jul 312012
 

Flattr this!

här i OS-tider kan det vara värt att fundera över hur man idrottade förr i tiden.

Universiteten var under tidigt 1800-tal viktiga utbildningscentra för andlig och kroppslig fostran. Man började fasa ut universitetens dansmästarna till förmån för fäktmästare. Anledningen var att man plötsligt ansåg att det var omanligt att dansa. Detta är svårt att förstå eftersom alla studenter var män och därmed fanns det bara manliga danspartners.

 

Pehr Henrik Ling

I Lund blev skalden Pehr Henrik Ling, den svenska gymnastikens fader, fäktmästare. Hans vänner kallade honom: ”en lika besynnerlig som snillrik man”. Alla andra ansåg att han hade en skruv lös. Han blev medlem i Götiska förbundet och hamnade omgående i gräl om på vems tomt Asken Ygdrasil hade vuxit.

Medan grälen pågick i Götiska förbundet blev gymnastik ett stående inslag för universitetsstudenterna. Bilden visar hur det gick till. Lings egen bygelhäst finns bevarad på Kulturen i Lund.

 

Bild i instruktionsbok från sent 1700-tal om hur man hanterar en bygelhäst. Lägg märke till att hatten alltid måste sitta kvar!

 

 

Idrottsskador

Idrottsskador var långt ifrån okända. Antikvitetsintendenten Nils Henrik Sjöborg fick på 1820-talet svåra smärtor i vänstra knäet och fick gå med kryckor: ”jag ådrog mig [skadorna] under julnöjen, genom solo-dans, gymnastik, balanceringar och slika upptåg”. Dessa aktiviteter hade han ägnat sig åt tio år tidigare då han hade varit professor i Historia i Lund. Om han hade levt idag hade han säkert fått sitt onda knä erkänt som arbetsskada. På 1800-talet fick han släpa sig fram med kryckor.

 

Exercis

Bilden på bygelhästen visar att gymnastik hade sitt ursprung i militära övningar. En uppskattad träning bland studenter var militärexercis. Studenterna var visserligen frikallade från militärtjänstgöring och behövde inte riskera livet under Sveriges fälttåg under Napoleonkrigen, men vapenövningarna kunde kombineras med alkohol och diverse upptåg och blev därmed ett roligt avbrott i studierna.

Akademiker, alkohol och skarpladdade vapen är givetvis en livsfarlig kombination. Den blivande prästen och arkeologen, Uppsalastudenten Johan Haquin Wallman lyckades med konststycket att skjuta sig själv, en stor bedrift när man betänker hur otympliga dåtidens musköter var: ”Jag har nu i 14 dagar varit sängliggande. För så lång tid sen skjöt jag i våda ett stort bösseskott i min vänstra arm”.

Man kan fråga sig om dagens idrottande med elitsatsningar, doping och enorma pengar är sundare än de gymnastiska övningar man bedrev under tidigt 1800-tal.

jul 292012
 

Flattr this!

Häromdagen skrev jag om mina intryck av Microsofts ena mjölkko, Microsoft Office 2013. Nu har jag testat även Microsofts andra mjölkko Windows, som snart kommer i ny förpackning, Windows 8. Det är testversionen av denna jag tittat på.

Man kan ladda ner en förhandsversion som lär vara tämligen stabil och fullständig. Det är väl en releasekandidat som Microsoft vill ha gratis hjälp att testa.

Jag testade i Virtualbox eftersom jag inte har någon ledig dator och Microsoft anser att Windows är det enda operativsystemet och Windows brukar uppföra sig illa om man installerar det i dualboot. Det klarar inte av att läsa Linuxpartitioner och bootloadern kan flippa ur.

Omedelbart sprang jag in i en kritisk bugg. Jag ombads ange en kodnyckel! Man ska givetvis inte behöva ange någon kodnyckel för att installera ett operativsystem, särskilt om det är en ofullgången testversion. Eftersom kravet var oeftergivligt är testversionen av Windows 8 defekt och det är bara att hoppas att Microsoft åtgärdar buggen innan man släpper Windows 8 skarpt.

Kodnyckeln finns på Microsofts nedladdningssida och då jag knackat in den hostade installationen igång. Under installationen visas en tråkig och tämligen ful svart bild med texten ”Windows”, ingen information eller uppräkning av nyheter, vilket hade varit bra för ovana Windowsanvändare som jag.

 

 

Det kanske inte är så många nyheter utan mest konserverad gröt som vanligt.

 

Sedan hände ingenting…

 

Windows 8 blev aldrig installerat.

 

Skam den som ger sig! Jag började om med en ny virtualbox och den här gången gick det bättre, en liten animation snurrade igång under ordet Windows och Windows gjorde enheter klara att användas, vilket lät hoppingivande!

 

 

Sedan hände ingenting…

 

Längre än så kom jag inte. Efter ett tiotal försök att installera gav jag upp. Jag slösade bort en hel kväll på att testa Microsofts senaste underverk.

Jag tror säkert det går att installera Windows 8 och sannolikt även i Virtualbox. Jag har sett sådana rapporter på Nätet. Jag kanske inte har rätta knycken, eller måste försöka fler gånger.

Å andra sidan brukar jag testa operativsystem nästan varje vecka i Virtualbox och det brukar fungera. Om en Linuxdistribution är lika hopplös som Windows 8 hade jag gett upp mycket snabbare och testat något annat. Varför ska man ställa lägre krav på Windows än Linux?

 

Slutsats

Min bekantskap med Windows 8 blev kort intensiv och oangenäm.

Jag räknar tyvärr med att jag blir tvungen att stifta bekantskap med Windows 8 igen då jag köper min nästa dator och tvingas erlägga Microsoftskatt. Förra gången, då Windows hette 7, var det ingen upplyftande upplevelse.

Jag hoppas att Windows 8 får fler funktioner än den lilla animationen på installationsskärmen. Annars blir det säkert svårt att sälja systemet utifrån egna meriter och det är tur för Microsoft att konkurrensmyndigheterna inte sköter sina åtaganden och man kan tvångsbeskatta datorköpare med ett undermåligt operativsystem de varken behöver eller vill ha. Jag vet inte vad som är värst: att betala straffavgift till ett amerikanskt mjukvaruföretag, eller betala skatt för att staten ska skydda en från sådant, vilket den inte gör.

Å andra sidan är det jag sett av Windows 8 inte särskilt lovande. Jag kommer därför säkert att snabbt göra som jag brukar, rensa datorn från virus!

 

Det som retar mig mest med att mitt test av Windows 8 havererade är att jag inte kunde rapportera buggen med kodnyckeln. Jag hoppas att andra användare som lyckas installera Windows 8 rapporterar den!

 

Den här gången var gröten inte ens konserverad utan rutten…

jul 272012
 

Flattr this!

 

man räknar ekonomi i LibreOffice/OpenOffice Calc kan man behöva ha minusresultat, negativa tal, i rött och nollresultat och vinster i svart, positiva tal. Talen ska automatiskt bli röda eller svarta beroende på sitt värde och man ska slippa ge siffror färg manuellt i efterhand.

 

Jag använder ett enkelt exempel med en enda kolumn siffror

 

Hur gör man det?

 

Gör så här:

 

1. Ställ markören i en tom cell i ett kalkylark. Högerklicka och välj: formatera celler…

 

 

2. I dialogrutan som ploppar upp väljer man fliken Teckeneffekt och i rullmenyn Teckenfärg Ljusrött (jag tycker den ger bra kontrast).

 

 

3. Se till att markören är kvar i samma cell som du använde i steg 1!

Klicka på F11. Det öppnar fönstret för formatmallar och formateringar.

Klicka på den andra knappen från höger överst i fönstret. Den skapar en ny formatmall som bygger på den markerade cellen.

 

 

 

Kalla den nya mallen till exempel Röd. Klicka OK.

Formatmallen Röd ska nu finnas i fönstret för formatmallar och formatering.

 

 

Nu kan man stänga fönstret för formatmallar och formatering eller förankra det vid sidan av kalkylarket, vilket jag tycker är praktiskt.

 

4. Nu gäller det att se till att negativa tal automatiskt blir röda medan andra siffror förblir svarta, det vill säga negativa tal ska använda formatmallen ”Röd”.

Ibland har man en kolumn som redovisar resultat, i mitt enkla exempel kolumn A. För att markera den klickar man på kolumnrubriken ”A” överst. Om man vill markera hela kalkylarket gör man det med CTRL+A. Man markerar flera kolumner/rader med CTRL+klick eller ett visst område genom att dra med musen över det.

 

 

 

5. Se till att kolumnen/området är markerade!

Välj: Format -> Villkorlig formatering…

 

I dialogrutan som ploppar upp ändrar man överst: Cellvärdet -> mindre än -> 0

och i raden under: Cellformatmall -> Röd

Man ser Exempel på röd text till höger i dialogfönstret.

 

 

 

Klicka på OK.

 

Färdigt!

Nu blir negativa tal som matas in i kolumn A automatiskt röda medan 0 och positiva tal blir svarta alltefter de matas in.

 

Tillägg

Som Mikael påpekar i en kommentar finns det ett enklare sätt att få till röda siffror:

1) Markera de celler med tal som man vill ska formateras med röd färg om talet är negativt
2) Högerklicka i markeringen och välj ”Formatera celler”
3) I dialogen som kommer upp, välj fliken ”Tal” och där kategorin ”Tal”
4) Bocka för valet ”Negativa värden i rött” i delen ”Alternativ” i samma flik i dialogen

 

 

Jag har arbetat med OOo/LibO så länge att jag vill göra allt med formatmallar och ibland gör det att saker blir väl komplicerade. Fördelen med denna metod är givetvis att den är enklare. Fördelen med min metod är att man kan spara formatmallar i dokumentmallar och automatiskt få röda siffror i nya dokument av samma typ. Slutresultatet blir detsamma med negativa värden i rött.

jul 242012
 

Flattr this!

Den senaste veckan har jag sett hur diverse IT-journalister dräglat över den sensationella nyheten att Microsoft kommer att släppa en ny version av sitt kontorsprogram Microsoft Office. Ta till exempel en titt på detta inlägg på IDG. Det finns till och med en testversion att ladda ner. Den är på engelska, men fungerar hyfsat och är väl en sen beta-version.

Skribenterna jublar över nya funktioner och effekter. Office lär vara bättre än någonsin och glädjen vet inga gränser.

Egentligen är det väl inte särskilt anmärkningsvärt att Micorosft släpper en ny version av Office. Det är företagets stora mjölkkossa och det är inte bara Microsoft som tjänar enorma summor på att paketera om konserverad gröt med några års mellanrum, utan även samarbetspartners, försäljare, IT-journalister och utbildare har sin födkrok på att följa Microsofts programsläpp.

Tyvärr är skriverierna om Office så undermåliga och ickeinformativa att jag var tvungen att testa programmet. Eftersom IT-skribenter har sin födkrok på att följa Office blir skriverierna blir reklam och inte granskande. Ord som filformat, kompatibilitet och inlåsning är tabu för dem som ”förhandsgranskar” Microsoft Office.

Jag är intresserad av ordbehandlingsprogrammet Word. Hur pass mycket bättre är det jämfört med LibreOffice Writer? Hur pass mycket bättre är det jämfört med mitt viktigaste verktyg LyX? Erbjuder Word mervärde för mig som skribent vore jag dum som inte började använda programmet.

 

Office ett universalverktyg?

Microsoft försöker få oss att tro att Office är det enda verktyg som finns för kontorsarbete. Jag försökte installera Office i Linux, vilket inte gick. Office är inget universalverktyg utan bara för Windows. Ny Windowsversion betyder nytt Office och vice versa. Därför är det inte särskilt överraskande att det snart även kommer en ny version av Windows med litet nya fernissa. Kunder ska köpa två burkar konserverad gröt för att få allt att fungera fullt ut.

Jag fick istället damma av min installation av Windows 7. Eftersom jag inte använder Windows för något seriöst utan bara för spel är det ett stort avbräck att tvingas arbeta i en sekunda och ovan arbetsmiljö.

 

Testversion

Då man installerar blir man omedelbart ombedd att skicka information till Microsoft. Eftersom man inte kan kontrollera vad det är man skickar är det enda rimliga att avstå.

 

 

 

Inlåsning 1

Redan då man laddar ner Office måste man registrera sig. Det är kanske OK om man måste fylla i några uppgifter om sig själv, men man måste även skapa ett konto hos Microsoft. Redan nu kände jag hur det vände sig av skräck i magen och att jag sålde min själ till djävulen. Nåja, X Y har numera ett konto hos Microsoft.

 

Varför måste man skapa ett konto hos Microsoft när man vill testa deras kontorsprogram?

 

Jag vill ha ett kontorsprogram och inte ett konto hos Microsoft!

 

Installation

Som allt annat gick installationen trögt i Windows. Nu har man kommit på att man kan börja arbeta med Office medan det installeras. Under installationstiden går det emellertid slött som bara den och Office låser sig hela tiden och är i det närmaste omöjligt att använda. Det är inte litet skräp som måste laddas ner, hela 3,5 GB! Räkna med en halvdag innan allt är på plats.

Ett säljargument för Office 2013 är att man inte behöver starta om för att börja använda programmet. Som Linuxanvändare blir jag djupt imponerad! (OBS! ironi) OpenOffice/LibreOffice har haft denna ganska grundläggande funktion i många år, men nu är det visst dags för Microsoft att lära sig programmera för sitt eget operativsystem.

 

Inlåsning 2

Full av förhoppning startade jag MS Word men blev omedelbart ombedd att registrera mig. Programmet måste länkas till det konto jag var tvungen att skapa för att ladda ner programmet!

 

Office 2013 är inget kontorsprogram utan en cell i Microsofts moln

 

Eftersom jag inte vill att Microsoft ska scanna mina filer och kartlägga hur jag arbetar vägrade jag. Jag har inget behov av eller vill ha något lagringsutrymme hos Microsoft. Jag vill testa deras kontorsprogram.

 

Det kan kanske vara en bra idé att uppmana användare att använda molnet för backuper. Man är dock hänvisad till Microsofts Skydrive och kan inte länka till andra molntjänster som Dropbox, GoogleDocs eller Oaktree. Detta innebär ensidig inlåsning, som nästan är kränkande. Jag ville testa ett kontorsprogram, inte lägga om mina arbetsvanor eller tvingas öppna ett konto jag inte vill ha. Eftersom jag har en enda dator med Windows skulle jag bara ha begränsad nytta av Skydrive eftersom alla ”finesser” inte fungerar i Linux.

 

Att spara i molnet är standard i Office. Varför ska man avsäga sig kontrollen över allt man skriver och låta företag scanna filer och undersöka ens arbetsvanor? Molnet är Microsofts eget moln, Skydrive. Om man använder Dropbox räknas det som att spara lokalt.

 

Molnet är grovt övervärderat. Man bör givetvis spara sina filer på ett medium man själv kontroller: hårddisk, server, CD, USB-minne etc. Molntjänster som Dropbox är suveräna för att synkronisera de filer man arbetar på mellan datorer eller för samarbete. Eftersom man tappar kontrollen över sina filer i samma sekund man laddar upp dem i molnet ska dock molnet aldrig ersätta egen lagring. Ett grundkrav på molnet är att man ska kunna välja vilken tjänst man vill använda och att inte tvingas öppna ett konto då man installerar en helt annan typ av program.

Moln är kanske bra om man ständigt är uppkopplad. Jag vill dock kunna arbeta när som helst, var som helst utan att tänka på att ha tillgång till Internet och på sätt jag själv valt.

Det skandalösa är att om man inte länkar till sitt konto får man veta att Office kommer att sluta fungera inom några dagar. Att ”Aktivera” programmet är samma sak som att länka det till sitt konto. Jag är dessutom skeptisk till att program alls måste ”aktiveras”. Det innebär ju att de är defekta från början.

 

 

Redan här insåg jag att Microsoft Office inte är för mig. Kontohysterin visar att Office 2013 inte är ett kontorsprogram utan en ny strategi för att snärja och låsa in användare. Trots det utnyttjade jag min utmätta tid i Word och testade det.

 

Word

Word är bleksiktigt men ser annars ut som Word 2007 eller 2010 med ribbon och tillbehör med andra ord nypaketerad konserverad gröt.

 

Klicka på bilden för förstoring!

 

Word är mycket fult och ribbon har inga särskilda fördelar. Det slår mig att det går mode i IT-design. Linuxdistributionen Ubuntu har förklarat krig mot traditionella menyer och försöker ersätta dem med diverse trams. Samma trend finns i Office. Utvecklarna har väl gått samma treveckorskurs i IT-design.

Givetvis är tycke och smak individuella, men jag som inte använder Office lockas inte alls av programmets utseende. Detta måste ju vara ett minus om man vill öka sina marknadsandelar.

Office ska fungera på pekplattor och mobiltelefoner. Jag säger Lycka Till med alla små knappar och kryssrutor!

 

Hur ska man kunna navigera och välja bland alla dessa små val på en pekplatta eller mobiltelefon? Vore det inte bättre att ha en annan typ av program för sådana enheter?

 

Detta är en annan modegrej i IT-världen att allt ska anpassas till att peka och trycka knappar. I Words fall blir detta absurt när man börjar veva bland alla alternativ med små, små reglage. Jag kan tänka mig att ett läsprogram med mycket begränsade redigeringsmöjligheter med speciellt gränssnitt är vad man vill ha och behöver på en liten mobil enhet. Att försöka pressa in Word är löjligt. Vem skulle skriva Iliaden på mobiltelefon?

Då jag arbetat en stund i Word slås jag av tanken: Varför? Seriöst skrivande är bäst i LaTeX eller LyX. LyX är plottrigt med överlastade menyer, men det är ett intet mot misch-maschen i Word. Många av funktionerna som att byta färger,  förinställda formateringar etc hör hemma i en lekstuga och är ointressant för den som skriver seriöst. Office är totalt överlastat och det är svårt att hitta de saker man verkligen behöver bland alla extra funktioner. Återigen misstänker jag att många års frånvaro från Office lett till att jag inte kan förstå nyttan av att automatiskt kunna byta färg på alla element i dokument genom att dra med musen över en knapp (kräver inte detta en väldigt snabb skrivare?).

Det är så här proprietära program fungerar. För att kunna paketera om konserverad gröt hittar man på nya funktioner som ingen efterfrågar. De extra funktionerna blir säljargument och till sist är program så överlastade att de kantrar. Det har Office gjort för länge sedan. Jag blir irriterad över allt onödigt krafs och att de saker som jag behöver försvinner i röran. Dessutom saknas flera användbara saker från LibO Writer som ordkomplettering, att kunna markera allt från ord till stycke med musklick med mera.

 

Inlåsning 3

Givetvis är Microsofts egna Calle Anka typsnitt som Calibri standard.

 

Calibri är kanske hyfsat som skärmtypsnitt, men duger inte i dokument. Dessutom är det Microsofts typsnitt som inte finns för till exempel Linux. Att använda det är en garanti för att filer inte kommer att fungera utanför Windows

 

 

Detta är givetvis ett sätt att låsa in kunder och försvåra att skicka dokument mellan program och plattformar.

 

Inlåsning 4

Man tillfrågas om man vill spara filer i OOXML, Microsofts eget kalkonformat, eller ODF.

 

 

Naturligtvis ska man välja ODF. Att Microsoft varnar för detta format och att filer kan sluta fungera är skamligt. Att man inte klarar av att skriva program som klarar väldokumenterade öppna standarder är en stor svaghet.

Det värsta är att man inte får någon som helst information om vilka format Office egentligen sparar i. I Office 2007 och 2010 är det två olika versioner av OOXML Transitional (som kan betyda vad som helst) som gäller. Enligt ryktet ska nya Office använda ISO-standarden för OOXML, nästan ett decennium efter det att Microsoft mutade till sig ISO-stämpeln. Om detta är sant säger jag Lycka Till till alla som använt Office länge eftersom den fulla ISO-standarden inte fungerar fullt ut med Microsofts gamla filformat .doc. Detta är naturligtvis inget problem för Microsoft, utan bara ytterligare en anledning att uppdatera, men kommer naturligtvis att bli ganska besvärligt för alla andra.

För den som vill kunna läsa sina dokument om några år är ODF det enda vettiga filformatet.

ODF  i Office ska vara version 1.2 som är den senaste versionen, vilket är bra. Det lär betyda att jag kan skicka ODF-filer framöver och att de öppnas korrekt i Word. Den som lever får se.

Jag öppnade ett gammalt dokument i ODF, gjorde ett blanksteg och sparade. Direkt poppade en dialogruta upp med en radiakvarning om ODF och att mitt dokument kan haverera.

 

 

Denna komiska skrämselpropaganda slår tillbaka på Microsoft och visar att man för krig mot öppna standarder och att det viktigaste är att låsa in kunder.

 

Mer om filer och filformat

Den enda funktion som jag på förhand var intresserad av är att man ska kunna öppna och redigera PDF-filer i Word. Detta är dock en sanning med stor modifikation. Filer som man sparar som PDF i Word fungerar bra, men då jag testade andra PDF-filer fungerade det inte alls.

 

Min fil skapad som PDF i LyX fungerar inte i Word. Det kryptiska felmeddelandet säger allt!

 

Vilka begränsningar som finns och vilka PDF-filer som går att öppna vet jag inte, men min test visar att alla PDF-filer inte går att öppna i Word.

Då jag sparade filer som ODF blev dessa betydligt mindre än samma fil sparad i LibreOffice.

 

Samma filer sparade i Writer och Word i samma filformat får mycket olika storlek. Filer med pilar är de som är sparade i Word. Detta kan antyda att man valt att implementera ODF på eget sätt och att det kommer att bli problem med kompatibilitet.

 

Detta gör att jag misstänker att Office ihar en egen implementering av ODF och att det kommer att bli problem med filer om man skickar dem fram och tillbaka mellan Writer och Word, väldigt oväntat! (OBS! ironi)

Word skapar dessutom backupkopior av filer i ODF, vilket kanske är smart, men som man borde låta användaren få vetskap om. På bilen är det filerna som innehåller ~.

PDF-filer sparade i Word blir betydligt större än PDF-filer sparade i Writer, se bilden ovan. Kanske beror detta på att Office gör som man kunnat välja i flera år i OpenOffice/LibreOffice, att kombinera ODF med PDF så att man kunnat öppna PDF-filer i OOo/LibO. Word skulle på liknande sätt kunna kombinera OOXML med PDF i samma fil, men detta är bara spekulation från min sida.

Jag är något skeptisk till att det ska bli så enkelt att redigera PDF-filer. En PDF är en digital utskrift som jag använder då ett arbete är klart. Det är inte någon höjdare om vem som helst kan ändra i ansökningar, artiklar eller andra viktiga dokument. Givetvis har detta gått att göra tidigare, men att sätta det i händerna på alla som använder kontorsprogram är tveeggat.

 

Slutsats

Om jag ska vara ärlig ledsnade jag på Word innan installationen ens var klar, vilket ändå betyder ganska många timmar. Word innehåller ingenting jag behöver och få saker som jag vill ha. För mig som inte använt Office regelbundet sedan Office 2003 ger paketet intryck av leksak och inte av seriöst verktyg. Programmet är plottrigt, har för många onödiga nonsensfunktioner och saknar vettiga saker som finn hos konkurrenter. Det är långsammare och knökigare att arbeta i Word än i de program jag använder nu. Vad ska man använda Word till?

  • För avancerade texter som böcker är LyX enklare att använda och ger ett mycket bättre slutresultat än Word (eller något annat ordbehandlingsprogram).
  • För enkla texter (som det här blogginlägget) använder jag hellre FocusWriter än Word. FocusWriter har alla de grundläggande funktioner man behöver, är vackert att jobba i och är supersnabbt.
  • För allt däremellan som brev, små artiklar med mera är andra ordbehandlingsprogram fullt tillräckliga, enklare att använda och billigare.
  • Om jag vill leka med färg och form finns det en uppsjö program och spel som är bättre lämpade än ett som utger sig för att vara ett kontorsprogram.

 

Word har inget att erbjuda mig som professionell skribent och jag kan göra allt bättre i andra program.

