Påvel Nicklasson

Nov 062017
 

Flattr this!

Tyvärr finns det författare som vill snitsa genom att använda kursiv stil i artikel- eller boktitlar. Det är ett sätt att betona ord eller referera till andra texter. Det ställer till problem att formatera titlarna i referenshanterare.

Detta är en av de bästa artiklar som någonsin skrivits. Hur formaterar man den delvis kursiverade titeln i Zotero?

Hur formaterar man sådana titlar i Zotero? Det finns inga knappar för kursiv stil eller andra formateringar.

Man får använda en mark-up sträng. kursiv stil inleds med <i> och avslutas med </i>.

Genom att märka upp ord kan man formatera ord i Zotero

När man markerat texten förs den kursiva stilen över till ordbehandlingsprogram, urklipp eller export till BiBTeX.

Titeln i LibreOffice. Överst refererad på vanligt sätt med Zotero. Därunder som titel i litteraturlista genererad av Zotero.Underst exporterat som urklipp. De kursiva formateringarna finns kvar.

Fetstil och andra stilar formateras med samma metod. Mer information finns här.

Okt 292017
 

Flattr this!

Jag har sorgen att meddela att min gamle vän och livskamrat HP är död. Han avled hastigt för någon vecka sedan. Dödsorsaken var bränt moderkort. Min bärbara dator och jag kom varandra nära och saknaden är stor.

Efter en sorgeperiod har jag nu skaffat en ny livskamrat, Lenovo, min nya bärbara dator. HP var en bra budgetdator. Den här gången satsade jag lite mer och köpte en maskin med aluminiumchassi, senaste generationen Intelprocessor och snabb SSD. Datorn går som en oljad blixt. Den är betydligt mindre och behändigare än gamle HP (som dock var smal och lätt jämfört med andra i sin generation).

Det är många kärnor och trådar att hålla reda på! Allt tuffar på som tusan i Linux

Bärbar med Linux?

Jag undersökte möjligheten att köpa en bärbar dator med Linux förinstallerat eller en bärbar utan operativsystem. Hur jag än räknade hade jag fått betala mer för en dator med motsvarande prestanda jämfört med datorn jag köpte från en hemelektronikkedja. Ett tag funderade jag på att beställa en maskin från Spanien. Antal modeller med Linux är litet och jag hade fått kompromissa med tillval och konfiguration. Det beror på volymer, konkurrens och rabatter för bloatware tillverkarna lägger med på Windowsdatorer. Jag kunde välja mellan hundratals modeller. Trots att den inte är skräddarsydd motsvarar min nya dator tämligen exakt mina behov och önskemål.

Alla har en ekonomisk smärtgräns och jag bet en än gång i det sura äpplet och köpte en dator med ”förinstallerat” Windows. Det är synd och skam att en dator med ett gratis förstklassigt operativsystem ska vara dyrare och krångligare att köpa än en med ett sekunda system.

Windows 10

Eftersom jag ännu en gång betalat för Windows tänkte jag ännu en gång sätta upp en dualboot med Windows 10 Failed Creator Edition och Linux.

Windows är en mycket märklig upplevelse när man kommer från Linux. Det ”förinstallerade” operativsystemet behövde mer än en halvtimme att hosta igång. Redan då började Microsoft snoka och krävde namn, födelsedata och telefonnummer. Jag hittade på något som Storebror godkände.

Efter bara några minuter hade jag fått massor med reklam. Jag kunde:

  • Köpa en prenumeration av McAfees säkerhetsprogram
  • Köpa en prenumeration av Microsoft Office med hot om att jag annars snart inte kommer att kunna arbeta i mina filer
  • Köpa mer utrymme på Onedrive
  • Eftersom Microsoft genast upptäckte att jag hade en reklamblockerare i webbläsaren erbjöds jag att köpa en reklamfri version av Outlook
  • osv

Detta är sjukt!

