feb 202014
 

Flattr this!

Man behöver ofta långa bildtexter för illustrationer. Detta är givetvis inga problem att få till i LyX.

En bild insatt i en figurflotte i LyX. Notera den långa bildtexten!

En bild i en figurflotte i LyX. Notera den långa bildtexten

Bilden blir det absolut inget fel på

Bilden blir som alltid i LyX gediget satt med snygg bildtext

Bilden blir gediget satt med snygg bildtext

Det kan dock bli ett problem då man skapar en Figurförteckning. Då kommer hela den långa bildtexten med. Det blir varken snyggt eller överskådligt då man kompilerar en PDF-fil.

Hela bildtexten kommer med i figurförteckningen om man använder sådan. Det är inte särskilt lyckat. Om man har många bilder blir bildtexterna en egen uppsats

Hela bildtexten kommer med i figurförteckningen om man använder sådan då man kompilerar en PDF. Det är inte särskilt lyckat. Om man har många bilder blir Figurförteckningen en egen uppsats

Man löser detta genom att infoga en förkortad bildtext: Infoga -> Kort titel före bildtexten.

Här sitter Infoga -> kort titel. Mina menyer ser underliga ut för att jag använder en globalmeny

Här sitter Infoga -> kort titel. Mina menyer ser underliga ut för att jag använder en globalmeny

Man ställer markören omedelbart före bildtexten och infogar den korta titeln. Den korta titeln är det som står i rutan "val"

Man ställer markören omedelbart före bildtexten och infogar den korta titeln. Den korta titeln är det som står i rutan ”val”

Det blir den korta titeln som visas i Figurförteckningen.

Nu ser Figurförteckningen bra ut!

Nu ser Figurförteckningen bra ut!

 

För den som använder LaTeX är koden:

\caption[Kopparflatyxa från museet i Kiel]{Kopparflatyxa från museet i Kiel. Nilssons teckning i anteckningsbok. LUB C14. Bild: Författaren}

LyX gömmer koden. Om man tycker det är bra eller dåligt får man bestämma själv och välja editor därefter.

 

Tips

Man kan använda korta titlar även vid rubriker. Då förkortas kapitelnamn i Innehållsförteckningen.

feb 152014
 

Flattr this!

Årets mest omtalade händelse i datorvärlden är förmodligen att supporten för det mest framgångsrika operativsystemet genom tiderna, Windows XP, snart kommer att upphöra. Därmed kan man tro att det är ett dött system. Riktigt så enkelt är det inte. XP snurrar på i runt 20% av världens alla datorer.

Jag läste ett blogginlägg från en Microsoftanställd som uppmanade alla att hjälpa sina vänner att uppdatera till ett nytt Windows eller köpa ny dator. Dessvärre skrev han inte vart jag ska skicka räkningen för mitt arbete eller hur mycket Microsoft betalar. Därför avstår jag från att hjälpa till. Jag skulle heller inte hjälpa min värste ovän att installera Windows 8.

 

Ekonomi

Det ligger enorma ekonomiska intressen bakom sådana här skriverier:

  • Microsoft vill att XP-användarna ska köpa ett nytt Windows
  • Datortillverkare och Microsoft vill att XP-användarna ska köpa en ny dator med ett nytt operativsystem
  • Förespråkare för andra operativsystem vädrar morgonluft och vill locka över XP-användare
  • Säkerhetsföretag vill tjäna pengar på dem som blir kvar i XP och utlovar fortsatt stöd då Microsoft drar bort sitt. Alternativt kan de tjäna pengar på att sälja sina produkter då användarna går över till ett nytt Windows
  • Programvaruföretag vill att användare uppdaterar till ett nytt Windows där gamla programversioner inte fungerar så att de får sälja samma program en gång till

Det rör sig om tiotals miljarder dollar.

 

Mina XP-vänner

Flera av mina bekanta kör XP och jag har ofta hjälpt dem installera om, rensa virus och försökt fixa brister som slö start och igengrott register. Det är inga dåliga datoranvändare. De använder sina datorer för surf, mail, bankärenden med mera. Flera kör gamla program på mycket hög professionell nivå. En gör fantastiska saker i Photoshop CS2. Flera skriver böcker, artiklar och avancerade texter i urgamla versioner av MS Office. Alla har drabbats av virus eller annan ohyra och är fullt på det klara med att XP brister i säkerhet och är uselt. De är inte intresserade av datorer. De vill göra sina saker. Deras maskiner är fullt fungerande och i de flesta fall välhållna.

