Jul 312011
 

Flattr this!

För ett tag sedan sprang jag ihop med en kollega. Han ska arrangera en universitetskurs där han kommer att använda fria program. Han kommer att tipsa studenterna om dessa program och uppmana dem att använda dem under kursen. Frågan om fritt/ofritt och varför programmen är gratis hade han inte tänkt så mycket på. Hans tanke var istället att studenterna inte skulle behöva köpa dyra program för att kunna följa kursen. Dessutom hamnar många studenter i vår sektor (kultursektorn) på företag och museer med knapp budget där pengar bör gå till annat än licenser för datorprogram. Flera arbetsgivare har därför i vis omfattning gått över till fri programvara.

Kursämnet är ganska avancerat och kräver flera program som ordbehandlingsprogram, kalkylprogram, databasprogram, GIS-program, program för bildhantering/bildmanipulering och statistisk. En sådan uppsättning program kostar många tusen kronor, kanske snarare tiotusentals kronor om man köper ofria programlicenser och det är orimligt att studenter ska lägga ut sådana summor för att bli godkända på en universitetskurs. Man kan argumentera att programmen finn på institutionen, men som student blir man då låst att tillbringa sina dagar i huset och man lär sig bättre om man kan arbeta på sin egen dator på de tider man själv vill och på en plats man trivs på. Programmen är i några fall så specialiserade att man har svårt att argumentera för att studenterna ändå behöver dem ”privat” efter det att kursen är över.

Jag talade om för min kollega att jag använder Linux och nästan bara fri programvara och att jag gör alla de saker han ska undervisa om på mina datorer. Eftersom vi bytt en del filer under åren blev han överraskad eftersom han aldrig märkt några fel på de dokument jag skickat. Han blev så intresserad att jag fick visa min bärbara Linuxmaskin och vad det är för program jag använder.

Det gav mig en tankeställare. Varför håller folk fast vid ofri programvara som kostar enorma summor både för den enskilde och för samhället? Borde inte studenter och universitet lägga sina pengar på annat än dyra programlicenser?

Vad använder jag för program? För att inte blogginlägget ska bli för långt nöjer jag mig med kontorsprogram. Utöver det finns det fria GIS-program, R för statistik, LaTeX-editorer och så vidare.

Även om jag använder Linux är en av fördelarna med fri programvara att många program finns för alla operativsystem. De flesta av dessa program finns därför för alla plattformar.

Ordbehandling

1. LyX

Ja, det är sant! LyX har ersatt Writer för större projekt och allt som ska se snyggt ut som ansökningar brev och rapporter. LyX är ett fantastiskt program som fler borde använda istället för ordbehandlingsprogram! Folk blir oerhört imponerade när man visar dem den babyrosa arbetsytan och med en knapptryckning får ut en färdigredigerad PDF-fil.

2. FocusWriter

Detta är den trevligaste enkla texteditorn. Den är inte lika avancerad som en del andra texteditorer, men är väldigt bra för att skriva korta enkla texter dom den här.

3. Libreoffice Writer

Även om LyX tar hand om avancerade jobb och FocusWriter enkla, behövs fortfarande Writer. Inte minst för att skicka och ta emot filer från omvärlden och för alla skrivjobb som jag inte bestämt om de är avancerade eller enkla. Writer är bättre för akademiskt skrivande än MS Word och passar därmed studenter som ska lära sig att strukturera texter.

Referenshantering

För en akademiker är referenshantering bland det viktigaste man kan ägna sig åt.

1. Zotero

Zotero är den bästa referenshanteraren, oavsett diskussionen om fritt eller ofritt.

2. BiBTeX…

I LyX använder man BiBTeX som emellanåt går en på nerverna. För att få över referenser från Zotero till BiBteX och vidare in i LyX använder jag LyZ, ett genialt tillägg till Firefox!.

3. Mer BiBTeX…

I BiBTeX hanterar jag .bib-filer i Gedit. Det går snabbare än att göra det grafiskt med JabRef som är utmärkt den som vill ha en grafisk miljö.

Presentationer

LibreOffice Impress. Impress är den svagaste delen av LibreOffice och har en tendens att bryta samman när man vill snitsa till det. Jag håller mig till enkla bildspel som jag konverterar till PDF. Det är vad man ska göra om man föreläser och folk tror att man har något vettigt att säga. PowerPoint har gjort att häftiga presentationer alltför ofta har trängt ut innehållet då folk ska tala.

Övriga kontorsprogram

LibreOffice Calc Draw räcker gott och väl för mig. Jag arbetar sällan med kalkylark och med Draw fixar jag enkla streckteckningar. För litet mer avancerade jobb använder jag InkScape som är ett mycket bra program.

Bildvisare

Eye of Gnome är min favorit. Det är en enkel bildvisare utan en massa extrafunktioner. För mig är bildvisning att bläddra igenom och läsa avfotograferade arkivhandlingar. Därför vill jag ha ett snabbt och enkelt verktyg med lättåtkomlig zoomfunktion.

Bildbehandling

GIMP. Gimp är ett komplett program där man kan göra allt. Ett enklare program som klarar mycket och dessutom är enklare att lära sig än det litet knögiga GIMP är Pinta.

CD/DVD-bränning

K3b är det bästa brännarprogrammet i Linux och jag installerar det oavsett skrivbordsmiljö, även om det innebär en massa KDE paket. Förutom att bränna allt som kan brinna kan man rippa musik direkt i K3b.

Säkerhetskopiering

1. GrSync

GrSync är enkelt, anpassningsbart och snabbt.

2. Dropbox

Dropbox är ett enkelt sätt att flytta filer mellan datorer och ha en extern säkerhetskopia på saker man arbetar med. Dropbox är inte fritt och man ska veta att ens filer inte är 100% säkra i någon molntjänst. Trots det tycker jag att Dropbox är ett utmärkt redskap.

Om man inte är bra på datorer och inte tycker att säkerhetskopiering är något man vill lägga tid på är Dropbox eller en annan molntjänst det minsta man ska göra. Den kan typ rädda en hel magisteruppsats…

Har du inte Dropbox kan du installera via denna länk så får du och jag 250MB extra gratis lagringsutrymme i molnet. Det är Dropbox sätt att marknadsföra sig.

PDF-läsare

Okular är den mest kompletta PDF-läsaren för Linux. Samma sak som för K3b, använder man inte KDE installeras en massa extra paket. Om man inte vill det är Evince snabbt och bra.

PDF-trollare

För enkla saker använder jag PDFMod. För avancerade saker PDFEdit. Man kan även trixa med PDF i LibO, GIMP och Inkscape. Det bästa är dock att trixa så litet som möjligt med PDF-filer.

Musikprogram

Man måste lyssna på musik när man jobbar! En del spelare är så avancerade att de liknar operativsystem. Clementine är enkelt och bra och har blivit min favorit.

Webbläsare

Opera är mitt förstaval. Det är en komplett webblösning med inbyggd e-post RSS-flöde och chattfunktion. Opera är ett av de få ofria program jag använder. Jag har i flera år funderat på att byta, men då måste jag hitta ett e-postprogram också…

Eftersom jag använder Zotero har jag Firefox också.

Detta är några av de program som jag dagligen använder. Jag brukar skänka några hundralappar per år till något/några projekt. Det är hela min kostnad för programvaran i min dator.

Jag sköter mina åtaganden bättre med fria program som med ofria. De filformat jag använder är som regel öppna och jag kan därför öppna filer på alla datorer utan att ett visst program måste vara installerat. Jag kan ta med mig dokument och arbeta var som helst på vilken dator jag råkar sitta vid.

Programmen i listan är genomgående i klass med eller bättre än ofria program.  Med dem klarar man tungt kontorsarbete, akademiskt arbete eller studier!

 

  13 Responses to “Mina kontorsprogram i Linux”

  1. Jag tror att den främsta anledningen till att folk håller fast vid ofri programvara som kostar enorma summor är att kunskapen om de fria alternativen saknas. Det finns ett uttryck som lyder: ”Syns du inte, finns du inte” och den gäller verkligen i dagens mediabrus. Det är ingen slump att de stora tillverkarna som Microsoft, Adobe, Oracle m.fl. marknadsför sina produkter hårt och ständigt återkommande påminner oss konsumenter om att deras produkter existerar och finns i nya versioner.

    De fria programmen har inte alls samma möjligheter att marknadsföra sig själva, med följd att de inte syns för den stora massan vilket sedan gör att de heller inte finns till. Hur ska gemene man kunna välja de fria alternativen om han eller hon bara känner till de ofria alternativen?

    Det hela blir inte bättre av att en stor del journalister helt okritiskt hyllar de ofria programvarorna från Adobe, Microsoft m.fl. Det hela har gått så långt att i dagligt tal används t.ex. uttrycket ”Excelark”, när man pratar om ett kalkylark, vilket undermedvetet leder till att Kalkylprogram associeras till Excel och inget annat.

    Du gör ett mycket bra jobb med att sprida information om vilka alternativ som finns att tillgå, vilket man tyvärr inte kan säga om idg.se. Läste idag en artikel om hur man lägger upp en budget för sin hemekonomi i Excel 2010. Det tragiska var att man nämnde inte ett enda ord om vilka verktyg som kan användas för att göra detta i. Jag har inga problem med att man visar hur det görs i Excel 2010, om man samtidigt också visade att samma sak kan göras med de fria alternativen. Konsekvensen av detta blir en form av ”hjärntvätt” av användarna, där de får lära sig att Excel 2010 är det som gäller om man vill göra en budget för sin hemekonomi.

    Vad ska man då göra för att få fler att använda fri programvara? Det går att visa för vänner och bekanta vilka fria alternativ som finns och hur de kan hjälpa en i sitt dagliga arbete. Sedan vore det önskvärt om journalister slutade att okritiskt göra reklam för de ofria alternativen och istället riktade sin energi på själva verktygen som används för att lösa en uppgift. T.ex. om jag nu ska göra en budget för hemekonomin, då kan jag välja mellan en mängd olika verktyg, både fria och ofria för att lösa uppgiften. Om jag som konsument får reda på vilka verktyg som finns, då kan jag också göra ett aktivt val om jag vill använda mig av fria eller ofria verktyg. Idag saknas ofta den möjligheten pga. ensidig fokusering på de dominerande ofria alternativen.

  2. Jag tror det är ännu en lång väg för att Linux ska slå igenom för gemene man. Saker måste fixas till som denna artikelförfattare tar upp:
    http://linuxfonts.narod.ru/why.linux.is.not.ready.for.the.desktop.current.html

    Eller denna:
    (1)ttp://batsov.com/Linux/Windows/Rant/2011/06/11/linux-desktop-experience-killing-linux-on-the-desktop.html
    (2)http://batsov.com/Linux/Windows/Rant/2011/06/14/linux-desktop-part-2.html

    Ofta har man nåt favoritprogram som funkar fint, men när utvecklaren (ofta bara en person) har tröttnat vid sitt projekt tar ingen vid. Som med Gyach Enhanced:
    http://gyachi.sourceforge.net/intro.shtml

    Till slut blev det en fork av den i alla fall. Men så har vi Bank-ID/E-legitimation:
    http://support.bankid.com/sv/supportbankidcom/Mitt-BankID-fungerar-inte/Systemkrav/

    På sin höjd funkar Ubuntu med det.
    Det finns en öppen lösning som kan funka någorlunda:
    http://fribid.se/

    Men den är ändå långt ifrån ett fullgott alternativ.

    Som jag ser det är Ubuntu det enda realistiska alternativet som kan konkurrera i viss mån. Även om Unity i sig är omdiskuterat tror jag det är den enda Linux distributionen som har vissa muskler bakom sig för att stå sig på lång sikt.

    • Varför skulle inte Linux kunna slå igenom på skrivbordet? Windows har ju slagit igenom utan att ”fixas”.

      Hade man inte tvingats att betala Microsoftskatt då man köpte ny dator utan kunde välja vilket OS man ville skulle Linux gynnas. Jag tror att folk snabbt hade fått upp ögonen för att det finns ett bättre OS som dessutom är billigare (gratis). Det hade gjort att hårdvarutillverkare och programtillverkare hade blivit tvungna att bättra sig i Linux.

      Hårdvara kan vara ett problem i Linux eftersom en del tillverkare inte bryr sig att utveckla drivrutiner. Jag upplever numera sällan detta som ett problem. Det allra mesta fungerar. Lösning: Var noggrann då du köper hårdvara. Köp från tillverkare som stödjer Linux.

      Att öppna källkodsprojekt läggs ner hör till. Vitsen är att källkoden finns publicerad så att någon annan kan forka eller att hela eller delar av koden kan tas in i andra projekt. Tanken är inte att man binder sig att underhålla sitt projekt på livstid. Eftersom projekt med öppen källkod inte är unikt för Linux ser jag inte kopplingen till Linux som OS. Du kan ju köra ofria program i Linux och fria i MAC och Windows. Jag och många andra har råkat ut för att projekt med sluten källkod har lagts ned. Då sitter man verkligen illa till eftersom ingen annan ens kan göra så att filer i slutna format går att öppna. Du pekar i själva verket på en styrka, inte en svaghet hos öppen källkod.

      BankID: Om banken är intresserad av att ta dryga avgifter för att förvalta pengar får den utveckla program som går att använda i Linux. Lösning: Byt bank. En ”feglösning” är att köra Windows i virtualbox och fixa det som inte kan fixas på annat sätt där.

      Jag har lämnat Ubuntu eftersom jag inte längre ser det som ett realistiskt alternativ. Vilken Linuxdistribution man väljer beror på vad man ska använda den till och tycke och smak. Den valfriheten kan vara skrämmande för den som kommer från Windowshållet.

      Summa summarum: Jag har en betydligt problemfriare datortillvaro i Linux än i Windows. Linux har brister och det finns saker som borde fixas. Dessa väger lättare än den begränsande arbetsmiljön, klumpig programhantering, klumpiga uppdateringarar med ideliga omstarter, antivirusprogram, antimalwareprogram, brandväggar med mera som Windows lider av.

    • @ Henrik
      Den första länken du tar upp är ju full av knasigheter, t.ex: ”Linux/open source developers are usually not interested in fixing bugs if they cannot reproduce them. This problem plagues virtually all Open Source projects.”

      Hur skulle någon kunna åtgärda nåt som inte går att reproducera? Det gäller ju f.ö. även proprietär mjukvara.

      Sen verkar ju artikelförfattaren inte ha så god insikt i vad Linux är eller hur/varför det fungerar. Många av problemen som togs upp kan ha varit problem förut men i dagsläget funkar ju det mesta ”out of the box”. Sen kan mycket av hans kritik även riktas mot Windows/OS X.

      Hittade en till: ”Consider yourself lucky if NetworkManager works reliably for you. In too many cases NM won’t see your existing eth0 connection, nor it’ll be able to detect it, even this connection has never been configured before.”

      Nuförtiden är det väl ytterst ovanligt att inte nätverkskortet funkar. Möjligen om man har nåt obskyrt märke.

      För övrigt funkar BankID även med andra distributioner än Ubuntu, det kan i vissa fall behövas lite handpåläggning men det är ju bara för att BankID inte valt att stödja annat än Ubuntu.

  3. Jag kör Linux på heltid sen 3 år. Men jag har noggrant köpt hårdvaror som jag vet passar till Linux (webcam, skrivare etc..)
    Det finns runt 320 distributioner på Linux om man kollar på Distrowatch.
    Bara det skrämmer nog bort de flesta från Windows hållet.

    Jag vill nog dessutom påstå Linux minskat ännu mer sen jag började. Det var mer fart och fläkt på olika Linux forum och ett stort intresse. Nu är de flesta mer eller mindre avsomnade med få användare kvar. Det spelar ingen roll vilken distribution man pratar om utan det är så rent generellt.

    Då fanns kanske runt fem stycken butiker som sålde datorer med Linux på den tiden, nu finns det såvitt jag vet bara en kvar (GGS data)

    Mycket berodde på Vistas dåliga rykte att Linux fick en ”boost” men sen 7 kom så är det mycket svårare att få över användare. I praktiken omöjligt. Man kan tycka vad man vill om det, men så är det.

    Nu börjar alla datortidningar dessutom fokusera på Windows 8 med alla de möjliga artiklar så man ”hjärntvättas” mer eller mindre.

    Summa summarum: Jag tror vi blir kvar på 1 % inom en överskådlig framtid.
    Visst hoppas jag att det inte blir så men samtidigt så har jag inga större illusioner om att det kommer att ändras.

    • Visst är det segt för Linux.
      Jag tror att det kan gå väldigt snabbt när Linux väl slår igenom, när det nu blir. Som jag ser det är det en tidsfråga. Kvaliteten finns. Det gäller att få folk att tänka utanför lådan och att få Linux och fri programvara att vara självklara alternativ.

      Jag tycker inte Linux ska bindas samman till om en viss Windowsversion råkar vara bra eller dålig. Linux står på egna ben.

      Jag tror att Ubuntu har skadat Linux genomslag genom att gång på gång släppa genombuggiga versioner och att ändra skrivbordet var sjätte månad. Sådant funkar inte om man ska få återförsäljare. Kanske är det nu till och med kört för Ubuntu när man satsar på Unity.

      Jag tycker egentligen att diskussionen om Linux marknadsandel är litet fel. Linux har inte som mål att erövra en viss marknadsandel utan att göra ett så bra OS som möjligt. Det är en väldig skillnad till kommersiella system. Jag tror att de kommersiella aspekterna är viktigare än man kan tro. Reklam och statusen att ha betalt för det senaste kommersiella systemet är starka kulturella faktorer som gör att folk väljer en sämre och dyrare produkt.

      • ”Jag tror att det kan gå väldigt snabbt när Linux väl slår igenom, när det nu blir. Som jag ser det är det en tidsfråga. Kvaliteten finns.”

        Jag önskar att det skulle var så, men jag tror det kommer att dröja väldigt länge. Linux stora problem enligt min personliga uppfattning är främst 2 saker.

        1) Windows är tillräckligt bra för de flesta användare vilket gör att byta till någon Linux dist inte
        upplevs som någon stor förbättring. Det kanske rent av upplevs som en försämring eftersom risken är betydligt större att någonting inte fungerar i Linux som fungerar i Windows.

        2) Linux beter sig och fungerar annorlunda än Windows. När jag började att använda Ubuntu upplevde jag det som mycket ologiskt. Jag var dock ganska tjurig och hade bestämt mig för att jag skulle lära mig använda det och efter c:a 6 månader tyckte jag att Ubuntu fungerar och var väldigt logiskt uppbyggt. Idag trivs jag väldigt bra med Ubuntu, men jag kan inte påstå att jag tyckte att övergången från Windows till Ubuntu var enkel. Risken finns att de som provar blir frustrerade över att vissa saker och ting fungerar annorlunda mot det man är van vid från Windows, vilket också ökar risken för att man ger upp och återvänder till det trygga Windows, som trots sina fel och brister fungerar som man är van.

        ”Det gäller att få folk att tänka utanför lådan och att få Linux och fri programvara att vara självklara alternativ.”

        Håller med, men jag tror att man måste först börja med att få folk att upptäcka vilket stort utbud det finns och vad man kan göra med fri programvara. Eftersom det finns både bra och dålig fri programvara kan det ta lite tid att hitta igen guldkornen som förgyller ens tillvaro. Jag tror att det är enklare att gå över till någon Linuxdistribution om man redan vant sig vid att köra fri programvara innan. Detta då den fria programvaran som man använder med stor sannolikhet kommer att återfinnas i den valda Linuxdistributionen.

  4. Ubuntus höstversion kanske blir bättre, snabb om inte annat:
    http://www.crn.com/news/applications-os/231002339/ubuntu-11-10-fast-and-friendly.htm

    Men nog har de tagit en stor risk med Unity. Jag hoppas de har fått till den något sånär till version 11.10

    Å andra sidan är ju Gnome 3 väldigt omdiskuterat också:
    http://www.dedoimedo.com/computers/gnome-3.html

    Kanske Ubuntu bara skulle ha satsat på stabila LTS versioner, istället för att släppa var sjätte månad? Jag vet inte men man blir lite orolig i alla fall. Ubuntu har ju varit ”motorn” inom Linux världen så att säga och om de sabbar allt med Unity känns det inte roligt.

  5. Hej

    Som vanligt en mycket bra post. Jag har sedan ett år tillbaka bestämt mig för att driva tanken på bra open source program i mina kurser jag med. Eftersom att jag också sett till att få vara ansvarig för vårt ämnes webbplats har jag också kastat upp en lista på hjälpmedel för våra studenter. Det vore verkligen grymt om det skulle gå att skapa en webbplats som fokuserar på ”it-verktyg för akademiker” ur ett open source (eller i alla fall billigt/student) perspektiv. Jag hade själv lite planer på att starta upp en blogg om det, men har för lite tid.

    Vi får väl se vad som kan åstadkommas i framtiden. Så här ser det ut just nu i alla fall:

  6. Hmm… blev tydligen något mysko med min länk. Med stor sannolikhet skrev jag snabbt och slarvigt.

    http://www.kau.se/statsvetenskap/ar-student/hjalpmedel

  7. Jag håller med att det mesta funkar bättre nu än förut. men som jag också läste i en kommentar till en artikel om nya (i IDG.se) KDE 4.7:

    ”Fixa grundläggande buggar först.

    Missförstå mig inte. Jag gillar KDE skarpt och använder det både på jobb och fritid. Dock finns det ett antal ”välkända” buggar i 4.6.95 (a.k.a. 4.7) som fortfarande frodas. Vissa av buggarna är över 3 år gammla. Jag vet att det är roligare att skapa nytt än grotta i 5 år gammal kod men nu är det dags. Om man bara kunde fixa de 10 mest frekventa buggarna – vilket lyft !”

    Det finns mycket kvar att göra.

    • ”Det finns mycket kvar att göra” även i Windows och MAC.
      Eftersom du läser på IDG brukar de med jämna mellanrum ta upp buggar och säkerhetshål i Windows och MAC som fixas eller inte fixas. Det finns gamla buggar även där. Inget OS och inget datorprogram är buggfritt, oavsett om det är fritt eller ofritt. I fria projekt slipper jag i alla fall betala för buggarna.
      En skillnad mellan fritt och ofritt är att det ofta är närmare till utvecklarna i fria projekt. Jag rapporterade för ett tag sedan en bugg till LyX som gjorde det omöjligt för mig att köra programmet som jag ville. Buggen var fixad efter två timmar. Jag skulle vilja se ett ofritt projekt slå det.

  8. När det gäller PDF Läsare är min personliga favorit Foxit Reader. Det är visserligen inte fri programvara, men den är gratis att använda och väldigt snabb att läsa in PDF:er. Tyvärr ligger Linuxversionen långt efter Windowsversionen, men kör man Windows och vill ha en snabb PDF-läsare tycker jag den fungerar utmärkt för detta.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: