sep 292012
 

Flattr this!

ApacheOpenOffice och LibreOffice får allt fler och bättre stödfunktioner. En är förstklassig clipart, bilder som man kan använda fritt i dokument.

En av de största samlingarna finns på ApacheOpenOffice sida för tillägg. Om man söker på clipart får man upp en lång lista. De olika tilläggen innehåller tematisk clipart som djur, hus och frukter.

Bilderna är enkla att installera eftersom de är tillägg. Man laddar ner och öppnar dem med OOo/LibO och startar om programmet. Därefter finns bilderna under Verktyg -> Galleri. Man når dem även med knappen Galleri på verktygsraden. Man drar och släpper bilder från galleriet till sitt dokument.

 

De olika samlingarna av clipart listas till vänster. I det övre fältet kan man se bilderna och under det finns ens dokument. En glad gris piggar upp alla dokument!

 

Tilläggen med Clipart fungerar lika bra i AOO som LibO.

sep 262012
 

Flattr this!

Jag visade för ett tag sedan hur man kan fylla i blanketter i OpenOffice/LibreOffice Writer. Det som inte fungerade är då blanketten ska skrivas under. Då måste man skriva ut och signera för hand.

Det går dock att få till underskrifter direkt i datorn. Man utgår från en signatur som man antingen scannar eller digitalfotograferar.

Detta är mer användbart än man kan tro. Man kan skicka underskrivna brev eller jobbansökningar som PDF-filer. Det ser snyggare ut och imponerar på en tilltänkt arbetsgivare.

Detta tips är för Linux och jag använder ett terminalprogram för bildbearbetningen. Man kan förvisso konvertera och fixa till bilder i andra operativsystem och på andra sätt än jag visar, men jag tycker att detta sätt är snabbt och behändigt.

Istället för min egen signatur använder jag Erik Gustaf Geijers underskrift av ett brev till Götiska förbundets skriftvårdare Jacob Adlerbeth från 1818.

 

Hälsningen Hej! Var Götiska förbundets hälsning och en stor nyhet i början av 1800-talet. Geijer och Adlerbeth var tongivande i förbundet. Så småningom började icke-göter säga Hej! och numera använder vi alla hälsningen. Geijer har signerat brevet EG Geyer. Stavning var friare i början av 1800-talet.

 

Bilden är ett digitalfoto, en punktuppbyggd bild i .jpg fomrat.

Först frilägger jag bilden. Det behöver man sannolikt inte göra om man utgår från sin egen underskrift på ett vitt papper. Jag frilägger och fixar till bilden i GIMP.

 

En frilagd och något förbättrad bild av hälsning och underskrift. Filen är fortfarande sparad i .jpg. Jag hoppas att det framgår att bokstävernas konturer är litet ojämna

 

Nackdelen med punktuppbyggda bilder är att de inte blir bra om man förstorar dem och bilden måste därför konverteras till linjegrafik som PDF eller SVG. En underskrift består ju av linjer. Vilket format man väljer beror på hur bilden ska användas.

 

 

En del av Geijers signatur i stark förstoring. En punktuppbyggd bild blir pixlig

 

Samma förstoring med en bild sparad som linjegrafik. Den tål att förstoras hur mycket som helst. Att bokstäverna är ojämna beror på att Geijer använde gåsfjäderpenna

 

 

 

Ett enkelt sätt att göra detta på är med programmet Potrace. Potrace är ett terminalprogram som konverterar mellan filformat och fixar till bilder. Det finns i de flesta Linuxdistributioner. I *buntu installerar man det med:

 

sudo apt-get install potrace

 

Potrace utgår från bilder i .bmp format. Jag exporterar därför bilden som Geijer.bmp i GIMP. Därefter är jag klar med GIMP och Potrace tar över.

 

I en terminal i mappen jag arbetar i ger jag kommandot:

 

potrace Geijer.bmp -b PDF -o Geijer.pdf

 

om jag vill ha en PDF-fil. Om jag vill ha filen som SVG som är lättare att få in i Writer:

 

potrace Geijer.bmp -b SVG -o Geijer.svg

 

Byt ut Geijer.bmp mot namnet på din egen bild.

Färdigt!

 

Här är Geijers hälsning sparad som en SVG-fil. Den tål att förstoras och är lätt att infoga i ordbehandlingsdokument

 

 

Nu kan jag signera brev och ansökningar med Erik Gustaf Geijers götiska hälsning från 1818! Eftersom bilden är sparad som linjegrafik kan jag förstora den hur mycket som helst utan att kvaliteten försämras.

För den som vill lära sig de möjligheter som finns i Potrace rekommenderar jag denna sida där alla kommandon beskrivs.

sep 232012
 

Flattr this!

FocusWriter är mitt favoritverktyg för att skriva enkla texter. Det har det mesta man behöver som rättstavning, spara automatiskt och sök&ersätt. Till detta kommer snygg bakgrund och smarta funktioner som gör att det blir enkelt och roligt att arbeta i programmet.

 

Varför är inte alla ordbehandlingsprogram lika vackra som FocusWriter? Man kan välja sin egen bakgrund och har alla grundläggande ordbehandlingsfunktioner plus litet till i FocusWriter.

 

Nu finns en ny version, 1.4, som innehåller flera intressanta nyheter.

 

Scener

Detta kan låta som om man nu bara kan skriva dramatik i FocusWriter. Så är inte fallet. Scener är ett mycket smart sätt att få in bokmärken, kapitelindelningar eller rubriker. Scener ger stora möjligheter som var och en kan anpassa för sitt skrivande.

Som standard börjar man en ny scen med tecknen:

##

på en egen rad.

 

Texten mellan raderna med ## tecken är en scen

 

Då scenen är satt kan man flytta mellan scener via Redigera -> Select scene (den svenska översättningen har inte hunnit ifatt nyheterna) eller CTRL+SHIFT+A. Då väljs all text i en scen, det vill säga all text mellan två rader med ##. Detta är ett sätt att välja ett kapitel eller avsnitt.

Ännu mer användbar är Scene list sidebar som dyker upp då man för muspekaren till arbetsytans vänsterkant.

 

Sidebaren ger ett enkelt sätt att navigera i en text. Det öppnar möjligheter för att bearbeta längre texter

 

Där listas alla scener i dokumentet med de första textraderna. Sidebaren kan användas för att navigera mellan scener. Detta gör det enkelt att navigera i långa texter, använda scener som kom-ihåg-lappar dit man vill återvända och fördjupa det man skrivit och så vidare. Var och en kan använda scenerna på sitt sätt och man kan utnyttja funktionen på olika sätt i olika dokument.

Man kan ändra ## markeringen för scener via Inställningar -> Inställningar Scenes – Divider.

 

 

Detta gör att man kan göra snygga kapitelindelningar eller mer diskreta scenindelningar.

 

Fokusera text

FocusWriter är redan ett utmärkt redskap för den som vill fokusera på sin text. Detta tas nu ett steg längre. Via Inställningar -> Focused text eller genvägarna CTRL+SHIFT+0 till 3 kan man bestämma om fokus ska ligga på den rad man skriver på, tre rader eller stycket man arbetar med. Ickefokuserad text tonas diskret ner.

 

Den rad jag skriver på är fokuserad medan den övriga texten är diskret nedtonad. Jag hoppas att det går fram på den lågupplösta bloggbilden!

 

Symboler

Det går att använda ett stort antal symboler via Verktyg -> Symbols… Där man väljer tecken från ovanliga moderna till kilskrift och runalfabet.

 

 

Detta gör FocusWriter enklare att använda för runristare!

 

 

Även vi andra som då och då behöver använda ovanliga tecken har nytta av funktionen.

 

Radavstånd

Man kan nu välja radavstånd för olika teman via Inställningar -> Teman, välj tema, Ändra, fliken Spacing.

 

 

Detta gör texter mer lättlästa.

 

ODF

FocusWriter sparar nu som standard i ODF, samma filformat som OpenOffice/LibreOffice använder. Filerna får ändelsen .odt, ODF:s format för textfiler.

 

 

Texter går sömlöst att öppna i ordbehandlingsprogram med stöd för ODF då det är dags att formatera och snygga till dem. Det fungerar även åt andra hållet. Man kan öppna, arbeta i och spara textfiler skapade i Writer.

 

Jag vet inte om jag tycker detta är helt lyckat. Jag har vant mig att spara som .txt i FocusWriter och därmed enkelt kunnat importera filer i LaTeX eller ordbehandlingsprogram. ODF är emellertid mycket mer avancerat än .txt och öppnar upp för fler funktioner i framtiden. Det är också givetvis bra att ännu ett program får stöd för ODF så att vi konsumenter får större valfrihet om vilka verktyg vi vill använda.

 

Sammanfattning

Det finns ytterligare nyheter och buggfixar som man kan läsa om på projektets hemsida. Där kan man ladda ner FocusWriter för ett stort antal operativsystem och för den som uppskattar programmet, skänka en slant till utvecklaren.

Allt som allt har nya FocusWriter blivit bättre och roligare. De nya funktionerna effektiviserar ens arbete och gör att man faktiskt kan använda FocusWriter som huvudsakligt ordbehandlingsprogram. Scener gör att man kan arbeta med längre och mer avancerade texter än vad jag tidigare tyckte var praktiskt. Övergången till ODF som filformat förenklar utbytet med andra ordbehandlingsprogram om man vill snygga till brev eller uppsatser innan de skickas eller lämnas in.

FocusWriter är kanske den mest innovativa texeditorn och det är litet märkligt att en ensam utvecklare kan lista ut smarta lösningar som saknas i stora ordbehandlingsprogram!

 

sep 202012
 

Flattr this!

Skrivbordsmiljön Gnome i Linux har gått igenom stora förändringar och fått en hel del kritik.

Det verkar som om man på något vis har lagt skulden på oss svenskar.

Jag vet inte vad som är sant, men jag känner mig knappast lugnad av detta meddelande på en av Gnome-projektets nedladdningsspeglar (som finns i Sverige).

sep 122012
 

Flattr this!

Det finns massor med färdiga skript, penslar och effekter att ladda ner gratis till GIMP.

En av de bästa samlingarna är FX Foundry. FX Foundry innehåller över 100 skript med fantastiska bildeffekter. Istället för att experimentera på egen hand med sina bilder kan man lägga på färdiga effekter eller låta sig inspireras av de häftiga skripten.

 

En litet tråkig bild kan med skript från FX Foundry på några sekunder förvandlas…

 

 

…till något kusligt…

 

 

…något rött…

 

 

…eller något runt. Möjligheterna är nästan oändliga i GIMP med FX Foundry!

 

Skripten är skrivna för GIMP 2.6 och har ännu inte uppdaterats för GIMP 2.8, men i stort sett allt fungerar även i GIMP 2.8.

 

Installera

FX-Foundry är lätt att installera. Man laddar ner samlingen från hemsidan som en zip-fil. Man packar upp zip-arkivet och lägger de uppackade filerna på rätt ställe:

 

I Windows:

C:\Documents and Settings\ <Ditt_användarnamn> \.gimp-2.8\scripts

 

I Linux:

1. Lokalt: Packa upp zip-arkivet i: ~/.gimp-2.8/scripts (~ = din hemmapp. Visa dolda filer för att göra .gimp-mappen synlig!)

2. Globalt: Packa upp zip-arkivet i: /usr/share/gimp/2.0/scripts (kräver admin-rättigheter)

 

Om man fortfarande använder GIMP 2.6 byter man 2.8 till 2.6 i sökvägarna.

 

I GIMP kör man därefter: Filters -> Script-Fu -> Uppdatera skript. Därefter kan man börja använda effekterna.

 

FX-Foundry effekterna får en egen meny!

 

 

Det är bara att ladda hem och börja experimentera!

sep 102012
 

Flattr this!

Ibland måste man fylla i blanketter. Ofta finns PDF-filer som man kan ladda ner och fylla i. De kan vara gjorda som PDF-formulär och man kan fylla i dem direkt i sin PDF-läsare, skriva ut eller returnera direkt.

Minst lika vanligt är att det är en vanlig PDF-fil. En sådan går inte att fylla i direkt i en PDF-läsare. Man måste skriva ut den och fylla i för hand.

Det är ju mycket smidigare att fylla i även sådana blanketter på datorn. Resultatet blir snyggare och man slipper skriva för hand.  Detta går att fixa i OpenOffice/LibreOffice Writer.

Som exempel använder jag en blankett från Lunds kommun ”Gemensam sopbehållare”.

 

Gör så här

1. Först konverterar man PDF-filen till PNG, ett bildformat. Det gör man bäst i GIMP (Arkiv -> Exportera…).

 

2. Öppna därefter OOo/LibO Writer. Välj Format -> Sida… Välj fliken ”Bakgrund”.

 

 

I rullmenyn väljer man ”Som Grafik” och bläddrar fram bilden man exporterade i GIMP.

Jag brukar välja att inte länka grafiken. En länkad bild kan lätt försvinna när man flyttar runt filer. Nackdelen med att inte länka är att filen blir större eftersom bilden lagras i dokumentet.

Klicka på Använd MEN stäng inte dialogrutan!

3. Som du ser i bakgrunden är marginalerna fe och en del av blanketten försvinner till höger

 

 

Välj fliken ”Sida” och minska alla marginaler till 0.

 

 

Då försvinner de ”extra” marginaler Writer lagt till. Klicka på OK. Du får förmodligen en varning om att marginalerna ligger utanför utskriftsområdet. Det behöver du inte bry dig om eftersom blanketten i sig har tillräckliga marginaler.

4. Nu kan man fylla i blanketten. Man ställer in ett lämpligt typsnitt i lagom storlek och gör radmatningar och blanksteg tills man hamnar på rätt ställe.

Man märker dock att det är ganska svårt att få in texten rätt. Det finns minst tre hjälpmedel:

Format -> Stycke, fliken Indrag och avstånd och välj ett minimalt radavstånd. Detta gör det enklare att hamna rätt i höjdled.

 

Den dubbelexponerade texten ovanför radavstånd är en en bugg i nyaste LibreOffice

 

Verktyg -> Alternativ: LibreOffice Writer formateringshjälp och bocka för Direktmarkör.

 

 

Detta gör att man skriver där man enkel- eller dubbelklickar med musen.

Ramar: Infoga Ram… Ramar kan man placera var man vill på sidan.

 

Färdigt!

 

Jag fyllde i blanketten snabbt och det går att göra mycket snyggare. Ramarna syns inte vid utskrift

Även om det tog längre tid att fixa blanketten i Writer än att skriva ut och fylla i den för hand, är blanketten snyggare ifylld än om jag hade gjort det för hand och jag hoppas att Lunds kommun belönar mig med en gyllene soptunna!

Det enda jag inte blev nöjd med är underskriften. Visst kan man välja ett typsnitt som liknar handskriven text, men det blir ju inte min personliga underskrift. Man ska dessutom tänka på att blanketter måste skrivas under på riktigt för att vara giltiga och man bör bryta datorifyllandet då det är dags att signera.

Trots detta förbehåll kommer jag i ett kommande inlägg visa hur man får till sin underskrift i datorn.

sep 052012
 

Flattr this!

Det har alltid varit viktigt för författare att noga välja sina ord.

År 1819 publicerade Carl Georg Brunius och Johan Gustaf Liljegren första delen av avhandlingen Nordiska Fornlemningar som innehåller beskrivningar av fornlämningar och fornfynd. Det kanske inte är den bästa bok som skrivits om arkeologi, men långt ifrån den sämsta.

Boken fick dock snabbt dåligt rykte. Ryktet grundlades av en recension i Swensk Literatur-Tidning i vilken en viss Schröter dömde ut boken och ansåg att den var utan plan, virrig och värdelös.

Det som gjorde Herr Schröter mest upprörd var Brunius och Liljegrens beskrivning av hällristningar i Tanum i Bohuslän. I Nordiska Fornlemningar kan man läsa att:

 

På våra bergtaflor föreställes, […] stridsmäns styrka med breda skuldror och tjocka vador, lättsinnighet med priaper

 

Det finns en bild av en hällristning:

 

 

Brunius och Liljegren tolkade ristningen på detta sätt:

 

1. och 2.,Tvänne kämpar i envige, med hvardera sin följesven. […]

3. torde vara en plogman […]

4. en lättsinnig åskådare […]

 

Sentida arkeologer skulle nog tycka att denna tolkning i stort sett är gångbar.

Stackars Schröter fick emellertid en sexchock och dundrade över att åskådaren som ser de priapförsedda kämparna är ”lättsinnig” och att författarna därmed:

 

utrönt denne åskådares moraliska egenskaper.

 

Lättsinne kan förstås på olika sätt. Krigsmän kan strida modigt och lätta till sinnes. Någon som tycker om att se karlar med priaper kan vara lättsinnig och omoralisk.

Schröter avslutade sin recension med att:

 

detta arbete icke i det minsta har bidragit till utwidgandet af wåra kunskaper om Nordens Archäologi, utan kanske snarare hindrar utvecklandet af dess studium, då det wisar det från en löjlig sida.

 

Trots den negativa recensionen gick det bra för både Brunius och Liljegren. Brunius efterträdde några år senare Esaias Tegnér som professor i grekiska i Lund och är nog bäst ihågkommen för att han renoverade Domkyrkan. Liljegren fortsatte med arkeologin och blev år 1826 riksantikvarie.

 

Fotnot

Jag vill inte förklara vad den antika termen priaper betyder då jag kan framstå som lättsinnig. Den som inte ved vad priaper är kan söka information via denna länk. I detta fall säger 1000 bilder mer än ett kort ord. Klicka på länken på egen risk, innehållet kan chockera än idag!

 

 

sep 032012
 

Flattr this!

Nu börjar en ny termin vid landets universitet och högskolor. Man klarar sig utmärkt med fri programvara och ska inte betala till programvaruföretag för att få studera. Här följer en liten lista på favoritprogram för akademiska studier. Alla program är gratis och man får installera dem på hur många datorer man vill:

 

 

LibreOffice: Världens bästa kontorspaket. Är i många avseenden bättre än Microsoft Office. LibO är en avknoppning av gamla OpenOffice som nog fler har hört talas om. OOo finns inte längre, men har blivit ApacheOpenOffice. LibO och AOO är till 90% samma program men nackdelen med AOO är att det ännu inte finns på svenska.

 

 

Om man bara behöver en enkel snabb ordbehandlare är AbiWord ett utmärkt alternativ.

 

 

Om man vill satsa på sitt skrivande eller använder mycket matematiska formler, bör man ta en titt på LaTeX. Det fina med LaTeX är att det finns hur många editorer som helst. Själv använder jag LyX, en enklare variant. LyX är ett fantastiskt program för den som skriver avancerade texter. Programmet sopar mattan med alla ordbehandlingsprogram, men tar ett litet tag att lära sig. För ren LaTeX kan jag rekommendera TexMaker, Kile och Gummi.

 

 

GIMP: För bildhantering. Klarar allt man behöver fixa till uppsatser och rapporter.

 

 

Zotero: Ett måste om man ska skriva uppsats. Det är en kombinerad referenshanterare, forskningsverktyg, anteckningsprogram. Zotero sopar mattan med kommersiella motsvarigheter som EndNote. När man vant sig att jobba med Zotero är det svårt att klara sig utan programmet.

 

 

Anteckningsprogram: Det finns flera bra fria anteckningsprogram. Jag har använt Zim en hel del.

 

En fördel med fria program är att de flesta finns för flera operativsystem. Man kan köra Windows, MAC eller Linux och ta med sig sitt arbete då man byter dator.

Om man lånar dator eller reser mycket är Portable Apps ett utmärkt program. Man kan installera program från min lista och massor med andra fria program på en USB-sticka som man kan arbeta från på vilken dator man än råkar ha i närheten.

Man ska inte behöva betala en krona för datorprogram för att få studera!

 

 

 

 

sep 012012
 

Flattr this!

jag letade efter argument varför jag ska använda Microsoft Office medan jag skrev min recension av Office 2013 fastnade jag för denna artikel på IDG. Det är svårt att veta om det är en annons från Microsoft eller skriven av en journalist, men det kanske är samma sak. Artikeln tar upp 10 orsaker varför man ska älska Microsoft Office. Förutom över konststycket att att älska ett datorprogram blir jag förbryllad över skälen:

 

1. Använda Office för mikrobloggande. Är inte detta att skjuta mygg med elefantbössa? Finns det inte bättre program för detta?
2–3. Större möjlighet att manövrera: ”Office 2013-programmen manövreras lika enkelt med tangentbord och mus som de gör med beröring eller penna.” Detta fungerar bara på speciella manicker. Jag säger ett stort grattis till alla som använder ordbehandlingsprogram på mobiltelefon!

 

4. Nya utvecklingsverktyg kan vara bra att ha, men är detta skäl för att älska MS Office? En ny version av ett program kräver väl nya verktyg? Varför ska man älska det självklara?

 

5. Bättre kontakter. Jag vill också byta ut några av mina otrevliga kontakter så detta kanske är bra…

 

6. Inbyggt DLP! Detta vet alla vad det är, ett gott skäl att älska det!

 

7. Förbättrad användarupplevelse. Kontorsarbete är ”användarupplevelse”,  god nysvenska!

 

8. Kraftfull PowerPoint. De som genomlidit multimediashower i PowerPoint av folk som inte har något att säga och som döljer det med PowerPoint, kommer inte att älska utan hata detta.

 

9. Bättre gränssnitt, bättre än vadå?

 

10. Molnuppkoppling. Detta är ett nytt sätt för Microsoft att låsa in och kontrollera användare. Man ska älska Storebror!

 

Det främsta skälet för mig att älska Microsoft Office verkar vara att det inte går att kontorsslava i det. Det har inga funktioner värda att lyfta fram och arbete är ersatt med användarupplevelse. Jag står undrande om vad det är jag kan göra i MS Office jag inte kan göra med en gräsklippare eller en rakhyvel.

 

Det går bara att sälja MS Office med känsloargument. Man kommer säkert även framöver att vara tvungen att betala för en kraftigt nedbantad (oanvändbar för avancerat arbete) version av Office då man köper ny dator. Syftet är att man ska betala ännu mer för storebror för att få sina dokument att fungera. Man kan inte välja MS Office genom rationella överväganden som bygger på om programmet klarar det man vill, prisjämförelse och jämförelser med konkurrerande program. Det är bättre att lära sig älska program man är tvungen att betala för än att hata dem!

 

Mer läsning

För den som vill ha litet mer av konsumentupplysning (på engelska) kan jag rekommendera denna artikel där Bruce Byfield tar upp sju argument varför man ska välja LibreOffice framför MS Office. Argumenten bygger på jämförelser av vardagsfunktioner som stabilitet och effektivitet som påverkar alla som använder programmen.

En användare på OOo:s engelska forum gjorde för ett tag sedan en fördjupad jämförelse mellan MS Word och Writer (ladda ner dokumentet i första inlägget). Det är riktigt intressant läsning från någon som uppenbart skriver mycket på dator och som kan båda programmen och båda får ris och ros. Inlägget visar att inget ordbehandlingsprogram kan allt eller passar för alla användare.

I ingen av dessa jämförelser sägs att man ska älska det ena eller andra programmet. Fokus ligger på arbete och om programmen kan utföra de saker man vill göra. Är det inte så som kontorsprogram borde marknadsföras och jämföras?