Dessa användare är konservativa. Om de en gång har skaffat ett program är det det som gäller, även om det inte är särskilt bra och att de till och med känner till andra program som är bättre. Deras datorer är ibland små reservat av föråldrade program, programversioner och arbetssätt som gjort moderna tidens designslynglar vansinniga. Trots detta producerar dessa användare, mer och bättre än någon designslyngel. Deras arbetssätt är välrepeterat och de vet vad de vill göra.

De flesta (om inte alla) använder piratkopierade program och är ytterst ovilliga att betala för något som har med hård- eller mjukvara att göra. De tycker att de betalat tillräckligt och att de inte fått valuta för det de betalat.

Det märkliga är att alla har en mycket negativ bild av Microsoft som blodsugare som gör usla och dyra produkter och som bara är ute efter att skinna och pina användare. Jag fick till exempel övertyga en bekant om att Microsoft inte är IG Farbens USA-avdelning och förklara att Microsofts ursprung, som alla vet, står att finna i ett albanskt pyramidspel som havererade på 1990-talet.

Trots detta hat ser man inga alternativ till Microsofts skräp som man använt under så många år. Hade inte Microsoft haft nästintill monopolställning som man missbrukar, hade man sannerligen inte kunnat sälja sina produkter utifrån kvalitet eller habegär.

Flera är bekymrade över att supporten för XP ska upphöra. Hur kommer de att göra? Låt oss titta på alternativen:

 

Nytt operativsystem.

Detta fungerar förmodligen inte eftersom det rör sig om gamla datorer. Nya operativsystem kräver moderna datorer.

Dessutom kostar ett nytt Windows pengar som alla mina XP-vänner ser som en stor och onödig kostnad. Windows XP gör det de vill och man kan verkligen fråga sig om Windows 8 gör det. Man kan också fråga sig om det ekonomiska i att köpa ett nytt operativsystem för 1000 kronor till en dator som, även om den fungerar, i stort sett är värdelös efter tio års tjänst.

Microsoft tiger också om att äldre program inte alltid fungerar i Windows 8. Man räknar kallt med att XP-användare blir mjölkkossor då de måste förnya sin programpark.

Kringutrustning är ett annat frågetecken. Det är inte alls säkert att en tio år gammal skrivare eller scanner fungerar i Windows 8. Ett nytt operativsystem kan leda till att man måste uppdatera sin maskinpark.

+ Man får fortsatt support

– Fungerar förmodligen inte

– Mycket nytt på systemnivå

– Dyrt

– Förmodligen ännu dyrare med nya program

– Sannolikt ännu dyrare med ny kringutrustning

– – Windows 8

 

Ny dator

Med ny dator följer sannolikt ett nytt operativsystem, förmodligen Windows 8. Å ena sidan skulle det bli viss glädje med en ny snabb maskin. Det skulle å andra sidan bli stor besvikelse över att behöva lära allt på nytt och Windows 8 är absolut inte vad förnuftiga datoranvändare vill ha.

Det blir samma problem och extra kostnader för program och kringutrustning som om man bara köpt ett nytt Windows.

Dessa användare behöver inte en ny dator, ett nytt operativsystem eller nya program. De vill kunna fortsätta arbeta effektivt.

Detta alternativ är fullständigt vansinnigt. Varför ska man kassera en fullt fungerande dator och köpa nytt? Tänk vilka enorma mängder teknikskrot det blir om alla fullt fungerande XP-datorer över en natt förvandlas till sopor. Detta är givetvis vad aktieägarna bakom Microsoft och datortillverkare hoppas på, det vore ett otroligt lyft för datorindustrin och förödande för miljön.

+ Man får bättre dator

– Dyrast

– Mycket nytt både på system- och programnivå

– Vansinne att slänga fungerande apparater

– – Windows 8

 

Sitta kvar

Säkerheten i XP har aldrig varit särskilt hög och även om attackerna kommer att öka kommer säkert många av mina XP-vänner att sitta kvar. Att rensa datorn från virus har de gjort förr och det är bättre att använda den gamla datorn tills den dör än att kasta sig ut i det okända.

Det går att härda XP så att det betydligt svårare att angripa. Hur bra dessa metoder är och vad som kommer att ske efter april med attacker och försvar vet jag inte och ingen annan heller.

Jag kommer att fortsätta köra XP i Virtualbox i Linux. Det är enda sättet att få min gamla scanner, lika gammal som XP, att fungera och jag har ingen lust att slänga en fungerande maskin. Dessutom kör jag ibland några program som inte finns för Linux och det är otroligt smidigt att flytta saker mellan systemen utan att starta om med Windows i dualboot.

Då Microsofts support för XP upphör blir enda eventuella skillnaden att jag stänger av Internet. XP blir en drivrutin och programstartare. Behöver man så mycket mer?

+ Man slipper göra något

+ Inga kostnader

– Sannolikt osäkert

– – Även om hoten är överdrivna, attackerna blir få och man härdar sitt XP, kommer rädslan för virus och attacker att få många att må dåligt

 

Byta till ett annat operativsystem

Man kan oftast installera Linux på en gammal XP-burk utan större problem. Det finns lätta distributioner som får en 10 år gammal dator att bli snabbare än den någonsin varit. XP-användarna skulle äntligen få den rappa maskin Microsoft lovade dem då de köpte XP.

Skrivbordsmiljöer som Lxde och Xfce har mer gemensamt med XP än Windows 8 och de flesta skulle hitta hem och uppskatta ergonomiska förbättringar samtidigt som skrivbordsmiljön är tillräckligt konservativ och utan krims-krams. Kom ihåg att det rör sig om konservativa personer som ser datorer som arbetsredskap och inte som leksaker.

Jag har visat mina Linuxdatorer och nog har mina bekanta varit imponerade över prestanda, utseende och finesser.

Det finns dock svårigheter att gå över till Linux. Man måste trots allt lära sig en del om hur systemet fungerar. Förr eller senare måste man hala fram den förbaskade terminalen och den är dessa användare inte alls intresserade av. De ser det som ett utslag för primitivism som inte hör hemma i vår upplysta tid.

Ett annat, ännu större hinder, är att Linux har en egen uppsättning program. Det går inte att använda ett piratkopierat Photoshop eller MS Office från 2001.

Jag valde detta alternativ för flera år sedan, dumpade XP och är idag mer nöjd med mina datorer än någonsin. Det har dock krävts en del arbete och jag är mer intresserad av datorer än de flesta av mina XP-vänner. Att byta till Linux ger potentiellt den högsta vinsten, men kräver en arbetsinsats.

+ En gammal dator blir som ny

+ Man får ett bättre och säkrare system

+ Gratis på alla sätt

+ Obegränsad support så långt man kan se i framtiden

++ Man slipper Microsoft och Microsofts skit

– – Mycket nytt både på system- och programnivå

 

Avslutning

Jag har försökt att strukturera alternativen med för- och nackdelar. Jag vet inte vad mina XP-bekanta kommer att välja.

Det är så här ofria operativsystem och ofri programvara fungerar. Man ställs inför hopplösa val och invaggas i tron att bara man betalar för sin dator, sitt system och sina program en gång till kan man fortsätta arbeta ostört.

Egentligen finns det bara ett förnuftigt alternativ: gå över till ett fritt operativsystem och fri programvara. Frågan är dock om alla har mod och kraft att göra det. Det största problemet är att Linux innebär valfrihet. Med valfrihet följer ansvar. Man måste ta ansvar för sin dator, själv fixa så att saker fungerar och knåpa litet mer än i den ofria världen. Många tycker det är bekvämare att ett storföretag talar om vad de ska göra.

Egentligen vill jag inte, men jag är kanske tvungen att ge ett råd till XP-användare. Testa Linuxdistributionerna Xubuntu eller Lubuntu på din XP-maskin. De är gratis att ladda hem, installera och använda. Det är fantastiska system, supersäkra, snabba och enkla. De bygger på Ubuntu som gjort massor för att Linux ska bli ett alternativ på skrivbordsdatorer.

Det följer med cirka 30.000 gratis program. Man kan fylla sin dator utan att piratkopiera.

Man kan installera bredvid XP och i lugn och ro se hur man trivs och anpassa sig själv och sitt nya system. Man kan testa om det går att öppna filer och göra bankärenden.

Om man efter någon vecka är nöjd och allt (eller nästan allt) fungerar, är det bara att fortsätta, slänga ut XP och installera Linux på hela hårddisken.

Om man inte blir nöjd får man välja något av de andra alternativen: Nytt Windows, ny dator eller att sitt kvar. Allt Linuxförsöket kostat är den tid man lagt ner på installation och testkörning, en bråkdel av en ominstallation av XP.

För att ge mitt lilla bidrag till att göra Linux enklare för eventuella XP-emigranter, håller jag på att komplettera översättningen av skrivbordsmiljön Xfce som Xubuntu bygger på.

feb 122014
 

Flattr this!

Ibland vill man visa en film i en presentation.

I LibreOffice Impress är detta inte särskilt roligt, åtminstone på Linux. Då man valt Infoga -> Bild och ljud och bläddrat rätt på sin film, blir resultatet detta:

Min mest uppskattade presentation om arkeologi blir inte särskilt lyckad utan film

Min mest uppskattade presentation om arkeologi blir inte särskilt lyckad utan film

En grå ruta med en högtalare och en film som inte startar då man kär presentationen gör ingen glad.

Efter en del efterforskningar har jag kommit fram till att man måste installera en del extrapaket för att få det att fungera. I *buntu kör man kommandot:

sudo apt-get install gst123

Kommandot installerar den lilla terminalstyrda mediaspelaren gst123 samt avkodare för gstreamer. I andra distributioner bör samma eller motsvarande paket finnas och installeras på lämpligt sätt.

Om man har Impress öppet måste man starta om programmet. Resultatet blir det här:

Det ser fortfarande int särskilt bra ut, men filmen rullar då man kör presentationen!

Det ser fortfarande inte särskilt bra ut, men filmen rullar då man kör presentationen!

Den grå rutan har bytts till ett grått frågetecken, filmer saknar förhandsvisning, men filmen startar då man kör presentationen.

Hur det gick till på stenåldern får jag återkomma till i ett annat inlägg…

Det är litet märkligt att LibreOffice å ena sidan har stöd för att visa film, men å andra inte installerar de filer som behövs. Det beror förmodligen på att en del av de avkodare som behövs till gstreamer finns i en licensmässig gråzon. Den som eftersträvar att bara använda garanterat fri programvara på sin dator bör därför troligen avstå från att följa mitt tips.

 

Överkurs

Eftersom gst123 är en mediaspelare som klarar de flesta filmformat kan man se på film utanför Impress. Den styrs från terminalen och kommandot är:

gst123 namnpåfilmen.ändelse

Läs mer om gst123 här.

 

feb 082014
 

Flattr this!

En läsare hörde av sig och undrade över hur man autostartar presentationer i LibreOffice Impress, det vill säga att en färdig presentation kör igång direkt då filen öppnas och man slipper se menyer och arbetsfält och starta presentationen manuellt.

Egentligen stöder inte Impress denna ganska självklara funktion. Men det finns minst tre sätt att komma runt denna begränsning.

 

ImpressRunner

Installera tillägget ImpressRuner. Tillägget gjorde en gång i tiden precis det man förväntade sig och startade preparerade presentationer automatiskt. Av allt att döma fungerar dock inte tillägget med nyare versioner av LibreOffice, vilket gör det oanvändbart för de flesta. Det är synd att ett så användbart tillägg inte anpassats!

 

Flash

Exportera presentationen som en Flash (Arkiv -> Exportera… Macromedia Flash…)

Om man exporterar presetnaioner till Flash kan man köra dem i webbläsare. Det kan ibland vara en smart lösning om till exempel LO saknas där man ska framföra sitt mästerverk!

Om man exporterar presentationer till Flash kan man köra dem i webbläsare. Det kan ibland vara en smart lösning om till exempel LO saknas där man ska framföra sitt mästerverk!

och kör den i fullskärmsläge i en webbläsare.

Detta fungerar olika bra med olika presentationer och förmodligen har också webbläsaren viss betydelse. Även om lösningen fungerar bra i vissa fall, men mindre bra i andra, är det ingen generell lösning.

 

Spara som…

Spara filen (eller ännu bättre en kopia av filen) som Microsoft PowerPoint med Autoplay. Det finns två versioner, det äldre .doc och det nyare OOXML-formatet.

Man kan spara sin presentation antingen i det äldre MS Office formatet .pps...

Man kan spara sin presentation antingen i det äldre MS Office formatet .pps med Autoplay

 

...eller det nyare MS Office .ppsx formatet, även det med Autoplay

…eller det nyare MS Office .ppsx formatet, även det med Autoplay

Filerna ska därefter starta automatiskt även i Impress, man ser menyer etc fladdra förbi, men presentationen snurrar igång utan att man behöver göra något manuellt.

Detta är på gott och ont förmodligen den smidigaste lösningen.

 

Överkurs

Jag och många med mig, ogillar dock att använda Microsofts filformat. Om man använder Linux finns det ett smart sätt att starta Impresspresentationer automatiskt via terminalen utan att behöva spara om dem som Microsoft Office-filer. Kommandot man utnyttjar är libreoffice -show.

Man öppnar en terminal i mappen med presentationen och kör kommandot:

libreoffice -show *.odp

Man kan starta presentationer direkt genom ett terminalkommando

Man kan starta presentationer direkt genom ett terminalkommando

*.odp pekar på alla presentationsfiler så antingen får man se till att bara ha en presentation i mappen, eller byta ut *.odp till det verkliga filnamnet och ha med filändelsen .odp, annars blir det ett vådligt presenterande!

Resultatet blir samma som ovan, filen kör igång direkt i presentationsläge men menyer etc fladdrar förbi.

Förmodligen går denna lösning att få till även i andra operationssystem, men där är jag för dålig på terminalkommandon för att kunna ge någon vägledning.

feb 012014
 

Flattr this!

För den modige finns sedan några dagar LibreOffice 4.2 att ladda ner. Som vanligt finns det mängder med nyheter i den nya versionen.

 

AbiWord

En nyhet som jag tycker är bra är att man kan importera Abiword dokument. AbiWord är ett mycket bra litet mindre ordbehandlingsprogram med ett eget filformat som standard. Det är ett sådant ordbehandlingsprogram som de flesta behöver framför stora kontorssviter som har fler funktioner än man kan räkna. Det är alltid bra att man kan öppna det man skrivit i ett program i ett annat och nu kan LO läsa AbiWord-filer.

 

Ansiktslyftning

LO har också fått några välbehövliga ansiktslyftningar. Startskärmen är helt omgjord och ser modernare ut än den gamla som nog hängt med sedan sent 1900-tal.

En ny startskärm med miniatyrer av använda dokument är en bra förbättring för dem som inte vill känna sig retro!

En ny startskärm med miniatyrer av använda dokument är en bra förbättring för dem som inte vill känna sig retro!

Det finns också en ny uppsättning ikoner för verktygsraderna. De är enfärgade vita och uppsättningen kallas Sifr. Jag tycker de är riktigt snygga och de kommer nog att bli dem jag använder framöver.

Sifr är ett nytt mycket snyggt ikontema för LibreOffice. Notera dock att ikonen för "Spara som..." avviker. Den saknas i Sifr och faller tillbaka till standardtemat. Man borde kollat att alla ikoner packats en extra gång...

Sifr är ett nytt mycket snyggt ikontema för LibreOffice. Notera att ikonen för ”Spara som…” avviker. Den saknas i Sifr och faller tillbaka till standardtemat. Man borde kollat att alla ikoner packats en extra gång…

Dock var Sifr som fick mig att komma ihåg att tidiga släpp av LO är lika med offentliga betaversioner. Ikonen för ”Spara som…” som jag alltid har synlig på min verktygsrad saknas i Sifr och ikonen återställs till standarduppsättningen. Naturligtvis gör detta inget för funktionaliteten, men det ser fult ut. Det visar ännu en gång svagheten i LO:s släppstrategi: man släpper programmet ”en vecka för tidigt”. Man har inte gjort den där sista kontrollen att allt verkligen fungerar, att allt packats och att programmet inte kraschar då man använder en ny funktion.

Detta har fått mig att överge LibreOffice. Alternativt installerar jag bara sena versioner. Som användare vill jag inte förlora arbete eller lägga ner arbetstid på att betatesta något som marknadsförs som ett färdigt program. LO 4.2 blir därför kanske aktuellt för mig först till sommaren. Jag tycker att LO åtminstone borde inkludera en skarp varning för nya versioner på sin webbplats.

Den modige kan ladda ner LO 4.2 här. Läs dock varningstexten. Det är bra att den finns på den svenska nedladdningssidan. På den internationella saknas den tyvärr!

Man kan läsa om alla nyheter här eller här (mer omfattande).