Jag förstår att man måste utbildas för att begripa sig på Office. Arbetsytan är plottrig och oöverskådlig. Det tog några veckor innan jag var hemmastadd i LyX, som är ett mer avancerat program än Word. Jag bedömer att det skulle ta längre tid att omskola mig till hyfsat avancerad Wordanvändare. Mina texter skulle trots det se sämre ut och jag skulle förlora massor av de hjälpmedel som finns i LyX.

 

Inlåsning

Inlåsningseffekterna är alltför långtgående. Allt går ut på att få kunder att registrera sig och spara i Microsofts moln. Varför måste jag registrera mig för en molntjänst jag varken vill eller kan utnyttja när jag vill ha ett ordbehandlingsprogram? Molnhysterin är en strategi för att låsa in användare och jag tror att Microsoft insett det jag insett länge: det går inte att kränga konserverad gröt hur länge som helst. Andra program är bättre eller tillräckligt bra. Det man lever på nu är sin monopolliknande ställning och den gratisreklam man kan påräkna från IT-skribenter. Man måste hitta nya sätt för att låsa in kunder än filformat och onödiga specialfunktioner, molnet är ett sådant.

 

Filformat

Filformat är som vanligt det största frågetecknet med Office. Är det OOXML Transitional 3 eller OOXML ISO som kommer att finnas? Kommer filer att gå att öppna om 5 eller 10 år? Hur fungerar .doc och ODF-filer?

 

Frihet

Office betyder att jag är tvungen att arbeta i Windows och nya Office betyder att jag måste uppdatera till nya Windows 8 (som jag också håller på att testa och kommer att skriva om framöver) för att kunna utnyttja programmet fullt ut. Mer konserverad gröt behöver packas om och säljas. Jag övergav Windows som arbetsredskap för flera år sedan och har ingen lust att återvända. Det är sämre än det operativsystem jag använder nu.

 

Molnet

Jag kommer aldrig att förstå molnhysterin. Det viktiga är att ständigt vara uppkopplad och att ens arbete skickas kors och tvärs och ploppar upp i mobiltelefoner och kylskåp. Fokus från att skriva väl och fokusera på innehåll skyms av molnet och att snabbt spy ur sig något som kan synkas.

 

Kostnad

Som alla vet är Office inte gratis. Det finns ännu inget pris satt för nya Office. Som hemanvändare kommer det att kosta runt tusenlappen för att få dokument och arbete inlåsta hos Microsoft. Man lär få lov att installera Office på upp till fem manicker och Microsoft håller koll på en så att man inte syndar.

Detta är inte ett dugg generöst. Jag kan installera LyX, LibO och FocusWriter på precis hur många manicker jag vill – helt gratis! Dessa program finns för flera olika operativsystem och använder fria och väldokumenterade filformat och jag kan använda vilken molntjänst jag vill (eller låta bli). Om Office får dessa funktioner kommer jag att ta en titt till på det. Som det nu är finns det ingenting som lockar med Microsoft Office.

 

Excel

Nu kommer alla kunniga IT-människor att gnälla i kommentarer att Word bara är för dumbommar. Det är Excel man inte kan vara utan. Jag är ingen avancerad Excel-användare och klarar mig utmärkt med LibreOffice Calc.

Excel är om möjligt ett ännu större missfoster än Word. Jag har sett skräckexempel på hur folk skapat enorma kalkylblad i Excel och blivit skräckslagna och förvånade intill tårar då antingen deras dator inte orkat med eller att en ny version av Office gjort filerna obrukbara.

  • Om du ska bygga en databas använd ett databasprogram.
  • Om du ska göra avancerad kalkyler använd ett matematikprogram.
  • Om du ska göra enkla uträkningar och diagram använd ett kalkylprogram som LibreOffice Calc.

 

Epilog

Efter avslutat test avinstallerade jag Office och ville radera mitt konto hos Microsoft och därmed köpa tillbaka min själ. Detta är omöjligt, eftersom denna del av tjänsten ligger nere!

 

Stackars X Y:s själ tillhör för alltid Microsoft! Jag testade senare, men inte heller då fungerade tjänsten. När man en gång är fångad i Microsofts moln kommer man aldrig ut!

 

Jag kan inte vrida klockan tillbaka till det oskuldsfulla tillstånd som rådde innan jag testade Office 2013 och jag bär för alltid skammens märke som Microsoftist.

 

Sensmoral:

Om du säljer din själ till djävulen kommer han förr eller senare att inkassera det som är hans!

jul 222012
 

Flattr this!

Det finns flera sätt att få till vattenstämplar i OpenOffice/LibreOffice Writer, det vill säga text eller bild som ligger i ett lager under övrigt innehåll. Metoderna har sina för- och nackdelar. Jag tar upp dem i några inlägg och det här är det första i serien.

Om man vill ha en bild som ett vattenmärke högerklickar man på bilden och väljer: Textanpassning -> I bakgrunden. Då lägger sig bilden bakom text och andra element.

 

 

Detta är det enklaste sättet att lägga till ett vattenmärke. Om man vill ha text istället för en bild förbereder man den med textverktyget i ett bildbehandlingsprogram som till exempel GIMP och sparar som en bild. Writer klarar de flesta filformat. Man bör tänka på att dra ner färgstyrka och/eller genomskinlighet.

 

Tips

Om man har problem med att högerklicka på en bild som ligger i bakgrunden i Writer för att ändra inställningarna använder man CTRL+högerklick.

 

 

jul 152012
 

Flattr this!

Det finns minst tre sätt att få till vattenstämplar i OpenOffice/LibreOffice Writer, det vill säga text eller bild som ligger i ett lager under övrigt innehåll. Metoderna har sina för- och nackdelar. Jag tar upp dem i några inlägg och det här är det andra i serien. Det första inlägget finns här. I det här inlägget visar jag hur man kan göra för att få en likadan vattenstämpel på alla eller vissa sidor genom att utnyttja Sidformatmallar.

 

Lägg vattenstämpel på en sidformatmall

1. Förbered bild i ett grafikprogram, till exempel GIMP. OOo/LibO klarar många filformat. Man behöver förmodligen tona ner färgstyrkan och göra den transparent. Man kan använda textverktyg i bildprogrammet och spara som bild om man vill ha text som vattenstämpel. På det sättet kan man få till effektfulla texteffekter.

2. Välj sidformatmall med vattenstämpel:

Högerklicka på den i fönstret för formatmallar och formatering (F11). Välj Ändra.

Välj fliken Bakgrund. I rullmenyn väljer man grafik. Därefter klickar man på knappen Bläddra… och letar reda på bilden. Det finns flera alternativ för att placera den att experimentera med.

 

 

En viktig inställning att känna till är ”Länka”. Om rutan är förbockad länkas bara till bilden, det vill säga dokument och bild är separata filer och om man flyttar någon av dem bryts länken. Om man väljer att inte länka bäddas bilden in och finns alltid på plats. Nackdelen är att filen blir större.

3. Eftersom vattenstämpeln hamnar i sidformatmallen måste man byta sidformatmall om man vill ha sidor utan vattenstämpel. Det kan därför vara smart att skapa en ny speciell sidformatmall med vattenstämpel.

4. Fördelen med denna metod att lägga in vattenstämplar är att den är enkel att få till. Genom att bearbeta text och bilder i ett bildhanteringsprogram i förväg kan man dessutom få avancerat resultat.

 

 

Nackdelen är att man måste göra i ordning bilden eller texten man vill ha som vattenstämpel innan man lägger in den i Writer.

 

 

jul 052012
 

Flattr this!

Nu när jag är klar med ett större projekt tyckte jag det var läge att utforska LyX och LaTeX ännu en liten bit. Något jag lärt mig under de år jag arbetat i LyX/LaTeX är att inte göra större ändringar mitt under ett projekt.

I de två böcker jag har gjort i LyX har jag använt standardtypsnitt. I den första Latin Modern och i den andra Palatino. Det är typsnitt som följer med LaTeX och som fungerar bra. Det är mycket snygga och användbara typsnitt.

Nackdelen är att utbudet av typsnitt är ganska begränsat eftersom man använder speciella postscripttypsnitt och inte systemtypsnitt.

Det innebär att dokument framställda i LaTeX lätt blir litet enahanda. Palatino är förmodligen det bästa boktypsnittet medan Computer modern eller Latin modern oftast används i artiklar. Även om texterna blir väldigt snygga är det i längden litet tråkigt att det man skriver ser likadant ut.

Ett sätt att råda bot på detta är att använda XeTeX, en nyare TeX-motor istället för LaTeX. Det tekniska kan jag inte förklara, men i korthet kan XeTeX använda (nästan alla) de typsnitt man har installerat på sitt system istället för de speciella LaTeXtypsnitten. Den som vill veta mer kan börja i Wikipedia och fortsätta på XeTeX projektsida med massor av information.

Resultatet är att om man har vackra typsnitt på sin dator kan man använda dem i LyX och LaTeX.

 

XeTeX i LyX

I LyX ändrar man bara några inställningar under Dokument -> Inställningar -> Typsnitt. Man bockar för Använd icke-tex typsnitt och väljer sedan vilka typsnitt man vill ha som antikva (brödtext) linjär (rubriker) och skrivmaskin.

 


När man kompilerar dokument gör man det med Visa PDF XeTeX. Andra alternativ går inte att komma åt.

Man kan experimentera mer än med standardtypsnitten, vilket både kan vara bra och dåligt. En ovan typograf kan lätt få sina texter att se ut som f-n.

 

Nej, Comic Sans är inte ett bra typsnitt i en akademisk avhandling!

 

 

Genom XeTeX kan man experimentera sig fram till bra kombinationer av rubriker och brödtext

 

Jag är mycket nöjd med min kombination av Adobe Jenson och Eras och det är kanske så min nästa bok kommer att se ut.

