Sep 212017
 

Flattr this!

Mitt senaste teknikköp är en mp3-spelare. Många har ersatt denna manick med mobiltelefoner. Mp3-spelare har dock många fördelar:

  • Det är ingen telefon (man blir inte störd)
  • Om man glömmer den på gymmet eller tappar den har man inte förlorat halva sitt liv
  • Lång batteritid

Ett vanligt problem är att låtar inte kommer i rätt ordning då man kopierar över dem från sin dator till spelaren eller dess minneskort. Jag tillhör den äldre generation som lyssnar på album. Det blir dessutom omöjligt att lyssna på ljudböcker om kapitlen kommer slumpmässigt. Det händer även om man numrerat låtar med 01, 02 osv.

Det beror på svagheter i det gamla filsystemet FAT som används av de flesta musikspelare. Förenklat sorteras filer efter den ordning de är kopierade till disken istället för i bokstavs- eller nummerordning. De flesta mp3-spelare har för dåligt inbyggt system för att kompensera för detta.

Man kan lösa detta med spellistor eller med att lägga samman filer. Det innebär merarbete.

I Linux fixar man det snabbast med programmet fatsort. I *buntubaserade program installerar man det med:

sudo apt-get install fatsort

Man ansluter mp3-spelare med USB. Därefter tar man reda på spelarens partitionsbeteckning. Det kan man bland annat göra med kommandot:

cat /proc/partitions

 

Min mp3-spelare har partitionsbeteckningen sdf. Spelarens minneskort är sdg och partitionen sdg1. De kan ha andra beteckningar på andra system.

 

Om man inte förstår resultatet kan man koppla bort musikspelaren och ge kommandot igen. Då ser man vilken enhet som saknas.

Därefter kör man fatsort på spelarens inbyggda minneskort. Det enklaste sättet är:

sudo fatsort -f /dev/sdg1

 

Eftersom man kör fatsort med sudo måste man ange sitt lösenord

 

sdg1 är mitt minneskort.

Färdigt! Nu ligger alla filer i nummer- och bokstavsordning på min spelare. Fatsort är ett mycket snabbt sätt att få ordning och reda på FAT-partitioner.

Om man lägger in nya filer måste man köra om fatsort.

Fatsort har vissa svagheter och man bör läsa manualen. Är ens filsystem skadat kan det skadas ytterligare. I manualen finns ytterligare sätt man kan använda fatsort.

Maj 112017
 

Flattr this!

Jag arbetar mycket i referenshanteraren Zotero. Förutom referenshanterare har det blivit mitt viktigaste anteckningsprogram. Man kan anteckna och bifoga filer till varje huvudpost. Huvudposterna är böcker, artiklar eller dokument man läst som forskare. Allt är sökbart och går att bokmärka på olika sätt. Det är smidigare att använda Zotero än ett fristående anteckningsprogram.

Jag upptäckte att jag gått för långt. Min referenslista har blivit svårläst och mycket lång att rulla igenom på grund av att massor med poster har underposter.

Det blir med åren många, många anteckningar i Zotero… Det är de gula underposterna. Anteckningarna innehåller citat, tankar och avskrifter av litteratur och dokument. Referenslistan har blivit oöverskådlig och svårnavigerad

Givetvis går det att stänga anteckningarna en och en manuellt. Det tar tid om man som jag har flera tusen poster.

Som tur är finns det en genväg – tangenten stänger alla underposter och + öppnar dem.

Nu är mina anteckningar dolda och referenslistan är mer överblickbar!

Maj 012017
 

Flattr this!

Jag har precis satt ihop en liten vit dator åt en kompis. Det är en mini-ITX. En låda stor som en skokartong döljer rejäla muskler.

En lista med alla komponenter

Det är första gången jag byggt en mini-ITX dator och jag trodde det skulle vara betydligt svårare jämfört med större maskiner.

Komponenterna på operationsbordet innan montering. Finns det något glassigare än komponentkartonger?

Visst var det lite pilligare, men inte mycket. På sätt och vis var bygget ibland till och med enklare eftersom det är lättare att ha överblick i en liten låda och lättare att vrida och vända. Ett knep är att jag monterade i stort sett allt på moderkortet innan jag satte det på plats.

Allt passade perfekt. Jag fick några funderingar under bygget:

++ Fractal Design. Gör fantastiska chassin. Node 304 är stort som en skokartong men rymmer allt man behöver.

Fractal Design Node 304. En riktigt bra liten datorlåda!

Designen är mycket genomtänkt. Det enda problemet var att hårddiskvaggorna var fruktansvärt hårt fastskruvade då jag fick lådan. Eftersom dessa ändå måste monteras bort är det onödigt att knöckadra skruvarna. Jag fick slita för att få bort dem och det var det moment som tog onödigt längst tid under monteringen. För övrigt absolut inget att klaga på.

+ EVGA grafikkort. Det underlättade rejält med ett litet grafikkort. Eftersom det inte är en speldator behövs bara ett enkelt kort. EVGA kanske inte är bättre än andra märken men för den som bygger smått är korten suveräna.

+/- Jag valde Be Quiets nätadapter för att jag sett recensioner av chassit där det var svårt att få plats att koppla sladdar till en modulär adapter bakom grafikkortet. Be Quiets adapter är icke-modulärt, det vill säga alla sladdar sitter fast monterade. Eftersom EVGA-kortet är så litet skulle det inte ha varit några problem med en modulär adapter. Nu fick jag istället trycka in flera extrasladdar i lådan. De får plats, men det är inte snyggt och om man skulle sätta in alla hårddiskvaggor blir det nog problem. Be Quiets adapter är säkert bra och nu finns allt på plats om man skulle vilja bygga ut, men jag borde kanske ha valt ett modulärt.

++/- M.2 disk. En 500 GB SSD finns gömd under moderkortet. Mycket bra lösning i ett litet chassi. Nackdelen jag förutser är om man måste byta disk. Då får man ta ur moderkortet och i princip göra om bygget.

+/- 32 GB RAM-minne är väldigt mycket. Jag tror att 16GB hade räckt men min kompis propsade på 32.

Som helhet är inte maskinen helt ljudlös. Lådan är inte ljuddämpad och innehåller sex fläktar och en mekanisk disk. Om man har den på golvet är den dock knappt hörbar.

Den färdiga burken! Eftersom Moderkortet är av modell Gaming kan man få det att blinka i alla möjliga färger. Det är inte konstigt att alla ungdomar har epilepsi.

Min kompis ska använda datorn för avancerat Photoshoppande och Linux är tyvärr inte aktuellt. Därför blev jag tvungen förnedra mig och installera Windows 10 för första gången i mitt liv. Det positiva var att pinan blev kort eftersom installationen gick fantastiskt snabbt. Att installera Windows brukar annars ta dagar. Därefter var det sida på sida med sekretessinställningar att bocka av. Även om man bockar av allt skickas det mesta man gör till Microsoft (och NSA, CIA, FBI osv) för analys. För att bekosta spionaget tvingas man se reklam i meny och i meddelanden på skrivbordet. Väl inne i Windows verkar det vara samma skräp med nytt skrivbordstema man har tvingats betala för i alla år. Bedrövligt att folk inte vänder Microsoft ryggen!

Det är roligt att bygga datorer och man får en helt annan kvalitet än om man köper färdigt i en elektroniklada. Man lär sig också hur saker fungerar vilket en gammaldags människa som jag uppskattar. Om jag fått installera Linux hade jag varit avundsjuk på den vita skokartongen…

Apr 162016
 

Flattr this!

I Linux kan man snabbt kolla upp kalendern i terminalen med kommandot cal. Man får fram aktuell månad med dagens datum markerat.

 

Kommandot cal visar aktuell månad med dagens datum markerat

Kommandot cal visar aktuell månad med dagens datum markerat

 

Man kan utveckla kommandot med flaggor till exempel cal -3 som kalendern för tre månader runt aktuellt datum.

 

Terminal 2

 

En ovanligt nyttig funktion för någon som lever i det förgångna är att man kan visa kalendern för länge sedan. cal 1836 visar till exempel kalendern för år 1836.

 

cal 1836 visar kalendern för år 1836

cal 1836 visar kalendern för år 1836

 

Detta är en utmärkt hjälp för min forskning om Sven Nilssons besök i London sommaren 1836. Kalendern visar veckodagar och i kombination med Nilssons dagböcker kan man se hur veckodagar påverkade hans studier. Nilsson besökte British Museum lördagen den 30 juli.

 

cal juli

cal juli 1836 visar kalendern över juli månad 1836

 

Nilsson fick ingen hjälp eftersom alla tjänstemän var lediga. Han förstod inte att andra skulle vilja tillbringa sina lördagar med annat än vetenskapliga efterforskningar. I sin dagbok varnade han andra besökare:

Observeras: Gå aldrig till Brit. Museum någon lördag; där träffas ingen embetsman der; blott skärande käringar och snäsiga vaktmästare

cal är ett nyttigt kommando för en arkeologihistoriker!

Apr 062016
 

Flattr this!

Jag håller på att bearbeta professor Sven Nilssons (1787–1883) dagböcker från hans stora resa till England och Frankrike 1836. Det är en fantastisk reseskildring och studier vid utländska samlingar tillförde svensk naturforskning mängder med nya impulser. Nilsson kom bland annat att revolutionera arkeologin genom att jämföra stenåldersredskap med föremål som kapten Cook hade fört till London från Söderhavet.

Jag använder dokumenthanteraren LyX för den här typen av stora projekt. LyX går att använda från en första anteckning till tryckfärdigt manus.

Eftersom det är en bearbetning av dagböcker är det viktigt att strukturera Nilssons ofta kaotiska anteckningar för att utröna vad han såg, vem han träffade och när han råkade ut för vad. Nilsson var hemifrån i över tre månader och varje dag kan inte bli ett kapitel med egen rubrik.

En elegant lösning jag för närvarande fastnat för är marginalnoter. Det skapar en not i marginalen som på bilden. De blir en slags extra rubriknivå utan att synas i Innehållsförteckning eller dokumentstruktur. Samtidigt kan man både som författare och läsare (om jag hade några) snabbt bläddra fram till en viss dag.

 

En sida med marginalnoter. Ett sätt att strukturera text utan att förvirra med extra rubriknivåer

En sida med marginalnoter. Ett sätt att strukturera text utan att förvirra med extra rubriknivåer

 

Hur får man till detta?

Jag använder KOMA-skript som har funktionen aktiverad. Annars kan man behöva ange:

\usepackage{marginnote}

i LaTeX-ingressen.

Därefter är det bara att infoga en kodruta, ERT, vid det stycke jag vill ha anteckningen.

\marginpar{Texten i marginalnoten}

 

Med ERT-rutor för man in LaTeX-kod i LyX

Med ERT-rutor för man in LaTeX-kod i LyX

 

Resultatet blir som på den första bilden.

Det går givetvis att ändra typsnitt, textstorlek med mera i noterna precis som i huvudtexten.

Jag får se om marginalnoterna hänger med hela vägen till färdig bok eller om det bara är jag som författare som har nytta av dem! Det är just sådana här finesser som jag gått över till LyX då jag arbetar med stora projekt.

Apr 012016
 

Flattr this!

Ett skäl till att jag helt gått över till Linux och Xubuntu var den pinsamma reklamen i Windows 7 att uppdatera till Windows 10. Filer laddas ner och uppdatering påbörjas när som helst utan medgivande. Det finns inget sätt att säga Nej Tack!

Jag vägrar Windows 10 på grund av övervakning, reklam och att man reduceras till ett urblåst reklam-ID. Det spelar ingen roll att Windows 10 är det ”bästa” Microsoft åstadkommit eller att det är ”gratis”. Den som har den minsta gnutta förstånd vägrar godkänna Microsofts drakoniska användarvillkor.

Döm om min förvåning då jag skulle installera ett program i Xubuntu och uppmanades att uppdatera till Windows 10!

 

Överst bland "Våra bästa program" uppmanas man att uppdatera till Windows 10 i Linux Xubuntu!

Överst bland ”Våra bästa program” uppmanas man att uppdatera till Windows 10 i Linux Xubuntu!

 

Nu förstår jag varför jag den sista veckan haft en märklig ikon i meddelandefältet. Det är helt enkelt Windows 10 som pockar på godkännande för att uppdatera datorn!

 

Windows 10 som pockar på att uppdatera Xubuntu

Windows 10 som pockar på att uppdatera Xubuntu

 

Hur Microsoft har lyckats med denna bedrift är oklart. Jag tror inte att man har lagt in funktionen i Linuxkärnan. Kanske är tjänsten knuten till Ubuntus Programcentral, där kan man köpa mer eller mindre användbara proprietära program. Kanske är detta priset Canonical, företaget bakom Ubuntu, måste betala för att man ska kunna köra Ubuntu i Windows, som det rapporterats de senaste dagarna. Ubuntuanvändare ska på motsvarande sätt erbjudas att köra Windows. Förmodligen får Canonical en summa av Microsoft för varje användare som uppdaterar till Windows. Canonical har tidigare sålt ut sina användare till Amazon. Det här är ännu ett steg på ett sluttande plan.

Faust slöt ett mer förmånligt avtal med samma motpart som Canonical.

För egen del vet jag inte vad jag ska ta mig till. Jag vågar inte stänga av eller starta om datorn eftersom Windows 10 uppdateringen kan köra igång automatiskt och skriva över mitt system. Jag vill inte fastna som en fluga på Microsofts flugpapper. Jag måste emigrera till ett operativsystem som inte går i Microsofts ledband. Suck!!

Mar 232016
 

Flattr this!

Jag ska berätta lite mer om mitt datorbygge.

 

Komponenter

  • Chassi: Fractal Design R4
  • Processor: Intel i56500
  • Moderkort Asus H170 Pro Gaming
  • Minne Hyper X Fury 16GB DDR4 (2×8)
  • Nätaggregat: Corsair CX600M
  • Grafikkort: Asus GTX960 Strix 2GB
  • SSD: Samsung 850 EVO 120GB M.2. Systemdisk.
  • Hårddisk 1: Samsung Spinpoint 2.5” M9T 2TB (Egentligen inköpt till NUC:en, därav den lilla formfaktorn)
  • Hårddisk 2: WD Green 2TB (Flyttad från den gamla datorn)

Mycket siffror och nummer blir det! Med allt (utom hårddiskarna) i en kundvagn ser det ut så här:

Kundvagn

Mina komponenter. Priserna stämmer inte. Jag priskagade och beställde från flera ställen och kom några hundra billigare undan

Man kan läsa mer om delarna här.

Allt som allt är jag väldigt nöjd. Det enda onödiga köpet var en påse buntband. Det följde med tillräckligt med komponenterna. 50 spänn i sjön! De kan dock vara bra att ha i framtiden om jag möblerar om eller skaffar fler komponenter.

 

Här är komponentlådorna. Är det någon som vet varför bilderna på moderkortslådor och grafikkortslådor alltid skiljer sig så radikalt från produkten?

Här är komponentlådorna. Är det någon som vet varför bilderna på moderkortslådor och grafikkortslådor alltid skiljer sig så radikalt från produkten?

 

Lite gnäll

Om jag ska vara efterklok borde jag kanske ha köpt ett mindre chassi. Det är tungt som attan och bökigt att flytta. Det har en del onödiga platser som två 5.25” fack. Jag kommer förmodligen bara att fylla det ena, om ens det. Dessutom finns det plats för upp till nio hårddiskar eller SSD. Det blir väldigt många TB. Chassit är dock fruktansvärt lättarbetat och rekommenderas varmt till nya byggare. Det är enklare att bygga i ett stort chassi än i ett litet. R4:an är dessutom ljudisolerat, en stor fördel. Insidan är klädd med ljuddämpande material och hårddiskar monteras på gummiklossar för att inte vibrera. Det är rena lyxen jämfört med min gamla maskin. Det följde med två chassifläktar som är tysta men kyler bra. Chsassit håller hög kvalitet och med alla fack som idag ter sig onödiga blir det enkelt att bygga ut eller byta inriktning.

 

Mina val

Som alla andra köp är en dator ett val som styrs av behov och plånbok. Hade jag varit rik hade jag köpt dyrare delar och hade jag haft andra behov hade jag prioriterat annorlunda. Här är ungefär så som jag tänkt. Kanske kan någon med byggplaner ha nytta av mina funderingar.

Moderkort

Eftersom jag inte överklockar räcker ett H170 moderkort. Förmodligen hade jag klarat mig med en ännu billigare modell, men det jag köpte har USB 3.1 portar. Det var det som gjorde att jag la några extra hundralappar på det. Moderkort är annars det som märks minst i ett datorbygge.

Processor

Skylakeprocessorn är ruggigt snabb! Att kompilera källkod eller större LaTeX-dokument går otroligt snabbt. Den är betydligt kraftigare än i5-processorn i NUC:en som var strömsnål och nedbantad och som ligger närmare en i3 prestandamässigt. En i7:a hade varit overkill. Jag använder den medföljande Intelfläkten. Eftersom jag inte överklockar räcker den och jag har inte hört den.

Grafikkort

Grafikkortet är medelmåttigt men jag är ingen spelare. Det är egentligen för avancerat för mig och jag tvekade om jag skulle köpa ett grafikkort alls. Den inbyggda Intelgrafiken blir dock för primitiv till och med för mig. Kortet är tyst och strömsnålt. De mest avancerade spel jag har är HalfLife 2 och Civilization 5 genom Steam. Båda flyter på väldigt bra med högsta inställningarna.

Nvidiakort är en självklarhet, särskilt i Linux. Jag har alltid haft problem med AMD-kort. De har dåligt stöd i Linux och proprietära drivrutiner är buggiga och kommer inte ens att finnas i Ubuntu 16.04. Om man vill spela i Linux är det Nvidia som gäller.

Minne

16GB Minne är mycket, 8GB hade räckt. Minnen är dock billigt och gör datorn piggare. Nu kan jag köra flera OS i Virtualbox och ha massor med program öppna.

Nätaggregat

Nätaggregatet är helt OK. Det är tyst och mer än tillräckligt för komponenterna. Hade jag haft mer pengar hade jag dock valt ett energisnålare.

 

Sammanplockat

Datorn är ruggigt tyst. Precis då jag startar den surrar den till men blir sedan tyst. I förrgår kopplade jag in en extern hårddisk och märkte att den surrade. Det märkte jag aldrig med den gamla burken som surrade rejält.

Xubuntu startar på cirka 10 sekunder tack vare SSD. Jag testade Kubuntu som var betydligt slöare. SSD blir måhända en ursäkt för utvecklare att inte optimera systemstart. Jag har i nuläget inget behov av fler SSD-diskar. Vanliga hårddiskar är tillfyllest för mina stora lagringsbehov och SSD är ännu så länge för dyrt.

 

På önskelistan

En del får vänta tills kassan fyllts på:

  1. Fler hårddiskar. Med så mycket plats i kistan kan jag sköta mycket backup internt och minska ner antalet externa diskar.
  2. Externa USB3 (eller 3.1 när de kommer) diskar för snabbare backuper än mina gamla diskar. Den gamla datorn hade inga USB3 portar.
  3. Intern DVD. DVD:en från gamla datorn var trasig och gick inte att flytta över. DVD är ute, men en gammal uv som jag har mycket gammalt skräp på skiva (mest 78-varvare). Jag får nöja mig med en extern DVD-brännare tills jag hittar 200 spänn.

 

Sammanfattning

Sammanfattningsvis är datorn alldeles för fin. Jag hade klarat mig med en svagare processor, billigare moderkort, mindre minne, inbyggd grafik och svagare nätaggregat. Planen är dock att datorn ska hålla i flera år, helst ännu än den gamla. Datorer utvecklas hela tiden och att ta till rejält gör att datorn känns fräschare längre. Jag måste också erkänna att jag är lite nörd och har betalat några tusen extra för häftigare prylar. Det är oavsett det en fröjd att arbeta på datorn och det är den bästa maskin jag ägt!

Några bilder

Som avslutning några bilder:

Några timmar tidigare var detta en stor tom kista. Nu är alla komponenter på plats och jag har lärt mig hur allt sitter ihop i en dator. Notera håddisktornen till höger. De går att ta ut eller fylla med ytterligare diskar. Det går dessutom att skruva på 2 SSD på baksidan av bakplåten.

Några timmar tidigare var detta en stor tom kista. Nu är alla komponenter på plats och jag har lärt mig hur allt sitter ihop i en dator. Notera håddisktornen till höger. De går att ta ut eller fylla med ytterligare diskar. Det går dessutom att skruva på 2 SSD på baksidan av bakplåten.

 

Det sjukaste är att moderkortet blinkar rött. Eftersom jag inte har något fönster på kistan är det fullkomligt meningslöst. Hade jag haft det hade jag fått epilepsi och grannarna trott att jag öppnar bordell. Tänk så dumt det kan bli bara för att något ska vara "gaming".

Det sjukaste är att moderkortet blinkar rött. Eftersom jag inte har något fönster på kistan är det fullkomligt meningslöst. Hade jag haft det hade jag fått epilepsi och grannarna trott att jag öppnar bordell. Tänk så dumt det kan bli när något är ”gaming”.

 

Allt färdigt! En blå LED är det enda som lyser på utsidan.

Allt färdigt! En blå LED är det enda som lyser på utsidan

 

Ingenjörer som tänkt! Som vanligt är alla uttag på baksidan och oåtkomliga. Något geni har dock tänkt rätt och man har några portar ovanpå lådan. Det gör det enkelt att koppla in USB-saker och lägga dem på datorn

Ingenjörer som tänkt! Som vanligt är alla uttag på baksidan och oåtkomliga. Något geni har dock tänkt rätt och man har några portar ovanpå lådan. Det gör det enkelt att koppla in USB-saker och lägga dem på datorn

 

Min arbetsplats. Till vänster skymtar min andra skärm

Min arbetsplats. Till vänster skymtar min andra skärm och urgamla scanner

 

Så här ser det ut med systemresurser i Xubuntu. Utan program öppna går CPU på max någon procent. RAM finns det gått om och CPU:n är som en isbit

Så här ser det ut med systemresurser i Xubuntu. Utan program öppna går CPU:n på någon procent. RAM finns det gått om och CPU:n är som en isbit

Mar 182016
 

Flattr this!

Nu är mina datorbekymmer över för de närmaste åren (hoppas jag). Det blev ett eget bygge.

Det blev en stor låda. Det känns på ett sätt som ett nederlag eftersom jag ville komma från denna fula möbel. Efter fiaskot med Intels NUC har jag tänkt om. De minsta modellerna kan vara för små, svaga och begränsade. NUC:en med alla dess problem kändes som ett hobbyprojekt och inte som en arbetsstation.

Valet stod mellan en mini-ITX och en stor kista. Det som skiljer är chassit, delarna inuti är de samma. Skälet att jag skrotade mini-ITX är att den blir för stor för skrivbordet och tar upp samma golvyta. Det är dessutom svårare att bygga i ett litet chassi.

Nu sitter jag alltså bredvid en stor burk, ännu större än den gamla Den är dock en sanslöst tyst och smidig rumskompis.

Det var roligt som attan att bygga! Då allt var hopskruvat startade allt märkligt nog vid första försöket. Genom att bygga lär man sig hur delar passar ihop och hur en dator fungerar. Det blir en enorm kvalitetsskillnad jämfört med en färdig maskin från en elektroniklada. Komponenterna är av högre kvalitet och man styr bygget efter sina behov.Det är en enorm skillnad jämfört med min gamla maskin.

Det blev dyrare än jag tänkt mig, men jag kommer att ha igen de extra tusenlapparna i form av trivsel, stolthet över att ha skapat något och att det kommer att gå lätt att fixa till saker framöver. Datorn är dessutom mycket kraftfullare än NUC:en.

Jag smet från Microsoftskatten. Det gjorde datorn en dryg tusenlapp billigare och jag slipper ha dåligt samvete för att ha gött ett perverterat företag. I slutänden la jag ner mindre tid på att bygga och installera Linux än vad det tar att få igång en Windowsdator med program. Dessutom lärde jag mig många bra saker om komponenter, prestanda och funktioner. Så mycket för ”förinstallerat” Windows!

Mitt hem är nu Windowsfritt (Nästan, jag har kvar Windows XP i en Virtualbox för att kunna använda en gammal scanner).

Xubuntu 15.10 snurrar nu på min nya dator. Om någon månad blir det långtidsversionen av någon *Buntu 16.04 eller varför inte bygga hela systemet från källkod? Det passar bäst på ett eget bygge!

Mar 032016
 

Flattr this!

Nu har även den andra NUC:en dött i obotligt hårdvarufel. Därmed är mitt äventyr med NUC slut. Jag har under en månad returnerat två maskiner. De var perfekta de få dagar de fungerade men givetvis går det inte att använda sådana datorer seriöst. En maskin som inte fungerar kan vara ett måndagsexemplar. Två är två för mycket. Jag fick pengarna tillbaka. Det känns fel att testa fler NUC. Även om jag skulle få en felfri maskin skulle jag inte lita på den och det skulle vara besvärligt att alltid ta backuper på allt, misstänka det värsta och misstro maskinen man ska jobba med i flera år.

Jag är mycket besviken på Intel NUC. Stora förhoppningar och mycket arbete har grusats. De timmar maskinerna fungerade var de den dator jag har sökt. Tyvärr verkar det som om den senaste NUC-versionen är ett riktigt stolpskott. Det finns gott om trådar på Intels supportforum och andra ställen med folk som rapporterar liknande fel som de jag råkade ut för. Förmodligen är hårdvaran så dålig att man måste konstruera om dem. Leverantören verkade inte överraskad då jag returnerade maskinen. Kanske finns det inte en enda fungerande Intel NUC Skylake.

Nu står jag åter på ruta 1 då det gäller ny dator. Min gamla blir inte yngre och när jag hade en fungerande modern maskin några veckor märkte jag hur mycket väsen den för och hur långsam den är.

Vad ska jag göra?

  • Gå upp en viktklass och bygga en mini-ITX? Den blir mindre än en vanlig dator men mycket större än en NUC. Redan en mini-ITX har möjligheter (DVD, separat grafikkort) som jag inte utnyttjar och som jag vill komma bort från. Fördelen med ett eget bygge är att det är enkelt att byta delar om något går sönder.
  • Köpa en äldre NUC. Det är tokigt att behöva köpa gårdagens teknik. En gammal NUC blir nästan lika dyr som den senaste.
  • Testa en minidator från någon annan tillverkare. De kan ha samma fel som Intels maskin. Eftersom de har mindre marknadsandelar är supporten nästan obefintlig. Efter det misslyckade NUC-äventyret har jag kanske tappat förtroendet för fler saker än jag borde…
  • Vänta. Kanske kommer problemen med Intel NUC att lösas om några månader. Intel kanske bygger om den eller lyckas eliminera felen. I så fall kan jag lika gärna vänta några månader till så kommer nästa årsmodell med ännu nyare hårdvara. Som bekant kommer det alltid något bättre imorgon…

Som sammanfattning måste jag varna för Intels senaste NUC. Visst, jag och många andra kan ha haft extrem otur, men något är inte som det ska med den senaste NUC:en.

Feb 172016
 

Flattr this!

Idag ska jag göra något så ovanligt som att recensera ett proprietärt program. Jag blev kontaktad av programvaruföretaget Investintech som undrade om jag hade lust att recensera programmet Able2Extract på bloggen. Able2Extract handskas med PDF-filer, något som jag gör så gott som dagligen. Som tack får jag en licens. Jag meddelade på förhand att jag recenserar programmet i Linux och på svenska. Versionen jag testar är nr 10. Jag använde Ubuntu Gnome 15.10 och programmet kommer i en .deb-fil som installeras utan problem. Då jag matar in licensnyckeln blir jag påmind om att det var just för att slippa sådant elände jag gick över till Linux…

 

Tyvärr är Able2Extract ett proprietärt program. Man måste godkänna en begränsande licens och gneta in en licensnyckel. Den som uteslutande vill köra fri programvara kan sluta läsa nu.

Tyvärr är Able2Extract ett proprietärt program. Man måste godkänna en begränsande licens och gneta in en licensnyckel. Den som uteslutande vill köra fri programvara kan sluta läsa nu.

 

Able2Extract är ett mångsidigt program för att arbeta i PDF-filer. Det konverterar PDF:er till olika filformat som kalkylark, bild- och textfiler. Det är glädjande att man kan konvertera till ODF, det filformat LibreOffice använder och inte bara till MS-filformat som bara ställer till problem. Det gör givetvis programmet användbart i Linux.

 

Abl2Extract har stöd för filformatet ODF som gör det extra användbart i Linux

Abl2Extract har stöd för filformatet ODF som gör det extra användbart i Linux

 

Förutom att konvertera kan man extrahera och sätta in sidor i befintliga PDF-filer. Man kan dessutom ändra och spara direkt i PDF:er. Allt detta låter spännande och intressant för någon som ofta arbetar med PDF-filer och som vill kunna trixa i dem.

 

Att fylla ett behov

Det mesta Able2Extract kan, kan man i princip göra med fri programvara. De mer avancerade manövrerna är emellertid svåra att få till och en del saker är, så vitt jag vet, man ensam med. Bland de sätt som jag använder för att arbeta med PDF:er finns:

  • Man kan öppna och ändra PDF-filer i LibreOffice Draw, men resultatet blir sällan bra och funktionaliteten är begränsad.
  • Jag använder grafiska program som PDFMod för att extrahera sidor ur PDF:er. Det är enkelt och fungerar bra för små filer. Jag sitter emellertid ibland med bokmanus på flera hundra sidor som jag vill stycka i kapitel. Med så stora filer blir PDFMod mycket långsamt och kraschbenäget. Det är ganska typiskt för Linux att det programmens grafiska skal inte är i klass med de underliggande biblioteken.
  • Terminalprogram som pdftk fungerar klockrent, men om man inte arbetar med PDF:er dagligen får man söka efter rätt kommandon och det kan ta rejält med tid innan man får till det man vill göra, även ganska enkla saker. Om man arbetar med layout är inte terminalarbete optimalt.

Som forskare, författare och bokredigerare upplever jag att ett program som Able2Extract är mer än välkommet i Linuxvärlden. Det saknas ett mångsidigt, lättanvänt och proffsigt verktyg för att arbeta med PDF:filer. Frågan är om Able2Extract lever upp till detta.

 

Allmänt

Able2Extract har ett enkelt gränssnitt med knappar och tydliga menyer.

 

Able2Extract har ett enkelt och funktionellt gränssnitt som liknar en vanlig PDF-läsare

Able2Extract har ett enkelt och funktionellt gränssnitt som liknar en vanlig PDF-läsare

 

Programmet är på engelska. Man leds inledningsvis rätt av små tipsrutor för hur man går vidare. Rutorna går att stänga av när man har lärt sig hur man gör. Jag tycker de fungerar pedagogiskt.

 

Hjälpbubblor visar en rätt i början, ett smart sätt att komma igång snabbt

Hjälpbubblor visar en rätt i början, ett smart sätt att komma igång snabbt

 

Programmet är genomgående enkelt och lättanvänt och fungerar i grunden som en vanlig PDF-läsare. Det går att öppna flera filer samtidigt i flikar.

 

Man kan arbeta med flera dokument parallellt i flikar

Man kan arbeta med flera dokument parallellt i flikar

 

Jag testöppnade några dussin filer och Able2Extract klarar allt med bravur, utom PDF-filer där sidorna består av inscannade eller sparade bilder och inte av text. Då får man mystiska felmeddelanden och filen öppnas inte.

 

Någon som vet vad detta betyder?

Någon som vet vad detta betyder?

 

Just bilder ställer ofta till med problem i olika funktioner, vilket är överraskande eftersom Able2Extract kan konvertera mellan flera bildformat.

 

Able2Extract ska klara att handskas med de flesta vanliga bildformat. Det blir dock ofta problem...

Able2Extract ska klara att handskas med de flesta vanliga bildformat. Det blir dock ofta problem…

 

Att programmet inte klarar av bilder leder till att resultatet blir oacceptabelt om man öppnar filer med både text- och bildsidor.

 

Det här är omslaget till min senaste bok i en PDF med hela texten. Omslaget är helt förvrängt i Able2Extract medan textsidorna öppnas felfritt

Det här är omslaget till min senaste bok i en PDF med hela texten. Omslaget, en bild, är förvrängt i Able2Extract medan textsidorna öppnas felfritt

 

Så här ser Omslaget ut i en vanlig PDF-läsare. Able2Extract är inte bra på att hantera text och bild i samma PDF-fil

Så här ser Omslaget ut i en vanlig PDF-läsare. Able2Extract är inte bra på att hantera text och bild i samma PDF-fil

 

På plussidan klarar Able2Extract att öppna PDF-filer skapade i LaTeX lika bra som sådana som skapats i ordbehandlingsprogram.

 

Konvertera text

Jag testade att konvertera rätt typ av PDF:er, det vill säga textfiler, från PDF till text. Resultaten blev även här blandade. Jag fick en chock då jag såg första filen, en bok jag redigerade för några år sedan. Mina snygga spalter var helt fel och sidan vänd.

 

Min fina artikel blir en ruin i Able2Extract...

Min fina artikel blev en ruin i Able2Extract…

 

Så här ser layouten ut i en vanlig PDF-läsare

Så här ser layouten ut i en vanlig PDF-läsare, en viss skillnad

 

Efter en stunds testande hittade jag förklaringen. Sidan innan är i landskapsformat och Able2Extract har uppenbara problem att växla sidformat om man konverterar flera sidor åt gången. Om man tar en sida i taget blir resultatet bättre.

 

Able2Extract klarar inte av olika sidformat i samma PDF

Able2Extract klarar inte av olika sidformat i samma PDF

Man kan klaga på att layouten inte följs exakt och typsnitt ersätts. Detta är genomgående även i andra funktioner. Man får emellertid en fullt redigerbar textfil man kan skriva i och spara om med ny layout. Det verkar som om konvertering till ODF är i nivå med den till MS-format.

 

PDF:en konverterad och öppnad i LO Writer. Typsnitten är utbytta och layouten något förändrad. Filen är dock fullt redigerbar

PDF:en konverterad som ODF och öppnad i LO Writer. Typsnitten är utbytta och layouten något förändrad. Filen är dock fullt redigerbar

 

Samma PDF i MS-format öppnad i LO Writer. Det finns skillnader jämfört med ODF men filen är alltjämt fullt redigerbar

Samma PDF i MS-format öppnad i LO Writer. Det finns skillnader jämfört med ODF, men filen är alltjämt fullt redigerbar

På det stora hela tycker jag att man får vara nöjd med konverteringsfunktionerna. Man får ut PDF:er som text och kan skriva och redigera i den med ett ordbehandlingsprogram. Den som extraherar text från en PDF är nog inte i första hand intresserad av att bevara layouten, utan är mer intresserad av att bearbeta innehållet. Eftersom layout kan göras i en uppsjö program och varianter är det att begära mycket att alla element ska bevaras till 100%. Allt sammantaget tycker jag att Able2Extract gör ett bra, om än inte fullkomligt, jobb. Programmet är dessutom lättarbetet och snabbt och man kan konvertera flera filer samtidigt.

 

Extrahera sidor

Fungerar mycket bra. Detta är sanningen å säga en tämligen enkel funktion som många program klarar. De grafiska kontrollerna är enkla och resultaten genomgående lyckade. Inga problem med ett 400 sidor långt bokmanus utöver att Able2Extract inledningsvis är långsamt då man bläddrar i så stora filer. PDF-läsare i Linux tenderar dock överlag att bli något långsamma med stora filer. Able2Extract är klart bättre än PDFMod som brukar krascha med stora filer, men långsammare än terminalkommandon.

 

Redigera PDF:er

Man kan ändra och spara om PDF:er direkt i Able2Extract. Jag har inte hittat något annat program som fixar sådant på ett bra sätt i Linux. Närmast kommer LibreOffice Draw, men funktionen är begränsad och svårarbetad. I Able2Extract är det nästan som att skriva i en ordbehandlare då man ändrar i PDF:er. Detta är en bra funktion när man måste göra en liten sista-minuten ändring i en PDF precis innan tryckning. Funktionen är även nyttig för att rätta stavfel och fixa till småsaker. Även på detta område är emellertid resultaten blandade.

Det är enkelt att skriva in och spara om texten. Layout behålls på det stora hela och ändringarna smälter sömlöst in i den gamla texten. Problemet är typsnitt. Able2Extract vill inte befatta sig med ett så vanligt typsnitt som Adobe Garamond, trots att jag både har det installerat på systemet och inbäddat i PDF:en. Enligt manualen ska programmet klara båda, men gör det inte i praktiken.

 

Able2Extract klarar inte alla typsnitt då man redigerar PDF:er

Able2Extract klarar inte alla typsnitt då man redigerar PDF:er

 

Ändringar får göras med andra typsnitt. ”Universella” postscripttypsnitt som Times New Roman och Helvetica fungerar utmärkt. Detta gör att den som snabbt vill lägga till eller ta bort något i en PDF-fil gjord i ett ordbehandlingsprogram med vanliga typsnitt har stor nytta av funktionen. Avvikande typsnitt i sista-minuten-ändringar i ett tryckfärdigt bokmanus är inte acceptabla för proffs.

 

En sida från min senaste bok...

En sida från min senaste bok…

 

Samma sida med en liten liten ändring i Able2Extract som kan förändra hela vetenskapen...

Samma sida med en liten, liten ändring i Able2Extract som kan förändra hela vetenskapen…

 

Även om funktionen har brister är den användbar och om man inte vill få sina PDF:er ändrade måste man börja lösenordsskydda dem.

 

Utvärdering

Able2Extract är ett lättanvänt, stabilt och på det stora hela bra program som delvis fyller en lucka i Linux. Mycket av det man kan göra i det kan man göra i fria program eller via terminalen. Able2Extract är dock genomgående enklare, mer stabilt och mer lättanvänt än alternativen. En del funktioner som att redigera text i PDF direkt tror jag att man är ganska ensam om i Linux.

Investintech ska ha en eloge för att de utvecklar en Linuxversion av Able2Extract. Tyvärr ser många företag inte nyttan med att släppa mer avancerade program för Linux. Kan det bero på att vi Linuxanvändare är ovilliga att betala för program? I Windows är konkurrensen större och givetvis dominerar Adobes program bland proffs. Jag är för dåligt insatt för att uttala mig om hur pass bra Able2Extract står sig mot andra Windowsprogram.

Programmet håller inte proffsklass. Resultaten är ofta inte helt lyckade och det finns en hel del buggar. Man ska inte räkna med att layout och typsnitt behålls då man konverterar filer fram och tillbaka. Ibland undrar jag om det verkligen är version 10 av programmet jag använder. Många grova och uppenbara fel gör att det ibland mer liknar en 1.0 version. Även om buggar och halvbakade funktioner är många vill jag understryka att programmet faktiskt fixar mycket och att det är lättarbetat. Det kraschade heller inte då jag testade det.

Jag tror att Able2Extract är ett användbart tillskott för avancerade hemanvändare som vill trolla med PDF:er och på kontor där det är viktigare att bearbeta innehåll i PDF-filer än att bevara layouter. När man väl lyckats öppna PDF:en i ett ordbehandlingsprogram kan man alltid göra om layouten och spara om filen som PDF.

Allt som allt är Able2Extract ett mångsidigt och bra program men med en del brister och slutresultatet blir inte alltid perfekt.

Men…

Able2Extract kostar pengar 100 dollar för en vanlig licens och 130 för en proffslicens. Skillnaden ska vara att proffsprogrammet har OCR-teknik. Det är väl inga hutlösa priser med tanke på vad Adobe och andra tar för sina program, men i Linuxvärlden är det en förmögenhet.

Spontant tror jag att priset ligger ganska rätt i förhållande till kvalitet. Den tid jag sparar bara på den enkla funktionen extrahera sidor jämfört med terminalkommandon gör att programmet kan betala sig. Även om mer avancerade funktioner är buggiga ger det mig möjlighet att göra saker som jag inte kan med andra program.

Och…

Givetvis är min rekommendation till Investintech att släppa källkoden fri. På så sätt skulle programmet få större spridning och utvecklas snabbare.