Nov 222011
 

Flattr this!

Idag fortsätter jag skriva om hur det var att producera en bok i dokumentprocessorn LyX. Det första inlägget finns här. I ett kommande inlägg knyter jag ihop mina tankar om hur LyX och Linux fungerar som plattform för att producera böcker.

Idag skriver jag om en del av de problem jag stötte på. Det är genom problem man hittar sina egna och programvarans begränsningar och möjligheter. Därför ska man inte bara se problem som något negativt utan också som en utmaning.

 

Problem i LyX

BiBTeX

Jag vet att jag förmodligen retar upp många när jag skriver att det absolut sämsta i LyX och LaTeX är BiBTeX, referenssystemet. Det kanske duger för naturvetare och andra som behöver ett standardiserat och fyrkantigt referenssystem som egentligen bara fungerar på engelska och där det finns färdiga mallar för de tidskrifter man skriver för. Där är BiBTeX fullt tillräckligt och jag förstår att många som använder BiBTeX på det sättet uppskattar systemet.

 

Det tar ett bra tag innan man någorlunda lär sig behärska kodningen i BiBTeX

 

För en humanist är BiBTeX ett h-te. Man arbetar med referenser på ett helt annat sätt än naturvetare: översättningar, udda publikationer, upplagor, versioner, olika språk, etc. BiBteX är gammalt och klarar knappt av UTF-8 kodning och man får problem med svenska tecken. Jag fick lägga ner dagar på att rätta till saker som såg hemska ut. Hur mycket arbete jag än lade ner blev det inte bra.

 

Det ligger mycket frustration och många arbetstimmar bakom den färdiga litteraturlistan i boken

 

Ett tag funderade jag på att skippa BiBTeX och sköta referenserna manuellt, ett riktigt hästjobb i en bok på nästan 500 sidor. Om man jämför med till exempel Zotero som jag använder i LibreOffice ligger BiBTeX långt efter. BiBTeX måste bli bättre för att LyX (och LaTeX) ska passa fler användare. Hade det inte varit för LyZ, ett Firefoxtillägg som gör att man kan importera poster till BiBTeX och LyX från Zotero, hade jag förmodligen gett upp.

 

Index

Andra saker som ställde till det litet var indexystemet som inte heller klarar av svenska tecken utan omvägar.

 

För att få Rääf att fastna i personregistret (Idx) behövs en trollformel ingen dödlig begriper... Så blir det när program är skapade för engelsk teckenuppsättning

 

Väl färdigt blev personregistret snyggt och användbart

 

Bilder

En sak som ställde till det i layoutarbetet var bildsidor där LaTeX har alldeles för konservativa grundinställningar. Där fick jag experimentera och ta fram egna inställningar. De mer liberala inställningarna gör det lättare att sätta böcker med bilder och är nu mina standardinställningar.

 

Till tryckeriet…

Efter flera års ensamt skrivande blev jag till sist klar med min bok. Då det blev dags att trycka den sprang jag in i nya problem.

En sak som inte fungerade var överföringen av filer till tryckeriet. Ett tag såg det riktigt mörkt ut och jag började tvivla på mitt programval.

Tryckeribranschen är uppbyggd kring Adobes produkter och andra program och filformat gör sig inte besvär. De fina PDF:er som jag enkelt gjorde i LyX dög inte som tryckoriginal. Istället fick jag gå en omväg, spara som Postscript i LyX och därefter förvandla postscriptfilen till en PDF-fil med tryckeriets inställningar i Adobe Distiller. Detta var jag tvungen att göra på en Windowsdator i mitt fall Windows XP i en Virtualbox.

Det gick alltså inte att använda LyX och Linux hela vägen till tryckoriginal. Det program som LyX använder för att göra PDF-filer är PS2PDF. Dokumentationen för hur man förvandlar LyX/LaTeX filer till tryckoriginal är dålig och väldigt avancerad. Man bör kunna knacka in tryckeriets PDF-inställningar för Adobe Distiller i LyX omvandlingsfilter, men för att det ska bli rätt krävs stora kunskaper, mycket tid och möjlighet att experimentera med tryckeriets utrustning, vilket de flesta författare inte har. Eftersom tryckerier inte förstår något annat än Adobes produkter, ska man inte räkna på hjälp därifrån.

Jag ser detta som ett viktigt område att förbättra i Linux. Adobe borde inte ha monopol på bokframställning och om LyX/LaTeX ska kunna användas av större delar av bok- och tryckeribranschen måste det vara enklare att framställa tryckoriginal. I nuläget är det bara att skaffa sig Adobe Acrobat och Distiller eller lägga ner dagar på RTFM och experiment. Därmed måste man arbeta åtminstone en stund i Windows eller Mac.

 

LyX eller LaTeX?

Något jag funderade på längs vägen var varför jag använder LyX och inte laTeX.

LyX bygger på LaTeX. Allt man kan göra i LyX kan man göra i LaTeX. Varför ska man då använda LyX? Vore det inte bättre att använda en smidig LaTeX redigerare som Kile eller TexMaker? Skillnaderna är inte jättestora mellan dessa program och LyX. Även i dessa får man bra hjälp med LaTeX-kodning, malldokument och vanliga kommandon. Om man väljer en enklare LaTeX redigerare blir skillnaderna större och man måste kunna mer LaTeX.

LyX är för den som vill skriva. Vem vill börja en bok om fornforskning på 1820-talet med trollformeln \begin{document}? LyX gör att man nästan klarar sig utan att kunna LaTeX-kod och kan börja skriva direkt.

I en LaTeXredigerare har man dock större möjligheter att påverka sitt dokument direkt än i LyX. Om man vill arbeta mer med layouten är en LaTeX-redigerare snäppet bättre än LyX.

En nackdel med LyX jämfört med LaTeX är att LyX sparar i ett eget filformat som inte är kompatibelt med LaTeX och heller inte mellan olika versioner av LyX. Det kommer därför sannolikt att bli problem att öppna och redigera gamla LyXfiler om några år. LaTeX sparar dokument som vanliga textfiler och de går att öppna med vilket ordbehandlingsprogram eller redigerare som helst och är sannolikt i det närmaste tidssäkrade.

När man blir mer avancerad i LyX lär man sig LaTeX och man kan skriva vissa saker i LaTeX och lägga in dessa i LyX.

Det är möjligt att jag kommer att testa en LaTeX-redigerare framöver. Det känns dock som att LyX har allt och mer därtill som jag behöver och fungerar på ett sätt som passar mitt sätt att arbeta.

 

Fortsättning följer…

I nästa inlägg ger jag några sammanfattande funderingar om att använda LyX och Linux för att producera böcker.

  4 Responses to “Göra en bok med fri programvara 2”

  1. Mycket intressant att höra vilka praktiska problem du stött på. Uppskattas!

  2. Jag har nu läst både del 1 och 2. Väldigt intressant läsning. Då jag själv är väldigt intresserad av Lyx.

    Tack Påvel!

    /
    Kurdistan

  3. Går det inte bara att ge dem en postscript-fil genom dvips (följer med Texmate) som de själva får konvertera till pdf med distiller? Vad för inställningar kräver förlaget utöver marginaler etc?

    När det kommer till LaTex föredrar jag att köra ”manuellt” då LyX, som jag förstår det, kräver att man använder musen, vilket var det främsta skälet till att jag lärde mig LaTeX nu i höstas framför att fortsätta använda Microsoft Word.

    • Man kan nog ge tryckeriet en postscripotfil som de konverterar med Distiller. Resultatet blir detsamma som man gör det själv. Många tryckerier vill dock ha en tryckfärdig PDF. Det handlar om var deras ansvar börjar.

      Jag fick en inställningsfil till distiller från tryckeriet med saker som rör inbäddning av typsnitt, färger etc. Jag försökte översätta dem till LyX exportfilter men gav upp.

      LyX eller ren LaTeX är en smakfråga. Båda har för- och nackdelar.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: