Feb 262013
 

Flattr this!

OpenClipart är en enorm samling fri och gratis bilder man kan använda i dokument.

Det går att ladda hem samlingar som man kan göra tillgängliga i OpenOffice/LibreOffice.

I LibreOffice 4 är det dock överflödigt att fylla hårddisken med bilder som man kanske sällan använder.

Istället kan man söka direkt i OpenCliparts databas i LibreOffice. Detta gör man genom att installera tillägget Openclipart.org integration.

Genom Visa-> Aktivitetspanel får man sedan fram en sökpanel för OpenClipart.

Panel

 

Man anger sökord på engelska och får upp de bilder som svarar mot sökningen.

poetry

Därefter är det bar att klicka på bilden i panelen så överförs den till LibreOffice för fortsatt redigering.

LibO

Återigen är detta ett gott exempel på hur olika projekt med öppen källkod samverkar och gör varandra bättre och hur man som användare gynnas av detta.

Notera dock att tillägget bara fungerar i LibreOffice 4 och inte i tidigare versioner av LibO eller OOo. Eftersom denna version ännu så länge är alltför buggig för min smak får jag vänta ett par månader innan jag kan utnyttja den nya funktionen med länkning till OpenClipart.

Feb 232013
 

Flattr this!

Jag använder inte längre kontorsprogram tillräckligt mycket för att jag ska kunna skriva en djuplodande recension av nya LibreOffice 4. För avancerade texter har jag gått över till LyX och för enkla FocusWriter. Det jag numera gör i LibO är att skriva artiklar där mottagaren förväntar sig en ordbehandlingsfil, brev, enkla saker i Calc och presentationer i Impress.

Trots det vill jag delge mina intryck efter någon vecka med nya LibO 4.

 

Lång väg

Det är fantastiskt hur LibO har lyckats höja tempot i utvecklingen av gamla OpenOffice! LibO 4 har massor med nya funktioner. De största förändringarna finns dock under skalet där man avlägsnat sig från OpenOffice och ApacheOpenOffice. LibO och AOO kommer framöver att bli två olika program.

 

Svenskt språkstöd

Det svenska språkstödet i LibO 4 är bättre än någonsin. LibO är nog det första ordbehandlingsprogram som fixar de flesta sammansatta ord som svenskan vimlar av. Återigen vill jag lyfta på hatten för DSSO som är den bästa svenska rättstavningen för den som skriver på dator!

Den svenska översättningen är också den av mycket hög klass. I OOo och de första versionerna av LibO fanns det irriterande småfel. Dessa blir allt färre. Det beror nog delvis på att projektet blivit öppnare och det är enklare att rapportera fel och diskutera hur saker bör översättas.

Som helhet håller stödet för svenska professionell nivå.

 

Personas

Den största synliga förändringen är annars att man länkat LibO till Firefoxprojektet Personas. Man kan få LiBO att se ut nästan hur som helst. Onekligen medför detta en rejäl ansiktslyftning, särskilt med tanke på att LibO:s utseende är något gammaldags. Som så ofta med nya funktioner finns det en ganska rejäl bugg som drar ned värdet. Personas bryts av menyraden och verktygsfältet så att den ”börjar om” en liten bit ner.

Notera hur Personastemat "börjar om" en bit ner. Det är inte alls snyggt.

Notera hur Personatemat ”börjar om” en bit ner. Det är inte alls snyggt.

 

Det gör att mönstrade teman och textteman inte alls blir snygga och funktionen blir halvtafflig.

Personas fungerar bäst med enhetligt mönstrade teman

Personas fungerar bäst med enhetligt mönstrade teman

Det är synd att man släpper en sådan omtalad ny och speciell funktion med en allvarlig bugg. Funktionen hade imponerat stort om den fungerat, nu är den en liten pinsamhet.

 

Dokumentmallar

Eftersom jag i stort sett alltid arbetar utifrån färdiga dokumentmallar noterade jag att man gjort om hanteringen av dessa. Man har flyttat det till en undermeny under Arkiv och snyggat till dialogrutan.

Dokumentmallar

Jag tycker funktionen blivit svårare att hitta, men det är kanske en mindre detalj.

 

Varningsflaggor

Det finns varningsflaggor för LibO 4, varav några allvarliga.

 

Sidhuvuden och förstasidor

Man har helt gjort om hur man kan få förstasidan i ett dokument att avvika från resten av dokumentet, till exempel genom att vara utan sidnummer. Tidigare fick man använda en speciell sidformatmall och trixa. Nu räcker det med en bock i en kryssruta.

Sidhuvud

Detta är betydligt användarvänligare, även om att använda sidformatmallar är genomstabilt. Nackdelen är att det är en funktion som inte har stöd i filformatet ODF, utan LibO lägger funktionen vid sidan av. Detta innebär sannolikt att det kommer att bli problem med funktionen i andra program som använder ODF och hur den annorlunda förstasidan kommer att se ut i andra program.

LibO har ansökt hos OASIS, stiftelsen som förvaltar ODF, att funktionen ska bli en del av filformatet. Eftersom ODF är avsett att vara stabil och förändras långsamt, kan det ta tid, kanske år, om och när funktionen blir en del av filformatet. Kanske införs funktionen i ODF, men på ett helt annat sätt än i LibO. Då måste LibO ha stöd både för sitt eget sätt och för ODF samt att båda måste kunna konverteras till och från andra filformat. Detta kan vara början på ett stort buggelände.

Detta är typiskt för LibO. OOo införde nya funktioner först när de hade stöd av ODF. LibO går andra vägen, inför nyheter och söker därefter stöd för dem. Det är nog bra för utvecklare att jobba på vad de vill. Det är sämre för användare som kan få dokument skadade och även för ODF som standard.

 

Villkorlig formatering i Calc

På liknande sätt har man förenklat hur man får till villkorlig formatering, dvs, att celler som uppfyller vissa villkor får en speciell färg. Man kan nu välja fler kriterier och processen är enklare än i OOo där man var tvungen att utgå från en formel.

 

I OOo fick man ange formler för att få till villkorliga formateringar i Calc

I OOo fick man ange formler för att få till villkorliga formateringar i Calc

 

I LibO räcker det att välja bland ett stort antal variabler på rullmenyer för att få färgglada kalkylark

I LibO räcker det att välja bland ett stort antal variabler på rullmenyer för att få färgglada kalkylark

Nackdelen är att de nya kodningarna ibland uppför sig märkligt. De finns inte alltid kvar om man kopierar och klistrar in formaterade celler på andra ställen.

OOo är ett avancerat program. Det känns som att man med sådana här förenklingar visserligen gör saker enklare, men att man samtidigt arbetar mot programmets struktur. Man uppmuntrar inte heller användare att lära sig programmet på djupet utan ger genvägar till funktioner. Problemet är att genvägarna kanske inte alltid fungerar.

 

Buggar: Går LibreOffice att använda?

Jag sprang under min första vecka med LibO 4 in i åtminstone två riktigt allvarliga buggar som gör att jag inte kan rekommendera programmet.

 

Ordkomplettering fungerar inte.

En av mina favoritfunktioner, ordkomplettering föreslår omöjliga alternativ eller vill sätta en punkt efter de föreslagna orden.

Darwinism kopplas plötsligt samman med

Darwinism kopplas plötsligt samman med skandinaviska i ordkomplettering. Oerhört irriterande för den som utnyttjar denna superba funktion!

De felaktiga orden finns inte i ordlistan som styr ordkomplettering och de går därför inte att få bort. Funktionen är med andra ord förstörd.

Ett annat exempel på hur förstörd ordkompletteringen är

Ett annat exempel på hur förstörd ordkompletteringen är. Funktionen föreslår låtsasord som inte finns i någon ordlista

 

Programkraschar

Både Writer och Impress kraschar med jämna mellanrum. Att Impress ibland kraschar då man försöker göra avancerade saker är inte ovanligt, men att det kraschar bara man tittar på programmet är allvarligare. Att man har lyckats få urstabila Writer att med jämna mellanrum krascha är en katastrof.

Jag tror att det kan ha att göra med att jag låter LibO spara dokument automatiskt med jämna mellanrum, men är inte alls säker. Eftersom jag inte gör något speciellt då LibO kraschar är det svårt att isolera buggen/buggarna. Kraschar av den här typen gör att man förlorar arbete och hör definitivt inte hemma i en skarp programversion. Att krascharna återkommer med jämna mellanrum gör att ett arbetspass blir frustrerande eller till och med meningslöst beroende på hur mycket arbete man förlorar.

Det finns andra varningsklockor och buggar som borde ha åtgärdats innan man släppte LibO 4, men LibO har som strategi att släppa tidigt och släppa ofta och låta användarna springa in i buggar. Jag har tagit konsekvensen och har avinstallerat LibO 4.0 och installerat 3.6.5. LibO 4.0 är inte färdigt och ska inte användas i dagligt arbete.

 

Betaversioner

Jag har i stort sett slutat att engagera mig för att testa betaversioner och buggrapportera LibO. Jag tycker att LibO har slagsida mot utvecklarna som har stor frihet att förändra programmet utan funderingar på helhet eller stabilitet. Användarna kommer i andra hand. Man släpper nya versioner med buller och bång enligt ett fast schema oavsett om programmet går att använda eller inte.

I början rapporterade jag alla buggar jag sprang in i och då hände en av tre saker:

  • Ingenting. Om man inte får svar på en buggrapport ledsnar man på att rapportera.
  • Så småningom fick jag svar. Problemet var att de som svarade ofta hade små kunskaper om LibO och inte förstod vad det var jag felrapporterade. De som svarar på felrapporter måste förstå hur programmet fungerar.
  • Ibland får jag svar och det blir uppenbart att felet jag rapporterat har uppmärksammats både av utvecklare och andra användare. Trots det har inte buggen åtgärdats förrän flera månader senare. Det är inga småbuggar, utan showstoppers som man medvetet släpper igenom.

Jag tycker att det har blivit meningslöst att rapportera fel med den inställning som finns i projektet. Som användare får man hålla till godo, försöka välja en version med så hög sistasiffra som möjligt och hoppas att de värsta buggarna är åtgärdade.

Jag tycker att man måste ta till vara användarnas intressen bättre, styra utvecklingen av LibO mot bestämda mål och sänka tempot för hur snabbt nya funktioner tas in.

 

Sammanfattning

Jag är mycket imponerad hur långt LibreOffice kommit. Man startade med två tomma händer och driver nu ett avancerat och stort projekt. LibO har blivit bättre och snyggare sedan det drog igång och utvecklas mycket snabbare än gamla OOo!

Jag hoppas dock att man kommer att hitta en bättre balans mellan utvecklare och användare. LibreOffice 4 är inte färdigt för skarp användning och borde inte ha släppts. De buggar jag sprang in i och de varningsflaggor och buggar jag sett andra rapportera gör att man inte bör använda LibO 4.0 i dagligt arbete. Jag tycker det är fel att man på LibO:s hemsida i första hand rekommenderar LibO 4 då det inte är färdigt för dagligt bruk. Jag kommer att vänta minst 2–3 buggfixversioner innan jag testar LibO 4 igen.

Jag har ledsnat på att man lurar på användare betaversioner som gör att man förlorar arbete och tappar tempo i sitt arbete. Jag kan visst testköra betaversioner, men då ska det framgå att det är betatestning så att man inte arbetar med sina viktigaste dokument. Visst kan man ha som strategi att släppa ofta och tidigt, men krascher och urgamla urstabila funktioner som havererar är saker som måste få försena ett programsläpp. LibO tappar genom sin strategi trovärdighet.

Buggrapportering och uppföljning måste bli bättre.

Jag kommer att testa ApacheOpenOffice 4 då det släpps och om det fungerar bättre än LibO kommer jag att byta kontorspaket.

LibreOffice har definitivt gjort stora framsteg men på användarnas bekostnad.

 

 

 

Feb 172013
 

Flattr this!

Ibland behöver man illustrera det man skriver med en karta. Vanliga exempel är vägbeskrivningar och texter som handlar om en viss plats.

Tack vare det smarta tillägget GeoMap är det jättelätt att få in fina stadskartor i LibreOffice/OpenOffice Writer.

Då man har installerat tillägget och startat om Writer får man en ny knapp för GeoMap i verktygsraden.

 

Knapp

 

 

Då man behöver en karta skriver man platsnamnet i Writer, markerar det och klickar på Geomappknappen.

 

Jag behöver en karta över staden Lund

Jag behöver en karta över staden Lund, skriver Lund och klickar på GeoMap-knappen

 

Man får upp en dialogruta där man kan välja saker som zoomfaktor och bildstorlek.

 

Fönster

 

 

Då man klickar på OK byts ordet Lund i Writer mirakulöst ut mot en kartbild över centrala delar av staden Lund. Bilden går att redigera och placera som andra bilder i Writer.

 

Karta

 

 

GeoMap fungerar bäst med ortnamn. Ibland kan man ha tur och hitta rätt med gatunamn eller andra platsnamn, men det blir lätt bli fel om man till exempel söker på vanliga namn som Storgatan.

GeoMap kopplar samman LibO/OOo med projektet OpenStreetMap Kvaliteten på kartorna kan variera en del beroende på hur pass väl ett område är kartlagt.

Detta är ännu ett exempel på hur bra resultatet kan bli när det går att länka mellan projekt med öppen källkod!

Feb 122013
 

Flattr this!

Mitt blogginlägg om en jämförelse mellan LibreOffice och Microsoft Office kommenterades igår av Tommy K. Johansson som driver bloggen TKJ, en väldigt bra sida för den som söker information och tips om datorer och datorprogram.

Jag vill kommentera några saker i hans blogginlägg.

TKJ påpekar bland annat att:

När det gäller kostnaden är det dock inte korrekt att bara titta på prislappen för programmet. Det är ett fel man ofta gör när man propagerar för program med öppen källkod. För det är inte bara programmet som kostar – det som verkligen kostar är tiden man använder det.
Om det tar tre timmar längre tid att göra någonting i ett gratisprogram jämfört med ett kommersiellt, får man inte glömma att de tre timmarna faktiskt är en kostnad

Eftersom jämförelsen gäller Microsoft Office och LibreOffice är det rimligt att man förankrar att det finns sådana skillnader mellan programmen. Jag har svårt att se vad som skulle ta tre timmar längre i OOo/LibO jämfört med MS Office. Den jämförelse som The Document Foundation publicerat visar tvärtom att båda programmen är kompetenta och klarar av att utföra enkla och avancerade uppgifter på ett fullt tillfredsställande sätt. Att något program är bättre på en viss sak kompenseras genom att det andra har fördelar på något annat område. Tidsskillnaden mellan programmen i dagligt arbete torde vara försumbar.

 

Vart tar tiden vägen?

Min erfarenhet är att den största tidsspillan inte sker då man arbetar i datorprogram, vilket det nu än är, utan då man kämpar med att öppna gamla eller udda filformat, lär sig nya gränssnitt eller med att få program som tidigare fungerade tillsammans, att fungera efter uppdateringar.

Det var av dessa skäl jag övergav MS Office och Windows.

  • MS Office använder ett eget filformat som man mutat till sig en ISO-stämpel för. Inget annat program än MS Office kan använda det fullt ut och till och med där finns det besvärande skillnader om man använder Office i MAC eller Windows. Microsoft har flera gånger ändrat i sina filformat vilket ställt till stora problem för mig och andra.
  • MS Office ändrar gränssnitt som argument för att att man ska uppgradera — inte för att programmet blivit bättre eller tillförs ny funktionalitet. Dessutom kan Microsoft med partners tjäna en stor slant på att utbilda användare att göra samma saker de gjort i tio år på ett nytt sätt. Till vilken nytta?
  • Man måste köpa eller uppgradera Windows för att kunna använda nyaste Office. Att göra det leder ofta till följdbehov av att köpa eller uppgradera andra program. På så sätt snurrar den proprietära karusellen vidare, minimala förändringar i ett program paketeras i ett nytt gränssnitt, nya filformat gör att man måste uppgradera andra program och en ny version av operativsystemet gör att allt börjar från början.

Att använda proprietära program kan vara otroligt smidigt, men då man uppgraderar kan allt bryta samman och man har ingen garanti på att ens gamla program fungerar eller att ens filer går att öppna. Allt bygger på att man ska betala för ingenting, igen och igen och igen…

Numera använder jag OpenOffice/LibreOffice, helst på Linux. Det innebär:

 

Gratis och Fritt

Det finns en stor skillnad mellan gratisprogram, som kan vara alla möjliga program som är mer eller mindre kostnadsfria (demoversioner, äldre programversioner, freeware, reklamfinansierade program, piratkopierade program osv) och program med öppen källkod. TKJ blandar ihop dessa begrepp.

Program med öppen källkod sätter användarens rättigheter i centrum. Gratisaspekten är bara en del av konceptet. Proprietära program tar ifrån användaren hans rättigheter. Makten ligger hos programvaruföretagets aktieägare.

Fria program är kommersiella och inte välgörenhetsprojekt. Man drar in pengar på andra sätt än genom licenser. LibreOffice är mer kommersiellt än MS Office, som lever på sitt de facto monopol. När väl ett proprietärt program fått ett de facto monopol slutar man att utveckla sin produkt för att istället stänga konkurrenter ute genom hemliga filformat, inlåsning och ojusta affärsmetoder.

Fri programvara förutsätter konkurrens som genom den öppna källkoden gynnar alla aktörer och som tvingar program att bli bättre.

 

Pengar

Jag håller inte med TKJ om att det är billigt att hyra MS Office 365 för 900 kr per år. För yrkesverksamma, någorlunda välbetalda jobbare är det kanske en liten summa. För arbetslösa, barnfamiljer, pensionärer med flera är det mer. Om man kan fixa det man behöver lika bra eller bättre, gratis, är det bättre för alla, rik som fattig, att lägga pengar på annat.

Att betala 900 kronor för att få tillgång till sitt eget arbete är dessutom stötande.

Notera att de 900 kronorna är för en licens som inte tillåter kommersiellt bruk. Det man får lov att göra är enkel hemanvändning utan att tjäna pengar på det man gör. För enkelt hemarbete är MS Office och LibreOffice i många fall för avancerade och därmed onödiga. Därför tycker jag det är oetiskt då Officeförespråkare dammar av ”billighetsargumentet”. Office 365 har en licens som antingen gör programmet onödigt eller förbjudet. Sådana problem har man inte med LibreOffice, utan man kan skamlöst berika sig på sitt eget arbete.

Till de 900 kronorna kommer kostnaden för Windows, som de flesta dessvärre är tvungna att betala då de köper dator och därför inte reflekterar över som en påtvingad onödig kostnad. Det ligger givetvis i monopolföretagets intresse att vi inte ska göra det utan förknippa datoranvändning med ett visst varumärke, hur dåliga och omoderna dess produkter än är. Genom ett påtvingat Windows fångas man in i den proprietära karusellen och man blir en mjölkkossa för programvaruföretag. Kostnaden för en simpel hemanvändare att arbeta i MS Office är därför istället mellan 1500 och 2000 kronor, inte 900 kronor.

Att man får installera Office 365 på upp till fem enheter ses av Officeförespråkare som generöst och gör Office oerhört portabelt. Det är förvisso fem Windowsenheter det gäller. Det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellen och vice versa…

LibreOffice får man installera på hur många enheter som helst, i valfritt operativsystem eller köra från USB-sticka utan några som helst begränsningar eller kostnader…

 

Den återfunna tiden

Jag är en akademisk skriftställare och jag håller inte med TKJ om att tidsaspekten är det viktigaste då man arbetar i kontorsprogram.

Istället är det viktiga att saker blir rätt och resultat presentabla.

Den tid som jag faktiskt arbetar vid datorn är i allmänhet ganska liten. Jag läser, funderar, söker i arkiv och bibliotek, undervisar och lär mig, håller föredrag och åker på symposier. En text kan formas under flera år, ibland flera år innan den skrivs in i en dator. Tiden vid datorn är tämligen oväsentlig sedd till hela arbetsprocessen.

Exemplet som TKJ anför med studenter som har ont om tid för en inlämningsuppgift är svagt. Tiden de tillbringar framför datorn är sannolikt en liten del av tiden de har för inlämningsuppgiften, eller borde vara det. Tänka, läsa och smälta det man tänkt och läst tar längre tid än att knacka in text på en dator. Sitter man 25 timmar per dygn framför sin dator och skriver gör man fel.

Om man får ont om tid beror inte detta på vilket kontorsprogram man använder utan man borde se över relationen fritid/arbetstid, studieteknik etc.

Det viktigaste som student är att lära sig att uttrycka sig, att lära sig planera och strukturera sitt arbete, att lära känna sig själv och det sätt man arbetar på, samt förhoppningsvis förstå litet om hur världen fungerar.

Det finns inget som säger att man gör detta bäst i proprietära program vars syfte är att berika (amerikanska) aktieägare och vidmakthålla orättvisa strukturer och monopol. Istället borde man vara rädd om sina rättigheter och använda fria program.

Feb 102013
 

Flattr this!

Jag brukar då och då kommentera jämförelser mellan Microsoft Office och andra kontorsprogram som OpenOffice och LibreOffice med att de utgår från Microsoft Office som får högsta betyg medan andra program betygssätts utifrån hur pass lika de är Microsoft Office. Eftersom inget annat program kan vara en exakt kopia av Microsoft Office, får alla andra program underbetyg. Denna typ av tester är som regel ytliga och bygger inte på ett långvarigt användande av ett program eller gedigen kunskap om arbetsuppgifter, filformat eller kostnader, dolda och öppna.

Med nya LibreOffice 4 höjs ribban för fria kontorsprogram.

The Document Foundation som står bakom LibreOffice, har publicerat en egen jämförelse mellan LibreOffice och Microsoft Office Givetvis kan och bör man ifrågasätta om den är opartisk.

Till skillnad från många andra jämförelser går denna djupare, ibland ner på detaljnivå och med vidare hänvisningar till bloggar, forumposter och webbsidor.

Det finns därför mycket intressant information att läsa på länkarna, oavsett vilket program man använder och man kan ta chansen att lära sig mer om sitt kontorspaket, oavsett vilket man använder. En sådan detalj är att användare som får problem med äldre eller korrupta gamla Microsoftfiler i .doc format får rådet på Microsoftforum att installera OpenOffice eller LibreOffice för att rädda filerna! Det gäller att ta ansvar för sina filformat. Ibland gör ändringar i filformat i syfte att tvinga folk att uppgradera att filer blir korrupta.

I undersökningen blir varken Microsoft Office eller LibreOffice bäst på allt, utan båda paketen har styrkor och svagheter.

Det intressanta tycker jag istället är att båda paketen är ytterst kompetenta och klarar av de allra flesta enkla och avancerade användningsområden. Båda paketen duger med råge till vad de allra flesta gör i kontorsprogram. Vilket programpaket man föredrar beror på andra faktorer som:

 

  • Tycke och smak
  • Mycket specialiserade arbetsuppgifter där det ena programmet kan ha en fördel (Min erfarenhet är att om man arbetar extremt specialiserat i ett kontorsprogram är det dags att byta till ett specialprogram)
  • Inlåsning: man sitter fast i en arbetsmiljö eller filformat som gör ett byte av arbetsredskap dyrare (eller tros vara dyrare) än att fortsätta betala licenser och uppgraderingar
  • För mycket pengar: I vår kultur tror vi att vi får något bättre och blir lyckliga om vi betalar för något, ju mer desto bättre

 

Min slutsats blir att eftersom båda paketen är mycket kompetenta och har mängder med funktioner kan man fråga sig om det finns objektiva skäl till varför man ska välja Microsoft Office framför LibreOffice.

Jämförelsen finns här.

 

Feb 082013
 

Flattr this!

Nu finns senaste LibreOffice att ladda ner här.

 

Det finns massor med nyheter bland annat att man kan använda Firefox personas som utsmyckning.

 

Alla nyheter finns beskrivna här.

Det har skett rejäla ändringar och LibreOffice har verkligen lyckats skaka liv i gamla OpenOffice och höja tempot i utvecklingen rejält!

