jun 132013
 

Flattr this!

Många använder nog ett kalkylprogram som LibreOffice eller ApacheOpenOffice Calc för att sammanställa sina data och gör enkla cirkeldiagram som illustrationer.

Detta funkar bra i LyX där diagrammen blir bildfiler.

Ett cirkeldiagram skapat i Calc och sparat som bild kan användas som bilken bildfil som helst i LyX. Det fungerar alldeles utmärkt...

Ett cirkeldiagram skapat i Calc och sparat som bild kan användas som vilken bildfil som helst i LyX. Det fungerar alldeles utmärkt…

 

I PDF-filen blir det ett snyggt diagram som alla med litet datorvana känner igen som skapat i ett kalkylprogram...

I PDF-filen blir det ett snyggt diagram som alla med litet datorvana känner igen som skapat i ett kalkylprogram…

 

Nackdelen är att typsnitten blir annorlunda än i texten och i andra figurer och tabeller och det kan vara svårt att skala bilden rätt. antingen blir den för stor eller så syns inte texten.

 

Om man tittar noga ser man att förklaringarna på diagrammet har ett annat typsnitt än de i resten av boken. Dessutom är det svårt att få etiketterna tillräckligt stora i relation till bildstorleken utan att det ser konstigt ut

Om man tittar noga ser man att förklaringarna på diagrammet har ett annat typsnitt än de i resten av boken. Dessutom är det svårt att få etiketterna tillräckligt stora i relation till bildstorleken utan att det ser konstigt ut

 

Därför är det ingen dum idé att göra diagram LaTeX och lägga in dem som ERT (Evil Red Text=LaTeXkod) i LyX. Diagram blir då typsatta som resten av texten.

Det finns flera olika sätt man kan göra detta på och det finns avancerade verktyg för att skapa fantastiska diagram i LaTeX. Dessa är overkill för denna typ av diagram. Ett enkelt verktyg för enkla diagram är Datapie som är en del av paketet Datatool. Datatool finns i MikTeX och TeXLive men kan behöva installeras beroende på hur saker är paketerade och hur komplett man installerat. Jag använder mitt lilla diagram över fornforskaren Magnus Bruzelius fornsakssamling som exempel.

En fördel med Datapie är att det kan läsa csv-filer, det vill säga kalkylark sparade som kommaseparerad text. Det innebär att man hämtar data direkt från sin databas.

 

Hur gör man?

1. Spara kalkylarket som en .csv-fil. I mitt fall blir det en enkel tabell med period och antal som rubriker. Spara .csv-filen på en plats LyX hittar den. Enklast är att lägga den i samma mapp som LyX-dokumentet. Jag kallar min fil Bruzelius.csv.

 

.csv-filer är vanliga textfiler som kan öppnas av en vanlig texteditor och som därför är läsbara av LyX/LaTEX. Min tabell är enkel med två korta kolumner och rubriker

.csv-filer är textfiler som kan öppnas av en vanlig texteditor och som därför är läsbara av LyX/LaTEX. Min tabell är enkel med två kolumner

 

2. Nu måste man göra så att LyX använder Datapie och hittar filen Bruzelius.csv. För att göra detta skriver man dessa rader i LaTeX-ingressen:

 

LaTeX-ingressen behöver några rader för att få Datapie att fungera

LaTeX-ingressen behöver några rader för att få Datapie att fungera

 

\usepackage[gray]{datapie}

\DTLloaddb{Bruzelius samling}{Bruzelius.csv}

På första raden anger jag att jag vill använda Datatools med Datapie. Alternativet [gray] gör diagrammet svartvitt (=lägre tryckkostnad). Om man utelämnar det blir diagrammet i färg.

På andra raden är {Bruzelius samling} det namn jag ger mitt diagramprojekt och {Bruzelius.csv} är ju min .csv-fil. Nu laddar LyX .csv-filen.

 

3. Nu går jag över till textstället där jag vill ha diagrammet. För att få diagrammet som jag vill ha det skriver jag in ERT-trollformeln:

 

Istället för en bild av ett diagram i LyX får man med ERT en konstig trollformel som beskriver ett diagram. I LyX/LaTeX måste man ibland lära sig att tänka utan bilder

Istället för en bild av ett diagram i LyX får man i ERT en trollformel som beskriver ett diagram. I LyX/LaTeX måste man lära sig att tänka utan bilder

 

\begin{figure}[htbp]

\centering \DTLpiechart{variable=\quantity,%

innerlabel={},%

outerlabel={\name\ (\DTLpievariable)\hspace{1 mm}\DTLpiepercent\%}}{Bruzelius samling}{%

\name=Period,\quantity=Antal}

\caption[Bruzelius fornsakssamling]{Bruzelius fornsakssamling fördelad på tidsperioder. Antal fynd inom parentes och därefter procentandel för respektive period.}

\end{figure}

 

Första och sista raden markerar figuren.

Andra raden att diagrammet ska centreras.

innerlabel betyder etiketter på diagrammet. Eftersom några av mina skivor är små och etiketter inte får plats lämnar jag detta blankt.

outerlabel är etiketter utanför diagrammet. Jag anger antal föremål inom parentes och därefter procentandel med en mm mellanrum. Notera hur jag använder rubrikerna från .csv-filen och projektnamnet för att styra!

caption är bildtext och det som står inom [ ] är kortversionen som hamnar i min figurlista.

Färdigt!

Diagrammet är nu i svartvitt och typsatt som resten av boken. Diagrammet sticker inte ut och text och bild harmonierar

Diagrammet är nu i svartvitt och typsatt som resten av boken. Diagrammet sticker inte ut och text och bild harmonierar med resten av innehållet

 

Nu har jag ett vackert typsatt cirkeldiagram över Magnus Bruzelius fornsakssamling. Vem skulle kunna tro att det ligger ett års forskning bakom detta?

 

Det finns många möjligheter och inställningar i Datapie. Det bästa är att ladda ner manualen. Cirkeldiagram avhandlas från sidan 121 och det finns flera exempel man kan utgå från då man skapar egna diagram. Det är snabbaste sättet att lära sig terminologin.

 

Reflektion

Calc-diagram är onekligen enkla att göra och att knacka LaTeX-kod är kanske inte det roligaste. Att fixa diagrammet i Datapie tog runt en halvtimme, mest tid gick åt för att läsa manualen. Jag lade ner betydligt mer tid på att försöka få Calcdiagrammet presentabelt i LyX. Slutresultatet blev trots det bättre med Datapie. När man har ett fungerande exempel är det enkelt att utgå från det (kopiera och klistra in) om man har många liknande diagram. Med Calc måste varje diagram anpassas individuellt. Datapie sparar tid och ger bättre slutresultat till och med för dem som inte tycker om Evil Red Text!

 

 

 

 

jun 072013
 

Flattr this!

Utvecklarna bakom LibreOffice har nyligen släppt den första betaversionen av nästa huvudversion av programmet: LibreOffice 4.1.

Det blir som vanligt mängder med nyheter. Bland de viktigaste är att man kommer att kunna bädda in typsnitt så man sparar filer. Det innebär att dokument kommer att använda samma typsnitt oavsett vilken dator man öppnar dem på, även om typsnittet inte finns installerat på dator. Enligt min erfarenhet är detta särskilt viktigt är detta i Impress. Då man har gjort en tjusig presentation, sparat den på en USB-pinne och då man ska hålla sin presentation med en lånad dator upptäcker man att texten är helt annorlunda och radbrytningar åt skogen. Inbäddade typsnitt kommer att rädda en från sådana pinsamheter. Denna nyhet är definitivt värdefull och mycket användbar!

Andra nyheter är att man ska kunna lägga in bakgrunder i tabeller och rotera bilder enklare.

En sak man valt att inte ta in är sidopanelen från ApacheOpenOffice. Man anser att den inte är färdig och man kan nog ana att projekten går åt litet för olika håll för att LibO rakt av ska acceptera en sådan stor förändring rakt av.

Förutom detta finns massor med andra nyheter och förbättringar. Man kan läsa listan här.

Man kan ladda ner 4.1 betan här. Kom ihåg att det är en tidig utvecklingsversion och undvik att arbeta med viktiga dokument i den!

LibO 4.1 kommer att släppas i slutet av juli.

En personlig reflektion är att jag ännu inte ens uppgraderat till LibO 4.0 eftersom den alltjämt befinner sig på betastadiet. Trots att man släppt flera buggfixversioner är LibO 4.0 för buggigt för att jag ska kunna arbeta i det. Jag sitter kvar i LibreOffice 3.6 och testar ApacheOpenOffice tills man fixat tillräckligt med buggar. Jag hoppas att man inte hetsar på med nya versioner med nya mer eller mindre kompletta och användbara funktioner innan man fixat så att det går att använda programmet. I annat fall bör man sätta stämpeln beta på alla sina produkter.

jun 012013
 

Flattr this!

man läser äldre texter kan man ibland anlägga perspektiv som inte var möjliga för författaren. Ett sådant exempel är då Götiska förbundets skriftvårdare Jacob Adlerbeth år 1821 var på hemväg från ett besök hos den berömde skalden och göten Esaias Tegnér i Lund. Den 26:e augusti skrev Adlerbeth i sin dagbok:

Till Svenarum anlände jag klockan ½ 10, vid högst kylig väderlek. Jag hade der ett dåligt nattläger. Nyss inan jag gick till sängs såg jag i nordvest en stor eldkula med guldgult sken framblossa och inom ett ögonblick försvinna.

Är detta månne den första dokumenterade UFO-observationen i Sverige? På Adlerbeths tid fanns inte termen UFO:n så han hade inget namn på eldkulan han såg.

Besöket hos Tegnér hade urartat till ett episkt fylleslag av götiska dimensioner. Adlerbeth hade drattat på ändan och reste hem bandagerad. Han var dessutom rädd för att bli efterlyst för springnota (fyllenota?) eftersom han hade varit medvetslös då han lämnade Lund och inte hade kunnat betala sin betjänts värdshusräkning. Givetvis var betjänten oumbärlig, annars hade Adlerbeth inte kommit hem.

Tegnér hade haft lika roligt. Han kollapsade och blev sängliggande med en elakartad ”inflammation” i levern under mer än en månad efter Adlerbeths besök.

Huruvida dessa omständigheter har bärighet då man bedömer Adlerbeths och andras UFO-observationer låter jag vara osagt. Det är hur som helst mycket intressant att ge gamla texter ny mening och Adlerbeths dagbok är en guldgruva för skandaler, skvaller och hur man levde under tidigt 1800-tal!