okt 282013
 

Flattr this!

För några dagar sedan skrev jag om att jag installerade Kubuntu och Xubuntu på mina datorer. Var har storebror Ubuntu tagit vägen?

Jag installerade faktiskt inledningsvis Ubuntu på en av mina datorer.

Man ska verkligen tänka sig för mer än en gång om man vill använda Ubuntu. Det stora debaclet är sekretessen. Canonical, företaget bakom Ubuntu övervakar allt man gör i Dashen. Man kartlägger användare för att förbättra ”användarupplevelsen” genom att skicka reklam och diverse ej efterfrågad och meningslös ”information”. Man ska komma ihåg att:

 

1. Canonical är ett brittiskt företag med servrar i USA. Därför är allt Canonical samlar in tillgängligt för NSA.

2. Canonical vidarebefordrar information till sina partners: Google, Facebook, Twitter etc. Användarna reduceras till simpla konsumenter som ska matas med reklam.

 

Det nya häftiga med Ubuntu 13.10 är Smart Scopes som skickar riktad reklam och så kallad information på, som man säger, ”intelligent” sätt. Varje användare kartläggs och reklam och ”information” anpassas till hans vanor och intressen. Dash är en reklampelare och hur ”intelligent” reklam och oönskad ”information” än sägs vara är den, som alltid, i bästa fall idiotisk och ofta kränkande.

 

Varför ska jag behöva se tonvis med reklam när jag öppnar webbläsaren Firefox? Ubuntu har blivit en slö och osäker reklampelare.

Varför ska jag behöva se tonvis med reklam när jag öppnar webbläsaren Firefox? Ubuntu har blivit en slö och osäker reklampelare. Allt jag klickar på registreras och Canonical har koll på vilka program och filer jag klickar på, var jag gör det och när jag använder min dator. Självklart har jag bara rent mjöl i påsen, men behöver vi mer övervakning och ständig matning med reklam?

 

I praktiken fungerar det på detta sätt. Man skriver in namnet på det man söker i Dashen. Eftersom jag nästan alltid använder LyX då jag arbetar skriver jag lyx i Dashen för att öppna programmet. Givetvis får jag upp en massa idiotisk reklam och oönskad meningslös ”information”. Den smörjan kan vi hoppa över. Med ”rätt” inställning får jag upp denna intressanta bild med bruksanvisning bland reklam och ”information”:

 

LyX

 

Först trodde jag att Canonical kapat min webbkamera och anpassat reklamen efter min fysionomi (jag är extremt närsynt och har håriga handflator). Sedan insåg jag att datorn inte har någon webbkamera så Canonical kan omöjligen känna till mina lyten. Det är istället den fantastiska ”intelligensen” i Smart Scopes som slagit till.

Vad bilden har att göra med det fantastiska programmet LyX övergår min fantasi. Varför någon som använder LyX också automatiskt är intresserad av självbefläckelse är lika svårt att förstå.

 

Varför?

Man kan uppfatta att få ett skrev uppkört i ansiktet på olika sätt:

 

1. Canonical vet bättre än jag vad jag behöver och att skriva böcker som ingen läser i LyX innebär intellektuell masturbation. Det är bättre att att ägna sig åt fysisk sådan.

2. Canonical är reklamfinansierat och genom att köra upp ett skrev i användarnas ansikte tjänar Canonical några ören. Det är användarnas skyldighet att tacka och ta emot för de fantastiska upplevelser Canonical ”gratis” ger dem. Detta argument får man om man buggrapporterar. På något odefinierbart sätt känns detta som en form av prostitution.

 

Jag måste med skammens rodnad erkänna att då jag var 16 hade jag tyckt det är roligt att se ett skrev då jag öppnar ett program.

Ubuntukramare kan påtala att man kan stänga av Canonicals spionage och Smart Scopes. Jag är betydligt äldre än 16 och har inte längre tålamod med denna typ av idiotier och idiotargument att man själv ska ta ansvar för andras skit som de prackar på en mot ens vilja. Därför har jag inte bara stängt av, utan slängt ut Ubuntu. Canonical har ingen rätt att förnedra mig och man ska inte använda produkter från företag som ser användare som en handelsvara.

Det här var sista gången jag självbefläckade min dator med Ubuntu!

 

En stor tebjudning

Mark Shuttleworth, Canonicals grundare, skrev på sin blogg då Ubuntu 13.10 lanserades att de som kritiserar Ubuntu gör det av politiska skäl och är att likna vid tepartyrörelsen. Jag deltar alltså i en internationell tebjudning. Detta har retat upp många utvecklare, främst inom skrivbordsmiljön KDE eftersom de känt sig utpekade. Shuttleworths dumheter får stå för honom själv och om han väljer att alienera Ubuntu blir det svårare för Canonical.

Jag tror att Shuttleworths budskap är mångbottnat.

Ubuntu använder allt fler egna lösningar: Ubuntu One, Mir, Unity osv. Det gör systemet allt mer slutet, trots att det är byggt på öppen källkod. Shuttleworths yttrande kan därför syfta på The Boston Tea Party där amerikaner slängde slutna lösningar, serverade mot deras vilja av England, överbord. Shuttleworth är att likna vid George III och Ubuntukritiker vid frihetskämpar som förespråkar fri programvara i ordets rätta bemärkelse.

En annan tydning är att använda Ubuntu är en absurd och surrealistisk upplevelse (som att få ett skrev uppkört i ansiktet då man jobbar). Ubuntu är som en tebjudning i Alice i Underlandet och inte ett riktigt operativsystem gjort för riktig användning.

 

Jag när det fåfänga hoppet att utvecklarna bakom Ubuntu en dag vaknar upp och inser vilket skräp de skapat och istället ger oss tillbaka det fantastiska operativsystem Ubuntu en gång var.

okt 252013
 

Flattr this!

Förra veckan släpptes version 13.10 av Linuxsystemet Ubuntu med avknoppningar. Jag har sedan dess uppdaterat mina datorer, den ena efter den andra. Om man inte kör LTS-versioner är man numera tvungen att uppdatera eftersom mellanversionerna säkerhetsuppdateras i nio månader. Jag tycker det är en bra ändring. Den som kör mellanversioner vill ha det senaste och uppdaterar gärna medan LTS finns för dem som vill köra samma system länge. Det är onödigt att lägga mer kraft än nödvändigt på att underhålla mellanversioner.

*Buntufamiljen är stor och man kan välja mellan en mängd skrivbordsmiljöer och avknoppningar av avknoppningar.De jag använder är:

 

Kung Kubuntu

KDE är den bästa skrivbordsmiljö man kan köra om man vill jobba effektivt. Kombinerat med *buntus användarvänlighet är det oslagbart.

Kubuntu ger en väldigt ren KDE-miljö. Ett nyinstallerat Kubuntu blir därför litet tråkig. KDE är dock mycket avancerat och ger nästan obegränsade möjligheter att anpassa sin arbetsmiljö. När man knåpat ett tag har man ett vackert och ytterst funktionellt skrivbord.

Kubuntu snurrar på mina arbetsdatorer.

Jag märkte till min glädje att man numera kan donera direkt till Kubuntu och utvecklarna fick några pund av mig till fikabröd.

 

Xubuntu

Xubuntu är en lättare skrivbordsmiljö som jag kör på en sex år gammal bärbar dator. Datorn har fått nytt liv. Det är den datorer som startar snabbast och den klarar allt arbete. Enda gången jag märker att det är en äldre maskin är då jag gör resurskrävande saker som att kompilera stora bokmanus i LaTeX. Den duger väl inte heller till nyare spel. Det enda jag gjort med datorn är att då och då suga ut damm och sätta i en ny hårddisk då den gamla la av.

Faktum är att datorn är piggare idag med Xubuntu än som ny med Windows Vista. Vista är bland det värsta jag varit med om och det var det som gjorde att jag gick över till Linux. Det värsta var att jag var tvungen att betala för skräpet så att Microsoft kan utveckla nya dåliga produkter som folk tvingas köpa då de skaffar ny dator.

Detta är en av fördelarna med Linux. Man kan förlänga en dators livstid avsevärt. Dyra maskiner blir inte slit- och slängprylar. Många fria program är anpassade för detta och kräver litet resurser och går att köra på gamla maskiner.

Systemet blir dock aldrig bättre än hårdvaran och Linux kommer givetvis bäst till sin rätt på en ny dator där det sopar mattan med Windows.

 

Fler *Buntuvarianter

Det finns många mer eller mindre självständiga avknoppningar av Ubuntu. Andra varianter man kan pröva men som jag inte kört särskilt mycket är:

Lubuntu: För ännu äldre datorer eller för den som vill ha ett avskalat och supersnabbt system.

Ubuntu Gnome: Man kör Gnome shell på skrivbordet. Litet som en mobiltelefon, sägs vara modernt, snabbt och enkelt.

Bakom de vackra skalen är det samma system ochunder ytan fungerar allt likadant. Man kan till och med installera flera skrivbordsmiljöer och välja då man loggar in hur man vill arbeta.

Variation och valfrihet gör Linux till en trevligare arbetsmiljö.

 

För vem?

Dessa operativsystem är absolut inte bara för inbitna Linuxfanatiker. De är kanske de bästa system för den som vill prova något nytt, lära sig mer om hur en dator fungerar, eller ta ett steg ut i den fria världen. Systemen är kompletta och man kan installera tusentals program helt gratis.

Många som idag kör Windows XP kommer i april nästa år att bli utan säkerhetsuppdateringar. Det blir hackarnas julafton. Om man inte vill köra ett osäkert, omodernt och dött XP får man antingen köpa en ny dyr dator och betala för Windows en gång till eller väcka nytt liv i sin gamla burk med ett modernt och gratis *Buntu.

 

okt 152013
 

Flattr this!

Sedan ett litet tag finns senaste versionen, 4.0.1 av Apache OpenOffice på svenska. Programmet finns att ladda ner här.

En stor tacksamhetens tanke riktas till översättaren!

 

AOO eller LO?

Nu kommer givetvis frågan om man ska köra LibreOffice eller AOO. Detta är förbannelsen med fri programvara: man måste välja själv och ofta finns mer än ett enda fullgott alternativ.

Skillnaderna mellan AOO och LO är relativt små. AOO har ett lugnare utvecklingstempo medan LO delvis byggs ovanpå AOO och lägger till extra funktioner. Vilket program man väljer beror delvis på vilka behov och preferenser man har.

 

Mitt val

Jag använder numera kontorsprogram ganska sällan. Allt mitt tunga skrivande gör jag i LyX och det enkla i FocusWriter. Jag behöver ett traditionellt ordbehandlingsprogram då en mottagare kräver att få en ordbehandlingsfil. Jag gör ibland kalkyler i Calc och presentationer i Impress, men det är ofta ganska enkla saker. LyX är väldigt avancerat och FocusWriter väldigt enkelt. De passar för olika typer av skrivande och för mig har vanliga ordbehandlingsprogram trillat mellan stolarna.

 

Det nya med AOO är kontrollpanelen till höger. Den fungerar mycket bra på de breda skärmar som de flesta datorer numera har

Det nya med AOO man märker direkt är kontrollpanelen till höger. Den fungerar mycket bra på de breda skärmar som de flesta datorer numera har

 

Jag tycker om den nya kontrollpanelen i AOO där man kan sköta en stor del av formateringen. Det känns definitivt som ett bra sätt att slippa leta kommandon i menyer. Här ligger AOO före LO.

Nya versioner av LO är alldeles för buggiga och för version 4 och 4.1 blev jag tvungen att lägga ner många timmar på felsökning och buggrapportering. Till sist insåg jag att den enda anledningen jag installerade dem var för betatestning. Då jag arbetade använde jag LO 3.6. Det är ett underbetyg åt ett program då användare går tillbaka, inte bara en, utan två versioner för att hitta en tillräckligt stabil version.

Jag tycker det är fel att släppa vad man kallar en skarp version och förvänta sig att användare hellre buggtestar än arbetar med sina egna projekt och att de riskerar att förlora data. En betaversion ska kallas för vad den är och inte släppas för tidigt bara för att få publicitet. Jag har heller ingen lust att ladda ner och installera buggfixversioner en gång i månaden för program som jag använder ganska sällan.

Jag tycker att utvecklarna bakom LO har på tok för dålig kvalitetskontroll och programmet mer är till för dem som tycker det är roligt att hacka kod än för dem som behöver ett kontorspaket för sitt arbete. Man blir inte heller alltid trevligt bemött när man rapporterar buggar. En del utvecklare tar det som en personlig förolämpning när någon upptäcker att deras kod inte fungerar.

Huruvida man tycker ett stort program som ett kontorspaket är buggigt beror på hur mycket man använder det, hur avancerad användare man är och vad man gör. Det är säkert många som inte sprungit in i de buggar jag haft problem med i LO och då är ju allt gott och väl.

Nu rullar i alla fall AOO 4.0.1 på mina datorer. Andra kan ha andra åsikter om vilket kontorspaket som är bäst och då ska man givetvis installera sin favorit! Eftersom fria program dessutom är gratis har man råd att testa sig fram tills man hittar rätt.