 

Kom ihåg att tidiga varianter av en ny LibreOfficeversion tenderar att vara något buggiga. För den som prioriterar stabilitet är förmodligen LibO 3.6 ett bättre val.

Feb 032013
 

Flattr this!

Jag är verksam i den akademiska ankdammen, inom arkeologi.

Datorer och fri programvara är sällan något man diskuterar där. Man har den akademiska friheten att välja hur man jobbar och de flesta skaffar sig favoritprogram och sitt eget sätt att göra saker, en del avskyr datorer medan andra blir nördar. Varje projekt kan vara en egen liten värld med datorprogram, rutiner och sätt att göra saker.

 

World Archaeology

Senaste numret av World Archaeology, som är en ganska stor internationell tidskrift inom arkeologi, var ett temanummer, ”Open Archaeology” om olika aspekter av frihet och öppenhet inom arkeologin.

En artikel av Benjamin Ducke handlar om fri programvara och arkeologi och innehåller intressanta synpunkter som är giltiga för fler branscher än arkeologi. Tyvärr (och litet märkligt för ett temanummer om öppenhet) är inte innehållet fritt tillgängligt. Artikeln fick mig att fundera en del över fri och ofri programvara i den akademiska ankdammen.

Ducke gör en historisk tillbakablick på datorprogram. I datorernas barndom var program snarast en biprodukt av det man arbetade med på universiteten. Program utvecklades och användes inom projekt utan några djupare tankar på patent, vinst eller licenser.

Därefter bröt datorn igenom på allvar och blev var mans egendom. Det fanns pengar att tjäna på datorprogram och programmen kommersialiserades och fick proprietära licenser och hemliga filformat för att låsa in användare, begränsa användarens frihet och tjäna stora pengar på uppdateringar och monopol. Det lade hinder för forskningen eftersom information inte längre kan bytas fritt.

Detta har blivit allvarligare eftersom arkeologi blir allt mer digitaliserad. En avhandling eller publikation kan bygga på stora databaser och materialet kan ha bearbetats med avancerade algoritmer i specialprogram. Vid en utgrävning sker idag all inmätning och dokumentation digitalt redan i fält. Man använder specialprogram som kostar tiotusentals kronor. GIS, statistiska beräkningar och sökningar i databaser är standard inom arkeologin.

Det innebär att det i praktiken blir omöjligt med ett fritt informationsutbyte. För att kunna granska en avhandling i arkeologi behöver man program för tiotusentals kronor och inte ens då är det säkert att man kan granska resultaten eftersom tilläggsmoduler kan vara specialskrivna och inte finns fritt tillgängliga, även om man investerar i grundprogrammen. Man har ingen chans att granska om en forskare har dragit rätt slutsatser från sina siffror rätt, eller om det finns alternativa förklaringar. För att kunna granska de algoritmer forskaren använt behöver man ha tillgång till källkoden i hans datorprogram. Så länge man inte har det blir man tvungen att lita på hans diagram och uträkningar och har ingen möjlighet att utsätta dem för ingående granskning och kritik.

Detta är givetvis ett hot mot en av forskningens grundpremisser: att kunna granska resultat öppet och kritiskt.

Ducke menar att fri programvara är ett sätt att både utveckla datorprogram på ett bättre och billigare sätt inom små sektorer med behov av specialprogram och att göra forskning transparent. Licenser som GPL ger både ett skydd för källkoden och mot att forskningsresultat blir inlåsta bakom en mur av proprietär mjukvara.

En ökad användning av fri programvara skulle vara ett slags tillbakagång till det system som fanns innan dagens situation med ofria licenser och filformat som verktyg för att låsa in användare.

 

Funderingar

Artikeln, liksom hela numret av World Archaeology, är läsvärt för dem som arbetar i den akademiska ankdammen och har tankar om öppenhet, fri programvara och fritt informationsutbyte.

Jag får funderingar kring forskning som arkiveras i ofria filformat. Går det att öppna en databas om tjugo år som är sparad i ett ofritt format? Texter och annan dokumentation kan vara lika svåra att komma åt. Fria filformat med öppen dokumentation gör att det även i framtiden kommer att gå att öppna gamla filer och göra det möjligt att granska äldre forskning.

Med den historiska bakgrunden är det också lättare att förstå att FOSS-förespråkare (FOSS-talibaner) som Richard M StallmanFree Software Foundation kan vara litet fanatiska. Proprietär programvara är en styggelse som måste bekämpas.

För egen del använder jag uteslutande fri programvara för mina projekt. Det gör livet enklare. Jag kan arbeta på vilken dator jag vill och jag kan skicka information till kollegor som jag vet att de kan öppna och använda. Jag slipper krångel med ofria licenser, versioner, uppdateringar och låsta filformat. Då jag någon gång fastnar i detta träsk blir jag än mer övertygad om att fri programvara är överlägsen. Samtidigt har jag en lägre kostnad och mer av mina forskningsmedel går till forskning och inte till programlicenser.

Feb 012013
 

Flattr this!

ApacheOpenOffice är den egentliga arvtagaren till Openoffice. LibreOffice är en avknoppning och det har varit en del stridigheter mellan grenarna.

Hittills har inte AOO funnits på svenska medan LibO haft en fin svensk översättning, vilket gjort valet ganska enkelt för de flesta av oss svenskar som vill ha ett modernt fritt kontorspaket.

Nu finns emellertid också AOO i en svensk version, vilket givetvis är en mycket god nyhet, men gör det svårare att välja.

 

LibreOffice

Personligen tycker jag att LibO har en bättre licens och organisation med många små företag och enskilda utvecklare, där ingen ensam kan dominera projektet. Att släppa nya versioner ofta och tidigt har lett till ett högt utvecklingstempo och att man fångat upp utvecklare som enkelt (ibland kanske för enkelt?) fått med sin kod. Nackdelen är att LibO är buggigt. För en avancerad användare ibland nästan katastrofalt buggigt. Jag hade gärna sett ett lugnare tempo med färre och stabilare versioner.

Mitt råd är att man använder den version med högst sistasiffra i versionsnumret för att få en så stabil version som möjligt. Hoppar man på en ny version tidigt får man räkna med att springa in i och rapportera buggar. Detta gör att man blir delaktig i projektet och är en av målsättningarna med att släppa nya versioner tidigt och ofta.

 

Apache OpenOffice

AOO har en licens som tillåter att bidrag från fristående utvecklare kan paketeras om och säljas av de stora företag som dominerar projektet. Detta kan skrämmer bort en del utvecklare, men behöver inte vara en nackdel för projektet, som genom företagen bakom får mer resurser. Genom att de kan sälja sina egna versioner av AOO kan de också bli villiga att satsa mer på projektet.

AOO har också haft problem med buggar, men där beror det mesta på att man varit tvungen att skriva om delar av källkoden på grund av licensfrågor. Eftersom man bränt större delen av sitt krut på detta ligger AOO efter LibO vad gäller nya funktioner.

Jag har använt AOO för litet för att ha kunnat bilda mig en egen uppfattning om det.

 

Framtiden

Vad som händer framöver är som vanligt svårt att sia om. Programmen kommer att bli allt mer olika eftersom de utvecklas på olika sätt. LibO lyckas förhoppningsvis hålla sitt höga tempo, men hitta en balans vad gäller buggar. AOO kommer att ta in funktioner från IBM:s Lotus Symphony, vilket är mycket spännande. Det kan till exempel betyda ett helt nytt utseende. Det centrala är att båda kontorspaketen använder det fria filformatet ODF så det är inga problem att skicka filer mellan dem för en som vill testa sig fram.

Vilket kontorspaket man väljer är upp till en själv och jag ser ingen nackdel i att kunna välja, tvärtom, konkurrens och valfrihet är bra och ett av skälen för att man ska använda fri programvara! Genom konkurrensen blir båda projekten tvungna att göra sitt bästa och de som vinner på det är vi användare.

Varför ska man förresten välja? Åtminstone på Linux *buntu går det att installera och köra AOO och LibO parallellt. Jag kör nu LibO 3.6 och AOO 3.4 samtidigt.

TILLÄGG: AOO 4.0 finns ännu inte på svenska. Version 3.4.1 på svenska går att ladda ner här eller här. Välj paket för ditt operativsystem och arkitektur!