Menyn var full med mer reklam och krims-krams. En del gick som tur var att ta bort. Efter omstart var den dock tillbaka (mina färdigheter i Windows är sannolikt för dåliga för att jag ska kunna ta bort saker permanent, var är terminalen? sudo nano /etc/modprobe.d/blacklist-ads.conf).

Droppen kom då jag lyckats starta Microsofts webbläsarnedladdningsverktyg och installerat Firefox. En barsk uppmaning blippade upp om att jag förväntas använda Microsofts skräp och inga riktiga program. Microsofts webbläsare skickar alla sökningar och webbläsarhistorik till storebror.

Varför måste jag godkänna att Microsoft kartlägger allt jag gör? De anser sig ha rätt till personuppgifter, mitt arbete, filer, surfvanor och kontaktmönster. Windows 10 är en spioncentral. Jag vill inte ha reklam och tillrättavisningar då jag arbetar.

Lenovo ville ha nästan lika långtgående befogenheter för att jag ska kunna påräkna support.

Jag fick nog. Jag insåg att jag inte har köpt en dator utan att jag har sålt mig till Microsoft. Efter en natts funderande insåg jag att jag inte kommer att kunna arbeta i Windows. Jag kommer bara att bli arg. De eventuella program och spel jag går miste om saknar jag inte. Extra hårddiskutrymme är mer värt än Windows.

Tillbaka till Linux

Jag brände senaste Kubuntu till ett USB-minne, blåste disken, skapade en ny partitionstabell och installerade. Förhoppningsvis är Windows borta för evigt. Efter en kvart var Kubuntu igång. En ovetenskaplig undersökning visar att det fungerar bättre än Windows. Fläkten är tystare vilket rimligen måste betyda mindre belastning. Windows startade dock några sekunder snabbare. Kubuntu är dock fullkomligt överlägset som skrivbordsmiljö.

Nu har jag ett riktigt operativsystem, alla program jag behöver och fler därtill samt viktigast av allt: en dator som inte spionerar. Kostnad: 0 kr.

0 kr är inte riktigt sant. Jag ger tillbaka genom att översätta program och ibland donerar jag mindre summor till projekt jag uppskattar. Det finns en etisk skillnad mellan Windows och Linux som borde diskuteras mer. I Windows tvingas man acceptera allt som ett amerikanskt storföretag serverar. I Linux väljer man. Om man väljer att bidra blir system och program bättre.

Allt är dock inte frid och fröjd i Linuxvärlden. Den nya processorn har inte fullt stöd än. Jag måste ladda kärnan med en extra parameter. Drivrutinen till nätverkskortet bråkar vid avstängning. Det löste jag genom att installera senaste kärnan manuellt.

Sådana här ”fadäser” är vanliga då man installerar Linux på den allra senaste hårdvaran. Som erfaren Linuxanvändare löser jag det mesta snabbt. Nya användare kan bli skrämda. Det finns dock massor av information och hjälpsamma människor på Nätet. Poängen som man glömmer då man sitter och svär över buggar är att det i slutänden jag som ansvarar och styr datorn, inte tvärtom. När man benat ut problemen har man dessutom lärt sig en del och förstår lite mer om hur en dator fungerar.

Det största problemet som återstår är att få bort en erbarmlig klisterlapp med Windowsloggan. Det är dessutom estetiskt otilltalande att ha en felmärkt Supertangent.

Så nu sitter jag här, en olycklig Microsoftskattebetalare utan Windows men med en utmärkt dator med utmärkt Linux!

Sep 212017
 

Flattr this!

Mitt senaste teknikköp är en mp3-spelare. Många har ersatt denna manick med mobiltelefoner. Mp3-spelare har dock många fördelar:

  • Det är ingen telefon (man blir inte störd)
  • Om man glömmer den på gymmet eller tappar den har man inte förlorat halva sitt liv
  • Lång batteritid

Ett vanligt problem är att låtar inte kommer i rätt ordning då man kopierar över dem från sin dator till spelaren eller dess minneskort. Jag tillhör den äldre generation som lyssnar på album. Det blir dessutom omöjligt att lyssna på ljudböcker om kapitlen kommer slumpmässigt. Det händer även om man numrerat låtar med 01, 02 osv.

Det beror på svagheter i det gamla filsystemet FAT som används av de flesta musikspelare. Förenklat sorteras filer efter den ordning de är kopierade till disken istället för i bokstavs- eller nummerordning. De flesta mp3-spelare har för dåligt inbyggt system för att kompensera för detta.

Man kan lösa detta med spellistor eller med att lägga samman filer. Det innebär merarbete.

I Linux fixar man det snabbast med programmet fatsort. I *buntubaserade program installerar man det med:

sudo apt-get install fatsort

Man ansluter mp3-spelare med USB. Därefter tar man reda på spelarens partitionsbeteckning. Det kan man bland annat göra med kommandot:

cat /proc/partitions

 

Min mp3-spelare har partitionsbeteckningen sdf. Spelarens minneskort är sdg och partitionen sdg1. De kan ha andra beteckningar på andra system.

 

Om man inte förstår resultatet kan man koppla bort musikspelaren och ge kommandot igen. Då ser man vilken enhet som saknas.

Därefter kör man fatsort på spelarens inbyggda minneskort. Det enklaste sättet är:

sudo fatsort -f /dev/sdg1

 

Eftersom man kör fatsort med sudo måste man ange sitt lösenord

 

sdg1 är mitt minneskort.

Färdigt! Nu ligger alla filer i nummer- och bokstavsordning på min spelare. Fatsort är ett mycket snabbt sätt att få ordning och reda på FAT-partitioner.

Om man lägger in nya filer måste man köra om fatsort.

Fatsort har vissa svagheter och man bör läsa manualen. Är ens filsystem skadat kan det skadas ytterligare. I manualen finns ytterligare sätt man kan använda fatsort.

Maj 112017
 

Flattr this!

Jag arbetar mycket i referenshanteraren Zotero. Förutom referenshanterare har det blivit mitt viktigaste anteckningsprogram. Man kan anteckna och bifoga filer till varje huvudpost. Huvudposterna är böcker, artiklar eller dokument man läst som forskare. Allt är sökbart och går att bokmärka på olika sätt. Det är smidigare att använda Zotero än ett fristående anteckningsprogram.

Jag upptäckte att jag gått för långt. Min referenslista har blivit svårläst och mycket lång att rulla igenom på grund av att massor med poster har underposter.

Det blir med åren många, många anteckningar i Zotero… Det är de gula underposterna. Anteckningarna innehåller citat, tankar och avskrifter av litteratur och dokument. Referenslistan har blivit oöverskådlig och svårnavigerad

Givetvis går det att stänga anteckningarna en och en manuellt. Det tar tid om man som jag har flera tusen poster.

Som tur är finns det en genväg – tangenten stänger alla underposter och + öppnar dem.

Nu är mina anteckningar dolda och referenslistan är mer överblickbar!

Maj 012017
 

Flattr this!

Jag har precis satt ihop en liten vit dator åt en kompis. Det är en mini-ITX. En låda stor som en skokartong döljer rejäla muskler.

En lista med alla komponenter

Det är första gången jag byggt en mini-ITX dator och jag trodde det skulle vara betydligt svårare jämfört med större maskiner.

Komponenterna på operationsbordet innan montering. Finns det något glassigare än komponentkartonger?

Visst var det lite pilligare, men inte mycket. På sätt och vis var bygget ibland till och med enklare eftersom det är lättare att ha överblick i en liten låda och lättare att vrida och vända. Ett knep är att jag monterade i stort sett allt på moderkortet innan jag satte det på plats.

Allt passade perfekt. Jag fick några funderingar under bygget:

++ Fractal Design. Gör fantastiska chassin. Node 304 är stort som en skokartong men rymmer allt man behöver.

Fractal Design Node 304. En riktigt bra liten datorlåda!

Designen är mycket genomtänkt. Det enda problemet var att hårddiskvaggorna var fruktansvärt hårt fastskruvade då jag fick lådan. Eftersom dessa ändå måste monteras bort är det onödigt att knöckadra skruvarna. Jag fick slita för att få bort dem och det var det moment som tog onödigt längst tid under monteringen. För övrigt absolut inget att klaga på.

+ EVGA grafikkort. Det underlättade rejält med ett litet grafikkort. Eftersom det inte är en speldator behövs bara ett enkelt kort. EVGA kanske inte är bättre än andra märken men för den som bygger smått är korten suveräna.

+/- Jag valde Be Quiets nätadapter för att jag sett recensioner av chassit där det var svårt att få plats att koppla sladdar till en modulär adapter bakom grafikkortet. Be Quiets adapter är icke-modulärt, det vill säga alla sladdar sitter fast monterade. Eftersom EVGA-kortet är så litet skulle det inte ha varit några problem med en modulär adapter. Nu fick jag istället trycka in flera extrasladdar i lådan. De får plats, men det är inte snyggt och om man skulle sätta in alla hårddiskvaggor blir det nog problem. Be Quiets adapter är säkert bra och nu finns allt på plats om man skulle vilja bygga ut, men jag borde kanske ha valt ett modulärt.

++/- M.2 disk. En 500 GB SSD finns gömd under moderkortet. Mycket bra lösning i ett litet chassi. Nackdelen jag förutser är om man måste byta disk. Då får man ta ur moderkortet och i princip göra om bygget.

+/- 32 GB RAM-minne är väldigt mycket. Jag tror att 16GB hade räckt men min kompis propsade på 32.

Som helhet är inte maskinen helt ljudlös. Lådan är inte ljuddämpad och innehåller sex fläktar och en mekanisk disk. Om man har den på golvet är den dock knappt hörbar.

Den färdiga burken! Eftersom Moderkortet är av modell Gaming kan man få det att blinka i alla möjliga färger. Det är inte konstigt att alla ungdomar har epilepsi.

Min kompis ska använda datorn för avancerat Photoshoppande och Linux är tyvärr inte aktuellt. Därför blev jag tvungen förnedra mig och installera Windows 10 för första gången i mitt liv. Det positiva var att pinan blev kort eftersom installationen gick fantastiskt snabbt. Att installera Windows brukar annars ta dagar. Därefter var det sida på sida med sekretessinställningar att bocka av. Även om man bockar av allt skickas det mesta man gör till Microsoft (och NSA, CIA, FBI osv) för analys. För att bekosta spionaget tvingas man se reklam i meny och i meddelanden på skrivbordet. Väl inne i Windows verkar det vara samma skräp med nytt skrivbordstema man har tvingats betala för i alla år. Bedrövligt att folk inte vänder Microsoft ryggen!

Det är roligt att bygga datorer och man får en helt annan kvalitet än om man köper färdigt i en elektroniklada. Man lär sig också hur saker fungerar vilket en gammaldags människa som jag uppskattar. Om jag fått installera Linux hade jag varit avundsjuk på den vita skokartongen…

Apr 162016
 

Flattr this!

I Linux kan man snabbt kolla upp kalendern i terminalen med kommandot cal. Man får fram aktuell månad med dagens datum markerat.

 

Kommandot cal visar aktuell månad med dagens datum markerat

Kommandot cal visar aktuell månad med dagens datum markerat

 

Man kan utveckla kommandot med flaggor till exempel cal -3 som kalendern för tre månader runt aktuellt datum.

 

Terminal 2

 

En ovanligt nyttig funktion för någon som lever i det förgångna är att man kan visa kalendern för länge sedan. cal 1836 visar till exempel kalendern för år 1836.

 

cal 1836 visar kalendern för år 1836

cal 1836 visar kalendern för år 1836

 

Detta är en utmärkt hjälp för min forskning om Sven Nilssons besök i London sommaren 1836. Kalendern visar veckodagar och i kombination med Nilssons dagböcker kan man se hur veckodagar påverkade hans studier. Nilsson besökte British Museum lördagen den 30 juli.

 

cal juli

cal juli 1836 visar kalendern över juli månad 1836

 

Nilsson fick ingen hjälp eftersom alla tjänstemän var lediga. Han förstod inte att andra skulle vilja tillbringa sina lördagar med annat än vetenskapliga efterforskningar. I sin dagbok varnade han andra besökare:

Observeras: Gå aldrig till Brit. Museum någon lördag; där träffas ingen embetsman der; blott skärande käringar och snäsiga vaktmästare

cal är ett nyttigt kommando för en arkeologihistoriker!

Apr 062016
 

Flattr this!

Jag håller på att bearbeta professor Sven Nilssons (1787–1883) dagböcker från hans stora resa till England och Frankrike 1836. Det är en fantastisk reseskildring och studier vid utländska samlingar tillförde svensk naturforskning mängder med nya impulser. Nilsson kom bland annat att revolutionera arkeologin genom att jämföra stenåldersredskap med föremål som kapten Cook hade fört till London från Söderhavet.

Jag använder dokumenthanteraren LyX för den här typen av stora projekt. LyX går att använda från en första anteckning till tryckfärdigt manus.

Eftersom det är en bearbetning av dagböcker är det viktigt att strukturera Nilssons ofta kaotiska anteckningar för att utröna vad han såg, vem han träffade och när han råkade ut för vad. Nilsson var hemifrån i över tre månader och varje dag kan inte bli ett kapitel med egen rubrik.

En elegant lösning jag för närvarande fastnat för är marginalnoter. Det skapar en not i marginalen som på bilden. De blir en slags extra rubriknivå utan att synas i Innehållsförteckning eller dokumentstruktur. Samtidigt kan man både som författare och läsare (om jag hade några) snabbt bläddra fram till en viss dag.

 

En sida med marginalnoter. Ett sätt att strukturera text utan att förvirra med extra rubriknivåer

En sida med marginalnoter. Ett sätt att strukturera text utan att förvirra med extra rubriknivåer

 

Hur får man till detta?

Jag använder KOMA-skript som har funktionen aktiverad. Annars kan man behöva ange:

\usepackage{marginnote}

i LaTeX-ingressen.

Därefter är det bara att infoga en kodruta, ERT, vid det stycke jag vill ha anteckningen.

\marginpar{Texten i marginalnoten}

 

Med ERT-rutor för man in LaTeX-kod i LyX

Med ERT-rutor för man in LaTeX-kod i LyX

 

Resultatet blir som på den första bilden.

Det går givetvis att ändra typsnitt, textstorlek med mera i noterna precis som i huvudtexten.

Jag får se om marginalnoterna hänger med hela vägen till färdig bok eller om det bara är jag som författare som har nytta av dem! Det är just sådana här finesser som jag gått över till LyX då jag arbetar med stora projekt.

Apr 012016
 

Flattr this!

Ett skäl till att jag helt gått över till Linux och Xubuntu var den pinsamma reklamen i Windows 7 att uppdatera till Windows 10. Filer laddas ner och uppdatering påbörjas när som helst utan medgivande. Det finns inget sätt att säga Nej Tack!

Jag vägrar Windows 10 på grund av övervakning, reklam och att man reduceras till ett urblåst reklam-ID. Det spelar ingen roll att Windows 10 är det ”bästa” Microsoft åstadkommit eller att det är ”gratis”. Den som har den minsta gnutta förstånd vägrar godkänna Microsofts drakoniska användarvillkor.

Döm om min förvåning då jag skulle installera ett program i Xubuntu och uppmanades att uppdatera till Windows 10!

 

Överst bland "Våra bästa program" uppmanas man att uppdatera till Windows 10 i Linux Xubuntu!

Överst bland ”Våra bästa program” uppmanas man att uppdatera till Windows 10 i Linux Xubuntu!

 

Nu förstår jag varför jag den sista veckan haft en märklig ikon i meddelandefältet. Det är helt enkelt Windows 10 som pockar på godkännande för att uppdatera datorn!

 

Windows 10 som pockar på att uppdatera Xubuntu

Windows 10 som pockar på att uppdatera Xubuntu

 

Hur Microsoft har lyckats med denna bedrift är oklart. Jag tror inte att man har lagt in funktionen i Linuxkärnan. Kanske är tjänsten knuten till Ubuntus Programcentral, där kan man köpa mer eller mindre användbara proprietära program. Kanske är detta priset Canonical, företaget bakom Ubuntu, måste betala för att man ska kunna köra Ubuntu i Windows, som det rapporterats de senaste dagarna. Ubuntuanvändare ska på motsvarande sätt erbjudas att köra Windows. Förmodligen får Canonical en summa av Microsoft för varje användare som uppdaterar till Windows. Canonical har tidigare sålt ut sina användare till Amazon. Det här är ännu ett steg på ett sluttande plan.

Faust slöt ett mer förmånligt avtal med samma motpart som Canonical.

För egen del vet jag inte vad jag ska ta mig till. Jag vågar inte stänga av eller starta om datorn eftersom Windows 10 uppdateringen kan köra igång automatiskt och skriva över mitt system. Jag vill inte fastna som en fluga på Microsofts flugpapper. Jag måste emigrera till ett operativsystem som inte går i Microsofts ledband. Suck!!

Mar 232016
 

Flattr this!

Jag ska berätta lite mer om mitt datorbygge.

 

Komponenter

  • Chassi: Fractal Design R4
  • Processor: Intel i56500
  • Moderkort Asus H170 Pro Gaming
  • Minne Hyper X Fury 16GB DDR4 (2×8)
  • Nätaggregat: Corsair CX600M
  • Grafikkort: Asus GTX960 Strix 2GB
  • SSD: Samsung 850 EVO 120GB M.2. Systemdisk.
  • Hårddisk 1: Samsung Spinpoint 2.5” M9T 2TB (Egentligen inköpt till NUC:en, därav den lilla formfaktorn)
  • Hårddisk 2: WD Green 2TB (Flyttad från den gamla datorn)

Mycket siffror och nummer blir det! Med allt (utom hårddiskarna) i en kundvagn ser det ut så här:

Kundvagn

Mina komponenter. Priserna stämmer inte. Jag priskagade och beställde från flera ställen och kom några hundra billigare undan

Man kan läsa mer om delarna här.

Allt som allt är jag väldigt nöjd. Det enda onödiga köpet var en påse buntband. Det följde med tillräckligt med komponenterna. 50 spänn i sjön! De kan dock vara bra att ha i framtiden om jag möblerar om eller skaffar fler komponenter.

 

Här är komponentlådorna. Är det någon som vet varför bilderna på moderkortslådor och grafikkortslådor alltid skiljer sig så radikalt från produkten?

Här är komponentlådorna. Är det någon som vet varför bilderna på moderkortslådor och grafikkortslådor alltid skiljer sig så radikalt från produkten?

 

Lite gnäll

Om jag ska vara efterklok borde jag kanske ha köpt ett mindre chassi. Det är tungt som attan och bökigt att flytta. Det har en del onödiga platser som två 5.25” fack. Jag kommer förmodligen bara att fylla det ena, om ens det. Dessutom finns det plats för upp till nio hårddiskar eller SSD. Det blir väldigt många TB. Chassit är dock fruktansvärt lättarbetat och rekommenderas varmt till nya byggare. Det är enklare att bygga i ett stort chassi än i ett litet. R4:an är dessutom ljudisolerat, en stor fördel. Insidan är klädd med ljuddämpande material och hårddiskar monteras på gummiklossar för att inte vibrera. Det är rena lyxen jämfört med min gamla maskin. Det följde med två chassifläktar som är tysta men kyler bra. Chsassit håller hög kvalitet och med alla fack som idag ter sig onödiga blir det enkelt att bygga ut eller byta inriktning.

