbelklicka nu på underformuläret och egenskaperna för underformuläret kommer upp:

Här kan man ange om underformuläret ska ingå i tabbordningen. Jag väljer ”Nej” på denna fråga eftersom jag inte vill ha med detta när jag tabbar mig fram. Står det redan nej så ändra till ja och sen nej igen. Fråga mig inte varför men det verkar som att det kan behövas en sådan manöver för att förändringen ska ske.

Stäng nu formuläret. Glöm inte att spara formuläret när frågan kommer fram.

Dubbelklicka nu på formuläret igen och ni ser att Namn är fokuserat precis som vi ville. Tryck tab på tangentbordet och det kommer att växlas mellan Namn och År och underformuläret Genre utesluts.

Detta hindrar en dock inte från att fokusera på Genre utan en enkel knapptryck på detta och vi har markerat detta fält.