feb 252012
 

Flattr this!

LibreOffice släpper versioner ofta och tidigt. Nya versioner är inte mycket mer än publika betaversioner som användarna får hitta buggarna i.

Det har inte heller varit helt enkelt att rapportera buggar. LibO har satsat mer på snabb utveckling än på kvalitetsarbete och sidorna har varit något elitistiska. Buggrapporter har också blivit obesvarade, vilket leder till att många drar sig för att rapportera sin andra bugg.

Man har väl börjat upptäcka att man måste göra något åt kvalitetsarbetet.

Nu finns det en steg för steg guide för hur man rapporterar buggar. Även om man inte har stor vana och guiden är på engelska är den rimligt enkel.

Läs information om hur man buggrapporterar här.

Om man använder LibO i Linux bör man även rapportera buggar till sin distribution. Ibland är buggar specifika för paketeringen och inte för LibO.

Rapportera LibO buggar i Ubuntu här.

Rapportera LibO buggar i OpenSuse här.

Rapportera LibO buggar i Fedora här.

 

Varför rapportera en bugg?

Det är viktigt att rapportera buggar. Det är bara så utvecklare för veta att det finns ett problem med sin produkt och kan åtgärda fel.

Det är också så fri programvara fungerar, den drivs av gemenskapen, det vill säga de som använder programmet.

Genom att rapportera buggar eller lägga in önskemål om nya funktioner eller förbättringar hjälper man till att driva utvecklingen framåt.

Buggrapportering leder till att vi alla får ett bättre kontorsprogram.

Genom att springa in i, felsöka och isolera en bugg lär man sig hur ett program fungerar. Man förstår hur saker hänger samman och blir en mer avancerad användare.

 

Det är extra viktigt att rapportera buggar i LibO eftersom man har valt att släppa nya versioner ofta och tidigt. Genom att rapportera buggar kan man förhoppningsvis göra så att man lägger mer krut på att LibO ska bli stabilare.

  8 Responses to “Rapportera buggar i LibreOffice”

  1. Tack Påvel för inlägget. LibreOffice har en annan släppstrategi som jag finner betydligt bättre än Openoffices. Vill man köra senaste stabila Libreoffice kör man Libreoffice 3.4.5. Vill man köra utvecklingsversionen kör man 3.5.0. Libreoffice 3.5.* serien hinner bli stabilt innan Openoffice släpper en ny version. Fram till dess har skillnader i funktioner och annat blivit så stort att det känns meningslöst köra Openoffice.

    • Det är riktigt illa att som LibO släppa kontorsprogram där användare förlorar data på kända och väl kartlagda buggar. Det spelar ingen roll att man försöker släta över det med att köra parallella serier. Man borde ange vad det är: betaversioner inte avsedda för arbete. Jag förstår att man vill använda strategin som utvecklare, men den går ut över användarna som riskerar att få filer förstörda eller förlora data.
      Om jag ska vara ärlig är det få av nyheterna i LibO som jag har stort behov av. Däremot har man introducerat buggar och saker fungerar inte som de ska ens i buggfixversioner. Dessutom är jag tveksam till att man tar in i princip all kod utan att fundera särskilt mycket på övergripande funktionalitet. Jag måste fortfarande ha OOo 3.3 installerat för att vissa filer ska fungera.
      OOo är ett dött projekt som det inte går att jämföra med. Dock hade jag mindre problem med att köra OOo:s betaversioner än LibO:s ”skarpa”.
      AOo kommer förhoppningsvis att släppa sin första version om någon månad. De kommer att ha en försiktigare strategi och jag är tämligen säker på att jag kommer att byta till AOo. Kontorsprogram är för viktiga för den strategi som LibO valt och jag hoppas att de kommer att hitta en bättre jämvikt mellan utvecklare och användare.

  2. Jag tycker man är tydliga med vad som är ”skarp” version och vad som är ”utvecklingsversion”. Buggarna jag stött på har varit under ”utvecklingsversionerna” och inte med de ”skarpa” utgåvorna.

    LibO kan självklart ändra sättet de släpper uppdateringar till olika plattform. För de plattform med automatisk uppdatering kan det finnas val att endast hämta senaste nya skarpa versioner. Ifall man gillar testa utvecklingsversioner ska även det ges möjlighet till.

    Nyheterna i LibreO kanske ej tilltalar dig eller något du använder dig av. Däremot finns det andra som välkomnar dom. Jag har aldrig saknat OOo 3.3 så jag vet inte riktigt varför du behöver en så gammal version för kunna använda en del filformat. För mig har stödet för diverse format bara blivit bättre och inte tvärtom.

    Vi står definitiv för olika åsikter om fri kontorsprogram. Du har sedan tidigare alltid haft en större kärlek gentemot OOo/AOo och en större pessimism gentemot LibreO. Vilket har speglats.

    Jag lär ta en titt på AOo den dagen jag ej kan arbeta med LibreO för daglig bruk. Fram till dess kommer jag hellre köra LibreO.

    • Om man använder mer avancerade funktioner i kontorsprogram springer man oftare in i buggar än om man bara använder enkla saker. Man är också mer beroende av att en fil man gjorde för något år sedan fortfarande fungerar. Många kommer dock aldrig att springa in i en enda bugg i LibO eller något annat program och då är allt gott och väl.

      På gamla OOo-tiden använde jag OOo och inte Go-oo som hade extra funktioner men också extra buggar.

      Att saker som fungerade tidigare inte längre fungerar är bland det värsta som kan hända. Det gör att ens arbete blir bortkastat. Ett sådant exempel är grafittypsnitt i LibO där de fungerar i 3.3 men inte i 3.4, vilket innebär att man måste behålla OOo/LibO 3.3 för att sådan filer ska fungera. Man tog in en ny snabbare motor i 3.4 som var på betastadiet och som inte fungerade.

      Visst finns det bra saker i LibO och man har förbättrat mycket, men det blir snett om man måste behålla 2-3 versioner av OOo/LibO och välja utifrån vilken fil det är man arbetar med.

      I princip kan inget stoppa en ny version av LibO, även om det finns bekräftade kritiska buggar som leder till dataförlust och krascher. Detta är inte OK. En skarp version ska kunna garantera att det inte finns kända fall då användarens data försvinner. Det är en sak i utvecklingsversioner, men inte färdiga program för offentlig nedladdning. Dessutom blir det meningslöst att rapportera buggar eftersom det inte leder till någon åtgärd. LibO måste ändra detta. Jag hoppas att man under första året fokuserat på utvecklingssidan för att knyta utvecklare till sig och att man framöver kommer att förstå att man även har användare som ställer litet andra krav.

      Eftersom det bara finns utvecklingsversioner av AOo vet jag inte vad jag ska tycka. Utifrån de diskussioner jag sett kommer man att ha en försiktigare strategi än LibO, vilket jag uppskattar. Släppen bestäms genom omröstning och inte av ett visst datum som för LibO.

  3. Kurdistan:
    Du skrev bl.a.

    ”Jag tycker man är tydliga med vad som är ”skarp” version och vad som är ”utvecklingsversion””

    Det kanske man är om man letar lite, även om jag själv inte hittat igen den skillnad mellan ”skarp” och ”utvecklingsversion” som du tycker man är tydlig med. Finner det dock intressant att om man via LO hemsidan väljer ”Download” hamnar man på http://www.libreoffice.org/download/

    Här anges 3.5.0 som den version man har att ladda ned. Det nämns ingenting om att det skulle röra sig om en ”utvecklingsversion”. Dessutom borde det väl rent logiskt heta 3.5.0 Beta eller Developer om det handlar om en version som inte är färdigutvecklad ännu. Vad är poängen med att släppa en ofärdig version och samtidigt ge sken av att den är färdig.

    Ännu värre blir det om man klickar på länken ”Change System, Version or Language” på nedladdningssidan. Om man där väljer t.ex. Windows och som språk Swedish hamnar man på sidan http://www.libreoffice.org/download/?type=win-x86&lang=sv

    Här kan man välja mellan LO 3.5.0, 3.4.5 och 3.3.4, men 3.5.0 står som den rekommenderade versionen. Överhuvudtaget verkar man inte vilja informera användaren om att den version som man rekommenderar är en ”utvecklingsversion”.

    Om LO skall fortsätta med att släppa ofärdiga versioner, bör man bli mer tydliga på att det som släpps är ”utvecklingsversioner” som inte är färdiga och som kan innehålla allvarliga buggar. Det är enligt min högst personliga åsikt helt fel att rekommendera användarna att ladda ned den senaste versionen om den inte är färdigutvecklad ännu.

    Om man kollar i wikin angående Releaseplan http://wiki.documentfoundation.org/ReleasePlan
    står det t.ex.

    ”Time based release trains have been shown to produce the best quality Free software. A time based release is one that does not wait for either features, or bug fixes – but is based (as purely as possible) on time.”

    Detta stämmer dåligt med verkligheten, för kvalitén på ett program blir inte högre bara för att man släpper den vid en bestämd tidpunkt oavsett om den är klar eller inte. Det är visserligen inte fel att sätta upp en tidpunkt då något skall vara klart, men då måste man också bestämma sig för om de funktioner man bestämt skall vara med också skall fungera då versionen släpps. Nu väljer man istället att släppa en ny version och ge sken av att den är färdig oavsett om den verkligen är det eller inte. Detta val är inget som LO kommer att tjäna på i längden och risken är uppenbar att LO får en stämpel på sig som programvara som ej går att lita på.

  4. Mikael
    http://www.libreoffice.org/downloadold/##download_link

    Det var ett tag sedan jag besökte deras hemsida. Dock senast jag besökte och man tryckte på ”download” kom man fram till följande länk. Nu märker jag att dom gjort det mer knepigt för sig själv. Där får åtminstone användaren hum om vilken som är utvecklingsversionen och vilken som räknas som den skarpa. Även ”release notes” visar på skillnaden.

    Återigen så förstår jag inte varför de har gömt den på det sättet. Var ej så förr. Du har rätt Mikael så som det ser ut nu är det långt ifrån uppenbart. Något man kanske borde påpeka för LibreOffice-teamet.

    Själv så gillar jag att man har bestämda tidpunkter. Det kan gå utöver på kvalitén dock om man inte gör rätt för sig från start. När jag nu varit i olika developer kanalen inom Linux och Öppenkällkod världen märker jag att fler föredrar bestämda tidpunkter. Det är väldigt få som står för ”release when its ready”. Även det sättet har sina nackdelar och fördelar.

    Jag håller dock finns det allvarliga buggar med i skarpa versionen bör man ej släppa den som ”skarp”. Om LibreOffice gör det har användare all rätt misstro LibreOffice. Själv har det aldrig hänt mig vare sig med OpenOffice för eller LibreOffice idag.

    Idag har tack vare LibreOffice har Calc och andra delar av kontors-programmet jag använder blivit bättre än under Openoffice perioden. Även den erkänt dåliga Impress är bättre än Openoffice 3.2/3.3.

    Påvel, du är en ”poweruser” och det vet jag redan om. Jag har börjat använda ”Writer” mindre än början av min utbildning. Idag är det framför allt Calc och Math som jag använder för daglig användning. Ja, Calc/Math med dess nya funktioner är värda behålla och förbättringarna som gjorts. Även Writer tycker jag har blivit bättre. Dock ska jag ej ”ljuga” har ej behövt använda det för seriös inlämning på ett tag.

    När jag väl använder Writer mer seriöst och jag märker av samma tendenser som du nämner kommer jag ta en titt på AOo.

    • Nu har du rejält fel!
      Nästan inga av de större fria källkodsprojekten med skrivbordsprogram (GIMP, InkScape, AbiWord, LyX osv) har fasta släppdatum och vad jag vet få mindre. Jag tror inte heller att projekt med icke- skrivbordprogram har fasta släppdatum. Apache släpper till exempel nya versioner efter omröstning. Det enda större projekt som har det så numera är Firefox som införde det i desperation för att möta konkurrens, vilket lett till en buggigare webbläsare.

      Det du möjligen syftar på är Linuxdistributioner där man samordnar flera delprojekt under ett paraply. Då är fasta datum vanligt, men det beror mer på projektledning än utvecklingsarbete. Linuxdistributioner är speciella eftersom det är tämligen stora projekt med en handfull aktiva utvecklare som samordnar paket från olika håll. Man har inte resurser att betatesta och låter därför användarna (en något större handfull) göra det. Det finns också en hackermentalitet där man ska kunna lösa problem på egen hand. Utvecklingen går snabbt, men många Linuxdistributioner är inte för vanliga användare utan för specialister.

      Sedan vet jag ingen annan större Linuxdistribution för skrivbordet än Ubuntu som släpper versioner med kritiska buggar på en bestämd dag. Alla andra skjuter på släpp tills man löst de värsta problemen. Att Ubuntu kan göra så beror på att man bygger på Debian som är extremt tidsokänsligt och stabilt.

      Företagen som i praktiken utvecklar LibO: Novell och RedHat har båda rötterna i Linuxvärlden och det är väl därför de har infört en extrem basarmodell (släpp snabbt och ofta, ta in all kod) som kommer att slå tillbaka. LibO är ett större projekt än att bygga en Linuxdistribution. Man har ett betydligt större ansvar än mot en handfull hackare och frågan är om de förstår vad de gett sig in på. Utvecklingen av LibO går snabbt, men är den genomtänkt?

      Det är skillnad på ”snack i developer kanaler” och i hur projekt drivs i verkligheten!

  5. Påvel, jag syftar mer på developer kanaler för Linux Distar. Jag kanske ej var tydlig i min formulering. Annars instämmer jag med dig. Bortsett från att alla stora Linux distar har fast släppdatum. Där har du nog lite fel. Dock skiljer sig det dock åt implementation. Anser tex Fedora att någon av de funktioner de vill ta med ej är redo kan de skjuta upp till nästkommande utgåva. Lika så för Opensuse. Det är väl där Ubuntu är speciell i både gott och ont. Självklart är det skillnad hur det drivs i verkligheten och vad snacket går i diverse kanaler.

    Om det är genomtänkt strategi med snabba släpp-release lär framtiden utvisa. Dock av det jag förstått har LibreOffice onekligen blivit populär. Då även stora jättar som Intel nyligen visat sin uppskattning och stöd. Det är dock bra att du är kritisk. Synnerligen när det är befogad. Jag vet att du är en flitig buggrapporterare.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: