Dec 232012
 

Flattr this!

Nu är det nästan jul igen och dags för julklappar.

Man bör fundera över vilka fria datorprogram man använde under året. Vilket program överraskade mest? Är det något program man använt i ett större eller mindre projekt eller som man haft roligt med? Har man använt fria program för arbete och därmed förtjänat en del av sin lön med dem?

Fria program är gratis, men om man vill att de ska utvecklas bör man då och då ge en slant till projekten. Man ger vad man tycker och har råd med.

 

Julklapp

 

Till skillnad från proprietära program där licensavgifterna till stor del går till amerikanska aktieägare går det man skänker till fria program till utvecklarna. I förlängningen ger man alltså sig själv bättre program genom att donera.

De flesta fria program har ett enkelt sätt att donera till projektet på sin hemsida. Ta chansen och ge några kronor till ett eller flera program som du tycker behöver uppmuntran!

Några av mina favoriter året som gick är:

 

LyX: Har man börjat använda dokumentprocessorn LyX vill man aldrig mer använda ett ordbehandlingsprogram!

FocusWriter: Ska man trots allt använda ett ordbehandlingsprogram kan jag rekommendera detta enkla och roliga program!

GIMP: Att hantera bilder är nästan lika viktigt som att hantera text. GIMP kom äntligen med en ny version under året. Med ett litet bidrag kanske det går snabbare till nästa version!

 

Använder man Linux kan man även fundera på om man ska ge ett litet bidrag till sin favoritdistribution, annars kanske man blir tvungen att skaffa sig en ny favorit året som kommer!

Med detta vill jag önska alla en God Jul och Gott Nytt År!

Dec 132012
 

Flattr this!

Idag ska jag göra reklam!

En kompis som betydde mycket för att jag skulle börja blogga har utvecklat en app för androidtelefoner: GePe. Med hjälp av appen kan man läsa tidningen GP, Göteborgsposten på ett bekvämt och smart sätt i sin telefon. Mer information om appen finns här.

Ni som har androidtelefoner kan ladda ner, testa och ge feedback på appen här!

Dec 082012
 

Flattr this!

För några dagar sedan träffade jag en vän som är specialist på Photoshop. Vi kom in på ämnet fri programvara och hon klagade på GIMP och att det inte går att använda. Det tar till exempel flera minuter att rita en cirkel, om det alls är möjligt.

Hon tyckte att det är självklart att GIMP inte fungerar eftersom det är gratis (eftersom luft också är gratis får hon då och då astmaanfall…).

Tyvärr gjorde jag henne besviken genom att visa två sätt man kan dra cirklar i GIMP på mindre än 10 sekunder.

Innan man använder GIMP för alla sina cirklar ska man komma ihåg att varken Photoshop eller GIMP är avsedda för att arbeta med vektorgrafik, som geometriska figurer. Om man vill rita avancerade cirklar bör man använda ett program avsett för vektorgrafik som till exempel Inkscape.

 

Metod 1

1. Dra en rund markering med det elliptiska markeringsverktyget. Håll ner SKIFT för att få en rund ring.

 

 

2. Redigera -> Stryk längs markering. Klicka på Stryk…

 

 

…Färdigt!…

 

 

…eller utforska alternativen för häftigare cirklar.

 

 

Möjligheterna är oändliga!

 

Metod 2

1. Filter -> Rendera -> Gfig (Geometriska figurer)

Välj Cirkel, dra en cirkel i bildfönstret, den blir likadan på bilden. Klicka på Stäng.

 

 

Färdigt!

 

 

…Eller utforska alternativen.

 

 

 

Bara för att man inte gör likadant som i Photoshop betyder det inte att GIMP är dåligt eller att saker är svårare eller tar längre tid.

Det var många cirklar som rubbades…

Dec 062012
 

Flattr this!

Om man använder LibreOffice Writer för att skriva böcker, teknisk dokumentation, akademiska uppsatser eller andra långa och avancerade dokument kan jag verkligen rekommendera Jean Hollis Webers bok Self-publishing using LibreOffice Writer. Den innehåller massor med avancerade tips om hur man använder Writer. Bland annat visar Hollis Weber hur man använder formatmallar, index och hur man placerar bilder. Man blir en mer avancerad användare och förstår vilket fantastiskt program Writer är genom att läsa boken.

Jean Hollis Weber har under flera år skrivit dokumentationen för OpenOffice och LibreOffice. Hennes sidor för LibreOffice och OpenOffice innehåller massor med användbara tips.

Man kan läsa mer om boken och ladda ner den som PDF-fil här. Där finns även länkar till var man kan köpa den som riktig bok.

Notera att PDF-filen inte är gratis utan författaren vill ha 5 dollar (drygt 30 kronor, en riktig bok kostar drygt 15 dollar + frakt). Detta är mycket billigt för en av de bästa böcker som finns för den som vill lära sig LibreOffice Writer på djupet!

Nov 292012
 

Flattr this!

Jag har kompletterat den svenska översättningen av ordbehandlingsprogrammet FocusWriter. Eftersom jag använder programmet dagligen retade jag mig på att många kommandon var på engelska. Jag retar mig mer på delvis översatta program än sådana som är helt på engelska. Därför bestämde jag mig för att göra en insats som översättare.

Kompletteringarna finns i senaste versionen av FocusWriter som kan laddas ner från programmets hemsida. Alla menyer och kommandon ska vara på svenska.

Ta gärna en titt så att översättningen är OK!

Jag kommer att försöka hinna med att översätta andra program som jag använder. Eftersom superöversättaren Daniel Nylander tagit ledigt släpar översättningen av flera fria program efter.

Nov 032012
 

Flattr this!

Eftersom den genomsnittlige Linuxanvändaren tillbringar 77% av arbetsdagen i terminalen, 32% av tiden med att söka lösningar på Internet och resten av sin tid åt riktigt arbete, är det viktigt att arbetsmiljön är bra.

Det går att smycka sin terminal på ett personligt sätt. Ett är att förse den med visdomsord eller hälsningsfras.

Ett enkelt sätt att göra detta på är att besöka denna sida som förvandlar text till ASCii bilder. Man skriver in en fras, väljer typsnitt och andra variabler och får en färdig bild.

Bilden kopierar man till Kate, Gedit eller motsvarande texteditor och sparar i sin Hemmapp. Jag kallar min bild för Bild.

Därefter öppnar man filen. .bashrc. Det är en dold fil i Hemmappen och man måste välja visa dolda filer för att hitta den. Man lägger till raden:

 

cat Bild

 

 

Notera att jag lagt till en kommentar. Det är det som står på raden innan cat Bild efter #-tecknet. Kommentarer blir inte inlästa av systemet och är bra för att komma ihåg saker när man ändrar i inställningsfiler.

Spara och stäng. Logga ut och in och när man öppnar sin älskade terminal hälsas man på ett personligt sätt.

 

 

Den seriöse användaren bör sluta läsa här!

 

Eftersom Linuxanvändare aldrig blir äldre än 15, åtminstone mentalt, kan man smycka sin terminal med ASCii-bilder som speglar detta. Ett exempel är:

 

 

Man kan låna ASCii bilder från sidor som denna  eller denna eller sök på ASCii art för fler alternativ!

 

 

 

okt 252012
 

Flattr this!

Dagens stora nyhet är givetvis rissäcken som vält i Kina. Ingen kan överblicka konsekvenserna av denna sorgliga händelse.

 

 

Jag är riktigt orolig. Sådana saker kan få de mest oväntade och allvarliga konsekvenser!

 

 

Några datorskribenter menar att dagens stora nyhet är att Microsoft behöver håva in pengar och släpper en ”ny” version av Windows.

Att Microsoft paketerat om Windows är visserligen nästan lika sorgligt som den välta rissäcken men får till skillnad från rissäcken inga oförutsedda konsekvenser utan allt blir precis som vanligt:

 

1. Jag kommer att vara tvungen att betala för Windows då jag köper ny dator, trots att jag varken behöver det eller vill ha det.

2. Microsoft kommer att fortsätta att låsa in användare och försvåra samarbete mellan plattformar och program

3. Windows är slött.

4. Windows förblir osäkert. Hur förtroendeingivande är det med ett operativsystem som direkt efter installation uppmanar en att installera ett antivirusprogram?

5. Datorskribenter dammar av sina artiklar från förra Windowssläppet:

  • Vecka 1: Microsofts bästa!
  • Vecka 2: Hur du uppgraderar till nya Windows för en halv förmögenhet
  • Vecka 3: Stort test av antivirusprogram
  • Vecka 4: Snabba upp Windows
  • Vecka 5: Stort säkerhetshål i Windows

6. Inget har tillförts datoranvändningen eftersom Windows fortfarande bygger på sluten källkod.

7. BSOD…

 

och så vidare.

Jag är mycket mer orolig över den välta rissäcken…

okt 232012
 

Flattr this!

Nyligen har det startats en nätbaserad tidning om bildbehandlingsprogrammet GIMP.

Tidningen heter GIMP-Magazine och är på engelska. Den är gratis och går att ladda ner som PDF.

Det har hittills bara kommit ut ett nummer. Innehållet är brett och berör det mesta om GIMP, bildbehandling, typsnitt och ger tips om hur man blir bättre på att använda GIMP. Sammantaget är det riktigt trevlig läsning.

På tidningens hemsida finns också en bra samling länktips för dem som jobbar med GIMP.

 

 

okt 212012
 

Flattr this!

Jag läste ett test av kontorsprogram i PCFörAlla. Ett antal kontorsprogram ställs mot den på förhand korade vinnaren, Microsoft Office.

Microsoft Office får givetvis omdömet: ”Kan mest Bäst i Test!” Vad det och de andra programmen kan och inte kan och vad man egentligen testat framgår inte. Att man har ett program tyngt av funktioner man inte använder och inte behöver betyder inte att användaren ”Kan mest” eller att arbetet går lättare eller resultatet blir bättre.

Jag har gett upp om denna typ av jämförelser. MS Office är mallen och andra program ställs mot det och betyget blir högre ju mer lika MS Office de är. Allt är förutbestämt.

Jämförelsen haltar dock värre än vanligt.

 

Filformat

Recensenten påpekar mycket riktigt att:

”Endast Microsofts program kan öppna och redigera komplexa Office-dokument, både de gamla från Office 2000 (doc, xls, ppt) eller senare Office (docx, xlsx, pptx) med full bibehållen formatering.”

Microsofts gamla filformat är slutet. Det skapades för att utestänga konkurrenter. Är det då konstigt att det bara är MS Office som klarar av det? Det finns dock gott om exempel på att nya versioner av MS Office inte är bakåtkompatibla. Ofta är LibreOffice bättre på att öppna gamla MS Office filer.

Eftersom MS nya filformat OOXML innehåller proprietära delar kan inget annat program än MS Office någonsin läsa och skriva det perfekt. Det innebär att denna typ av tester är meningslösa, MS Office får toppbetyg och andra program underpresterar.

Detta är inte programmens fel. Felet ligger hos Microsoft och att man mutat till sig en ISO-stämpel för ett filformat som aldrig kommer att kunna bli en standard. För att kunna öppna och spara i Microsofts ”ISO-format” måste man ha Microsoft Office.

Om det är problem med Microsofts filformat i LibreOffice har jag ännu större problem med ODF-filer i MS Office och dessa blir som regel svårt misshandlade.

Jag exporterar ofta texter till LaTeX. I LibreOffice fixar jag det enkelt med ett tillägg. I MS Office är det i princip omöjligt. Har inte MS Office då också problem med externa filformat?

 

VBA

VBA är makrospråket i MS Office. Det är slutet och inget annat program klarar av det perfekt. Det innebär att det är meningslöst att jämföra andra program med MS Office.

LibreOffice är trots allt hyfsat på VBA-makron. LibreOffice har dessutom ett eget väl så kraftigt makrospråk. Givetvis ska man använda detta om man kör LibreOffice och inte VBA.

MS Office klarar dock (vad jag vet) inte av makrospråket i LibreOffice. Varför tas inte detta upp som en uppenbar brist i recensionen? Att flytta dokument och vara kompatibel måste vara dubbelsidigt.

 

Pris

Prisjämförelsen är helt uppåt väggarna. Läs och begrunda detta citat:

”Programmen installerades på en bärbar pc med en Intel Core i5-­processor, 4 gigabyte ram och Windows 7 Professional med senaste uppdateringar.”

Som testen utfördes måste man lägga till kostnaden för Windows till priset för de kontorsprogram som bara fungerar i Windows. På Dustin kostar Windows 7 Professional 1899 kronor.

Kostnaden för MS Office blir alltså inte 2300 kronor utan 4199 kronor. En privatperson med en mindre Office- och Windowsversion kommer undan med mellan 1500 och 2000 kronor (en enklare OEM-version av Windows som man tvingades köpa tillsammans med sin dator + Hem- och Student Office), dubbelt så mycket som anges i recensionen.

Man kan argumentera att kostnaden blir ännu högre eftersom många Windowsanvändare lyxar till det med antivirus- och säkerhetsprogram. Jag tror att få företag skulle våga köra Windows utan sådant. Det blir i slutänden dyrt för att få lov att använda sin dator. Genom systemet med OEM-licenser, slutna filformat och brister i Windows blir kontorsprogrammet sannolikt dyrare än datorn.

Jag använder LibreOffice i Linux till en kostnad av 0 kronor. Det är ganska mycket mindre pengar. För det får jag ett operativsystem som är bättre, snabbare och säkrare än Windows och ett kontorspaket som kan allt jag vill göra (och litet till)!

 

okt 192012
 

Flattr this!

I termen Crapware ligger att datorprogram håller usel kvalitet. De har säkerhetsbrister och kan läcka information om användaren via trojaner. Programmen kan innehålla oönskad reklam och fungera illa.

Med Windows följer ofta dåligt fungerande reklamfinansierade eller tidsbegränsade versioner av program, ett ohägn. Dessa går att rensa bort. I Ubuntu är det numera systemet och inte enskilda program som spammar och spionerar.

Utgåva 12.10 av Ubuntu som släpptes igår är ett enastående lågvattenmärke. Man tvingas se reklam och ens sökningar och vilka program man öppnar skickas till Canonical, företaget bakom Ubuntu och Canonicals partners. Ubuntu har blivit Crapware.

 

Produktivitet

I Ubuntu kör man Unity, en sönderdesignad skrivbordsmiljö ingen frågat efter och ingen vill ha.

Unity är slött och buggigt. Det är segt och kräver mycket dator. Frågan är om man kan rekommendera Ubuntu annat än på splitternya datorer med massor med RAM och stora grafikkort.

Unity kanske har sina fördelar och det är så någon som gått en tioveckorskurs i IT-design får sig itutat att en skrivbordsmiljö borde fungera. Det är inte gjort för den som dagligen arbetar på sin dator utan för enklast möjliga datoranvändning.

Den usla skrivbordsmiljön bidrar även den till att stämpla Ubuntu som Crapware. Det är inte meningen att man ska arbeta i Ubuntu.

 

Reklam och spioneri

Ubuntu 12.10 har reklam. Allt man skriver i Dashen skickas till Canonical och Canonicals partners för analys för att bättra på den reklam man kommer att få framöver.

Reklamen baseras på vad man skriver i Dashen och hämtas från Amazons webbutik. Meningen är att man ska lockas till köp då man öppnar ett program, söker efter en fil och så vidare.

Om man öppnar GIMP får man reklam om för mig okänd musik som jag varken vill ha eller kommer att köpa och inte letade efter då jag ville öppna GIMP.

 

Varje gång man öppnar ett program tvingas man se reklam. Canonical hoppas att man ska köpa så att de får en liten slant. Unity sades vara designat för att vara störningsfritt. Att spammas med reklam är den värsta sortens intrång.

 

Samma sak då jag öppnar Focuswriter.

 

Ubuntu är inte designat för arbete eftersom jag förutsätts ha tid att bläddra igenom runt 25 reklamerbjudanden varje gång jag vill öppna en enkel ordbehandlare.

 

Reklamen är förolämpande och kränkande. Varför ska jag behöva se reklam varje gång jag öppnar ett program? Varför ska utvecklare av utmärkta öppna program förknippas med saker som de inte har något med att göra?

Man kan bara ana vilket liv det blivit om Microsoft hade börjat övervaka Windowsanvändare och om det hade börjat poppa upp reklam varje gång man öppnar ett program. Då hade många använt det som argument för att gå över till Linux. Nu är det en av de största Linuxdistributionerna som inför skräpet…

 

Att försvara det oförsvarbara

Canonicals ägare Mark Shuttleworth bemötte kritiken i ett stroppigt blogginlägg (De värsta grodorna har han strukit i efterhand). Reklamen är inte reklam eftersom den inte är betald. Den baseras på vad jag skriver i Dashen och om jag får reklam jag inte vill ha är det mitt eget fel eftersom jag inte sökt tillräckligt specifik! Hur kan jag vara mer specifik än att skriva GIMP om jag vill öppna GIMP? Inlägget hånar de som uttryckt oro eller kritik mot reklamen.

  • Det finns inget som säger att reklam måste vara betald. I själva verket är ofta den bästa reklamen obetald. Den uppfattas som information, opartisk och objektiv.
  • Att Shuttleworth inte lyckats få betalt då han sålde visar att han är en usel affärsman eller att Ubuntuanvändare är värdelösa.
  • Om jag vill öppna GIMP då jag skriver GIMP är reklam en distraktion och inte vad jag vill se. Reklamen baseras inte på vad jag vill utan på Canonical och Amazons vilja att sälja produkter jag inte vill ha eller behöver.

Shuttleworths bulldog Jono Bacon fyllde på med att svamla om att vi både är producenter och konsumenter och hur bra han tyckte det är att få reklam om Allman Brothers och i ett senare inlägg att Canonical behandlar sökningar med viss sekretess och att personalen som analyserar användarna är utbildade. Uppgifterna om sekretess är lögn. Uppgifter skickas visst vidare till Amazon.

  • Det är tur att Canonical har bra personal. Ingen av dem har dock med att göra vad jag gör på min dator.
  • Jag hade gärna bytt jobb med Herr Bacon. Jag hade också velat slippa producera och bläddra i reklamerbjudanden om min favoritmusik.
  • Att man kan vara både producent och konsument må så vara. Ska jag inte ha möjlighet att välja själv när jag vill vara det ena eller det andra? I Ubuntu är jag alltid konsument i och med att jag utsätts för reklam vad jag än vill göra.
  • Mina datorer är avsedda för produktion. Att konsumera är en bisak. I Ubuntu har man tagit död på produktiviteten med Unity. Ubuntu är avsett för konsumtion och reklamen är en följd av detta.
  • Man får inte handskas hur som helst med användardata och hela reklamjippot kan vara olagligt.

 

Crapware

Med reklam och spioneri sänker sig Ubuntu till den värsta sortens skitprogram. Det är inte bara en trojan utan hela systemet som är uppbyggt kring att vara Crapware.

Efter massiv kritik har man dock gjort det relativt enkelt att stänga av reklamen. Då dödar man andra tjänster som hade kunnat vara användbara. Detta visar hur idiotiskt upplägget är och hur illa det är genomfört.

 

Man kan stänga av reklamen men stänger då av tjänster som faktiskt hade kunnat vara användbara. Illa genomtänkt och uselt genomfört, ett signum för Ubuntu.

 

Det är anmärkningsvärt att man lägger över på användaren att täppa till säkerhetshål. Linux har rykte om sig att vara säkert, men Ubuntu läcker som ett såll.

 

Tjäna pengar

Canonical får en liten andel av det Amazon säljer genom reklamen. Det är bra om Canonical tjänar pengar så att man kan göra Unity användbart. Frågan om hur och om man kan tjäna pengar på Linux på skrivbordet är obesvarad och det är det som hindrar Linux från att bli stort på skrivbordsdatorer. Kanske har Canonical hittat receptet?

Reklam och spioneri är definitivt fel väg och jag hoppas att Canonical inte tjänar ett ruttet lingon.

Hur fel man tänker visas av att då man väl gjort Ubuntu till Crapware gör man det lättare att donera pengar i samband med att man laddar ner Ubuntu. Jag donerar inte till Crapware. Det är antingen eller: Crapware eller ett operativsystem.

Hade man hållit Ubuntu reklamfritt hade jag donerat mer direkt till Canonical än jag någonsin kommer att köpa för hos Amazon.

 

Ubuntu i graven

Jag har tagit tillbaka mitt undertecknande av Ubuntus Code of Conduct. Eftersom Canonical inte respekterar mig finns det ingen anledning att jag ska respektera dem. Code of Conduct är bara ett annat reklamjippo. Jag har slutat umgås på Ubuntuforum och kommer inte att ge support till Ubuntuanvändare eller installera Ubuntu.

Canonical har gjort ett episkt klavertramp och man har skjutit sitt varumärke i sank. Att Ubuntu blivit Crapware är självklart dåligt för fri programvara. Det öppnar upp för att program och Linuxsystem ska vara reklamfinansierade och att det är legitimt att övervaka användare.

Som tur är är Linux och fri programvara större än Ubuntu och det finns andra utmärkta Linuxdistributioner. Man behöver inte ens lämna *buntu utan kan använda Kubuntu, Xubuntu eller Lubuntu. Canonical lägger ner minimala resurser på dessa och de har inte designats sönder och innehåller inte reklam eller spionprogram. Man kan även köra LinuxMint som bygger på Ubuntu och som har en rak linje med att be om donationer utan reklam eller spioneri. Även där slipper man katastrofzonen Unity.

 

 

 

 

http://attheedgeoftime.blogspot.ro/2012/10/legal-questions-on-ubuntus-shopping-lens.html

 

http://stallman.org/amazon.html