maj 012020
 

Flattr this!

Sista veckan har jag uppdaterat mina datorer till senaste Kubuntu 20.04. Linux är skojigt för att det finns så många varianter. Jag har dock nästan slutat att testa runt. Jag har hittat hem i skrivbordsmiljön KDE. KDE är avancerad och går att modifiera nästan hur mycket som helst. Jag har lagt upp mitt arbete på ett sätt som passar mig men säkert ingen annan. Många program som följer med är dessutom Linuxvärldens mest avancerade och bästa inom respektive område. Jag föredrar stabila Linuxdistributioner framför rullande. Ett tag använde jag Manjaro, men det var ständiga småproblem. Det mesta gick att lösa, men jag lade mer tid på att få datorn att fungera än jag ville. Med det sagt är Manjaro ett jättebra projekt. Visst har jag stött på några småbuggar i nya Kubuntu och till och med postat en buggrapport, men allt har gått att fixa.

Det är otroligt hur mycket Linux gått framåt sedan jag började använda systemet för drygt tio år sedan. Även om det allra mesta fungerade redan på den tiden var det mer bekymmer med hårdvara och program. Dessutom hade varje utgåva av *buntu sina egenheter. Det som fungerat fungerade plötsligt inte längre. Nu flyter allt betydligt bättre.

Jag passade på att uppdatera BIOS på en av mina datorer. För att göra det var jag tvungen att först installera Windows 10, därefter uppdatera BIOS och sedan installera Kubuntu. Det är bedrövligt att man måste ta sådana omvägar.

Det positiva jag kan säga om Windows 10 var att det var ”enkelt” och snabbt att installera. Snokandet började emellertid direkt med 20 frågor om hur mycket information jag frivilligt skickar till Microsoft. Resten snor de. Obegripliga licensavtal och att jag var tvungen att logga in på ett Microsftkonto var grädde på moset. Att systemet gick snabbt att installera är dessutom en sanning med modifikation. Då Windows 10 är på plats måste man jaga reda på program, ladda ner ett efter ett och installera. Det tar dagar. Kubuntu med alla program tar max en timme att få plats.

Tonen i Linuxvärlden har ändrats. För tio år sedan var stämningen militant och Linux skulle ersätta Windows på skrivbordet. Flera skrivbordsdistributioner som Ubuntu, Mint med flera ”dummade ner” sina användargränssnitt för att locka Windowskonvertiter. Man glömde avancerade användare och kreatörer. Jag tror detta var ett stort misstag. Linuxrevolutionen på skrivbordet uteblev och nu verkar många Linuxforum föra en tynande tillvaro.

Jag är en avancerad datoranvändare. Jag skriver, bildhanterar och skapar professionellt. Det är därför jag använder Linux. Det är enkelt och pålitligt. Jag kan komma åt mina filer och mitt arbete utan att betala programuppdateringar eller tvingas använda ett och samma program. Jag kan modifiera min arbetsplats och byta ut den då jag ledsnar på den. Allt detta kostar 0 kr. Jag ger tillbaka genom att översätta program och donera till projekt jag uppskattar. Detta är mer etiskt än att bli mjölkko åt ett amerikanskt storföretag.

Nåväl! Alla blir lyckliga på sitt sätt. Nu är mina datorer som de ska vara de närmaste två åren!

Kommentera

%d bloggare gillar detta: