Påvels blogg » Påvel

Tankar om fri programvara

Påvel — Sat, 04 Sep 2010 22:09:01 +0000

”Det viktiga är program” är ett argument som poppar upp i diskussioner om fri och öppen programvara från förespråkare av betalprogram. Med det vill man säga att användarupplevelsen är sämre i fria program, att de fungerar sämre än betalprogram eller att man inte kan göra vissa saker i dem. Den som argumenterar vill visa att han är klok nog att betala för bra program. Samma argument brukar användas mot Linux och andra fria operativsystem av dem som anser att Windows är det bästa operativsystem som finns. Det finns för få program och de som finns är alldeles för dåliga. Därför kan man inte använda Linux.

Fokuseringen på program är fördärvlig. Det viktiga är givetvis resultat, inte program. Det spelar ingen roll vilket program man utför en arbetsuppgift i, bara den blir gjord och välgjord. Spelar det någon roll om jag skrivit den här texten i MS Word, OOo Writer, AbiWord eller notepad? Syns det vilket program jag använt? En skicklig skribent skriver bättre med blyertspenna än vad många gör i MS Office. Istället för att fokusera på resultat, fokuserar man på redskap. Den som hävdar att program är det viktigaste, argumenterar i slutänden för att det är programmets logotype, de ikoner som syns när man startar och använder programmet, som är det som avgör om det är bra. Den som menar att program är viktiga ger logotyper kultstatus.

Programvaruföretag strävar efter att deras program ska få kultstatus. Målet är att vissa arbetsuppgifter förknippas med företagets program: Att söka=Googla (Jag hörde nyligen ett par studenter som sa sig Googla på Universitetsblioteket efter en bok…). Att skriva= Att skriva i Word. Att titta på en bild=Photoshoppa.

Detta är en del av den hyperkapitalistiska ideologin. Läs Naomi Kleins bok No Logo så förstår du tankegångarna. Man betalar genom kultstatusen orimliga summor för datorprogram som inte levererar något mervärde, utom namn och logotype. Du luras till att tro att utan MS Office kan du inte skriva ett brev. Utan Adobe Photoshop kan du inte öppna en JPEG-bild. Slutmålet är att lura dig att utan ett svindyrt Microsoft Windows startar inte datorn. Det är samma sak som att tro att utan Nike kan du inte springa. Företag drar in enorma pengar då du köper deras produkter för att göra något du kan göra lika bra gratis.

En del säger att betalprogram kostar pengar för att de är bättre. Jag har inga problem att Photoshop sägs vara bättre än GIMP. Problemet är att jag inte förstår varför. För att förstå varför och kunna göra saker i Photoshop du inte kan i GIMP, måste du vara nästintill professionell bildhanterare. Jag gör det jag behöver och mer därtill i GIMP. Jag hade inte kunnat göra ett bättre jobb i Photoshop, förmodligen sämre, eftersom programmet förutsätter att jag är proffs. Jag är amatör och kan inte hantera verktygen. Trots det vill programvaruföretag att jag ska tycka att det är värt många tusen att det ska stå Adobe och Photoshop på bildskärmen istället för GIMP och GNU.

Om du är professionell bildhanterare kan du självklart behöva specialverktyg som Photoshop. Det är inte du, utan din arbetsgivare, som betalar. Det finns självklart andra specialiserade program som en del användare måste ha. Dessa program säljer på grund av sin kvalitet. I alla fall borde det vara så.

”Betalprogram” behöver inte vara bättre än fri programvara. Jag gör saker i OpenOffice jag inte kan göra i MS Office. När jag arbetar i Word känner jag mig begränsad. I ett sådant fall är logotypen så mycket värd att man betalar för en sämre produkt och är beredd att bli mindre effektiv för tillfredsställelsen att få se Microsofts logotype på skärmen. Det är få användare som inte är lika effektiva i OpenOffice som i MS Office.

Om ett företag tror att det ökar sin vinst genom att använda ”betalprogram” är det helt OK. Problemet är att jag tror att man inte reflekterar över frågan, utan av slentrian betalar dyra licenser utan att få något mervärde. Jag har arbetat på en firma där man skaffade Photoshop till en hel avdelning. Högst en eller två medarbetare hade mer än ytterst basala insikter i bildbehandling. På samma firma blev det storgräl om att höja någons lön med 200 kronor. Jag hoppas att lyckan chefen känner varje gång han ser Adobes logotype, är värd investeringarna på många tiotusentals kronor och en avdelning med missnöjda medarbetare!

Jag misstänker att inte alla betalar för sina ”betalprogram”. Det finns piratkopior. Givetvis är det stöld att piratkopiera datorprogram. Det är inte enbart till men för programvaruföretagen. Det höjer kultstatusen på deras program, sprider filformat och gör varumärken mer omtalade och spridda. De som olovandes använder sig av program vänjer sig vid att se rätt logotype. De förväntar sig att deras arbetsgivare och bekanta skaffar samma logotype. Många blir därmed tvungna att betala för den. Microsoft och Adobe gör stort väsen av att man skyddar sina program för piratkopiering. Därför blir de måltavlor för piratkopiering. På så sätt ökar deras status. På det stora hela gynnar piratkopiering dem, även om de givetvis förlorar på den enskilda piratkopieringen.

Allt är delar av en strategi för att göra program till de facto standarder och som tvingar användare att betala stora pengar för logotyper de inte behöver. ”Det viktiga är (fria)program, inte logotyper!”

Numrera celler automatiskt i Calc

Påvel — Fri, 03 Sep 2010 09:37:09 +0000

Om man arbetar med numrerade listor i Calc finns det ett enkelt sätt att slippa knacka in samma information gång på gång.
Antag att du vill göra en lista på dina DVD-filmer. I kolumnen DVD Nr vill du ha filmerna numrerade i nummerföljd.

Det enda du behöver göra är att markera cellen och dra handtaget nedåt.

Då numreras automatiskt nya poster i svit.

Man slipper alltså skriva in DVD2 DVD3 och så vidare manuellt. Det sparar mycket tid. Som synes fungerar det även om man har text i cellen.

PortableApps ännu bättre

Påvel — Tue, 31 Aug 2010 09:32:40 +0000

Jag har tidigare skrivit om PortableApps, ett väldigt bra sätt att ta med sig kontoret i på ett USB-minne. Nu har programsviten blivit ännu bättre.

Jag hade inte använt PortableApps på ett litet tag när jag köpte ett USB-pinne, just för att ha PortableApps på. Då jag installerade upptäckte jag att det glädjande nog går att få in två av mina favoritprogram Dropbox och Zotero. Det kunde man inte innan, i alla fall inte utan mycket pillande.
Med Dropbox synkroniserar man filer via molnet. Därför behöver man inte synkronisera USB-pinnen manuellt då man kommer hem, utan arbetar alltid med de senaste versionerna av sina dokument. USB-minnen är numera så stora att man både får plats med PortableApps och en DropBox på några GB.
Zotero är en suverän referenshanterare som installeras som ett tillägg till Firefox.
Det var enkelt att få igång programmen. En portabel Dropbox laddade jag hem härifrån. Den måste installeras i Windows. Filen läggs på USB-stickan och installeras som vanligt. Därefter är det bara att länka Dropboxen till sitt Dropboxkonto. Om den varianten av portabel Dropbox inte fungerar på ditt USB-minne, finns det länkar till andra varianter på sidan jag länkar till som kanske passar bättre.
Zotero var litet pilligare. Jag fick ändra sökvägarna i Zoteroinställningarna i Firefox till:
Java UNO runtime Directory: file:///F:/PortableApps/OpenOfficePortable/App/openoffice/URE/java/
soffice executable directoy: file:///F:/PortableApps/OpenOfficePortable/App/openoffice/program/

F: är namnet på min USB-pinne. Därefter fungerade Zotero klockrent. Det installeras i den portabla versionen av OpenOffice.

Att Zotero fungerar beror på att man lagt till Java i Portable Apps. Det gör både att fler Internetsidor fungerar som de ska och att man kan lägga till flera bra tillägg, som Zotero.

PortableApps, som var mycket bra, har blivit ännu bättre!

Om du är intresserad av att testa Dropbox så klicka på den här länken. Då får både du och jag 250MB extra lagringsutrymme i molnet.

Konvertera matematiska formler från Word till Writer

Påvel — Sun, 29 Aug 2010 08:46:47 +0000

Jag fick för ett tag sedan en fråga om hur man konverterar matematiska formler från MS Word till OpenOffice Writer. Jag brukar aldrig arbeta med formler och tyckte det var roligt att lära mig något nytt. Det blev därför en liten undersökning.

OpenOffice gör oftast ett bra jobb att konvertera MS Office filer. Störst problem blir det när Microsoft ändrar i hur MS Office hanterar filer. Jag upptäckte några obegripliga ändringar som inte bara ställer till det för OOo, utan även för de som använder MS Office.

I MS Office 2003 och äldre är det inga problem(?). Formler konverteras automatiskt tillsammans med text och annat. Formlerna blir formler. Om det inte fungerar direkt kan man gå in i under Verktyg – Alternativ – Läs in/spara – Microsot Office, bocka för Mathtype till OpenOffice.org Math…

Sedan är det bara att dubbelklicka på formlerna så öppnas Math inuti Writer. Det kan bli problem med vissa tecken eller avancerade funktioner. Jag har inte kunnat testa detta med alla versioner av MS Office eftersom jag inte äger någon licens. Äldre filer i .doc format jag hittat på nätet fungerar felfritt.

I MS Office 2007 och 2010 har detta gått sönder. Sparar man i .docx går det inte att få över formlerna till Writer. Det blir vanliga textdokument med formlerna som rappakalja.

Formler i .docx dokument blir rappakalja i Writer. Litet märkligt eftersom Microsoft betonar att OOXML formatet är till för att underlätta samarbete...

Sparar man i .doc förvandlar Word formlerna av någon anledning till bilder!

Sparar man formler i .doc format i MS Office 2007/2010 får man detta varningsmeddelande. Starkt av Microsoft att inte klara av sina egna filformat!

De blir snygga att titta på, men går inte att redigera som formler i Writer.

Formlerna blir bilder. Snygga att titta på och hantera som bilder. De går inte längre att redigera som formler

De går givetvis inte heller att redigera i MS Office annat än som bilder. I praktiken innebär detta att det är stora problem att samarbeta för dem som använder formler mellan Office 2003, som inte läser .docx filer rakt av och Office 2007/2010 som tar sönder .doc filer med formler.

Lösningen för OOo att uppdaterat till servicepack 2 i Office 2007 som gör att man nödtorftigt kan spara i ODF-format och spara filerna så. Office 2010 hanterar ODF-formatet någorlunda från start. Då går formlerna att redigera som formler i Writer. Eftersom stödet för ODF inte är det bästa, kan det finnas andra saker i dokumenten som inte fungerar.

Vinnare är ODF. Då filen sparas i .odt i MS Office går den att öppna och redigera som tänkt i Writer

Varför Microsoft tagit sönder formeleditorn då man sparar i .doc är en gåta. Sannolikt är det just för att förhindra samarbete mellan Office 2003 och 2007/2010. Genom det tvingar man användare att uppdatera till ny version av MS Office för stora pengar. Min lilla undersökning visar hur osäkra Microsofts filformat är. Du har inga som helst garantier att filer går att öppna och fungerar som tänkt om några år.

Det enda raka är att lämna den vansinniga karusellen med påtvingade uppdateringar och slutna filformat och börja använda vettiga program med öppna, framtidssäkra filformat!

Innehållsförteckning av hyperlänkar

Påvel — Fri, 27 Aug 2010 05:25:12 +0000

Det är i de allra flesta lägen bäst att använda den automatiska Innehållsförteckningen i OpenOffice Writer: Infoga – Förteckning – Förteckningar… och välja Innehållsförteckning. Då formateras Innehållsförteckningen automatiskt med sidnummer och andra inställningar. Läs mer här.
Ibland vill man inte skapa en vanlig Innehållsförteckning. Man kan ha dokument utan sidnummer. Ett annat exempel är om man exporterar dokument till e-bokformat. Sidnummer och en traditionell Innehållsförteckning blir då meningslösa. Man är bättre förtjänt av en innehållsförteckning med hyperlänkar. Man kan även använda en Innehållsförteckning bestående av hyperlänkar vid sidan av en ordinarie Innehållsförteckningen som ett snabbt sätt att navigera i ett dokument.

Gör så här:
1. Formatera dina rubriker som Styckeformatmallar, rubriknivåer. Hur du gör detta kan du läsa i rubrikskolan. Där förklarar jag grundläggande saker med rubriker och formatmallar.

2. Förbered en sida som Innehållsförteckning.

3. Öppna Navigatorn (F5). Se till så att rubrikerna syns.

Dra och släpp de rubriker du preparerade i steg 1 till sidan du preparerade i steg 2. De förs automatiskt över som hyperlänkar.

Det är bara att dra och släppa de rubriker man vill ha med på listan från Navigatorn till Arbetsytan. Då skapas automatiskt en hyperlänk till rubriken.

med CTRL+musklick på hyperlänken flyttar man till textstället.

Färdigt!

Tips 1: Man kan använda knepet för andra textställen än i en Innehållsförteckning. Vill du snabbt skapa en hyperlänk till en rubrik är det bara att dra och släppa den från Navigatorn till ett ställe i texten.

Tips 2: Knepet fungerar inte bara för rubriker. Man kan skapa hyperlänkar på samma sätt till i princip allt som syns i Navigatorn, Tabeller, Grafik, Kommentarer med mera. Det gör att man snabbt kan skapa egna sätt att navigera i dokument.

Påvels blogg i blåsväder

Påvel — Wed, 25 Aug 2010 14:25:48 +0000

I våras låg Påvels blogg nere under en vecka på grund av att bandbredden överskreds. Mitt webbhotell Manufrog ställde då upp med extra bandbredd.
Nu är bloggen åter på gränsen att släckas ner, trots extra bandbredd. Efter semestrarna har trafiken ökat väldigt mycket och slog i taket för bandbredden.
Jag har därför investerat i mer bandbredd. Min medbloggare ZX Spectrum har bidragit. Vi lägger ner tid för att ge support och lära ut vad vi kan om olika datorprogram. Nu betalar vi även en hel del pengar för det.
Jag började blogga av en slump för ett år sedan. Då sköttes sidan av en bekant. Det var gratis för mig att skriva. Sedan dess har jag tagit över domän och drift. Trafiken ökar hela tiden. Nu kostar bloggen ganska många hundra att driva.

Om det finns någon som tycker att det jag och ZX Spectrum skriver är så pass bra att det är värt att betala för, så tar jag gärna emot donationer. Det behöver inte vara några stora pengar. Några tior räcker en bra bit för extra bandbredd. Ett annat sätt är att jag, inom vissa gränser, skulle kunna tänka mig att ta in reklam på bloggen.

Jag har planer på att släppa in fler skribenter med nya specialområden. Jag har också funderat på hur man skulle kunna bygga vidare på support för OpenOffice. Det kommer att kräva mer bandbredd och därmed större kostnader.

Om det finns någon som kan tänka sig att avstå en slant för att säkra driften av Påvels blogg, så skicka ett meddelande till mig under Kontakta mig så kan vi diskutera vidare!

Gå över till OpenOffice – Tio råd

Påvel — Tue, 24 Aug 2010 11:25:52 +0000

Tro inte att OpenOffice är en gratisversion av MS Office. Det är ett eget program som gör saker på ett eget sätt, ibland väldigt annorlunda än MS Office. Om man tror att allt kommer att bli likadant, ”men litet sämre”, eftersom OpenOffice är gratis, kommer man att bli besviken. Mycket kommer att vara (nästan) likadant. En del kommer att vara annorlunda, vissa saker väldigt annorlunda.
Tro inte att funktioner kommer att saknas. OpenOffice har massor med funktioner, mer än de allra flesta någonsin utnyttjar. OOo har funktioner andra program saknar och andra program kan ha saker som OOo saknar. OOo har allt man kan begära och mer därtill.
Tro inte att alla funktioner finns där du tror. Användargränssnittet i OOo är inte det mest pedagogiska. Det tar ett litet tag att vänja sig.
Tro inte att du kommer att behöva gå kurser eller behöva massor med hjälp för att komma igång. Microsofts favoritargument mot att gå över till OpenOffice är att programmet visserligen är gratis, men att man sedan måste gå dyra omskolningsläger. Därför ska man istället uppgradera till senaste versionen av MS Office och gå dyra omskolningsläger.
De flesta är igång med OOo på en liten stund. Efter ett par dagar är man uppe i samma arbetstempo som tidigare.
Alla kontorsprogram liknar varandra. Har du använt ett, kan du grunderna i ett annat. De flesta använder sin dator som avancerad skrivmaskin. Det är relativt få som utforskar alla möjligheter i kontorsprogram. Jag tror att många inte ens noterar vilket ordbehandlingsprogram de skriver i. Det gör det lättare än man tror att byta program.
OpenOffice har en del egenheter som gör att en del vanliga funktioner är svåra att komma underfund med. När man lyckats klura ut hur man gör är det inga problem i fortsättningen.
Avancerade användare kan behöva mer omställningstid. Makron, avancerade formler i kalkylprogram, avancerade layouter och specialfunktioner kan vara svåra att konvertera eller lära på nytt.
Tro inte att OpenOffice är 100% kompatibelt med MS Office. Eftersom Microsoft använder proprietära, slutna filformat, kan inget program vara 100% kompatibelt med MS Office. Det är därför man använder slutna format. Det förhindrar utbyte och gör det svårt att byta till andra program. På så sätt låser man in kunder. OOo gör oftast ett bra jobb med att öppna och spara dokument i MS Office format. Att skicka dokument fram och tillbaka mellan OOo och MS Office brukar dock leda till att filerna efter ett tag blir litet märkliga.
Du bör använda OOo:s eget format, ODF. När någon annan ska läsa vad du skrivit skickar du en kopia av dokumentet i MS format (Om inte mottagaren har OOo.), eller som pdf. OOo har inbyggt stöd för att spara som pdf. Detta innebär kanske att man får tänka om hur man skickar filer. Efter ett tag vänjer man sig.
Gå igenom flaskhalsar och svårigheter innan du går över. För en hemanvändare är detta nog inte så svårt. På en arbetsplats med anställda som använder kontorsprogram på olika sätt och på olika nivåer, kan det vara besvärligare. Kanske ska alla inte gå över på en gång. De minst avancerade användarna är förmodligen de som har lättast. Mer avancerade användare kan behöva ha kvar sitt gamla kontorsprogram under en övergångsperiod. Det kan till och med vara så att enstaka användare bör ha kvar sina gamla program.
Låt saker ta tid. Innan du byter program bör du testa OpenOffice. Då kan du kontrollera om filer går att öppna, hur programmet fungerar och vad som kan bli problem. Testa hur de typer av dokument du arbetar med fungerar och var de funktioner du använder finns. Det går utmärkt att ha OpenOffice installerat parallellt med andra kontorsprogram. Eftersom det är gratis riskerar man inget.
Lär dig arbeta med formatmallar. Formatmallar är kärnan i OOo. Då man förstått det kan man verkligen utnyttja programmet. Det är ett mycket kraftfullt sätt att arbeta. Man kan ändra en layout på en text på flera hundra sidor på några sekunder. Andra kontorsprogram använder inte alls formatmallar lika väl som OOo. Därför kan det kännas ovant i början.
Vad vinner man? För en hemanvändare slipper man betala de cirka 1000 kronor MS Office kostar. Man kan använda sin dator minst lika bra utan denna avgift.
För företag är situationen annorlunda. Ett företag ska vinstmaximera. Om vinsten blir större genom att betala licenser till Microsoft ska man göra det.
Som arbetstagare funderar jag på vinsten i att förse mig med ett dyrt kontorspaket jag inte behöver. Hade jag fått licensavgiften som löneförhöjning, hade jag blivit en gladare medarbetare. Varför är det viktigare att gynna Microsofts aktieägare än sina egna anställda?
På kort sikt tror jag inte att man vinner särskilt stora pengar på att byta till OOo. Om man ändå ska uppgradera till en ny version av MS Office, tror jag att man gör klokt i att titta på OOo. På längre sikt är jag övertygad att OOo har lägre driftskostnader. En av de långsiktiga vinsterna är det öppna ODF-formatet. Med det kommer man inte att behöva uppdatera kontorspaket i framtiden för att kunna öppna gamla filer. Det gör att man själv kan bestämma om och när man vill investera i ny mjukvara.
Myndigheter och offentlig sektor borde självklart gå över till OpenOffice och ODF-formatet. Dels för att inte skänka bort skattebetalarnas pengar till programvaruföretag och dels för att inte tvinga medborgare, elever, studenter osv att skaffa MS Office. Inom offentlig sektor som omfattas av offentlighetsprincipen, är nyttan av öppna, framtidssäkra filformat uppenbar.
Sist men inte minst: Sök hjälp! Det finns många sätt att få hjälp i OpenOffice. I detta inlägg berättar jag om några.

TestFonts – Analysera typsnitt i OpenOffice

Påvel — Sun, 22 Aug 2010 07:34:13 +0000

Om man får dokument från andra, eller byter plattform mellan arbetspass, till exempel från Windows till Linux, händer det ofta att dokument inte är sig riktigt lika. Operativsystem har olika typsnitt installerade och det finns olika uppsättningar typsnitt på olika datorer. Program som OpenOffice försöker automatiskt ”översätta” saknade typsnitt till liknande typsnitt som finns tillgängliga. ibland blir det inte så bra. Det kan dessutom se bra ut på skärmen, men bli katastrof då man skriver ut. Därför kan det vara bra att veta vilka typsnitt som finns i ett dokument. Då kan man installera de som saknas och få dokument att se ut så som det var tänkt.

Ett lätt sätt att ta reda på det mesta om de typsnitt som används i ett dokument är tillägget TestFonts. Tillägget skapar en liten verktygsrad med en knapp.

Då man klickar på knappen får man en detaljerad rapport över typsnitten i det aktuella dokumentet. TestFonts rapporterar vilka typsnitt som används, vilka som finns tillgängliga på datorn, vilka som saknas, samt hur man har formaterat sitt dokument. Rapporten är verkligen uttömmande. TestFonts är ett mycket användbart tillägg för att analysera dokument!

Överst får jag veta att jag saknar två typsnitt. Det innebär att dokumentet kan se bra ut på skärmen, men inte kommer att se ut som det var tänkt då jag skriver ut det. Jag får även veta vilka typsnitt som finns på datorn och hur jag använt typsnitt då jag formaterat dokumentet.

Ladda ner TestFonts här!

Nyheter i OpenOffice 3.3 Impress

Påvel — Fri, 20 Aug 2010 06:50:03 +0000

Jag har tidigare skrivit om vilka nyheter som kommer att finnas i nästa version av OpenOffice, version 3.3 här, här, här och här. Nu har jag tittat litet närmare på vilka nyheter som är att vänta i presentationsmodulen, Impress. OOo 3.3 är ännu så länge på betastadiet. Nyheterna i Impress är få och svåra att se.

I verktygsraden Presentation har man lagt till en knapp som gör att man kan snabbvälja layout för nya bilder.

Den gamla verktygsraden...

Den nya verktygsraden har en extra knapp för att snabbt välja bildlayout.

Detta är det första mycket blygsamma resultatet av Project Renaissance som syftar till att förbättra användarvänligheten i OOo. Efter alla vidlyftiga och intressanta diskussioner bidde det en knapp. Med detta tempo kommer det att ta flera år innan man på allvar märker några förbättringar. Jag hade hoppats på litet mer…

Man har lagt till typsnittet Liberation Sans Narrow som ersättning för Arial Narrow som varit bekymmersamt att få in i OOo. Smala typsnitt är populära i presentationer. Liberation är metriskt identiskt och liknar Microsofts Arialtypsnitt. Det blir alltså lättare att konvertera presentationer mellan PowerPoint och Impress.

Jag skriver mer om Liberationtypsnitten här.

En tredje nyhet fick jag verkligen leta efter. Den består i att man nu kan använda ESC då man växlar mellan fönstret Uppgifter och arbetsytan. Inget som direkt tillför nya funktioner.

Detta är de nyheter som specifikt berör Impress. Liberation Narrow kommer att vara tillgängligt globalt, så det är inte en specifik nyhet i Impress. Givetvis berörs Impress av globala förbättringar, men nog tycker jag att det är litet magert. Jag tycker Impress är ett bra program. Jag kan göra det jag behöver göra. Det har dock en del brister och det vore kul om det fick en ansiktslyftning. De stora förbättringarna i OOo 3.3 finns framför allt i Calc.

Arbetsytan i Writer

Påvel — Thu, 19 Aug 2010 08:41:04 +0000

I OpenOffice Writer finns många vanliga funktioner i diverse fönster. De jag tycker är de mest användbara är Navigatorn (öppnas med F5) och Fönstret för formatmallar och formatering (F11). Jag har nästan alltid dem öppna. En bra funktion i OOo är att man har stor frihet att inreda sin arbetsyta som man vill.

Det finns flera sätt att placera fönster. Man kan låta dem flyta.

Man kan förankra dem vid en kant.

Det gör man genom att ta tag i fönstret och dra det till kanten. När man ser en grå rektangel släpper man det och det förankras automatiskt.

Man kan justera fönsterstorlek genom att dra i fönsterlisten.

Fönstren har ett litet handtag. Om man klickar på det göms fönstret vid kanten. Det enda som syns är listen med handtaget. När man klickar på det blir fönstret synligt igen.

Man kan även stapla fönster ovanpå varandra. Man kan sedan förstora och förminska dem efter behov.

Det behövs litet fingerfärdighet men efter några försök hamnar de rätt. Detta är särskilt användbart på små skärmar med begränsad arbetsyta. Då kan man ha flera fönster med funktioner öppna samtidigt som man har tillräckligt med utrymme för att skriva sin text.

OOo kommer ihåg vilka fönster man hade öppna senaste arbetspasset och var de var placerade. Det gör att när man hittat ett bra sätt att arbeta finns det alltid till hands.