maj 272012
 

Flattr this!

Vi lär oss på olika sätt. En del tycker bäst om att plöja manualer, andra att fråga på forum och en del att se saker framför sig.

Det finns en delsida med instruktionsvideos för LibreOffice på Youtube. Filmsamlingen är ännu inte så stor, men tanken är att den ska växa.

Den händige pedagogen kan lägga upp filmer som visar hur man gör saker i LibO och hjälpa andra att komma rätt!

maj 242012
 

Flattr this!

Linux är ett fritt operativsystem. Det innebär att man kan ändra i det som man vill. Litet duktigare användare kan stuva om mer genomgripande och göra egna så kallade distributioner. De vanligaste distributionerna är LinuxMint, Ubuntu och så vidare.

Det finns hundratals distributioner och det är svårt att veta var man ska börja. För den som vill testa Linux finns en bra hemsida: Distrowatch som listar de flesta distributioner med recensioner och nyheter. Till höger finns en lista med de populäraste distributionerna. Mitt råd är att som nybörjare välja någon av de fem översta, om man är extra mycket nybörjare väljer man den allra översta. Det ger en god start in i Linuxvärlden och ett bättre sätt att använda sin dator!

 

Distrowatch ger ett grovt mått på olika Linuxdistributioners popularitet. De populäraste brukar vara de mest tillgängliga

 

Det finns flera hundra Linuxdistributioner, de flesta seriösa och en grupp utvecklare kan ha lagt ner tusentals timmar för att få allt att fungera. Det finns också andra, mer specialiserade, distributioner med glimten i ögat. Jag har testat tre sådana distributioner.

 

Justin Bieber Linux

Jag var för gammal för att veta vem Justin Bieber är innan jag hittade Justin Bieber Linux. Jag trodde att James Dean var den siste tonårsidolen, men nu finns det alltså en till.

Justin Bieber Linux (Biebian) bygger på Pupylinux och är därmed minimalistisk och går att köra live från ett litet USB-minne.

 

Biebian fungerar bra från ett USB-minne och har de flesta program man behöver

Distributionen fungerar riktigt bra, men marknadsföringen är ännu bättre:

 

 

 

Reklamen har lett till att Justin Bieber Linux har blivit största operativsystem på Öland där pingstpastor Gren har delat ut gratis USB-minnen med Biebian för att snabbt boota sin församling.

 

Betyg: 4,5/5. Det är lätt att tycka om Biebian! Jag hoppas utvecklarna snart släpper en ny version med uppdaterade programversioner, men å andra sidan måste de kanske då också uppdatera Justin Bieber? Han kommer inte att förbli en bildfager yngling, utan är snart en medelålders gubbe med ölmage. Det gäller alltså att köra hårt med Biebian innan det är för sent!

 

Hannah Montana Linux

Jag visste inte heller vad Hannah Montana var, om man använder Linux lär man sig nya saker hela tiden.

Hannah Montana Linux bygger på en litet äldre version av Kubuntu och erbjuder egna ikoner och skrivbordsbakgrund. Kanske är arbetsmiljön litet för puttenuttig för min smak.

 

Skrivbordet i Hannah Montana Linux är poppigt i lila

 

Till Hannah Montana Linux medföljer en speciell uppsättning ikoner som ytterligare förgyller ens vardag. Men varför står det Ubuntu nere till vänster? En klar miss av utvecklarna!

 

Betyg: 3/5. Litet åldersstiget Kubuntu, litet småmissar och kanske litet för poppigt för genomsnittsanvändaren.

 

Ubuntu Satanic Edition

Detta är nog den mest seriösa av de tre distributionerna. Satanic Edition bygger på Ubuntu men med egna ikoner och andra utsmyckningar samt hårdrock (djävulen har den bästa musiken och operativsystemet!).

 

Då man startar Ubuntu Satanic Edition får man en vision av sin framtid

 

 

Även Ubuntu Satanic Edition har egna ikoner som ger den rätta känslan

 

 

OpenOffice blir mörkt, men det finns tips för hur man kan fixa det, bland annat här på bloggen

 

Den nuvarande versionen bygger på Ubuntu 11.04 och enligt hemsidan verkar det som om utvecklarna fått nog på grund av Ubuntus nya skrivbordsmiljö Unity. Kanske debatterar man om man ska använda Gnome-(s)hell eller forka Unity och utveckla ett eget Disunity?

Betyg: Dra åt h-lv-t-!

 

Detta är som sagt litet speciella distributioner, kanske inte alltför seriöst menade, men roliga att ta del av. De visar på sitt sätt styrkan med ett fritt operativsystem. Man kan påverka hur ens arbetsmiljö ska se ut och bestämma hur ens dator ska fungera.

maj 222012
 

Flattr this!

Den senaste stora nyheten inom fri programvara torde vara att det har släppts en ny version av bildredigeringsprogrammet GIMP.

Jag är inte tillräckligt avancerad på att hantera bilder (eller ser mig i alla fall inte som det) för att ge en djuplodande recension eller mer avancerade tips.

Den stora nyheten alla lägger märke till är att det går att få bort det tredelade fönstret (Fönster -> Single Window mode).

 

GIMP 2.8 Bättre än någonsin! Jag vet ännu inte om jag föredrar ett eller tre fönster...

 

Jag har sett att alla förståsigpåare direkt har kastat sig över GIMP och sågat det vid en jämförelse med Adobe Photoshop.

Jag har inte använt Photoshop sedan CS2 så jag har inget aktuellt att jämföra med. GIMP 2.8 är bättre än CS2 men jag förutsätter att senaste Photoshop är mycket bättre.

 

Fel Fråga

Frågan är som vanligt då proffstyckare är i farten felställd. Den rätta frågan är om GIMP klarar av att utföra de uppgifter man behöver utföra.

För min del använder jag GIMP som mitt huvudsakliga bildredigeringsprogram för professionell och halvprofessionell bildredigering. Jag inser att det finns dem som måste ha Photoshop, antingen för att de behöver vissa funktioner som inte finns i GIMP, att de är mer avancerade användare än jag, eller för att de arbetar i en miljö där Photoshop har monopolställning och alla bilder skickas i Photoshopformat.

 

Mitt senaste lilla "stordåd" i GIMP att få till guldtext på försättsbladet i en bok. Jag är absolut inget helylleproffs på bilhantering, men klarar allt jag behöver göra och mer därtill i GIMP

 

Om sanningen ska fram är det nog ganska få som platsar i dessa kategorier:

  1. GIMP har fler funktioner än jag och alla i min bekantskapskrets behöver.
  2. I min bekantskapskrets kommer folk (även lyckliga ägare av Photoshop) till mig för att få hjälp med att redigera bilder. Det borde innebära att man inte per automatik blir bättre på att fixa bilder genom att använda Photoshop. Detta tycker jag är litet konstigt eftersom alla förståsigpåare menar att allt blir bättre med Photoshop.
  3. Filformat används regelmässigt för att låsa in användare. Den enda bransch där Adobes produkter verkligen har en ställning där andra program är uteslutna är inom grafisk industri. Det kanske är någon procent av befolkningen som arbetar i den, de riktiga proffsen på bildredigering. Jag skickar tryckoriginal till tryckerier gjorda i GIMP. Att de är utbildade på Photoshop, använder Photoshop för att öppna mina filer och Photoshop för att underlätta sitt arbetsflöde (vilket inte alls behöver vara fallet) rör inte mig. Proffs har andra behov än jag och har sitt arbete organiserat på ett annat sätt.

 

Att köpa Lycka…

Den stora attraktionskraften hos Photoshop är istället dess oslagbara pris. På Pricerunner är bästa pris 9275 kronor vilket är 9275 kronor mer än GIMP.

 

Photoshop är 9275 kronor dyrare än GIMP, har en begränsande licens och låser in användare med ett proprietärt filformat...

 

 

Pengar kan som bekant köpa lycka och om man blir lycklig av att betala 9275 kronor för Photoshop tycker jag definitivt att man ska göra det.

Om jag hade så mycket pengar skulle jag ge utvecklarna av GIMP 500 kronor och lägga resten på vin kvinnor och sång. Jag är säker på att jag (och utvecklarna av GIMP) skulle bli lyckligare än Photoshopägaren!

 

 

GIMP går att ladda ner här.

Här finns ett tips för hur man lägger till något hundratal skript med olika effekter.

För *buntu-användare finns här ett tips för hur man installerar ett extra förråd med GIMP 2.8 samt ett tips för hur man lägger till ytterligare effekter (gimp-plugin-registry).

 

 

 

maj 152012
 

Flattr this!

Nu finns ett antal manualer för Libreoffice. För Writer och Draw täcker de version 3.4 och för övriga moduler version 3.3. Med den takt som det släpps nya versioner av LibO får man räkna med att dokumentationen halkar efter. Det allra mesta är sig likt mellan versionerna och om man har lärt sig grunderna är det enkelt att ta till sig nyheter.

Manualerna är på engelska, men har många bilder på hur man går och är enkelt skrivna.

Manualerna innehåller massor av tips på hur man får till avancerade saker och är en guldgruva för den som verkligen vill lära sig LibreOffice.

Man kan ladda ner manualerna gratis.

Alternativt kan man köpa pappersböcker för en billig peng. Genom att köpa manualerna stöttar man LibreOffice och arbetet med att dokumentera programmet.

maj 122012
 

Flattr this!

En läsare mailade mig häromdagen om att det ibland ser konstigt ut då man klistrar in saker i Writer. Mailadressen jag fick fungerade inte och därför kunde jag inte svara. Därför svarar jag med ett inlägg.

Antag att du vill klistra in en textsnutt från Wikipedia i ett dokument. Man markerar och kopierar texten som vanligt i sin webbläsare (CTRL+C) eller kopiera i högerklicksmenyn.

 

Textavsnittet från Wikipedia som vi vill klistra in i ett Writerdokument

 

Därefter klistrar man in det i Writerdokumentet. Om man använder vanlig inklistring (CTRL+V) ser texten underlig ut.

 

Texten ser konstig ut. De understrukna orden är hyperlänkarna i Wikipedia som finns kvar. Även andra formateringar och textattribut kan sitta kvar och ställa till med problem utan att man ser dem

 

Det beror på att formateringarna från ursprungsdokumentet, i det här fallet Wikipedias webbsida, finns kvar.

Om man istället väljer: Redigera -> Klistra in innehåll  (CTRL+SHIFT+V) kan man få upp flera alternativ.

 

 

Det bästa i det här fallet är att välja Oformaterad text. Då tar Writer bort formateringar och texten ansluter till texten i dokumentet.

 

Den inklistrade texten får samma formatering som den omgivande texten i Writerdokumentet och man kan börja redigera den direkt

 

Nu går det knappt att se var den inklistrade texten börjar och slutar.

 

Jag försöker i mån av tid och kunskap svara på frågor. Vill man ha snabba och bra svar av erfarna användare ska man ställa frågan på OpenOffice användarforum. Tyvärr finns inget användarforum på svenska…

 

maj 092012
 

Flattr this!

En av utvecklarna av Calligra blev litet sur över min recension av Calligra Words. Särskilt mitt påstående om att Words drar in ett par hundra MB beroenden i en icke-KDE miljö:

 

Eftersom det är ett KDE-program fungerar det bäst i den miljön. I Gnome drar man in ett par hundra MB KDE-beroenden.

 

RAM och Hårddiskutrymme

Jag borde kanske ha uttryckt mig tydligare och en del av meningen försvann i översättningen till engelska. Jag avsåg paketberoenden som följer med vid installation av Words utanför KDE. Det vill säga hårddiskutrymme. Bloggaren tolkade det som att jag avsåg avtryck i RAM-minnet.

KDE-program fungerar lika bra i Gnome eller andra skrivbordsmiljöer som i KDE. Jag har aldrig störts av eller ens tänkt på att de slukar RAM-minne och de fynd som bloggaren gör att de drar under 50MB stämmer säkert. Eftersom RAM-minne räknas i GB är detta en låg siffra.

Då missförståndet är utrett blev jag litet nyfiken, hur mycket diskutrymme kräver Words i olika skrivbordsmiljöer?

 

Kubuntu

I Kubuntu 12.04 kräver Words knappt 36MB hårddiskutrymme. Detta inkluderar svenska språkfiler, samma som i alla installationer nedan. Det är fullt rimligt för ett kompetent ordbehandlingsprogram.

 

I Kubuntu är alla KDE-beroenden på plats och att installera Words kräver inte mycket plats (notera att bilden är tagen i Synaptic, ett GTK-program som dragit in en massa GTK-beroenden. Bilden blev mer pedagogisk i Synaptic jämfört med Muon...)

 

Ubuntu

I min lilla experimentinstallation av Ubuntu 12.04 behöver Calligra Words 328MB diskutrymme. Detta är siffran jag avsåg och siffran är i själva verket högre än vad jag skrev i recensionen.

 

I Ubuntu drar man ner en massa KDE-beroenden (125) och installationen av Words blir nästan tio gånger så stor som i Kubuntu...

 

Som en jämförelse kräver AbiWord drygt 31MB diskutrymme, litet mindre än Words i Kubuntu.

 

Som en jämförelse behöver AbiWord bara drygt 31MB diskutrymme

 

AbiWord har litet färre funktioner än Words så denna siffra är också helt acceptabel.

KDE-program har många gemensamma bibliotek och om man installerar hela Calligra kontorspaket tar det 494MB diskutrymme, vilket är mindre än om man installerar hela LibreOffice.

 

Hela Calligra Office behöver knappt 500MB diskutrymme

 

Den som vill ha mycket funktion per MB hårddisk bör därför installera hela Calligra. Om man installerar ytterligare KDE-program sjunker andelen KDE-beroenden och om man tar bort motsvarande GTK-program är det frågan om ens samlade program behöver större utrymme.

 

Hårddiskutrymme…

Diskutrymme och stora programinstallationer kan för en vanlig användare vara viktigt i främst två lägen:

  1. Om man har en liten hårddisk
  2. Om man har en långsam Internetuppkoppling och har svårt att ladda ner paket

Moderna datorer har enorma hårddiskar och i Sverige har de flesta tillgång till snabbt Internet på ett eller annat sätt. För de flesta finns därför inget giltigt skäl att inte använda Calligra Words.

Jag tycker att diskussionen om KDE/QT kontra GNOME/GTK i Linux är överspelad. Båda typerna av program fungerar som regel utmärkt oavsett skrivbordsmiljö och är tillräckligt snygga. Några hundra MB extra systemfiler är sällan ett problem och är underordnat att använda sina favoritprogram. Skulle jag börja använda Ubuntu igen skulle jag ha svårt att vara utan Kile, Okular och K3b och jag har Synaptic installerat i Kubuntu.

Kanske lät jag därför frågan om hårddiskutrymme få för stort utrymme i recensionen och i denna uppföljare.

 

Åter till Words!

Det bästa bloggaren skriver är att många av de buggar jag råkade ut för i Calligra Words håller på att åtgärdas. Även om Words i dagsläget inte är riktigt färdigt tror jag att det relativt snabbt kan bli ett mycket gångbart alternativ. Jag har det fortfarande installerat och använder det nästan dagligen. Dessutom kommer jag att testa fler av Calligraprogrammen!

maj 042012
 

Flattr this!

Jag letar efter ett nytt ordbehandlingsprogram. Eftersom jag gått över till LyX för svåra, snygga och långa texter och FocusWriter för enkla, har LibreOffice Writer kommit på mellanhand. Det enda jag använder det för är egentligen då jag skriver texter som jag lämnar till andra. Ordbehandlingsvana har svårt för LaTeX och .txt filer från FocusWriter är litet för simpla för till exempel en artikel. Writer har blivit för stort och jag spanar efter något litet lättare. Är Calligra Words det program jag letar efter?

 

Calligra

I nya Kubuntu 12.04 finns äntligen första versionen av Calligra, KDE:s kontorssvit. I det ingår ordbehandlingsprogrammet Words som jag ivrigt har testat. Calligra var en av de nyheter i (K)ubuntu 12.04 som jag mest såg fram mot. Hur pass bra är Words och kan det ersätta Writer?

Calligra är en fortsättning på KOffice och Words en fortsättning på KWord, men man har gjort om mycket och det har tagit ett och ett halvt år att få fram en version. Det är en liten grupp utvecklare som arbetar i projektet och givetvis kan man inte ställa omänskliga krav.

Calligra finns i huvudsak för Linux. Det finns en experimentell version för Windows. Tanken är att det ska finnas för fler operativsystem, men där är man inte ännu. Eftersom det är ett KDE-program fungerar det bäst i den miljön. I Gnome drar man in ett par hundra MB KDE-beroenden. Programmet har en bra svensk översättning som dock behöver en viss finputsning.

En liten reflektion är att det i Ubuntu 12.04 är version 2.4.0 av Calligra som finns. Det finns redan en buggfixversion, 2.4.1. Jag hoppas att man antingen backportar Calligra allteftersom, eller att någon sätter upp en PPA, eftersom, som vi ska se, det finns en och annan bugg att rätta till.

 

Words…

Då Words startar kan man välja att öppna ett nytt dokument från malldokument eller välja från en lista med nyligen använda dokument. Inget revolutionerande, men ett smart sätt att komma igång.

 

Man kommer snabbt och smart igång i Words!

 

 

Utseende

Calligra har som standard skrivytan till vänster, sparsmakade menyer upptill och stora paneler med olika inriktning till höger. Det mesta sköter man från panelerna. Det finns paneler för olika funktioner och man växlar mellan dem när man skriver, ritar eller arbetar med layout. Det fungerar, även om det är ovant.

 

 

Man kan välja att dölja panelerna och får då en fantastiskt ren arbetsyta.

 

Om man tar bort alla paneler får man en ren arbetsyta. Eftersom många funktioner bara behövs då man redigerar kan man skriva texten i en ren miljö och plocka fram paneler då man redigerar.

 

Möjligheterna man har att utforma arbetsmiljön är väldigt bra i Words och hela Calligra, väl i klass med eller bättre än i andra ordbehandlingsprogram.

Man kan till och med koppla loss paneler och göra dem flytande eller placera dem vid en annan kant. Kanske är detta mer användbart i ritprogram där man kan behöva ha många funktioner tillgängliga, men det är onekligen en finess.

 

Words med flytande paneler på mitt KDE-skrivbord!

 

Det finns många funktioner på panelerna, men de förklaras dåligt av verktygstips eller hjälp och knapparna är långt ifrån intuitiva. Det tar ett tag att förstå hur man gör saker och hjälpfunktionerna behöver förbättras.

 

Det är inte lätt at förstå vad knappar, rutor och pilar betyder på panelerna

 

Nu hänvisas man till Calligras engelska hemsida med väldigt litet information. Att bygga ett kontorsprogram är mer än programmering. Det behövs en större infrastruktur som Calligra inte har. Det bästa stället för att få hjälp verkar vara Calligras forum.

Calligra är rappt och fungerar oftast bra. Funktionsmässigt ligger man långt efter Writer, men man har nischer där man är klart bättre än Writer. Ett sådant är layoutfunktioner. Man kan flytta runt bilder medan texten flödar runt.

De flesta vanliga funktioner finns: sidhuvud, sidfot, automatisk innehållsförteckning, kolumner, sidnummer etc. Words är en i stort sett komplett ordbehandlare med en del extra godis som att man kan koppla upp sig mot Google Docs direkt i programmet och exportera som PDF. Man har som regel färre alternativ och inställningsmöjligheter i Writer, vilket inte alltid är en nackdel.

Det finns ingen koppling till Zotero eller annan extern referenshanterare. Istället finns det en inbyggd referenshanterare. Den liknar BiBTeX, men man kan inte importera poster utan måste knacka in dem i varje dokument. Detta är en klar nackdel om man skriver akademiska texter.

 

Den inbyggda referenshanteraren påminner om BiBTeX, det vill säga robust, men litet föråldrad. Det hade varit bra om man kunde koppla Words till till exempel Zotero.

 

Så långt har jag mest beröm för Words. Det är ett rappt och elegant, i huvudsak välfungerande program.

 

Det finns dock flera problem…

 

Rättstavning

Rättstavning har så många fel att hela modulen måste få en översyn.

1. Rättstavning syns först då man börjar arbeta i ett stycke. Först då markeras felstavade ord med en röd linje. Det gör det omöjligt att fånga felstavade ord då man bara bläddrar i en text.

2. Lägga till ord fungerar inte. Om man lägger till ett ord i ordlistan markeras nästa förekomst fortfarande som felstavad och man erbjuds ersätta med det tillagda ordet.

 

Man kan inte begära att ett egennamn som Esaias finns i en rättstavningsordlista. Däremot borde man kunna begära att om man lägger till det borde det markeras som rättstavat och man borde inte få valet att ersätta ett felstavat Esaias med ett rättstavat Esaias.

 

3. Ibland blir nästan alla ord felmarkerade men samma ord föreslås som rätt alternativ.

 

En sista anmärkning mot rättstavningen i Words: hur kan ett halvt ord vara felstavat? Jag har aldrig sett något liknande!

 

Bokstäver och tecken

En del saker fungerar inte: Apostrofer och tyskt ü. Det går inte att sätta ut de diakritiska markeringarna. Sådant gör att texter inte ser bra ut och förtar värdet av Words som ordbehandlare och layoutprogram.

Detta fungerar nu som det ska!

 

Underliga sidbrytningar

Vid sidbrytningar blir raderna konstiga. De bryts halvvägs och rättas inte till förrän man börjar justera texten vid sidbrytningen. Detta kanske är mer ett irritationsmoment, men om man vill vara ett layoutprogram är det viktigt att sidor uppdateras rätt och att saker hamnar i WYSIWYG-läge.

 

Sidbrytningar blir konstiga. Det blir tomrum och raderna går inte ända ut

 

 

Hoppig arbetsyta

Då man arbetar på vissa ställen i ett dokument, framför allt, som det verkar, sista sidan, hoppar texten varje gång man knackar in en bokstav. Det är mycket irriterande och efter en stund känner man sig sjösjuk. Liksom med sidbrytningarna sätter jag ett frågetecken för hur sidor uppdateras.

 

Filformat

Words öppnar de flesta vanliga filformat (.doc, .docx, .odt, .rtf osv). Importfiltren för OOXML (.docx) lär vara de bästa tillgängliga (tack vare NOKIA). Stödet för ODF verkar vara starkt. Det finns dock flera problem. En märklig detalj är att om ett dokument använts i Words är Visa Ändringar påslaget då det öppnas i Writer. En annan svaghet är att alla formatmallar inte förs över i dokument skapade i Writer då de öppnas i Words.

 

Ett dokument i LibO Writer. Den indragna texten har en egen formatmall "Citat"

 

 

Samma text i Words. Formatmallen "Citat" har döpts om till Quotation och helt bytt utseende. Dessutom bryts sidan fel

 

Detta visar att det finns saker som inte är som de ska och som gör det svårt att växla mellan program.

Words sparar bara som .odt. Får man en fil i .doc eller .docx måste man spara den som .odt. Det blir ofta problem med att konvertera filer och man kan inte räkna med de ser likadana ut om man byter filformat.

Även om jag förordar ODF, finns det givna tillfällen då man behöver kunna spara i andra filformat och det är bra att kunna returnera en fil i samma format man fick den i.

 

Layoutfunktioner

En av styrkorna i Calligra blir tyvärr också en svaghet. Man kan sätta in bilder och annat innehåll direkt i dokument och flytta och formatera sömlöst. Words blir ett enkelt layoutprogram betydligt enklare att arbeta med än Writer.

 

Words har spännande funktioner för layout och notskrift

 

Nackdelen är att funktionerna är dåligt utbyggda. Att till exempel skriva en akademisk uppsats med numrerade figurer fungerar inte särskilt väl eftersom, vad jag kan se, det saknas automatisk (och manuell) figurnumrering.

Jag tror att om det ska vara meningsfullt att ha layoutfunktioner måste de fungera och vara tämligen avancerade. Annars är risken stor att man halvvägs in i en arbetsuppgift upptäcker att verktygen inte räcker till och att man måste göra om arbetet i ett annat program, I så fall hade man lika gärna kunnat vara utan verktygen från början.

Trots allt tycker jag att layoutfunktionerna är spännande och hoppas att man bygger vidare på dem! De ger Words en egen prägel.

 

Saker som jag saknar

Jag vill inte rada upp en önskelista och det är ingen mening om Words blir en koloss som Writer eller MS Word. Några saker tycker jag dock hör hemma i ett modernt ordbehandlingsprogram:

1. Automatisk spara funktion helst med ett återställningssystem. Förr eller senare kraschar ens dator eller man själv och då kan det vara guld värt med en extra säkerhetsnivå.

2. Automatisk ordkomplettering. Detta finns i Writer och när man lärt sig använda den saknar man den.

 

Litet funderingar

Words saknar viktiga funktioner och flera andra är buggiga eller är svåra att begripa. Jag fick programmet att krascha då jag rotade bland layoutfunktionerna, vilket visar att Words är en .0 version eller publik beta för att sondera vad som måste förbättras.

Ett problem tror jag är att man försökt ta en för stor tugga. Words vill vara litet av allt: ordbehandlingsprogram, ritprogram, tonskrivarprogram men det är i nuläget inte superbra på något.

Därmed inte sagt att jag tycker illa om Words. Det är roligt att arbeta i och det allra mesta fungerar. Dessutom behövs Words och hela Calligraprojektet.  OOo:s kodbas är från 1990-talet och delar av programmet är skrivet för DOS vilket begränsar hur mycket det går att utveckla. Koden är gammal, oöverskådlig och ändrar man på ett ställe blir det en bugg någon annanstans. Det finns en gräns för hur många funktioner man kan (och bör) lägga till. Särskilt med LibreOffice tycker jag att nya funktioner ibland är kosmetiska och även har introducerat buggar eller problem. Kanske börjar man nå en gräns för hur mycket programmet tål att utvecklas?

Calligra har en modernare och enklare kodbas och det finns alla möjligheter att utveckla vidare.

Words är i grunden ett bra program som inte är färdigt. Jag hoppas att det fortsätter utvecklas och att man kan höja tempot (locka fler utvecklare) så att det inte dröjer åratal mellan versionerna. Ett gott tecken är att man fått in flera studenter till Googles Summer of Code där jätten sponsrar utveckling av fri programvara.

Words är ett i huvudsak välfungerande lättare ordbehandlingsprogram med många, kanske inte så svåra, men irriterande, ibland mycket irriterande, buggar. Funktioner känns ibland bara halvvägs utvecklade och många saker behöver ses över. Kanske har man velat för mycket och gett Words många funktioner utan att fundera igenom hur användare arbetar eller göra allt färdigt. Words har stor potential som inte är utnyttjad.

Just nu är Words inte tillräckligt bra. Låt oss hoppas att programmet så småningom kommer att bli det eleganta ordbehandlingsprogram som det har alla möjligheter att bli!

maj 012012
 

Flattr this!

I slutet av förra veckan släppte Canonical senaste utgåvan av Ubuntu med varianter. Det har varit en bråd helg med uppdateringar och installation.

Jag skrev för några dagar sedan att jag inte står ut med gränssnittet i Ubuntu, Unity. Jag tycker dock att man ska testa Ubuntu och ge Unity en rejäl chans. Saker behöver inte vara dåliga bara för att de är annorlunda. Ubuntu är ett modernt operativsystem och alla är som tur är inte lika konservativa som jag. Canonical har satsat stort på Unity som är finputsat. Det finns de som tycker Unity fungerar väldigt bra och det finns bra delar som inspirerat mig i hur jag organiserar mitt skrivbord. Det bästa sättet att bilda sig en egen uppfattning är att testa!

Om man inte kan med Unity kan man välja någon *buntuvariant. Så här har jag gjort med mina tre datorer:

 

Kubuntu

På mina två huvudsakliga arbetsdatorer, en stationär och en bärbar, har jag installerat Kubuntu. Kubuntu använder skrivbordsmiljön KDE som är ganska tung men mångsidig.

KDE har gått åt andra hållet jämfört med Unity och Gnome Shell. Unity och Gnome har skurit ner på inställningsmöjligheter medan man i KDE har ett överflöd av möjligheter. Jag har till exempel fyra skrivbord med verktyg för olika arbetsuppgifter. KDE är en avancerad miljö där man upptäcker ständigt nya möjligheter.

 

Ett av mina skrivbord organiserat som "Sökning och Programstart" i Kubuntu. Mina vanligaste program öppnar jag med ett musklick, alla ndra med två, slå det Unity!

 

Jag har tagit intryck av Unity genom att ge mina vanligaste program tangentbordsgenvägar SUPER+1, SUPER+2 osv.

Kubuntu har inte fått samma omvårdnad av Canonical och det är litet rått. Det bästa som hänt på länge är att företaget Blue System, som även sponsrar LinuxMintKDE och Netrunner som bygger på Kubuntu, har gått in som sponsor. Jag tror att Kubuntu kommer att vinna mycket och förhoppningsvis blir resultatet en eller flera finputsade KDE-distributioner.

 

Xubuntu

På en drygt fyra år gammal bärbar dator som jag har som reserv har jag installerat Xubuntu 12.04. Med fem års support är det det sista OS som går in i datorn innan den pensioneras. Jag hade tänkt köra Ubuntu på den, men Unity var för trögt. Trots att Unity är minimalistiskt kräver det mycket datorkraft. Xubuntu har skrivbordsmiljön XFCE som är helt OK men inte så kraftfull. Den är konservativ och hemtam.

 

Mitt Xubuntu skrivbord! XFCE har det man behöver och är en konservativ arbetsmiljö. I nederkanten har jag en dold panel som fungerar som docka.

 

Även här har jag tagit intryck av Unity. Jag tycker texten i menyerna är för liten och svåra att bläddra i. Därför har jag installerat Synapse som använder samma teknik för att starta program som Unity. Jag startar program och söker filer med CTRL+SPACE och några bokstäver. Jämfört med den stora Dashen i Ubuntu, som inte har någon information man behöver, är den lilla programstartaren bättre.

 

Med Synapse startar man program och öppnar filer som i Ubuntu. Man slipper dock den förfärliga Dashen!

 

LinuxMint

Om man inte tycker att någon av *buntuvarianterna passar (Det finns fler: Lubuntu, Ubuntu studio, Mythbuntu och Edubuntu) kan man vänta några veckor på LinuxMint som bygger på Ubuntu. Mint är konservativt och erbjuder flera skrivbordsmiljöer men har inte hoppat på Unitytåget.  Mint har på sätt och vis blivit Ubuntu för skrivbordsdatorer. Jag råder numera folk som vill testa Linux att prova LinuxMint och inte Ubuntu.

 

Kanske ligger Ubuntus förtjänst mindre i de vilda designexperimenten, än att man är bas för andra Linuxdistributioner?

 

Vilken distribution och skrivbordsmiljö man än väljer får man ett operativsystem i absolut toppklass. Alla är gratis och skeppas med tusentals program i toppklass. Man är igång att arbeta efter en timme och allt fungerar perfekt för mig (nåja, ett mindre problem med att få igång Flash…). Linux och *buntu har gjort enorma framsteg sedan jag gick över till Linux på skrivbordet för några år sedan. Jag glad över att jag kör Linux och kan välja hur jag vill arbeta.

Jag har haft en mycket trevlig helg!