Mar 182012
 

Flattr this!

Ett av de få sätt som finns för att spåra tankeutbyte från förr i tiden är bevarade brevväxlingar. Genom sådana får man insikt i vilka problem forskare ställdes inför, hur de resonerade för att lösa dem och hur akademiker umgicks.

En sådan brevväxling är den mellan den svenske riksantikvarien Carl Birger Rutström (1758–1826) och den danske professorn i Litteraturhistoria och chefen för universitetsbiblioteket i Köpenhamn Rasmus Nyerup (1759–1829).

Rutström och Nyerup höll varandra underrättade om kulturella tilldragelser i respektive land. De bytte böcker och diskuterade sina specialområden fornforskning och norrön litteratur.

Förutom detta delade de ett stort intresse för god mat och bytte recept. Rutström avslöjade bland annat sitt recept på dillkött. För den som vill laga mat som på 1820-talet publicerar jag här Riksantikvarie Rutströms recept:

 

Dillkött

Härtill till tages hälst framfjerdedelen af ett får lam eller en kalf, bringbenen ihugges här och där, på det köttstycket måste blifva böjligt; och om bringan är stor, kan bakbenet bortskäras. Sedan lägges köttet i kokkärlet och så mycket vatten tillslås att intet mera under kokningen behöfver tillspädas; litet salt ilägges; och så snart köttet väl uppsjudit, borttages skummet. Då lägges, till en framdel af kött, en god handfull grön dill, som är väl ränsad från ogräs – i brist af grön dill tages torkad, då de grofva stjelkarna medfölja; ty torkade hysa de den starkaste dillsmaken. Nu saltas äfven köttet efter smak, och kokas sedan med lock på jämn eld, tills det blifver mört, då icke stort mera spad bör återstå, än det som gifves till köttet – Det anrättas då på sitt fat och öfver strös med fin grön dill, spadet silas upp uti en skål och gifves, jemte ättika, vid bordet till köttet.

Mat är också kultur!

Man kan undra hur många sådan här vetenskapliga tankeutbyten som kommer att finnas bevarade från vår tid med e-post och telefonsamtal som främsta kommunikationskanaler.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: