Aug 312010
 

Flattr this!

Jag har tidigare skrivit om PortableApps, ett väldigt bra sätt att ta med sig kontoret i på ett USB-minne. Nu har programsviten blivit ännu bättre.

Jag hade inte använt PortableApps på ett litet tag när jag köpte ett USB-pinne, just för att ha PortableApps på. Då jag installerade upptäckte jag att det glädjande nog går att få in två av mina favoritprogram Dropbox och Zotero. Det kunde man inte innan, i alla fall inte utan mycket pillande.
Med Dropbox synkroniserar man filer via molnet. Därför behöver man inte synkronisera USB-pinnen manuellt då man kommer hem, utan arbetar alltid med de senaste versionerna av sina dokument. USB-minnen är numera så stora att man både får plats med PortableApps och en DropBox på några GB.
Zotero är en suverän referenshanterare som installeras som ett tillägg till Firefox.
Det var enkelt att få igång programmen. En portabel Dropbox laddade jag hem härifrån. Den måste installeras i Windows. Filen läggs på USB-stickan och installeras som vanligt. Därefter är det bara att länka Dropboxen till sitt Dropboxkonto. Om den varianten av portabel Dropbox inte fungerar på ditt USB-minne, finns det länkar till andra varianter på sidan jag länkar till som kanske passar bättre.
Zotero var litet pilligare. Jag fick ändra sökvägarna i Zoteroinställningarna i Firefox till:
Java UNO runtime Directory: file:///F:/PortableApps/OpenOfficePortable/App/openoffice/URE/java/
soffice executable directoy: file:///F:/PortableApps/OpenOfficePortable/App/openoffice/program/

F: är namnet på min USB-pinne. Därefter fungerade Zotero klockrent. Det installeras i den portabla versionen av OpenOffice.

Att Zotero fungerar beror på att man lagt till Java i Portable Apps. Det gör både att fler Internetsidor fungerar som de ska och att man kan lägga till flera bra tillägg, som Zotero.

PortableApps, som var mycket bra, har blivit ännu bättre!

Om du är intresserad av att testa Dropbox så klicka på den här länken. Då får både du och jag 250MB extra lagringsutrymme i molnet.

Aug 292010
 

Flattr this!

Ibland kan det vara bra att även ta bort data ur en databas. Lägger man till villkor för vilka poster som ska tas bort så slipper man leta upp dom manuellt. Jag utnyttjar en tabell med dessa fält inklusive några poster för att exemplet ska fungera:

Det handlar alltså om ett adressregister där tabellen heter ”Adressregister”.

Gå in i menyn Verktyg/SQL och kopiera in allting som står inom citatet för att få tabellen Adressregister med medföljande data:

CREATE TABLE ”Adressregister”
(”ID” Integer PRIMARY KEY, ”Förnamn” char(50), ”Efternamn” char(50), ”Adress” char(50), ”Postnummer” char(50), ”Postadress” char(50));

INSERT INTO ”Adressregister”
(”ID”, ”Förnamn”, ”Efternamn”, ”Adress”, ”Postnummer”, ”Postadress”)VALUES(0, ‘Peter’, ‘Andersson’, ‘Storgatan 4’, ‘678 65’, ‘Göteborg’);
INSERT INTO ”Adressregister”
(”ID”, ”Förnamn”, ”Efternamn”, ”Adress”, ”Postnummer”, ”Postadress”)VALUES(1, ‘Sven’, ‘Gustavsson’, ‘Allmänna stigen 36’, ‘566 56’, ‘Örnsköldsvik’);
INSERT INTO ”Adressregister”
(”ID”, ”Förnamn”, ”Efternamn”, ”Adress”, ”Postnummer”, ”Postadress”)VALUES(2, ‘Algot’, ‘Blomkvist’, ‘Västra gatan 25’, ‘678 65’, ‘Stockholm’);
INSERT INTO ”Adressregister”
(”ID”, ”Förnamn”, ”Efternamn”, ”Adress”, ”Postnummer”, ”Postadress”)VALUES(3, ‘Emma’, ‘Hultkvist’, ‘Gränden 3’, ‘765 56’, ‘Göteborg’);
INSERT INTO ”Adressregister”
(”ID”, ”Förnamn”, ”Efternamn”, ”Adress”, ”Postnummer”, ”Postadress”)VALUES(4, ‘Johanna’,’Evertsson’, ‘Höjden 3’, ‘566 88’, ‘Falköping’);
INSERT INTO ”Adressregister”
(”ID”, ”Förnamn”, ”Efternamn”, ”Adress”, ”Postnummer”, ”Postadress”)VALUES(5, ‘Evelina’, ‘Jonasson’, ‘Östra gatan 87’, ‘766 65’, ‘Stockholm’);
INSERT INTO ”Adressregister”
(”ID”, ”Förnamn”, ”Efternamn”, ”Adress”, ”Postnummer”, ”Postadress”)VALUES(6, ‘Finn’,’Rutgersson’,’Skojarbacken 44′,’655 67′,’Linköping’);
INSERT INTO ”Adressregister”
(”ID”, ”Förnamn”, ”Efternamn”, ”Adress”, ”Postnummer”, ”Postadress”)VALUES(7, ‘Anders’,’Andersson’,’Storgatan 12′,’678 65′,’Göteborg’);

Glöm inte att gå in i menyn Visa och ”uppdatera tabeller”.

Nu skulle jag vilja ta bort alla personer som bor i Stockholm från registret.

Som vanligt går vi in i menyn Verktyg/SQL och skriver sen in följande text:

DELETE FROM ”Adressregister”
WHERE ”Postadress”=’Stockholm’

Texten behöver knappast någon närmare förklaring mer än att jag återigen måste nämna att tabellnamn och fältnamn kräver dubbelfnuttar och värden enkelfnutt, dvs. det som hamnar efter lika-med-tecknet. Detta skiljer sig från program till program och Base är uppbyggt på detta sätt.

Så här ser tabellen ut efter man kört sql-kommandot:

Vi har fått bort alla personer från Stockholm från tabellen.

Nu försvårar vi det hela en smula. Jag vill nu ta bort alla personer som bor på Storgatan i Göteborg. Som vi kan se så finns här tre personer i nuläget. Problemet är att vi har två Storgatan med olika nummer på gatan. Alltså kan vi inte sätta ett lika-med-tecken.

Nu skriver vi därför in följande sql-kommando:

DELETE FROM ”Adressregister”
WHERE ”Postadress”=’Göteborg’ AND ”Adress” LIKE ‘Storgatan*’

och tabellen ser ut på följande sätt efter vi kört kommandot:

I denna fråga använde vi oss av LIKE och satte sen värdet Storgatan med jokertecknet * efteråt. Detta betyder att alla poster som innehåller Göteborg från kolumnen Postadress samt där adressen börjar med Storgatan kommer att tas bort.

Aug 292010
 

Flattr this!

Jag fick för ett tag sedan en fråga om hur man konverterar matematiska formler från MS Word till OpenOffice Writer. Jag brukar aldrig arbeta med formler och tyckte det var roligt att lära mig något nytt. Det blev därför en liten undersökning.

OpenOffice gör oftast ett bra jobb att konvertera MS Office filer. Störst problem blir det när Microsoft ändrar i hur MS Office hanterar filer. Jag upptäckte några obegripliga ändringar som inte bara ställer till det för OOo, utan även för de som använder MS Office.

I MS Office 2003 och äldre är det inga problem(?). Formler konverteras automatiskt tillsammans med text och annat. Formlerna blir formler. Om det inte fungerar direkt kan man gå in i under Verktyg – Alternativ – Läs in/spara – Microsot Office, bocka för Mathtype till OpenOffice.org Math…

Sedan är det bara att dubbelklicka på formlerna så öppnas Math inuti Writer. Det kan bli problem med vissa tecken eller avancerade funktioner. Jag har inte kunnat testa detta med alla versioner av MS Office eftersom jag inte äger någon licens. Äldre filer i .doc format jag hittat på nätet fungerar felfritt.

I MS Office 2007 och 2010 har detta gått sönder. Sparar man i .docx går det inte att få över formlerna till Writer. Det blir vanliga textdokument med formlerna som rappakalja.

Formler i .docx dokument blir rappakalja i Writer. Litet märkligt eftersom Microsoft betonar att OOXML formatet är till för att underlätta samarbete...

Sparar man i .doc förvandlar Word formlerna av någon anledning till bilder!

Sparar man formler i .doc format i MS Office 2007/2010 får man detta varningsmeddelande. Starkt av Microsoft att inte klara av sina egna filformat!

De blir snygga att titta på, men går inte att redigera som formler i Writer.

Formlerna blir bilder. Snygga att titta på och hantera som bilder. De går inte längre att redigera som formler

De går givetvis inte heller att redigera i MS Office annat än som bilder. I praktiken innebär detta att det är stora problem att samarbeta för dem som använder formler mellan Office 2003, som inte läser .docx filer rakt av och Office 2007/2010 som tar sönder .doc filer med formler.

Lösningen för OOo att uppdaterat till servicepack 2 i Office 2007 som gör att man nödtorftigt kan spara i ODF-format och spara filerna så. Office 2010 hanterar ODF-formatet någorlunda från start. Då går formlerna att redigera som formler i Writer. Eftersom stödet för ODF inte är det bästa, kan det finnas andra saker i dokumenten som inte fungerar.

Vinnare är ODF. Då filen sparas i .odt i MS Office går den att öppna och redigera som tänkt i Writer

Varför Microsoft tagit sönder formeleditorn då man sparar i .doc är en gåta. Sannolikt är det just för att förhindra samarbete mellan Office 2003 och 2007/2010. Genom det tvingar man användare att uppdatera till ny version av MS Office för stora pengar. Min lilla undersökning visar hur osäkra Microsofts filformat är. Du har inga som helst garantier att filer går att öppna och fungerar som tänkt om några år.

Det enda raka är att lämna den vansinniga karusellen med påtvingade uppdateringar och slutna filformat och börja använda vettiga program med öppna, framtidssäkra filformat!

Aug 272010
 

Flattr this!

Man kan göra inknappandet av datum i ett formulär snyggare och ibland även behändigare.

Börja med att skapa en tabell i en ny databas och lägg till dessa poster:

ID (nyckel) och Datum[Date]

Skapa sen ett formulär som är baserat på denna tabell. ID är inte nödvändigt att ta med i formuläret. Välj inte tabellform utan kolumnform när placering av kontroller ska anges i punkt 5 i formulärguiden. Följande formulär kommer att se ut ungefär så här:

Här kan man skriva in datumet men det är svårt att veta vilket format som används.

Stäng nu formuläret och högerklicka på formulärikonen och välj redigera.

Markera nu datumrutan. Här märker man att både etiketten och rutan markeras tillsammans.

Högerklicka nu på fältet och välj Gruppera/Häv gruppering. Dubbelklicka sen på textrutan för att få upp egenskaperna för datumfält. Där ska vi jobba med Allmäntfliken.

Ändra ”Öppningsbar” till ”Ja”. När man nu trycker på så kommer datumfältet se ut på följande sätt när man trycker på rutan:

Vi kan snygga till det hela genom att sätta ”Datumformat” till hela året istället för 10-05-29 som visas som standard. Ser bättre ut med 2010-05-29.

Slutresultatet blir så här:

Aug 272010
 

Flattr this!

Det är i de allra flesta lägen bäst att använda den automatiska Innehållsförteckningen i OpenOffice Writer: Infoga – Förteckning – Förteckningar… och välja Innehållsförteckning. Då formateras Innehållsförteckningen automatiskt med sidnummer och andra inställningar. Läs mer här.
Ibland vill man inte skapa en vanlig Innehållsförteckning. Man kan ha dokument utan sidnummer. Ett annat exempel är om man exporterar dokument till e-bokformat. Sidnummer och en traditionell Innehållsförteckning blir då meningslösa. Man är bättre förtjänt av en innehållsförteckning med hyperlänkar. Man kan även använda en Innehållsförteckning bestående av hyperlänkar vid sidan av en ordinarie Innehållsförteckningen som ett snabbt sätt att navigera i ett dokument.

Gör så här:
1. Formatera dina rubriker som Styckeformatmallar, rubriknivåer. Hur du gör detta kan du läsa i rubrikskolan. Där förklarar jag grundläggande saker med rubriker och formatmallar.

2. Förbered en sida som Innehållsförteckning.

3. Öppna Navigatorn (F5). Se till så att rubrikerna syns.

Dra och släpp de rubriker du preparerade i steg 1 till sidan du preparerade i steg 2. De förs automatiskt över som hyperlänkar.

Det är bara att dra och släppa de rubriker man vill ha med på listan från Navigatorn till Arbetsytan. Då skapas automatiskt en hyperlänk till rubriken.

med CTRL+musklick på hyperlänken flyttar man till textstället.

Färdigt!

Tips 1: Man kan använda knepet för andra textställen än i en Innehållsförteckning. Vill du snabbt skapa en hyperlänk till en rubrik är det bara att dra och släppa den från Navigatorn till ett ställe i texten.

Tips 2: Knepet fungerar inte bara för rubriker. Man kan skapa hyperlänkar på samma sätt till i princip allt som syns i Navigatorn, Tabeller, Grafik, Kommentarer med mera. Det gör att man snabbt kan skapa egna sätt att navigera i dokument.

Aug 242010
 

Flattr this!

  1. Tro inte att OpenOffice är en gratisversion av MS Office. Det är ett eget program som gör saker på ett eget sätt, ibland väldigt annorlunda än MS Office. Om man tror att allt kommer att bli likadant, ”men litet sämre”, eftersom OpenOffice är gratis, kommer man att bli besviken. Mycket kommer att vara (nästan) likadant. En del kommer att vara annorlunda, vissa saker väldigt annorlunda.
  2. Tro inte att funktioner kommer att saknas. OpenOffice har massor med funktioner, mer än de allra flesta någonsin utnyttjar. OOo har funktioner andra program saknar och andra program kan ha saker som OOo saknar. OOo har allt man kan begära och mer därtill.
  3. Tro inte att alla funktioner finns där du tror. Användargränssnittet i OOo är inte det mest pedagogiska. Det tar ett litet tag att vänja sig.
  4. Tro inte att du kommer att behöva gå kurser eller behöva massor med hjälp för att komma igång. Microsofts favoritargument mot att gå över till OpenOffice är att programmet visserligen är gratis, men att man sedan måste gå dyra omskolningsläger. Därför ska man istället uppgradera till senaste versionen av MS Office och gå dyra omskolningsläger.
    De flesta är igång med OOo på en liten stund. Efter ett par dagar är man uppe i samma arbetstempo som tidigare.
    Alla kontorsprogram liknar varandra. Har du använt ett, kan du grunderna i ett annat. De flesta använder sin dator som avancerad skrivmaskin. Det är relativt få som utforskar alla möjligheter i kontorsprogram. Jag tror att många inte ens noterar vilket ordbehandlingsprogram de skriver i. Det gör det lättare än man tror att byta program.
    OpenOffice har en del egenheter som gör att en del vanliga funktioner är svåra att komma underfund med. När man lyckats klura ut hur man gör är det inga problem i fortsättningen.
    Avancerade användare kan behöva mer omställningstid. Makron, avancerade formler i kalkylprogram, avancerade layouter och specialfunktioner kan vara svåra att konvertera eller lära på nytt.
  5. Tro inte att OpenOffice är 100% kompatibelt med MS Office. Eftersom Microsoft använder proprietära, slutna filformat, kan inget program vara 100% kompatibelt med MS Office. Det är därför man använder slutna format. Det förhindrar utbyte och gör det svårt att byta till andra program. På så sätt låser man in kunder. OOo gör oftast ett bra jobb med att öppna och spara dokument i MS Office format. Att skicka dokument fram och tillbaka mellan OOo och MS Office brukar dock leda till att filerna efter ett tag blir litet märkliga.
    Du bör använda OOo:s eget format, ODF. När någon annan ska läsa vad du skrivit skickar du en kopia av dokumentet i MS format (Om inte mottagaren har OOo.), eller som pdf. OOo har inbyggt stöd för att spara som pdf. Detta innebär kanske att man får tänka om hur man skickar filer. Efter ett tag vänjer man sig.
  6. Gå igenom flaskhalsar och svårigheter innan du går över. För en hemanvändare är detta nog inte så svårt. På en arbetsplats med anställda som använder kontorsprogram på olika sätt och på olika nivåer, kan det vara besvärligare. Kanske ska alla inte gå över på en gång. De minst avancerade användarna är förmodligen de som har lättast. Mer avancerade användare kan behöva ha kvar sitt gamla kontorsprogram under en övergångsperiod. Det kan till och med vara så att enstaka användare bör ha kvar sina gamla program.
  7. Låt saker ta tid. Innan du byter program bör du testa OpenOffice. Då kan du kontrollera om filer går att öppna, hur programmet fungerar och vad som kan bli problem. Testa hur de typer av dokument du arbetar med fungerar och var de funktioner du använder finns. Det går utmärkt att ha OpenOffice installerat parallellt med andra kontorsprogram. Eftersom det är gratis riskerar man inget.
  8. Lär dig arbeta med formatmallar. Formatmallar är kärnan i OOo. Då man förstått det kan man verkligen utnyttja programmet. Det är ett mycket kraftfullt sätt att arbeta. Man kan ändra en layout på en text på flera hundra sidor på några sekunder. Andra kontorsprogram använder inte alls formatmallar lika väl som OOo. Därför kan det kännas ovant i början.
  9. Vad vinner man?  För en hemanvändare slipper man betala de cirka 1000 kronor MS Office kostar. Man kan använda sin dator minst lika bra utan denna avgift.
    För företag är situationen annorlunda. Ett företag ska vinstmaximera. Om vinsten blir större genom att betala licenser till Microsoft ska man göra det.
    Som arbetstagare funderar jag på vinsten i att förse mig med ett dyrt kontorspaket jag inte behöver. Hade jag fått licensavgiften som löneförhöjning, hade jag blivit en gladare medarbetare. Varför är det viktigare att gynna Microsofts aktieägare än sina egna anställda?
    På kort sikt tror jag inte att man vinner särskilt stora pengar på att byta till OOo. Om man ändå ska uppgradera till en ny version av MS Office, tror jag att man gör klokt i att titta på OOo. På längre sikt är jag övertygad att OOo har lägre driftskostnader. En av de långsiktiga vinsterna är det öppna ODF-formatet. Med det kommer man inte att behöva uppdatera kontorspaket i framtiden för att kunna öppna gamla filer. Det gör att man själv kan bestämma om och när man vill investera i ny mjukvara.
    Myndigheter och offentlig sektor borde självklart gå över till OpenOffice och ODF-formatet. Dels för att inte skänka bort skattebetalarnas pengar till programvaruföretag och dels för att inte tvinga medborgare, elever, studenter osv att skaffa MS Office. Inom offentlig sektor som omfattas av offentlighetsprincipen, är nyttan av öppna, framtidssäkra filformat uppenbar.
  10. Sist men inte minst: Sök hjälp! Det finns många sätt att få hjälp i OpenOffice. I detta inlägg berättar jag om några.
Aug 222010
 

Flattr this!

Om man får dokument från andra, eller byter plattform mellan arbetspass, till exempel från Windows till Linux, händer det ofta att dokument inte är sig riktigt lika. Operativsystem har olika typsnitt installerade och det finns olika uppsättningar typsnitt på olika datorer. Program som OpenOffice försöker automatiskt ”översätta” saknade typsnitt till liknande typsnitt som finns tillgängliga. ibland blir det inte så bra. Det kan dessutom se bra ut på skärmen, men bli katastrof då man skriver ut. Därför kan det vara bra att veta vilka typsnitt som finns i ett dokument. Då kan man installera de som saknas och få dokument att se ut så som det var tänkt.

Ett lätt sätt att ta reda på det mesta om de typsnitt som används i ett dokument är tillägget TestFonts. Tillägget skapar en liten verktygsrad med en knapp.

Då man klickar på knappen får man en detaljerad rapport över typsnitten i det aktuella dokumentet. TestFonts rapporterar vilka typsnitt som används, vilka som finns tillgängliga på datorn, vilka som saknas, samt hur man har formaterat sitt dokument. Rapporten är verkligen uttömmande. TestFonts är ett mycket användbart tillägg för att analysera dokument!

Överst får jag veta att jag saknar två typsnitt. Det innebär att dokumentet kan se bra ut på skärmen, men inte kommer att se ut som det var tänkt då jag skriver ut det. Jag får även veta vilka typsnitt som finns på datorn och hur jag använt typsnitt då jag formaterat dokumentet.

Ladda ner TestFonts här!

Aug 222010
 

Flattr this!

Jag håller nu på och bearbeta en egen databas som jag länge har väntat med. Hittills har jag använt Calc till uppgiften men känner att nu går det inte längre. Det är jobbigt att sortera och göra sökningar och sorterar man på felaktigt sätt och inte får med alla inblandade kolumner så är databasen förstörd.

Min Calc-tabell är baserad på släktforskning och då ett bouppteckningsregister. Det handlar med annat ord om inventarier som den avlidna har lämnat efter sig. Detta görs för nästan alla döda människor i Sverige. Nu för tiden är det mer sällan det händer. Fördelen ur släktforskningssyfte är att man både får reda på när personen i fråga har dött och dessutom vem makan/maken samt barnen är och var dom bor. Har i nuläget 3600 poster som ska föras över till Base. Åren det gäller är från 1748 och framåt, främst i Öckerö socken som är en samling öar utanför Bohuslän. Calc-tabellen är ett register till bouppteckningar som är skrivna i Write. Samtliga är utskrivna på papper.

Nåväl, detta var lite om historien. Nu till kolumnerna jag använder i Calc:

Första kolumnen är Död och den tänkte jag utveckla så den innehåller månad och dag i framtiden. Dessutom vill jag ha källan till dödsdatumet. Detta kompletterar jag med i Base eftersom det inte finns någon data än så länge. Källan ska vara dödboken som finns i kyrkböckerna på samma sätt som bouppteckningarna. En av anledningarna till att jag väljer en annan källa än bouppteckningarna själv till dödsdatumet är att dom äldsta bouppteckningarna inte alltid har dödsdatumet skrivet eftersom dom inte var så noga på den tiden. Sen följs den av Förnamn, efternamn, plats vid dödsfallet (socken, ort, plats). Här är det tre platser som specificerar var den döda dog. Sen har vi kolumnen BoupptID där jag satt upp ordningen från nummer 1, 2, 3 osv. i den ordningen bouppteckningen kommer in i en pärm. Det blir alltså en unik siffra här och jag väljer då att sätta nyckel på BoupptID.

Sen kommer vi till de färglagda kolumnerna som innehåller källan, dvs. där man hittar originalet till bouppteckningen. Där har vi kolumnerna HR som står för häradsrätt, vilken bok bouppteckningen står i och bouppteckningsnumret. Man kan se att jag har grön och blå färg. Finns även lila färg. Anledningen är att en bouppteckning kan ha flera källor. När bouppteckningen gjordes en gång i tiden så glömde dom ibland att skriva upp något markområde eller så kan en släkting 100 år senare begära att bouppteckningen ska kompletteras för att arv ska gå rätt till. Det mesta jag har sett hittills är att en person kan ha bouppteckning plus två tillägg, alltså tre olika källor. Rent hypotetiskt kan det finnas obegränsat många källor och det är detta som är det stora problemet eftersom Calc inte klarar av en-till-många-relationer och därför är en databas ett måste.

Skissen jag gjort upp över hur databasen kommer att se ut är denna:

Det handlar alltså om sju tabeller där tblBouppt är huvudtabellen. Notera att jag satt tbl och fld framför alla tabeller och fältnamn. Bra om man använder en standard så det blir lätt att arbeta med databasen vid senare tillfälle. tbl står för table och fld för field. Ju mer komplex en databas, desto större anledning med att göra namnen så snygga möjligt för att slippa merarbete. Egentligen ska man ha engelska namn på alla tabeller och fältnamn för att slippa åäö men för att göra exemplet mer lättförståeligt så kör jag på svenska.

Om vi kollar på huvudtabellen så ser vi att fldSockenID, fldOrtID och fldPlatsID är kopplade till var sin tabell. Detta underlättar för vi får en en-till-många-relation där varje ort får ett nummer. Vi minimerar antalet skrivna tecken iom. att varje ort bara behöver skrivas in en gång, exempelvis kan Öckerö symbolisera 1 och vi får en siffra istället för sex bokstäver. Dessutom kan man har varit slarvig och stavat fel till något socken men genom att korrigera detta i tblSocken så ändras felskrivningen i hela databasen.

Öckerö används i c:a 99% av fallen och därför var en egen tabell som heter tblSocken oundviklig. tblOrt behövs också eftersom Öckerö socken domineras av Hönö, Öckerö (ö), Fotö osv. Dessutom återkommer platsnamnen också. Blir tre extra tabeller.

På vänster sida om huvudtabellen ser vi relationen en-till-många på samma sätt som jag demonstrerat här. Källtabellen (tblKälla) kopplas samman med bouppteckningstabellen (tblBouppt) via tblBoupptKälla. Alltså hamnar all viktig data i tabellen tblBoupptKälla där man kan ha flera källor till en och samma person.

I den sista tabellen som heter tblHR samlar vi alla häradsrätter. Här är också återupprepningar. I mitt fall handlar det om maximalt 10 olika härader till 3600 personer och därför lägger vi dessa i en egen tabell.

Detta exemplet kommer jag att realisera för egen del och dessutom kommer jag att blogga om samtliga saker jag gör. Problemet jag försöker ta itu med är fldBok som ingår i tblKälla. Detta fält innehåller data i stil med FII:1, FII:2 osv. När jag sorterar denna kolumn så blir det fel ordning eftersom det sorteras i bokstavsordning. Jag vill ha sortering efter siffrorna och är nära lösningen nu men det får bli i en senare blogg. 🙂

Aug 192010
 

Flattr this!

I OpenOffice Writer finns många vanliga funktioner i diverse fönster. De jag tycker är de mest användbara är Navigatorn (öppnas med F5) och Fönstret för formatmallar och formatering (F11). Jag har nästan alltid dem öppna. En bra funktion i OOo är att man har stor frihet att inreda sin arbetsyta som man vill.

Det finns flera sätt att placera fönster. Man kan låta dem flyta.

Man kan förankra dem vid en kant.

Det gör man genom att ta tag i fönstret och dra det till kanten. När man ser en grå rektangel släpper man det och det förankras automatiskt.

Man kan justera fönsterstorlek genom att dra i fönsterlisten.

Fönstren har ett litet handtag. Om man klickar på det göms fönstret vid kanten. Det enda som syns är listen med handtaget. När man klickar på det blir fönstret synligt igen.

Man kan även stapla fönster ovanpå varandra. Man kan sedan förstora och förminska dem efter behov.

Det behövs litet fingerfärdighet men efter några försök hamnar de rätt. Detta är särskilt användbart på små skärmar med begränsad arbetsyta. Då kan man ha flera fönster med funktioner öppna samtidigt som man har tillräckligt med utrymme för att skriva sin text.

OOo kommer ihåg vilka fönster man hade öppna senaste arbetspasset och var de var placerade. Det gör att när man hittat ett bra sätt att arbeta finns det alltid till hands.

Aug 172010
 

Flattr this!

En avancerad funktion som många nog inte ens vet om, är att man kan använda OpenOffice Writer för att bygga formulär med kryssrutor, flervalsmenyer och knappar. Inlägget visar ett enkelt exempel.

1. Börja med att göra formulärfunktionerna synliga: Visa – Verktygsrader – Formulärfunktioner. En extra verktygsrad poppar upp. Verktygsraden innehåller funktioner för att konstruera formulär.

2. Klicka på knappen Kommandoknapp.

Dra en fyrkant i Writerdokumentet. Det skapar en knapp. Till denna kan man länka de mest avancerade funktioner. Vi ska lägga in en kommandoknapp om hänvisar till OpenOffice svenska hemsida.

3. För att se vad man kan göra högerklickar du på knappen och väljer Kontroll… Det öppnar ett fönster med mängder med valmöjligheter.

Det finns massor med funktioner. Vi behöver bara en!

4. Rulla ner till: Åtgärd. Välj ”Öppna dokument/webbsida”. Rulla ner till: URL och klistra in: ”http://sv.openoffice.org/” (utan citattecknen). Rulla till sist upp till: Etikett och skriv in ”Ladda ner OpenOffice här!” (utan citattecknen)

1=Välj öppna dokument/webbsida 2=skriv in webbadressen 3=Ge knappen en etikett

Lägg märke till alla möjligheter som finns. Man kan utforma knappen som man vill och lägga in olika funktioner för den, koppla knappen till ett makro etc.

5. Stäng fönstret. Nu har du en Enkel, men funktionell knapp i Writer. Den går att flytta, förankra och placera som en bild.

6. För att knappen ska fungera måste du nu avmarkera knappen Utkastläge på/av på verktygsraden Formulärfunktioner.

När du sedan klickar på knappen öppnas din webbläsare på OpenOffice svenska hemsida.

Det finns massor med saker man kan göra med Formulärfunktioner i vanliga dokument, inte bara i formulär. Man kan länka till filer och webbsidor. Man kan aktivera sina läsare som ställs inför val då han läser texten. Möjligheterna är oändliga!

Den som vill veta mer om hur man gör formulär i Writer kan ladda ner kapitel 15 av den engelska användarguiden för Writer här.