Dec 242013
 

Flattr this!

Som en avslutning på året har jag skickat in en översättning till svenska för programmet SoundKonverter och kompletterat den svenska översättningen för GIMP. Jag hoppas att översättningarna snart blir officiella och kommer med då man installerar programmen!

God Jul!

Tomte

Dec 192013
 

Flattr this!

Som standard öppnas referenshanteraren Zotero i ett delat fönster.

 

Som standard öppnas Zotero på "en halv" flik i Firefox

Som standard öppnas Zotero på ”en halv” flik i Firefox

 

Man kan fortsätta arbeta med det man höll på med samtidigt som man har Zotero öppet. Om man vill kan man maximera Zoteros fönster och det hamnar på en egen flik. Denna lösning kanske inte tilltalar alla. Det vore kanske bättre om Zotero öppnades direkt i fullfliksläge på en egen flik eller att Zotero alltid öppnas då Firefox startar. Allt går att fixa!

Man ändrar dessa inställningar i Zoteros inställningar som finns under det lilla kugghjulet.

 

Här finns Zoteros inställningar

Här finns Zoteros inställningar

 

Där kan man ändra till att Zotero antingen öppnas i en egen flik eller i ett Programfönster.

 

Här finns inställningarna för Zoteros startalternativ

Här finns inställningarna för Zoteros startalternativ

 

Att ladda Zotero i ny flik innebär att Zotero laddas i en egen flik. Bra för den som direkt vill komma igång och arbeta med sina referenser.

 

Egen flik

 

Zotero i ett programfönster är detsamma som att fästa en flik i Firefox, det vill säga att en flik alltid öppnas då Firefox startar. Smart för den som ofta arbetar med Zotero. Jag får dock inte inställningen att fungera fullt ut. Kanske beror det på Firefoxversion eller något tillägg som spökar. Om man alltid vill att Zotero ska öppnas då Firefox startar kan man alternativt högerklicka på Zoteros flik och välja Fäst flik.

 

Fäst flik

Den fästa fliken blir litet mindre än vanliga flikar.

 

Fästad flik

Zotero är ett mycket smart program och det finns massor med inställningar som gör att man kan anpassa programmet till sina egna behov.

Läs mer om olika sätt att öppna Zotero här.

Dec 082013
 

Flattr this!

En vanlig kritik av bildbearbetningsprogrammet GIMP är att det har få penslar, tillägg, skript, plug-ins med mera. Detta är inte sant. Den som letar på Nätet hittar massor.

Det finns några mycket bra färdiga samlingar med tillägg som G’mic och FX Foundry som är relativt enkla att installera.

I Linux finns det ofta extrapaket för GIMP med tillägg man enkelt installerar i pakethanteraren. I Windows får man emellertid leta reda på tillägg ett och ett och installera dem var för sig sig, vilket är krångligt och tar tid.

Jag hittade detta suveräna verktyg för Windows: GIMP Extensions Pack for Windows. Med hjälp av det kan man snabbt installera en mängd vanliga, roliga och användbara tillägg som gör GIMP till ett bättre program. Man laddar ner programmet från hemsidan och kör programmet som vanligt.

 

Med GIMP Extensions for Windows kan man enkelt installera en mängd tillägg för GIMP

Med GIMP Extensions for Windows kan man enkelt installera massor med tillägg för GIMP

 

Man kan välja vilka tillägg man vill installera i underkategorierna. Därefter har man att göra en bra stund med att utforska vad alla tillägg kan göra.

 

Ett varningens ord!!

Om man installerar alla extra tillägg i GIMP Extensions Pack blir GIMP ganska långsamt att starta eftersom GIMP läser in alla tillägg då det startar. När GIMP väl är igång blir det ingen skillnad på hastighet.

Nov 012013
 

Flattr this!

Ibland finns det speciell typografi som fetstil eller kursiv i boktitlar eller namn på serier med upphöjd eller nedsänkt skrift i titlar man citerar i referenshanteraren Zotero.

 

o:et efter fyran ska vara upphöjd, men det finns inget sätt att skriva den på det sättet i Zotero

o:et efter fyran ska vara upphöjd, men det finns inget sätt att skriva in den på det sättet i databasen i Zotero

 

Det verkar inte finnas något sätt att få tecknen rätt formaterade i Zotero och då man citerar blir det utan typografiska finesser. Detta innebär extra arbete då man måste kontrollera titlar manuellt.

 

o:et blir inte upphöjt i citat och litteraturlista. Det blir extra arbete att kontrollera titlar manuellt i efterhand

o:et blir inte upphöjt i citat och litteraturlista. Det blir extra arbete att kontrollera titlar manuellt i efterhand

 

Det går att få till typografiska specialtecken i Zotero. Man måste emellertid använda Rich Text Formatting. Detta innebär att man sätter den typograferade texten inom specialtecken:

 

<i> och </i> för kursiv

<b> och </b> för fet

<sub> och </sub> för nedsänkt

<sup> och </sup> för upphöjt

 

På detta sätt markerar man att o:et ska vara upphöjt

På detta sätt markerar man att o:et ska vara upphöjt

 

Nu blir tecknen rätt typograferade i referenser och litteraturlista:

 

Nu blir allt rätt i citat och litteraturlista!

Nu blir allt rätt i citat och litteraturlista!

 

Tipset hittade jag på Zoteros hjälpsidor.

 

okt 282013
 

Flattr this!

För några dagar sedan skrev jag om att jag installerade Kubuntu och Xubuntu på mina datorer. Var har storebror Ubuntu tagit vägen?

Jag installerade faktiskt inledningsvis Ubuntu på en av mina datorer.

Man ska verkligen tänka sig för mer än en gång om man vill använda Ubuntu. Det stora debaclet är sekretessen. Canonical, företaget bakom Ubuntu övervakar allt man gör i Dashen. Man kartlägger användare för att förbättra ”användarupplevelsen” genom att skicka reklam och diverse ej efterfrågad och meningslös ”information”. Man ska komma ihåg att:

 

1. Canonical är ett brittiskt företag med servrar i USA. Därför är allt Canonical samlar in tillgängligt för NSA.

2. Canonical vidarebefordrar information till sina partners: Google, Facebook, Twitter etc. Användarna reduceras till simpla konsumenter som ska matas med reklam.

 

Det nya häftiga med Ubuntu 13.10 är Smart Scopes som skickar riktad reklam och så kallad information på, som man säger, ”intelligent” sätt. Varje användare kartläggs och reklam och ”information” anpassas till hans vanor och intressen. Dash är en reklampelare och hur ”intelligent” reklam och oönskad ”information” än sägs vara är den, som alltid, i bästa fall idiotisk och ofta kränkande.

 

Varför ska jag behöva se tonvis med reklam när jag öppnar webbläsaren Firefox? Ubuntu har blivit en slö och osäker reklampelare.

Varför ska jag behöva se tonvis med reklam när jag öppnar webbläsaren Firefox? Ubuntu har blivit en slö och osäker reklampelare. Allt jag klickar på registreras och Canonical har koll på vilka program och filer jag klickar på, var jag gör det och när jag använder min dator. Självklart har jag bara rent mjöl i påsen, men behöver vi mer övervakning och ständig matning med reklam?

 

I praktiken fungerar det på detta sätt. Man skriver in namnet på det man söker i Dashen. Eftersom jag nästan alltid använder LyX då jag arbetar skriver jag lyx i Dashen för att öppna programmet. Givetvis får jag upp en massa idiotisk reklam och oönskad meningslös ”information”. Den smörjan kan vi hoppa över. Med ”rätt” inställning får jag upp denna intressanta bild med bruksanvisning bland reklam och ”information”:

 

LyX

 

Först trodde jag att Canonical kapat min webbkamera och anpassat reklamen efter min fysionomi (jag är extremt närsynt och har håriga handflator). Sedan insåg jag att datorn inte har någon webbkamera så Canonical kan omöjligen känna till mina lyten. Det är istället den fantastiska ”intelligensen” i Smart Scopes som slagit till.

Vad bilden har att göra med det fantastiska programmet LyX övergår min fantasi. Varför någon som använder LyX också automatiskt är intresserad av självbefläckelse är lika svårt att förstå.

 

Varför?

Man kan uppfatta att få ett skrev uppkört i ansiktet på olika sätt:

 

1. Canonical vet bättre än jag vad jag behöver och att skriva böcker som ingen läser i LyX innebär intellektuell masturbation. Det är bättre att att ägna sig åt fysisk sådan.

2. Canonical är reklamfinansierat och genom att köra upp ett skrev i användarnas ansikte tjänar Canonical några ören. Det är användarnas skyldighet att tacka och ta emot för de fantastiska upplevelser Canonical ”gratis” ger dem. Detta argument får man om man buggrapporterar. På något odefinierbart sätt känns detta som en form av prostitution.

 

Jag måste med skammens rodnad erkänna att då jag var 16 hade jag tyckt det är roligt att se ett skrev då jag öppnar ett program.

Ubuntukramare kan påtala att man kan stänga av Canonicals spionage och Smart Scopes. Jag är betydligt äldre än 16 och har inte längre tålamod med denna typ av idiotier och idiotargument att man själv ska ta ansvar för andras skit som de prackar på en mot ens vilja. Därför har jag inte bara stängt av, utan slängt ut Ubuntu. Canonical har ingen rätt att förnedra mig och man ska inte använda produkter från företag som ser användare som en handelsvara.

Det här var sista gången jag självbefläckade min dator med Ubuntu!

 

En stor tebjudning

Mark Shuttleworth, Canonicals grundare, skrev på sin blogg då Ubuntu 13.10 lanserades att de som kritiserar Ubuntu gör det av politiska skäl och är att likna vid tepartyrörelsen. Jag deltar alltså i en internationell tebjudning. Detta har retat upp många utvecklare, främst inom skrivbordsmiljön KDE eftersom de känt sig utpekade. Shuttleworths dumheter får stå för honom själv och om han väljer att alienera Ubuntu blir det svårare för Canonical.

Jag tror att Shuttleworths budskap är mångbottnat.

Ubuntu använder allt fler egna lösningar: Ubuntu One, Mir, Unity osv. Det gör systemet allt mer slutet, trots att det är byggt på öppen källkod. Shuttleworths yttrande kan därför syfta på The Boston Tea Party där amerikaner slängde slutna lösningar, serverade mot deras vilja av England, överbord. Shuttleworth är att likna vid George III och Ubuntukritiker vid frihetskämpar som förespråkar fri programvara i ordets rätta bemärkelse.

En annan tydning är att använda Ubuntu är en absurd och surrealistisk upplevelse (som att få ett skrev uppkört i ansiktet då man jobbar). Ubuntu är som en tebjudning i Alice i Underlandet och inte ett riktigt operativsystem gjort för riktig användning.

 

Jag när det fåfänga hoppet att utvecklarna bakom Ubuntu en dag vaknar upp och inser vilket skräp de skapat och istället ger oss tillbaka det fantastiska operativsystem Ubuntu en gång var.

okt 252013
 

Flattr this!

Förra veckan släpptes version 13.10 av Linuxsystemet Ubuntu med avknoppningar. Jag har sedan dess uppdaterat mina datorer, den ena efter den andra. Om man inte kör LTS-versioner är man numera tvungen att uppdatera eftersom mellanversionerna säkerhetsuppdateras i nio månader. Jag tycker det är en bra ändring. Den som kör mellanversioner vill ha det senaste och uppdaterar gärna medan LTS finns för dem som vill köra samma system länge. Det är onödigt att lägga mer kraft än nödvändigt på att underhålla mellanversioner.

*Buntufamiljen är stor och man kan välja mellan en mängd skrivbordsmiljöer och avknoppningar av avknoppningar.De jag använder är:

 

Kung Kubuntu

KDE är den bästa skrivbordsmiljö man kan köra om man vill jobba effektivt. Kombinerat med *buntus användarvänlighet är det oslagbart.

Kubuntu ger en väldigt ren KDE-miljö. Ett nyinstallerat Kubuntu blir därför litet tråkig. KDE är dock mycket avancerat och ger nästan obegränsade möjligheter att anpassa sin arbetsmiljö. När man knåpat ett tag har man ett vackert och ytterst funktionellt skrivbord.

Kubuntu snurrar på mina arbetsdatorer.

Jag märkte till min glädje att man numera kan donera direkt till Kubuntu och utvecklarna fick några pund av mig till fikabröd.

 

Xubuntu

Xubuntu är en lättare skrivbordsmiljö som jag kör på en sex år gammal bärbar dator. Datorn har fått nytt liv. Det är den datorer som startar snabbast och den klarar allt arbete. Enda gången jag märker att det är en äldre maskin är då jag gör resurskrävande saker som att kompilera stora bokmanus i LaTeX. Den duger väl inte heller till nyare spel. Det enda jag gjort med datorn är att då och då suga ut damm och sätta i en ny hårddisk då den gamla la av.

Faktum är att datorn är piggare idag med Xubuntu än som ny med Windows Vista. Vista är bland det värsta jag varit med om och det var det som gjorde att jag gick över till Linux. Det värsta var att jag var tvungen att betala för skräpet så att Microsoft kan utveckla nya dåliga produkter som folk tvingas köpa då de skaffar ny dator.

Detta är en av fördelarna med Linux. Man kan förlänga en dators livstid avsevärt. Dyra maskiner blir inte slit- och slängprylar. Många fria program är anpassade för detta och kräver litet resurser och går att köra på gamla maskiner.

Systemet blir dock aldrig bättre än hårdvaran och Linux kommer givetvis bäst till sin rätt på en ny dator där det sopar mattan med Windows.

 

Fler *Buntuvarianter

Det finns många mer eller mindre självständiga avknoppningar av Ubuntu. Andra varianter man kan pröva men som jag inte kört särskilt mycket är:

Lubuntu: För ännu äldre datorer eller för den som vill ha ett avskalat och supersnabbt system.

Ubuntu Gnome: Man kör Gnome shell på skrivbordet. Litet som en mobiltelefon, sägs vara modernt, snabbt och enkelt.

Bakom de vackra skalen är det samma system ochunder ytan fungerar allt likadant. Man kan till och med installera flera skrivbordsmiljöer och välja då man loggar in hur man vill arbeta.

Variation och valfrihet gör Linux till en trevligare arbetsmiljö.

 

För vem?

Dessa operativsystem är absolut inte bara för inbitna Linuxfanatiker. De är kanske de bästa system för den som vill prova något nytt, lära sig mer om hur en dator fungerar, eller ta ett steg ut i den fria världen. Systemen är kompletta och man kan installera tusentals program helt gratis.

Många som idag kör Windows XP kommer i april nästa år att bli utan säkerhetsuppdateringar. Det blir hackarnas julafton. Om man inte vill köra ett osäkert, omodernt och dött XP får man antingen köpa en ny dyr dator och betala för Windows en gång till eller väcka nytt liv i sin gamla burk med ett modernt och gratis *Buntu.

 

okt 152013
 

Flattr this!

Sedan ett litet tag finns senaste versionen, 4.0.1 av Apache OpenOffice på svenska. Programmet finns att ladda ner här.

En stor tacksamhetens tanke riktas till översättaren!

 

AOO eller LO?

Nu kommer givetvis frågan om man ska köra LibreOffice eller AOO. Detta är förbannelsen med fri programvara: man måste välja själv och ofta finns mer än ett enda fullgott alternativ.

Skillnaderna mellan AOO och LO är relativt små. AOO har ett lugnare utvecklingstempo medan LO delvis byggs ovanpå AOO och lägger till extra funktioner. Vilket program man väljer beror delvis på vilka behov och preferenser man har.

 

Mitt val

Jag använder numera kontorsprogram ganska sällan. Allt mitt tunga skrivande gör jag i LyX och det enkla i FocusWriter. Jag behöver ett traditionellt ordbehandlingsprogram då en mottagare kräver att få en ordbehandlingsfil. Jag gör ibland kalkyler i Calc och presentationer i Impress, men det är ofta ganska enkla saker. LyX är väldigt avancerat och FocusWriter väldigt enkelt. De passar för olika typer av skrivande och för mig har vanliga ordbehandlingsprogram trillat mellan stolarna.

 

Det nya med AOO är kontrollpanelen till höger. Den fungerar mycket bra på de breda skärmar som de flesta datorer numera har

Det nya med AOO man märker direkt är kontrollpanelen till höger. Den fungerar mycket bra på de breda skärmar som de flesta datorer numera har

 

Jag tycker om den nya kontrollpanelen i AOO där man kan sköta en stor del av formateringen. Det känns definitivt som ett bra sätt att slippa leta kommandon i menyer. Här ligger AOO före LO.

Nya versioner av LO är alldeles för buggiga och för version 4 och 4.1 blev jag tvungen att lägga ner många timmar på felsökning och buggrapportering. Till sist insåg jag att den enda anledningen jag installerade dem var för betatestning. Då jag arbetade använde jag LO 3.6. Det är ett underbetyg åt ett program då användare går tillbaka, inte bara en, utan två versioner för att hitta en tillräckligt stabil version.

Jag tycker det är fel att släppa vad man kallar en skarp version och förvänta sig att användare hellre buggtestar än arbetar med sina egna projekt och att de riskerar att förlora data. En betaversion ska kallas för vad den är och inte släppas för tidigt bara för att få publicitet. Jag har heller ingen lust att ladda ner och installera buggfixversioner en gång i månaden för program som jag använder ganska sällan.

Jag tycker att utvecklarna bakom LO har på tok för dålig kvalitetskontroll och programmet mer är till för dem som tycker det är roligt att hacka kod än för dem som behöver ett kontorspaket för sitt arbete. Man blir inte heller alltid trevligt bemött när man rapporterar buggar. En del utvecklare tar det som en personlig förolämpning när någon upptäcker att deras kod inte fungerar.

Huruvida man tycker ett stort program som ett kontorspaket är buggigt beror på hur mycket man använder det, hur avancerad användare man är och vad man gör. Det är säkert många som inte sprungit in i de buggar jag haft problem med i LO och då är ju allt gott och väl.

Nu rullar i alla fall AOO 4.0.1 på mina datorer. Andra kan ha andra åsikter om vilket kontorspaket som är bäst och då ska man givetvis installera sin favorit! Eftersom fria program dessutom är gratis har man råd att testa sig fram tills man hittar rätt.

sep 122013
 

Flattr this!

En del tror att Linux bara är till för kodknackande nördar och att det saknas program vanliga program. Detta stämmer inte och det finns ett stort utbud av utmärkta program för vanliga användare.

 

Eftersom Linux bygger på öppen källkod är programmen gratis och man får lov att installera dem på hur många datorer man vill och fritt sprida dem vidare. Man slipper krångla med hopplösa licenser och att läsa det finstilta om vad man får och inte får göra.

 

För ordbehandling finns bland annat:

 

Apache OpenOffice Writer

Gamla OpenOffice med ny huvudman, Apache Foundation. Ett komplett och avancerat kontorspaket med ordbehandling, kalkyl, databas, teckning och presentationsmoduler. Man kan göra mer saker än man kan drömma om.

 

AOO 4 finns ännu inte på svenska men har ett smidigt verktygsfält till höger

AOO 4 finns ännu inte på svenska men har ett smidigt verktygsfält till höger. Writer kan allt man behöver och mycket mer!

 

Fördelar: Stabilt och kraftfullt. OOo har funnits länge och koden är väl beprövad

Nackdelar: Senaste versionen (AOO 4) finns inte på svenska

 

LibreOffice Writer

Resultatet av ett uppror bland OpenOfficeutvecklare. I stort sett samma program som AOO. Det som skiljer är att LO tar det de vill från AOO och lägger till egna funktioner. Det innebär att skillnaderna kommer att växa mellan projekten.

 

LibreOffice Writer är i stort sett samma program som AOO Writer. Verktygsfältet finns för den som vill experimentera

LibreOffice Writer är i stort sett samma program som AOO Writer. Verktygsfältet finns för den som vill experimentera

 

Fördelar: Högt utvecklingstempo, återfinns som standard i de flesta Linuxdistributioner och därmed enkelt att installera om det inte finns från start

Nackdelar: Nya versioner kan vara pinsamt buggiga

 

AbiWord

Gnomeprojektets ordbehandlingsprogram. Om man inte vill ha ett komplett kontorspaket med moduler man aldrig använder är AbiWord ett bra alternativ. Det har tillräckligt med funktioner för de allra flesta. Om man tycker att man snubblar över alla specialare i AOO och LO Writer ska man ta en titt på AbiWord!

 

AbiWord är ett snabbt, smidigt och enkelt ordbehandlingsprogram som har alla de vanligaste funktionerna

AbiWord är ett snabbt, smidigt och enkelt ordbehandlingsprogram som har alla de vanligaste funktionerna

 

Fördelar: Liten och smidig ordbehandlare som dock är förvånansvärt kraftfull och kompetent

Nackdelar: Utvecklingen verkar för närvarande gå litet på sparlåga.

 

Calligra Words

KDE-projektets ordbehandlingsprogram. Kan installeras enskilt eller som del av ett stort kontorspaket, nästan lika avancerat som AOO och LO. För den som vill ha en litet mindre men specialiserat ordbehandlingsprogram finns Calligra Author som vänder sig speciellt till författare

 

Calligra Words är ett trevligt program som tyvärr känns litet ofärdigt

Calligra Words är ett trevligt program som tyvärr känns litet ofärdigt

 

 

Calligra Author ser nästan exakt identiskt ut med Calligra Words och skillnaderna är ganska små. Det hade varit roligt om Author (och varför inte Calligra Words) fortsatte utvecklas speciellt för författare!

Calligra Author ser nästan exakt likadant ut som Calligra Words. Det hade varit roligt om Author (och varför inte Calligra Words) fortsatte utvecklas speciellt för författare!

 

Fördelar: Viss inriktning mot layout och den som arbetar mycket med bilder i texter ska ta sig en titt. Stark integration med andra delar av Calligras kontorsprogram. Nytänkande vad gäller arbetsmiljö med verktygsfält till höger. Calligra Author kan fungera bra för skribenter med speciella krav. Helt integrerat i skrivbordsmiljön KDE

Nackdelar: Känns delvis ofärdigt och har brister. Dålig dokumentation. Blir en stor installation om man inte kör KDE

 

FocusWriter

Ett annorlunda ordbehandlingsprogram. Saknar många funktioner men är specialiserat på just skrivande. Jag tror att FocusWriter är suveränt antingen för den som vill skriva enkla snabba saker (som det här blogginlägget) eller för den som vill skriva seriöst och inte vill distraheras av 2 miljoner onödiga funktioner. Alla andra bör leta någon annanstans.

 

FocusWriter är snyggast i klassen! Det är enkelt att få till en vacker arbetsmiljö. FocusWriter fungerar kanske bäst för enkel eller avancerad ordbehandling. Allt däremellan gör man kanske bättre i andra program

FocusWriter är snyggast i klassen! Det är enkelt att få till en vacker arbetsmiljö. FocusWriter fungerar nog bäst för enkel eller avancerad ordbehandling. Allt däremellan gör man kanske bättre i andra program

 

Fördelar: Snabbt och enkelt. Har flera roliga och användbara specialfunktioner. Snyggast i klassen!

Nackdelar: Den som behöver tabeller, sätta in bilder, skriva ut textsidor som ser vettiga ut eller göra grundläggande layout ska välja ett annat program

 

LyX

LyX är inget riktigt ordbehandlingsprogram utan en dokumentprocessor. Vad skillnaden består i är svårt att förklara. Enkelt förklarat arbetar man på en högre nivå med separat inskrivning av text och layout. Texten skriver man själv och datorn tar hand om layouten. Bygger på LaTeX.

 

Jag har gått över till LyX för allt litet mer avancerat skrivarbete. För den som skriver mycket och akademiskt är LyX ett mycket bra val. Mina böcker har blivit mycket bättre!

Jag har gått över till LyX för allt litet mer avancerat skrivarbete. För den som skriver mycket och akademiskt och inte har något emot att lära sig svåra saker är LyX ett mycket bra val. Mina böcker har blivit mycket bättre!

 

Fördelar: Resulterar i mycket snygga PDF-filer. Mycket flexibelt och kraftfullt

Nackdelar: Svårt att lära sig. Dålig kompatibilitet med vanliga ordbehandlingsprogram

 

Texteditorer

Program som Kate, Gedit med flera är i första hand framtagna för programmering. De är dock även förvånansvärt kompetenta ordbehandlingsprogram. Sparar som regel i .txt format som kan öppnas av många program.

 

Texteditorn Kate kan användas till det mesta. Det här är en litteraturlista i BiBTex för LyX. Man kan dock också skriva vanliga texter

Texteditorn Kate kan användas till det mesta. Det här är en litteraturlista i BiBTeX-format för LyX. Man kan dock också skriva vanliga texter och texteditorer har smarta specialfunktioner man kan ha stor nytta av som skribent

 

Fördelar: Många specialfunktioner, snabba och enkla

Nackdelar: Saknar många av kontorsprogrammens tyngre funktioner

 

Varför ska man välja?

Om man kör en någorlunda stor Linuxdistribution bör de flesta programmen finnas att installera från pakethanterare eller programcentral. Ett undantag är AOO där man som regel får ladda ner installationsfiler.

Alla program har sina för- och nackdelar och passar bra för olika användare. Eftersom programmen är gratis är det bara att prova sig fram tills man hittar rätt för sitt eget sätt att arbeta.

Det finns ännu fler ordbehandlingsprogram för den som letar. Exempel är minimala texteditorer liknande FocusWriter där det finns flera alternativ.

Eftersom de riktiga ordbehandlingsprogrammen (inte LyX och vissa texteditorer) använder filformatet ODF (filändelsen .odt för textfiler) kan man växla mellan program och använda olika för olika delar av arbetsprocessen. Man kan anteckna i FocusWriter, skriva i AOO eller LO Writer och fixa layout i Calligra Words. Det är detta som är tanken med ODF. Det är ett öppet standardformat alla program kan använda om utvecklarna vill. Det gör att vi som användare kan välja vilket verktyg vi vill använda.

Det man ska se upp med är att tillämpningen av ODF skiljer sig åt mellan program och man blir ofta av med layout och en del specialfunktioner då man växlar mellan program.

 

Bara Linux?

Nästan alla dessa program finns för andra operativsystem som Windows och MAC. Då får man som regel ladda ner och installera programmen från respektive hemsida. Det gör att man kan ta med sig sitt arbete då man byter dator och att man kan fortsätta arbeta med sina filer i sitt favoritprogram.

Flera av programmen går också att köra från ett USB-minne till exempel i PortableApps. Man kan ta med sig kontoret i fickan!

 

 

sep 052013
 

Flattr this!

Efter en lugn sommar då universitet, tack vare frånvaron av dumma studenter, fungerade, överhopas jag nu i september och terminsstart av dumma frågor från dumma studenter. Som verksam vid ett universitet kan jag inte annat än förfasa mig över alla dumma studenter som tror att en dyr utbildning kan skyla deras enfald. Jag har lagt mig till med standardsvaret: ”Så dumma frågor svarar jag inte på” oavsett vad de frågar.

Jag råkade läsa ett brev mellan två professorer i vilket problemet med dumma studenter analyseras:

Från första stund jag började verka som lärare och ända till denna har jag med ett slags häpnad iakttagit hos vår ungdom en hemsk oförmåga att observera; man lär i sina böcker och ser i naturen vad som där står, oaktat fakta ofta är helt annorlunda, och vad som inte finns i boken, det ser man inte. Det är nu, enligt min föreställning, just genom de företrädesvis språkliga studiernas begagnade som första bildningsmedlet och som centralpunkten av skolundervisningen, som man framkallat detta stora fel hos vår växande ungdom.

Jag kan inte annat än hålla med!

Professorn som skrev brevet var Gustaf Düben (1822–1892) vid Karolinska Institutet. Den han skrev till var den pensionerade professorn i Zoologi vid Lunds Universitet Sven Nilsson (1787–1883). Brevet är från 1875. Av detta kan man dra slutsatsen att det inte finns något nytt under solen och att ungdomen var lika dum 1875 som idag och att verksamma vid universitet alltid klagat på studenter.

Man behöver inte ens gå ut och iaktta studenterna, det räcker att läsa Dübens brev!

(Jag har moderniserat språket i brevet något.)

sep 022013
 

Flattr this!

Nu är det dags för ny termin. Ibland är det nästan ett krav att ha tillgång till egen dator för att klara många utbildningar.

En dator är inte särskilt dyr. Det som kostar är programmen till datorn. Om man stiger på tåget med proprietär programvara blir datorn snabbt mer än dubbelt så dyr utan att man får något för sina pengar. Väljer man istället fria program med öppen källkod kan man fylla sin dator med hundratals program alldeles gratis.

Det gäller att välja de bästa datorprogrammen för att göra arbetet så lätt som möjligt. Här kommer en lista på program jag rekommenderar. Mina krav är att programmen ska fungera på flera operativsystem, vara gratis och ha öppen källkod. Det första kravet gör att man kan välja var man vill jobba. Det andra att man kan lägga sina pengar på annat än att ge bort dem till programvaruföretagens aktieägare. Det tredje betyder att programmen är testade och att man kan studera hur de är gjorda, ändra vad man vill, kopiera dem, installera dem på hur många datorer som helst och ge bort dem till alla man känner.

 

Kontorsprogram

  • LibreOffice. Det mest kompletta kontorsprogrammet. Nya versioner kan vara litet buggiga och man kan göra klokt i att välja en äldre, mer testad version. Ju högre sistasiffra i versionsnamnet desto mer testat.
  • Bra alternativ: Apache OpenOffice: I grunden samma program som LibreOffice. Senaste versionen finns ännu inte på svenska.
  • Dåligt alternativ: Microsoft Office: Kostar pengar, använder ett föråldrat filformat. Fungerar inte på alla datorer och operativsystem. Är genomgående ganska mögigt.

 

Ordbehandlingsprogram

Ordbehandlingsprogram finns i kontorspaketen ovan men ibland vill man ha ett speciellt program för att skriva i.

  • AbiWord: Snabbt och kapabelt. Inte lika kraftfullt som LibreOffice och ApacheOpenOffice.
  • FocusWriter: En avskalad ordbehandlare perfekt för enkla texter (som det här blogginlägget).
  • LyX: LyX är egentligen inte ett ordbehandlingsprogram utan en dokumentprocessor. Det bygger på LaTeX. Svårt att lära sig men suveränt resultat. Om man ska skriva examensuppsats eller vill lära sig skriva på allvar bör man överväga att lära sig LyX (eller LaTeX).

 

Referenshanterare

En stor del av att studera är att låsa och förstå litteratur. En bra hjälp för detta är en referenshanterare. En bra referenshanterare håller orddning på vad man läst, ger en möjlighet att anteckna, bifoga PDF-filer och andra dokument samt länka till Internet.

Zotero: Oslagbart för att samla in, bearbeta och använda referenser! Det körs antingen fristående eller som ett tillägg till webbläsaren Firefox. Synkar automatiskt mellan datorer och gör backup på Internet.

 

Anteckningsprogram

Jag antecknar oftast i Zotero. Om någon bra förslag så skriv en kommentar så kompletterar jag listan!

  • Zim är ett fristående anteckningsprogram jag använt för att systematisera anteckningar.

 

Bildprogram

Tänk på att det finns bra ritmoduler för enkla illustrationer i kontorspaketen! Det finns två typer av bildprogram för punktuppbyggd bilder och för linjeuppbyggda bilder. Tänk fotografi och streckteckning.

Bildprogram punktgrafik

  • GIMP: Oslagbart.
  • Krita: Mer inriktat på teckning än GIMP
  • Dåligt alternativ: Photoshop. Fungerar inte i alla operativsystem. Kostar skjortan.

 

Bildprogram vektorgrafik

  • Inkscape: Väldigt bra och avancerat ritprogram.

 

PDF-Läsare

Varierar beroende på ens operativsystem.

  • Windows: Sumatra
  • Linux: Evince eller Okular
  • Dåligt alternativ: Adobe Reader. Långsamt, stort och otympligt. Senare varianter finns ej för alla operativsystem. Enda fördelen är att det kan visa Javascript i PDF-filer, vilket är en inkörsport för virus.

 

Webbläsare

  • Firefox: Den mest kompletta fria webbläsaren med massor med tillägg.
  • Bra alternativ: Qupzilla, Chromium med flera litet beroende på OS.

 

E-postprogram

 

Musikspelare

  • Clementine: Litet subjektivt val, men en mycket bra och enkel spelare.

 

Filmspelare

  • VLC: Spelar i stort sett alla filmfiler (och musik!).

 

Antivirus, brandvägg och säkerhetsprogram med mera

Det finns inga bra alternativ. Den bästa lösningen är att byta till ett säkert och fritt operativsystem. Testa LinuxMint, Kubuntu eller Xubuntu. De är gratis och innehåller alla programmen ovan och ytterligare cirka 30.000 gratis, fria, bra program.

Allt som allt kostar programmen på listan 0 kronor.