Nov 202011
 

Flattr this!

För ett tag sedan avslutade jag mitt första bokprojekt i vilket jag använt dokumentprocessorn LyX.

 

Hur pass bra är LyX? Går det att använda för att framställa böcker i Linux?

 

Jag tänkte skriva om mina erfarenheter, positiva som negativa om att använda LyX. Det blir nog minst två inlägg, ett idag och ett om några dagar. Jag har även arbetat i Linux som operativsystem. LyX i sig finns för Linux, Windows och MAC så man kan använda det system man vill. Frågan för mig som föredrar Linux blir litet större; går det att använda fri programvara för att producera böcker? MAC räknas väl som OS nummer ett för bokdesign och i stort sett samma program finns i Windows. Linux brukar inte ses som ett system för bokproduktion.

De texter jag skriver är tunga akademiska texter inom humaniora. Min senaste bok heter Att aldrig vandra vill Johan Haquin Wallman Sveriges förste arkeolog och är en biografi över fornforskaren Johan Haquin Wallman (1792–1853) och behandlar därutöver fornforskning och arkeologi under 1800-talets första decennier. Boken är på nästan 500 stora sidor. Det blir stora textsjok med en och annan bild.

LYX och LaTeX, som LyX bygger på, används framför allt av naturvetare som arbetar med matematiska formler och har ett litet annat sätt att skriva jämfört med en humanist. Därför var det ett experiment från min sida att testa LyX och ingen av mina kollegor hade hört talas om programmet eller hade använt LaTeX för att skriva något. Jag var ren nybörjare i LyX/LaTeX och hade aldrig använt något liknande program.

Jag har tidigare skrivit ett tiotal böcker. Jag skrev dem i ordbehandlingsprogram och de sattes i Pagemaker eller InDesign. Jag har satt några böcker själv och räknar mig som en hyfsat duktig amatör på InDesign. Eftersom Adobe InDesign saknas i Linux är frågan om man klarar att genomföra ett stort och ganska avancerat bokprojekt i Linux ända fram tills det man lämnar en tryckfärdig fil till tryckeriet. I tryckeribranschen är det Adobes program som gäller.

Hur pass bra är LyX? Är det värt att slänga ut ordbehandlingsprogrammet för att använda en dokumentprocessor för den som skriver mycket? Hur pass bra blir layouten? Kan man sätta en bok utan InDesign? Det är dessa frågor jag ska försöka besvara i det här och nästa inlägg.

 

Allmänt

LyX är svårt. Det går visserligen snabbt att komma igång och man kan börja skriva direkt. Om man ändrar på en detalj fungerar plötsligt ingenting. LaTeX-koder och felmeddelanden är obegripliga. Då man ska förvandla sin text till PDF kan man plötsligt få 572 obegripliga fel om man råkat ge fel kommando. En gång hade jag råkat sätta ett ” tecken fel och det tog en halv dag att reda ut.  Det tar tid att lära sig förstå vad som händer och tolka felmeddelanden och åtgärda dem. Man blir inte hyperproduktiv med detsamma i LyX. Det är också lätt att tappa sugen som nybörjare.

Tricket är att börja tänka både stort och smått:

Stort = Låt LyX ta hand om det man inte begriper, det vill säga layout och formatering.

Smått = Ta själv hand om det lilla du begriper (och är den ende som begriper), din text.

LyX kräver en hel del läsning av manualer och sökning av information på Nätet. Standardinställningar i malldokumenten räcker en bit, men så fort man vill göra något eget har man som nybörjare flera timmars arbete framför sig, särskilt om man måste fördjupa sig i LaTeX-kodning. Många saker som är enkelt i ett ordbehandlingsprogram är svårt i LyX. Å andra sidan sköts många saker som är omöjliga i ett ordbehandlingsprogram automatiskt i LyX. Man ska räkna med att det tar tid att lära sig LyX och jag är långt ifrån fullärd efter att ha använt programmet ett par år.

Svårigheten ligger till stor del i att LyX och LaTeX inte är WYSIWYG (What You See Is What You Get) som de flesta ordbehandlingsprogram, utan WYSIWYM (What You See Is What You Mean). I ordbehandlingsprogram är man van vid att utskriften ser likadan ut som skärmbilden. Så är det inte i LyX. När man skriver fokuserar man på innehållet och layouten blir en egen process. Det man skriver har mycket litet att göra med textens färdiga utseendet. Man låter LyX sätta texten som man får ut snygg och färdig i en PDF-fil, åtminstone i teorin. Det tar ett tag att vänja sig vid det nya arbetssättet.

Själva skrivandet i LyX är otroligt lätt. Det är som att skriva i ett anteckningsprogram där resultatet blir otroligt snyggt.

 

Arbetsytan i LyX ser ut som ett anteckningsprogram. Man kan lätt bli lurad av enkelheten. Förutom att vara enkelt är det färgerna vilsamma för ögonen.

 

Man behöver inte bry sig om formateringar eller fixa med layout medan man skriver. Det fixar LyX!

 

LyX har inga problem att förvandla den enkla texten till snygga sidor. Tabeller formateras automatiskt.

 

Man behöver inte heller fundera på bildsättning. LyX fixar det automatiskt.

 

Jag har vant mig vid den enkla arbetsytan i LyX och tycker att vanliga ordbehandlingsprogram är lätt förvirrande och plottriga med knappar och inställningsmöjligheter.

Jämfört med rena LaTex-editorer har LyX fördelen att man (nästan) slipper se den bakomliggande LaTeX-koden. Det gör det enklare att fokusera på texten.

 

LyX gömmer som grund LaTeX-koden. Åtminstone jag blir störd av att kursiverade ord föregås av emph och att radmatningar markeras med \. Särskilt opassande är det när man skriver ett avsnitt om den store Esaias Tegnér, det blir liksom opoetiskt... Se ovan hur samma passage ser ut i LyX!

 

Det finns många smarta detaljer i LyX jämfört med ordbehandlingsprogram. Där måste man markera ett ord eller textavsnitt och sedan göra den kursiv medan man i LyX bara ställer markören i ett ord och klickar på en knapp för att göra ordet kursivt. Det sparar mycket tid.

 

Det räcker att ställa markören i ett ord och klicka på en knapp för att hela ordet ska bli kursivt, smart och sparar tid!

 

Man kan inte av misstag göra flera blanksteg mellan ord eller flera radmatningar mellan stycken. De tas bort automatiskt.

En annan bra sak är Outlinern där man kan visa och bläddra mellan rubriker i Innehållsförteckningen, referenser, indexposter, korsreferenser, fotnoter, bilder med mera. Det gör det lätt att navigera och administrera en text på flera hundra sidor.

 

Outlinern i LyX är väldigt bra och gör att man snabbt kan bläddra i stora dokument

 

Vad är bra med LyX?

 

Ett komplett program

Den absolut största fördelen med LyX är att man kan använda programmet under ett helt projekt, från första anteckningen till färdig bok. Även om LyX är svårt ska det jämföras med att lära sig ett ordbehandlingsprogram, lämna över filer för redigering i InDesign eller lära sig InDesign och göra arbetet själv och ha ett eller flera stödprogram för anteckningar etc. Med ett sådant perspektiv blir LyX inte så svårt och tidsödande eftersom man bara behöver lära sig ett enda program istället för flera.

LyX har många saker under ett tak: ordbehandling, layout, referenshantering, index, kommentarer med mera. Man behöver i princip inget annat program för att skriva en bok, även en mycket avancerad sådan. Man får automatiskt hjälp med saker som Innehållsförteckning, Figurlista och Tabellista. Sådana saker är viktiga för att texten ska förbli strukturerad.

 

LyX fixar automatiskt Innehållsförteckning i flera nivåer...

 

Struktur

LyX och laTeX bygger på att man markerar text på det sätt man vill formatera den. Därmed uppmuntrar LyX till strukturerat skrivande vilket i bästa fall leder till att man även tänker strukturerat, vilket är mycket svårare än de flesta tror. Man håller reda på rubriker, underrubriker, korsreferenser, litteraturlista och brödtext. Arbetssätet i LyX passar därför nog bäst för akademiskt skrivande, där struktur sägs vara en dygd, men jag tror dock att även skönlitterära skribenter skulle kunna ha stor nytta av LyX för att hålla reda på karaktärer och händelser och att programmet kan hjälpa till med att hålla samman ett ramverk. Fokus ligger på texten och genom funktioner som korsreferenser, underdokument och olika typer av anteckningar och kommentarer kan man bearbeta sin text.

 

Snålt

LyX är resurssnålt. Det behöver bara några tiotal MB RAM-minne även då man arbetar med stora projekt.

 

LyX med flera stora okument öppna behöver under 50 MB RAM-minne!

 

Ordbehandlingsprogram behöver flera hundra MB RAM-minne. På en modern ny dator kanske detta inte spelar någon roll. På en äldre dator är skillnaden stor. LyX är ett rappt och spänstigt program som är roligt att arbeta i.

 

Användarstöd

LyX har en e-postlista för support. Där håller skickliga användare till som delar med sig av sin kunskap utan divafasoner. På listan deltar även utvecklarna. Jag har sällan använt ett så avancerat program med så vänlig och professionell inställning och hjälpsamhet från utvecklare och avancerade användare. I början är alla nybörjare i LyX och behöver hjälp för att klara enkla saker. Jag tror inte jag hade klarat av att få ihop min bok och komma igenom alla nybörjarfel utan hjälpen från e-postlistan.

 

Fortsättning följer…

Idag har jag skrivit positivt om LyX. Det är lätt att tycka om ett bra program som LyX som har många finesser och som gör tunga funktioner enkla.

I nästa inlägg kommer jag att ta upp de problem och svårigheter som jag stötte på. LyX var inte en dans på rosor varje dag…

 

  One Response to “Göra en bok med fri programvara 1”

  1. […] Påvels blogg. Han har bland annat skrivit tre inlägg om hur man gör en bok med fri programvara. (Del 1, Del 2 och Del 3) Se också hans inlägg om programmet […]

Kommentera

%d bloggare gillar detta: