okt 302011
 

Flattr this!

Åtskilliga akademiska böcker har en dedikation till någon som betytt mycket för författaren. Numera är det kanske vanligaste att man dedicerar sin avhandling till sin livskamrat, sina föräldrar eller sina barn.

Att dedicera en avhandling i början av 1800-talet

Förr i tiden var det vanligt att man dedicerade avhandlingar till kungen. Kungen var centralpunkten i den metafysiska storheten Sverige. Man kunde även tacka någon som hade stöttat ens forskning med pengar eller på annat sätt.

Dedikationer kan var mycket känsliga saker. Götiska förbundets starke man Jacob Adlerbeth noterade 1815 med avsky i sin dagbok att professorn i historia Nils Henrik Sjöborg ämnade dedicera sin nya avhandling: Försök till en Nomenklatur för Nordiska Fornlemningar till General von Suchtelen. Några dagar senare skrev han att jag: ”Besökte Sjöborg, som jag kraftigt förehöll sitt orimliga beslut att tillägna sitt nya arbete år Gen. Suchtelen”.

Jan Pieter von Suchtelen (1751–1836) var en holländsk militär som gått i rysk tjänst. Under kriget med Sverige 1808–1809 var det von Suchtelen som skötte förhandlingarna med den svenske kommendanten Carl Olof Cronstedt på nyckelfästningen Sveaborg som resulterade i svensk kapitulation. Därmed låg Finland låg öppet för rysk ockupation. Sveaborgs kapitulation var avgörande för krigets utgång och Cronstedt dömdes till döden som landsförrädare, men skonades tack vare rysk intervention. Sveaborgs kapitulation är ett av de största militära bakslag och gåtor som drabbat Sverige.

Von Suchtelen blev efter kriget utnämnd till rysk minister i Stockholm där han etablerade sig som stor mecenat och kulturpersonlighet och han kallades för kulturexcellens. Han hade ett stort bibliotek med 70.000 volymer som många forskare, bland annat Adlerbeth, flitigt anlitade. Von Suchtelen hade hjälpt Sjöborg med hans avhandling ekonomiskt och med litteraturreferenser.

Att dedicera forntiden

Att dedicera en bok om forntiden till någon som på ett så avgörande sätt bidragit till det katastrofala svenska nederlaget och förnedringen var emellertid i Adlerbeths och säkert nästan alla andras ögon otänkbart. Forntiden med vikingar, gravhögar och asagudar innehöll en stor del av den svenska nationalkänslan och skulle inte, liksom Sveaborg och Finland, förloras till främlingar.

Adlerbeths förebråelser fick viss effekt eftersom den officiella upplagan av Sjöborgs avhandling pryds av en pampig dedikation till kronprinsen, den blivande Oscar I: ”Til Hans Kongl. Höghet Joseph Franz Oscar Sveriges och Norriges Arf-Prins Hertig af Södermanland”. Sjöborg lät emellertid trycka ett speciellt exemplar med en ännu pampigare dedikation till von Suchtelen.

Då någon, kanske Adlerbeth, frågade honom varför han fjäskade för det ryska sändebudet, missförstod Sjöborg frågan: ”Suchtelen betalar alltid i banko hvad jag begär i riksgäldssedlar”. Riksdaler riksgäld och riksdaler banko var två sedelsorter. 1803 bestämdes att 1 riksdaler riksgäld var lika med 1,5 riksdaler banko. Sjöborg gjorde alltså en nätt vinst på 50 procent på von Suchtelsens anslag.

Professor Nils Henrik Sjöborg (1767–1838) ökänd för sin snålhet och sociala inkompetens.

 
Sjöborg var ökänd för sin snålhet och det var klavertramp som dedikationen till von Suchtelen som gjorde att i stort sett alla antikvarier vände honom ryggen. Von Suchtelens pengar luktade illa i hela Sverige utom för Nils Henrik Sjöborg.

Det är många saker att tänka på då man tar emot hjälp som forskare, vem betalar ens forskning och därmed får visst inflytande över ens slutsatser? Vem bör man dedicera sin avhandling till?

okt 252011
 

Flattr this!

Det kan vara snyggt och funktionellt att låta varannan rad ha en annan färg i Calc. Hur gör man det?

1. Starta fönstret för Formatmallar och formatering (F11).

 

2. Högerklicka i fönstret och välj Nytt…

3. Under fliken Administrera ger man formatmallen ett passande namn.

 

Jag kallar formatmallen Gula rader...

4. Under fliken Bakgrund väljer man passande färg

 

...och ger den en gul bakgrund

 

5. Nu kan man stänga fönstret för Formatmallar och formatering

6. Välj det område som ska ha varannan rad vit och varannan gul. CTRL+A väljer hela kalkylarket.

7. Välj: Format -> Villkorlig formatering

8. I dialogrutan som dyker upp ändrar man:
Cellvärdet är, till: Formeln är
Cellformatmall till: Gula rader (formatmallen vi gjorde tidigare)
I det tomma fältet överst skriver man in: ISEVEN(ROW())
Klicka på OK

Skriv in detta i menyer och fält!

 

Färdigt!

Nu har varannan rad gul bakgrund

Bakgrunden bakom siffrorna är gul

Tips

man kan byta ut formeln man skriver in i steg 8

ISODD(ROW())    Udda rader blir gula. I exemplet är jämna rader gula.

NOT(MOD(ROW();2))    Anger antal rader mellan färgade rader. 2:an på slutet ger varannan rad, 3 ger var tredje osv.

MOD(ROW();2)    Anger hur många rader i följd man vill ha färgade. 2:an på slutet ger varannan, 3 ger var tredje rad ofärgad osv.

okt 232011
 

Flattr this!

Ibland vill man att det finns punkter framför rubriker i en Innehållsförteckning.

 

Kapitlen ska ha en punkt framför sig i Innehållsförteckningen

 

Själva rubrikerna i texten har dock inga punkter.

I texten saknar rubrikerna punkter

Hur gör man det?

Som vanligt med OOo/LibO Writer finns svaret i hur man använder formatmallar.

Gör så här:

1. Skriv texten och gör en Innehållsförteckning, Infoga -> Förteckningar -> Förteckningar -> Innehållsförteckning.

2. Öppna fönstret för Formatmallar och formatering, F11. Ställ markören i en rubrik med den rubriknivå som du vill ha en punkt framför.

 

Rubriken i exemplet är formaterad med formatmallen Innehållsföreteckning 1.

3. Högerklicka på formatmallen i fönstret för Formatmallar och formatering. Välj Ändra.

4. I dialogrutan som öppnas väljer man fliken Disposition och numrering. På rullmenyn Numreringsformatmall  väljer man Punktuppställning 1. Om man väljer en annan Punktuppställning får man en annan punkt.

 

Klicka på OK.

Färdigt!

Nu har kapitlen en punkt i Innehållsförteckningen

Man kan kombinera rubriknivån med punkter med andra rubriknivåer utan punkter för att ens Innehållsförteckning ska bli mer spännande.

Genom att variera rubriknivåerna i Innehållsförteckningen kan den bli mer levande

okt 172011
 

Flattr this!

Nu har det kommit en ny version av det lilla ordbehandlingsprogrammet FocusWriter.

Den största nyheten för oss är att programmet har översatts. Menyer och knappar är nu på svenska.

 

Då man behöver en knapp har de svensk text...

 

...Även menyerna är på svenska

 

Översättningen har gjorts av Daniel Nylander som översatt en mängd fria program till svenska och därmed gjort dem mer lättanvända. Han brukar skriva om sitt arbete på sin blogg.

En annan bra nyhet är att det nu finns grundläggande stöd för .odt, det filformat som OpenOffice/LibreOffice använder. Stödet verkar ännu så länge bestå i att man kan öppna och spara om .odt dokument, men inte skapa filer i .odt-format i FocusWriter.

FocusWriter har blivit ännu bättre som verktyg för att snabbt skriva enkla texter!

För fler tips om FocusWriter så klicka på kategorin Minimala texteditorer.

 

 

okt 152011
 

Flattr this!

Jag hoppas att alla har installerat och testar Ubuntu eller någon variant som jag skrev om häromdagen.

Frågan är vad man ska göra efter det man installerat sitt Linuxsystem. Det finns gott om seriösa guider på Nätet med tips om hur man får sitt system att fungera bättre. En sådan guide finns här, en annan här.

För den som inte är fullt lika seriös, men som vill prova några roliga och (nästan) ofarliga saker har jag gjort en litet mindre seriös guide.

1. Testa brandväggen

Alla Linuxnördar tjatar om hur säkert Linux är. Man behöver inget antivirusprogram och ingen brandvägg. Jag säger: upp till bevis! Den försiktige kan testa säkerheten genom att surfa in på Post och Telestyrelsens testsida.

Givetvis har sådana mekaniska test sina begränsningar. Det enda riktiga testet är:

1. Leta reda på ett riktigt nördigt och militant Linuxforum (eller ännu bättre en e-postlista eller IRC kanal, det är där riktiga nördar och hackare håller till.).

2. Kalla alla för idioter och bögar, skriv att Bill Gates r*vkn*llar Linus Thovalds och att Richard M. Stallman är en Microsoftlakej.

3. Ange ditt IP-nummer (detta är inte nödvändigt, men bra som information om att du vill testa din brandvägg. Om du inte vet vad IP-nummer är, eller hur du tar reda på det, så fråga på forumet INNAN steg 2!).

4. Om din dator startar dagen efter är din brandvägg förmodligen OK.

OBS VARNING!! Testa ej detta på en Windowsdator! Den kommer sannolikt att explodera!

2. Installera Bootchart

Det första program den riktige Linuxentusiasten installerar är Bootchart som övervakar startprocessen.

 

Bootchart tillhör det mest spännande man kan studera!

 

Linuxnördar ser startprocessen som Skapelsen där Tux skapar världen. Om man har en bootchart kan man delta i metafysiska diskussioner på fora om vad som förorsakar fördröjningen på 300 millisekunder mellan processerna alsactl och blkid.  Diskussionerna är så nära man kan komma skolastikernas teologiska diskussioner på medeltiden.

3. Terminalen

Linux svarta hål Terminalen är Linux svaga eller starka punkt.

Kritikerna tycker att det är ofattbart att man måste skriva trollformler i en terminal då man i andra operativsystem pekar och klickar. Att de har rätt och att Linux är ett vettlöst system kan man enkelt bevisa genom att ge kommandot:

sudo modprobe commonsense

Anhängarna menar att peka och klicka är för schimpanser medan terminalen är för människor.

Jag använder terminalen bara för roliga saker: se på film! Ge kommandot:

telnet towel.blinkenlights.nl

och njut av Stjärnornas krig!

4. Registrera och aktivera dig i ett Ubuntuforum

I Sverige finns två stycken Ubuntufora där användare hjälper varandra och ser till att nybörjare kommer igång. Den officiella sidan är Ubuntu-se.org och den andra är Ubuntu.se. Där får man hjälp med alla möjliga och omöjliga problem och lär känna andra som använder Ubuntu.

Om du känner att du inte har något annat att posta, postar du i valfri tråd inlägg som:

”För två år sedan installerade jag Ubuntu på en gammal laptop och det gick bra.”

eller:

”Varför finns det en blå bård uppe till vänster på LRF:s hemsida?”

eller:

64 bytes from 172.16.50.2: icmp_req=3 ttl=64 time=202 ms

64 bytes from 172.16.50.2: icmp_req=4 ttl=64 time=41.6 ms

64 bytes from 172.16.50.2: icmp_req=5 ttl=64 time=45.4 ms

64 bytes from 172.16.50.2: icmp_req=6 ttl=64 time=51.3 ms

Då blir du snabbt accepterad och en i gänget! (Detta är autentiska citat från Ubuntuforum om det är någon som undrar.)

Frihet!!

Allt detta och mer därtill kan man göra när man har installerat Ubuntu eller ett annat Linuxsystem. Man bör emellertid avstå i alla fall från en del av sakerna.

Det fina med Ubuntu och andra Linuxdistributioner och den poäng jag vill göra, är att Linux är ett fritt operativsystem. Det innebär att du har rätt att använda din dator som du själv vill. Det finns inga slutanvändaravtal, milslånga snåriga licenser eller inbyggda spärrar som begränsar vad du får och inte får göra.

Det finns heller inga dolda kostnader som gör att du måste betala tusentals kronor för program för att kunna arbeta med datorn. Fler program än du någonsin behöver går att installera gratis med några musklick (många är till och med mer användbara än bootchart).

okt 072011
 

Flattr this!

Det finns gott om ordböcker och synonynlistor där man kan få olika sorters information om ord, både på Internet och i bokform.

Ett av de roligaste lexikon jag sett är Internettjänsten Visuwords. Det ger en karta över hur ord är besläktade, hur de hänger ihop och vad de betyder. Det är svårt att förklara med ord, men man får upp ett slags nät med närliggande ord och färgen på linjerna mellan orden indikerar på vilket sätt orden hänger samman.

 

För Stone Age får man upp ett nät av synonymer eller närbesläktade begrepp

 

Tjänsten finns bara på engelska så man får använda den som en annorlunda engelsk synonymordbok.

 

För Archaeology får man upp ett snyggt nät med besläktade ord. Genom att klicka på orden får man mer information

 

De skärmdumpar man kan ta över sina sökningar är vackra och torde imponera på vilken språklärare som helst!

Tjänsten är gratis och Visuwords hemsida finns här.

okt 052011
 

Flattr this!

Utvecklarna av Zotero håller på att förbereda en ny version av den superba referenshanteraren. Det finns många nyheter som man kan läsa om här.

Den största nyheten är att det kommer att finnas en fristående version av Zotero som hittills fungerat som ett tillägg i Firefox. Det innebär att Zotero kommer att bli ett eget program. Det går att länka webbläsare till den fristående versionen och hittills finns stöd för Chrome och Safari.

En utvecklingsversion av den fristående versionen av Zotero har funnits ett tag, men fungerar nu bättre.

Den som inte tycker om Firefox behöver alltså inte i framtiden installera programmet för att kunna använda Zotero. Den fristående versionen är även utmärkt att installera på tt USB-minne och ha med sig.

En annan nyhet är ett bättre sökfält där man kan gör mer detaljerade sökningar från sökraden än tidigare.

En mycket efterfrågad nyhet är att det nu går att hitta dubbletter i databasen och radera eller slå samman dem. Det är lätt hänt att man knackar in samma referens flera gånger i sin databas om man använder den några år.

 

Nu kan man slå samman (merge) dubbletter av samma referens som man råkat knacka in flera gånger

 

Funktionen fungerar och är på det stora hela mycket bra, men definitionen för en dubblett är ganska vida. Jag har till exempel sorterat in avskrifter från källor som dagböcker under årtal och Zotero vill slå samman allihopa.

 

Funktionen Duplicate Items som hittar dubbletter återfinns under ens bibliotek. Då man markerar en referens som Zotero bedömer kan vara en dubblett markeras även dubbletterna. I detta fall rör det sig om separata poster så man måste vara försiktig då man raderar eller slår samman dem!

 

Betaversionen av Zotero 3 går att ladda ner här. Eftersom det görs förändringar i ens referensdatabas, ordbehandlingsdokument och att Zotero 3 är en utvecklingsversion, bör man vara försiktig. Läs framför allt informationen på Zoteros hemsida innan du uppgraderar! Om man inte är van att testa utvecklingsversioner bör man vänta på den skarpa versionen. Jag har dock kört betaversionerna någon vecka utan några större problem.

Zotero kommer snart att bli ännu bättre!

okt 032011
 

Flattr this!

För ett tag sedan skrev jag om hur man bygger LyX från källkod i Ubuntu. Eftersom jag gått över till Debianbaserade Linuxdistributioner måste jag bygga min LyX på ett litet annorlunda sätt.

Egentligen är det (nästan) helt onödigt att bygga ett program som LyX i Debian. Om man snabbt vill ha den senaste versionen är det bara att tillfälligt aktivera testing (eller unstable) och uppgradera LyX via pakethanteraren. Det brukar inte ta många dagar innan en ny version av LyX finns där. LyX har i stort sett samma beroenden version för version så risken att något ska gå sönder om man drar in LyX från Testing är minimal.

Den som använder Debian på skrivbordet är ofta ganska händig och vill ibland bygga program själv. Även om guiden på sätt och vis är onödig har den därför ett visst nördvärde.

För grunder i hur man bygger hänvisar jag till min guide för Ubuntu.

Se först till att du har förråden för källkod aktiverade. Av någon anledning kör bygget i Debian fast redan med första kommandot:

sudo apt-get build-dep lyx

Man får svaret att det inte finns något paket. Därför måste man göra på ett annat sätt i Debian än i Ubuntu. Eftersom Debiananvändare förmodligen är ganska händiga kortar jag ner instruktionen.

1. Ladda ner senaste LyX källkodspaketet från LyX hemsida och packa upp.

2. som root:

apt-get install zlib1g-dev libqt4-dev pkg-config

3. cd i terminalen till mappen du packade upp källkodspaketet i. Därefter i tur och ordning:

./configure

make

4. Som root:

make install

Tänk på att du måste installera Texlive med mera för att LyX ska fungera! Dessa följer inte med automatiskt när man bygger och installerar utanför pakethanteraren.

Man kan ange versionssuffix för installationen så att man kan ha flera versioner installerade parallellt, se mitt inlägg om hur man bygger i Ubuntu.