Jul 312011
 

Flattr this!

För ett tag sedan sprang jag ihop med en kollega. Han ska arrangera en universitetskurs där han kommer att använda fria program. Han kommer att tipsa studenterna om dessa program och uppmana dem att använda dem under kursen. Frågan om fritt/ofritt och varför programmen är gratis hade han inte tänkt så mycket på. Hans tanke var istället att studenterna inte skulle behöva köpa dyra program för att kunna följa kursen. Dessutom hamnar många studenter i vår sektor (kultursektorn) på företag och museer med knapp budget där pengar bör gå till annat än licenser för datorprogram. Flera arbetsgivare har därför i vis omfattning gått över till fri programvara.

Kursämnet är ganska avancerat och kräver flera program som ordbehandlingsprogram, kalkylprogram, databasprogram, GIS-program, program för bildhantering/bildmanipulering och statistisk. En sådan uppsättning program kostar många tusen kronor, kanske snarare tiotusentals kronor om man köper ofria programlicenser och det är orimligt att studenter ska lägga ut sådana summor för att bli godkända på en universitetskurs. Man kan argumentera att programmen finn på institutionen, men som student blir man då låst att tillbringa sina dagar i huset och man lär sig bättre om man kan arbeta på sin egen dator på de tider man själv vill och på en plats man trivs på. Programmen är i några fall så specialiserade att man har svårt att argumentera för att studenterna ändå behöver dem ”privat” efter det att kursen är över.

Jag talade om för min kollega att jag använder Linux och nästan bara fri programvara och att jag gör alla de saker han ska undervisa om på mina datorer. Eftersom vi bytt en del filer under åren blev han överraskad eftersom han aldrig märkt några fel på de dokument jag skickat. Han blev så intresserad att jag fick visa min bärbara Linuxmaskin och vad det är för program jag använder.

Det gav mig en tankeställare. Varför håller folk fast vid ofri programvara som kostar enorma summor både för den enskilde och för samhället? Borde inte studenter och universitet lägga sina pengar på annat än dyra programlicenser?

Vad använder jag för program? För att inte blogginlägget ska bli för långt nöjer jag mig med kontorsprogram. Utöver det finns det fria GIS-program, R för statistik, LaTeX-editorer och så vidare.

Även om jag använder Linux är en av fördelarna med fri programvara att många program finns för alla operativsystem. De flesta av dessa program finns därför för alla plattformar.

Ordbehandling

1. LyX

Ja, det är sant! LyX har ersatt Writer för större projekt och allt som ska se snyggt ut som ansökningar brev och rapporter. LyX är ett fantastiskt program som fler borde använda istället för ordbehandlingsprogram! Folk blir oerhört imponerade när man visar dem den babyrosa arbetsytan och med en knapptryckning får ut en färdigredigerad PDF-fil.

2. FocusWriter

Detta är den trevligaste enkla texteditorn. Den är inte lika avancerad som en del andra texteditorer, men är väldigt bra för att skriva korta enkla texter dom den här.

3. Libreoffice Writer

Även om LyX tar hand om avancerade jobb och FocusWriter enkla, behövs fortfarande Writer. Inte minst för att skicka och ta emot filer från omvärlden och för alla skrivjobb som jag inte bestämt om de är avancerade eller enkla. Writer är bättre för akademiskt skrivande än MS Word och passar därmed studenter som ska lära sig att strukturera texter.

Referenshantering

För en akademiker är referenshantering bland det viktigaste man kan ägna sig åt.

1. Zotero

Zotero är den bästa referenshanteraren, oavsett diskussionen om fritt eller ofritt.

2. BiBTeX…

I LyX använder man BiBTeX som emellanåt går en på nerverna. För att få över referenser från Zotero till BiBteX och vidare in i LyX använder jag LyZ, ett genialt tillägg till Firefox!.

3. Mer BiBTeX…

I BiBTeX hanterar jag .bib-filer i Gedit. Det går snabbare än att göra det grafiskt med JabRef som är utmärkt den som vill ha en grafisk miljö.

Presentationer

LibreOffice Impress. Impress är den svagaste delen av LibreOffice och har en tendens att bryta samman när man vill snitsa till det. Jag håller mig till enkla bildspel som jag konverterar till PDF. Det är vad man ska göra om man föreläser och folk tror att man har något vettigt att säga. PowerPoint har gjort att häftiga presentationer alltför ofta har trängt ut innehållet då folk ska tala.

Övriga kontorsprogram

LibreOffice Calc Draw räcker gott och väl för mig. Jag arbetar sällan med kalkylark och med Draw fixar jag enkla streckteckningar. För litet mer avancerade jobb använder jag InkScape som är ett mycket bra program.

Bildvisare

Eye of Gnome är min favorit. Det är en enkel bildvisare utan en massa extrafunktioner. För mig är bildvisning att bläddra igenom och läsa avfotograferade arkivhandlingar. Därför vill jag ha ett snabbt och enkelt verktyg med lättåtkomlig zoomfunktion.

Bildbehandling

GIMP. Gimp är ett komplett program där man kan göra allt. Ett enklare program som klarar mycket och dessutom är enklare att lära sig än det litet knögiga GIMP är Pinta.

CD/DVD-bränning

K3b är det bästa brännarprogrammet i Linux och jag installerar det oavsett skrivbordsmiljö, även om det innebär en massa KDE paket. Förutom att bränna allt som kan brinna kan man rippa musik direkt i K3b.

Säkerhetskopiering

1. GrSync

GrSync är enkelt, anpassningsbart och snabbt.

2. Dropbox

Dropbox är ett enkelt sätt att flytta filer mellan datorer och ha en extern säkerhetskopia på saker man arbetar med. Dropbox är inte fritt och man ska veta att ens filer inte är 100% säkra i någon molntjänst. Trots det tycker jag att Dropbox är ett utmärkt redskap.

Om man inte är bra på datorer och inte tycker att säkerhetskopiering är något man vill lägga tid på är Dropbox eller en annan molntjänst det minsta man ska göra. Den kan typ rädda en hel magisteruppsats…

Har du inte Dropbox kan du installera via denna länk så får du och jag 250MB extra gratis lagringsutrymme i molnet. Det är Dropbox sätt att marknadsföra sig.

PDF-läsare

Okular är den mest kompletta PDF-läsaren för Linux. Samma sak som för K3b, använder man inte KDE installeras en massa extra paket. Om man inte vill det är Evince snabbt och bra.

PDF-trollare

För enkla saker använder jag PDFMod. För avancerade saker PDFEdit. Man kan även trixa med PDF i LibO, GIMP och Inkscape. Det bästa är dock att trixa så litet som möjligt med PDF-filer.

Musikprogram

Man måste lyssna på musik när man jobbar! En del spelare är så avancerade att de liknar operativsystem. Clementine är enkelt och bra och har blivit min favorit.

Webbläsare

Opera är mitt förstaval. Det är en komplett webblösning med inbyggd e-post RSS-flöde och chattfunktion. Opera är ett av de få ofria program jag använder. Jag har i flera år funderat på att byta, men då måste jag hitta ett e-postprogram också…

Eftersom jag använder Zotero har jag Firefox också.

Detta är några av de program som jag dagligen använder. Jag brukar skänka några hundralappar per år till något/några projekt. Det är hela min kostnad för programvaran i min dator.

Jag sköter mina åtaganden bättre med fria program som med ofria. De filformat jag använder är som regel öppna och jag kan därför öppna filer på alla datorer utan att ett visst program måste vara installerat. Jag kan ta med mig dokument och arbeta var som helst på vilken dator jag råkar sitta vid.

Programmen i listan är genomgående i klass med eller bättre än ofria program.  Med dem klarar man tungt kontorsarbete, akademiskt arbete eller studier!