apr 282013
 

Flattr this!

Jag testade Ubuntu 13.04 under utvecklingsfasen för att åter en gång försöka lära mig älska Unity, ungefär femtionde gången. Det måste sägas att någon på Canonical har tänkt till och Unity är rappare och kräver mindre av datorn. Unity är dock fortsatt värdelöst då man arbetar med många program och filer. Med ett tiotal öppna fönster bryter allt samman och produktivt arbete förvandlas till att titta på animationer, försöka växla fönster, leta efter menyer, växla mellan mus, tangentbord och mer eller mindre underliga ”snabbkommandon”. Unity är ett skräckexempel då MAC-frälsta designers får fria händer.

Då jag testade arbetade jag på texter om den kände naturforskaren Charles Darwin. Då jag sökte efter mina filer i Ubuntus kontrollpanel, Dash, fick jag upp reklam för av mig okänd popmusik. Uppenbarligen vill man att jag ska köpa något jag varken vet vad det är, sökte efter, känner till eller vill ha.

 

Vad har Charles Darwin med Darwin Deetz och Darwin Hobs att göra? Man hoppas på att jag ska gå på reklamen och göra ett impulsköp.

Vad har Charles Darwin med Darwin Deetz och Darwin Hobbs att göra? Man hoppas på att jag ska gå på reklamen och göra ett impulsköp.

 

Detta har fått mig att tänka till och skriva ett långt dystert inlägg.

 

Förnedring

Det är förnedrande att Canonical antar att jag är intresserad av popmusik av Darwin Deetz när jag skriver vetenskapliga artiklar om Charles Darwin. Jag har postat en bugrapport. Även om jag tror att jag inte blev tagen på allvar är det ett av få sätt man kan framföra att man inte är road av oönskad reklam.

Svaret i bugrapporten blev att min förnedring väger lätt i förhållande till den vinst Canonical gör på reklamen. Buggen är ingen bug utan en funktion. Eftersom sökmotorn inte kan skilja mellan så fundamentalt olika saker som Charles Darwin, naturforskaren och Darwin Deetz, popmusikern, förutsätts jag digga båda. Den idiotiska reklamen ger ett löjets skimmer åt Ubuntu.

Canonical har förvandlat ett operativsystem till ett system för impulsköp. Genom att mata användare med annonser hoppas man på napp, ett köp, en inkomst.

 

Reklam och ofria program

Min förnedring med att få min forskning länkad till musik och bli utskrattad av kollegor för att de tror att jag diggar popmusik då jag öppnar mina filer väger trots allt lätt. Låt oss inte bli arga över den idiotiska reklamen utan försöka förstå.

Då man startar Ubuntu möts man av reklam för Amazon och Canonicals molntjänst Ubuntuone vars syfte är att sälja musik.

Totempålen tas över av reklam

Totempålen tas över av reklam

 

I Programcentralen görs reklam, inte bara för fria gratis program, utan mest för proprietära program av varierande kvalitet. Målet är att sälja ofria program genom ett fritt operativsystem.

I Programcentralen möts man av reklam för Steam, som säljer ofria spel samt ett antal ofria program av varierande kvalitet. Varför byta till Ubuntu om man ändå ska köra ofria program?

I Programcentralen möts man av reklam för Steam, som säljer ofria spel samt ofria program av varierande kvalitet. Steam sägs vara det största som hänt Linux på länge, men varför ska man byta till ett fritt operativsystem om man ska köra ofria program?

 

FOSS-talibaner som inte på några villkor kan tänka sig att betala för ofria program, tvingas se reklam och bedövas förhoppningsvis. De som inte är lika fanatiska lär sig inte att förstå skillnaden mellan fritt och ofritt, att ha rättigheter och att vara handelsvara.

Vad skulle hända om Microsoft portade MS Office till Linux? Canonical skulle sälja och göra reklam och det skulle bli den viktigaste inkomstkällan. Sådana som jag, som valt bort MS Office och propagerar för OpenOffice, skulle stämplas som illojala för att vi inte unnar Canonical en välförtjänt inkomst.

Alla måste tjäna pengar. Reklamen är en inkomstkälla för Canonical. Darwin Deetz album skulle kosta mig 9,49 €. Canonical får några cent för att de späckat Ubuntu med reklam. De får ytterligare några cent om jag köper albumet. Darwin Deetz får ett antal cent. Amazons inkomst räknas i euro och rättighetsinnehavaren ”skivbolagets” vinst är nog i samma dimension. Charles Darwin får ingenting för han är död.

 

Pyramiden

Inkomsterna fördelas uppåt i en pyramid. Darwin Deetz får så pass mycket att han får lust att fortsätta musicera och göra ett album till som Amazon kan sälja genom Ubuntu. Han får inte så mycket att han kan gå i pension och slippa slava som musiker och därmed förneka andra arbetsfria inkomster. Ovanför honom sitter Canonical och Amazon som drar nytta av hans arbete. Jag som sliter vid pyramidens fot förväntas betala.

Pyramiden är större än man tror. Ubuntu bygger på Debian. Debian bygger på Linux och mängder med fria program. Canonical gör ganska litet. Man lägger till Unity, några småprogram, diverse patchar och stenhård marknadsföring.

I toppen av pyramiden profiterar man på ett ofantligt antal manårs arbete utan att tillföra mer än köpmöjlighet och marknadsföring.

 

Dash

Reklamen hänger samman med att när man söker i Dashen, skickas sökningarna till Canonical för bearbetning. Man har ett sekretessavtal man utan vidare antas godkänna, vilket låter alldeles utmärkt.

 

Canonicals sekretessavtal säger egentligen ingenting och är det någon användare som förstår det?

Canonicals sekretessavtal säger egentligen ingenting och är det någon användare som förstår det?

 

Avtalet säger bland annat att alla Canonicals anställda inte har fri tillgång till IP-adresser för att identifiera enskilda användare. Informationen finns dock, kommer att utnyttjas och inget sägs hur länge information lagras hur den sprids och faktiskt används.

Det står litet om Canonicals samarbetspartners och att dessa också får tillgång till vad man skriver i Dashen, vilket är lätt att missa. En länkad sida räknar stolt upp dussintals med partners. Dessa företag får del av det jag gör på min dator och mina intressen. Inget specificeras om vad de får del av, hur eller när. Man måste därför anta att de får fri tillgång till allt jag skriver i Dash kopplad till min IP-adress som gör att jag kan identifieras och samarbetspartners som Amazon, Facebook och Google kan givetvis kombinera detta med annat jag gör på Nätet.

 

Alla dessa företag får del av vad du gör på din dator i Ubuntu

Alla dessa företag får del av vad du gör på din dator i Ubuntu

 

Om man vill veta mer hänvisas man till respektive företags sekretesspolicy, vilket är långt mer än vad en användare klarar av att förstå.

Canonicals sekretessavtal är humbug. Om du har en sexuell läggning som du skriver om i din dagbok, är politiskt aktiv och kombinerar detta i dokument som: ”De perversas revolution” som du söker efter i Dash, blir saker otrevliga. Betänk att en av Canonicals partners är BBC. Din revolution kan komma på TV…

Eftersom Canonical måste följa lagar kan regeringar och myndigheter kräva in den utmärkta kunskapsbas de samlar på sig om sina användare.

Sökningarna i Dashen är till för att kartlägga användare och vidarebefordra information till andra som kan dra ekonomisk nytta genom riktad reklam och försäljning. Detta hjälper Canonicals partners att tjäna pengar vilket ger gör att även Canonical tjänar mer.

Man ska inte överdriva säkerhetsaspekterna. Det är dock en tanke att Canonical inlett ett samarbete med kinesiska myndigheter för att utveckla ett kinesiskt Ubuntu. Hur ett fritt operativsystem kan fungera i ett ofritt samhälle är svårt att förstå. Canonical bidrar med teknik för att övervaka användare och får väl experimentera fritt…

 

Ofri datoranvändning

Internet och IT går mot att ett fåtal aktörer blir allt mer svinaktigt rika medan alla andra får allt svårare att försörja sig på det innehåll de fyller Internet med. Stora aktörer som Microsoft, Apple, Google och Facebook vallar in domäner med hjälp av låsta format, låsta program, låst hårdvara, låsta tjänster, spioneri och kartläggning. De i toppen av pyramiden blir allt rikare. De i mitten förväntas leverera ”innehåll”, det vill säga saker som går att sälja i utbyte mot smulor. De i botten har bara sig själva och sina datorvanor att sälja och ska skicka pengar uppåt.

Det var mot sådan snedfördelning som fri programvara utvecklades och GPL-licensen kom till. Det fanns även drömmar om ett fritt Internet.

Genom att bli underleverantör och reklampelare för Google, Facebook och Amazon med flera hoppas Canonical få smulor som rullar nedför pyramiden för att arbetarna inte ska svälta ihjäl. Fri programvara underordnas företag i pyramidens topp.

 

I Ubuntu är det enkelt att koppla upp sig till diverse slutna tjänster som drivs av Jättar som tjänar pengar på att kartlägga användare. Gränsen mellan fritt och ofritt suddas ut och man bör bli misstänksam när  man ser en Microsoftlogga i en Linuxdistribution

I Ubuntu är det enkelt att koppla upp sig till slutna tjänster som drivs av jättar som tjänar pengar på att kartlägga användare. Gränsen mellan fritt och ofritt suddas ut och man bör bli misstänksam när man ser en Microsoftlogga i en Linuxdistribution

 

Nu förstår vi designen bakom Unity. Man ska inte arbeta. Användaren ska exponeras för reklam. Att fastna i arbete stjäl tid från att facebooka, googla, impulsköpa och ge bort information. Det är därför Ubuntu är fyllt med distraktioner. Att söka en fil eller öppna ett program är ett fönster för reklamexponering och en chans för impulsköp.

 

Illvilja?

Jag tror absolut inte att det ligger någon illvilja bakom. Jag tror heller inte det finns en plan. Tvärtom, jag tror att många engagerat sig i Ubuntu med de allra bästa avsikter. Man har varit idealistisk, kanske för idealistisk. Målet var att skapa ett fantastiskt, fritt och gratis operativsystem. Ingen ville inse att ett företag som Canonical behöver inkomster eller lägga upp en strategi för hur ett fritt operativsystem ska finansieras. Lösningen blev ingen strategi alls.

Genom att det inte fanns någon plan accepterade man steg för steg reklam, övervakning och ett alltmer ofritt system.

Inte ens Unity är utvecklat av illvilliga. MAC-frälsta designers fick den fantastiska uppgiften att skapa en skrivbordsmiljö som vilken idiot som helst kan hantera. Problemet är att många Linuxanvändare inte är idioter (eller vill åtminstone inte betraktas som idioter).

Att inte ha någon strategi leder till att man flyter med. Om man inte då och då stannar till och ser sig om kanske man upptäcker att vägen svängt trots att man trott att man gått rakt fram.

 

Dystopi

Jag började med Linux och Ubuntu runt 2007. Under de första åren fanns en optimism, en vilja att förändra, att göra saker annorlunda, kanske få jättar på fall.

Detta är borta. Canonical har styrt Ubuntu så att det är business as usual. Det finns inget revolutionärt. Ubuntu är ett sätt bland många att öka kassaflödet.

Visst vore det jätteroligt om Ubuntu eller något annat fritt operativsystem kunde bli riktigt stort på skrivbordsdatorer. Kanske går det emellertid inte att tjäna tillräckligt mycket pengar på ett anständigt sätt. Ingen har lyckats hittills.

Om ett fritt operativsystem ska konkurrera med ofria och ha samma mål och mäta framgång med samma måttstock, måste det använda samma metoder. Det innebär att se användare som handelsvara som man låser in, kartlägger och övervakar. Vad blir skillnaden mellan ett fritt och ofritt operativsystem?

Jag tror inte Canonical når världsherravälde och Ubuntu kommer att finnas i allt från kylskåp till rymdstationer. Det är en dimridå i marknadsföringssyfte. Om Canonical visar att någon tjänst eller övervakningssystem är effektivt, kommer företaget att köpas upp av någon högre upp i pyramiden. Google med sitt intresse för fri programvara är en kandidat. De skulle ha muskler nog att sälja datorer med förinstallerat Googlebuntu där användarna övervakades och vägleddes från det de knäpper igång till sitt sista impulsköp. Canonicals grundare, Mark Shuttleworth, skulle bli miljardär igen och visa att det går att bli rik på fri programvara, en framgångssaga utan like. Ingen längre ner i pyramiden får en krona.

Jag tror att Ubuntu kan vara skadligt för fri programvara. Jag rekommenderar inte längre Ubuntu för Linuxnyfikna utan framhåller *buntu-versioner med andra skrivbordsmiljöer utan reklam och övervakning. Eftersom jag inte vet vad folk gör på sina datorer vill jag inte förorsaka obehag genom att de övervakas eller känner sig kränkta av påträngande och idiotisk reklam. Kanske borde jag överge *buntu.

Genom att översätta program, hjälpa andra och blogga om fri programvara fyller jag Internet med litet innehåll (som du har varit intresserad nog att läsa). I pyramidens topp sitter andra och kammar hem vinsten av att någon forskade om Charles Darwin och lät bli att impulsköpa ett album av Darwin Deetz.