 

Adobe Jenson ger karaktär år brödtexten och passar bra ihop med Eras som genom en liten lutning ger spänning åt rubriker

 

 

Nackdelar

Det finns några nackdelar med XeTeX som man bör ta med i beräkningen:

  • Man kompilerar texter som PDF. DVI och Postscript fungerar inte bra tillsammans med XeTeX. Om man inte måste framställa Postscriptfiler snabbt är det dock inga större problem. Man kan först göra en PDF-fil som man därefter konverterar till Postscript. XeTeX har en stor fördel eftersom typsnitt bäddas in i PDF-filen, vilket är ett krav om man har tänkt att använda postscriptfilen för att göra en PDF-fil som ska tryckas. Man får konvertera filer fram och tillbaka några gånger, men slutresultatet blir mycket bra.
  • Eftersom många typsnitt saknar avancerade matematiska symboler måste man vara noga med vilka typsnitt man väljer då man arbetar med matematik. Förmodligen är det bästa att hålla fast vid vanlig LaTeX med standardtypsnitt, eftersom dessa är fullt utbyggda med symboler. Eftersom jag inte skriver avancerad matematik är detta inget hinder för mig.

 

jul 012012
 

Flattr this!

Nu har årets bok precis kommit ut. Det är artikelsamlingen Att återupptäcka det glömda Aktuell forskning om forntidens förflutna i Norden som jag tillsammans med en kollega är redaktör för.

Baksidestexten säger det mesta om vad boken handlar om:

I oktober 2010 träffades arkeologer, medeltidsarkeologer, historiker, idéhistoriker, etnologer, latinare och religionshistoriker i Lund för att diskutera arkeologins historia. Symposiet blev grund för denna artikelsamling.

I boken beskriver forskare hur idéer, människor, platser, fornlämningar och fornfynd har format synen på det förflutna: Hur har metoder uppstått och spridits? Vad fanns innan arkeologin och vem skapade den, forskare, kufar eller kungligheter? Vad visar våra museer? Hur har arkeologer, lokalbefolkning och myndigheter mötts?

Arkeologi handlar om forntiden, men speglar också alltid samtiden.

Man framkastade med en godsinnad och sjelfbehaglig naivitet de djerfvaste och vidunderligaste hypotheser om nordens fornålder.

L. F. Rääf 1845

 

Boken innehåller 20 artiklar som belyser arkeologins historia från 1600-talet och framåt. Det finns biografiska porträtt av mer eller mindre kända forskare och personer ur arkeologihistorien. I andra artiklar beskrivs hur fornlämningar som Kiviksgraven och Uppsala högar format vår syn på det förgångna eller använts i för olika syften i nutid. Det finns artiklar som beskriver hur museer har använt arkeologiska fynd i sina utställningar. Det finns även artiklar som tar upp Medeltidsarkeologins historia och nordiska arkeologer som varit verksamma i Grekland.

Bokens omslag blev lyckat! Det som inte syns på bilden är att ryggen är textil och att titeln är präglad i guld. Bilden stämmer dock inte helt överens med hur omslaget ser ut efter tryckeriet justeringar. Klicka på bilden för förstoring!

 

Jag bidrar med 1,5 artiklar. Dels beskriver jag i en artikel hur våra föreställningar om forntiden formades av tyska idealistiska filosofer och poeter som Novalis, Friedrich Schelling och bröderna Schlegel.

Dels skriver jag tillsammans med en kollega om hur Erik Gustaf Geijer, Johan Henrik Schröder och Fredrik Wilhelm Gumaelius reste till Västergötland 1827 för att studera gånggrifter. Erik Gustaf Geijer ritade av flera fornlämningar och hans teckningar har inte tidigare varit kända utan legat opublicerade i Uppsala universitetsbibliotek.

Av speciellt intresse är att jag gjort layouten med fria program (utom omslaget som är gjort av en designer i InDesign) i Linux. Jag har givetvis använt mitt favoritprogram LyX. Förutom LyX har jag använt program somGIMP, Inkscape och PDFMod.

Då man tar emot artiklar från många författare är dessa skrivna i olika ordbehandlingsprogram och sparade i olika filformat. LibreOffice är då mycket användbart. LibO klarar av att öppna de flesta mystiska filformat och man kan spara om filerna till det format man önskar. LibO har stöd för filformat som kommersiella program har slutat att stödja. Man kan till och med exportera textfiler till LaTeX, vilket underlättar om man arbetar i LyX.

Mina två senaste böcker står nu med på LyX wiki som böcker som producerats med programmet, bläddra till längst ner på sidan! Jag har skrivit om den första boken här och här. LyX är det bästa program jag har hittat för att skriva och producera akademiska böcker.

Boken finns snart att köpa på Arkeologiböcker.se Detta är den bästa nätbokhandeln för den som är intresserad av arkeologi med en stor andel av nya svenska böcker, men hemsidan är tämligen bedrövlig. Titlarna går inte att söka på nätet utan bara då man är inne på hemsidan.

Den som vill ha något att läsa på sin semester direkt kan också kontakta mig via bloggen.