 

Mina val

Som alla andra köp är en dator ett val som styrs av behov och plånbok. Hade jag varit rik hade jag köpt dyrare delar och hade jag haft andra behov hade jag prioriterat annorlunda. Här är ungefär så som jag tänkt. Kanske kan någon med byggplaner ha nytta av mina funderingar.

Moderkort

Eftersom jag inte överklockar räcker ett H170 moderkort. Förmodligen hade jag klarat mig med en ännu billigare modell, men det jag köpte har USB 3.1 portar. Det var det som gjorde att jag la några extra hundralappar på det. Moderkort är annars det som märks minst i ett datorbygge.

Processor

Skylakeprocessorn är ruggigt snabb! Att kompilera källkod eller större LaTeX-dokument går otroligt snabbt. Den är betydligt kraftigare än i5-processorn i NUC:en som var strömsnål och nedbantad och som ligger närmare en i3 prestandamässigt. En i7:a hade varit overkill. Jag använder den medföljande Intelfläkten. Eftersom jag inte överklockar räcker den och jag har inte hört den.

Grafikkort

Grafikkortet är medelmåttigt men jag är ingen spelare. Det är egentligen för avancerat för mig och jag tvekade om jag skulle köpa ett grafikkort alls. Den inbyggda Intelgrafiken blir dock för primitiv till och med för mig. Kortet är tyst och strömsnålt. De mest avancerade spel jag har är HalfLife 2 och Civilization 5 genom Steam. Båda flyter på väldigt bra med högsta inställningarna.

Nvidiakort är en självklarhet, särskilt i Linux. Jag har alltid haft problem med AMD-kort. De har dåligt stöd i Linux och proprietära drivrutiner är buggiga och kommer inte ens att finnas i Ubuntu 16.04. Om man vill spela i Linux är det Nvidia som gäller.

Minne

16GB Minne är mycket, 8GB hade räckt. Minnen är dock billigt och gör datorn piggare. Nu kan jag köra flera OS i Virtualbox och ha massor med program öppna.

Nätaggregat

Nätaggregatet är helt OK. Det är tyst och mer än tillräckligt för komponenterna. Hade jag haft mer pengar hade jag dock valt ett energisnålare.

 

Sammanplockat

Datorn är ruggigt tyst. Precis då jag startar den surrar den till men blir sedan tyst. I förrgår kopplade jag in en extern hårddisk och märkte att den surrade. Det märkte jag aldrig med den gamla burken som surrade rejält.

Xubuntu startar på cirka 10 sekunder tack vare SSD. Jag testade Kubuntu som var betydligt slöare. SSD blir måhända en ursäkt för utvecklare att inte optimera systemstart. Jag har i nuläget inget behov av fler SSD-diskar. Vanliga hårddiskar är tillfyllest för mina stora lagringsbehov och SSD är ännu så länge för dyrt.

 

På önskelistan

En del får vänta tills kassan fyllts på:

  1. Fler hårddiskar. Med så mycket plats i kistan kan jag sköta mycket backup internt och minska ner antalet externa diskar.
  2. Externa USB3 (eller 3.1 när de kommer) diskar för snabbare backuper än mina gamla diskar. Den gamla datorn hade inga USB3 portar.
  3. Intern DVD. DVD:en från gamla datorn var trasig och gick inte att flytta över. DVD är ute, men en gammal uv som jag har mycket gammalt skräp på skiva (mest 78-varvare). Jag får nöja mig med en extern DVD-brännare tills jag hittar 200 spänn.

 

Sammanfattning

Sammanfattningsvis är datorn alldeles för fin. Jag hade klarat mig med en svagare processor, billigare moderkort, mindre minne, inbyggd grafik och svagare nätaggregat. Planen är dock att datorn ska hålla i flera år, helst ännu än den gamla. Datorer utvecklas hela tiden och att ta till rejält gör att datorn känns fräschare längre. Jag måste också erkänna att jag är lite nörd och har betalat några tusen extra för häftigare prylar. Det är oavsett det en fröjd att arbeta på datorn och det är den bästa maskin jag ägt!

Några bilder

Som avslutning några bilder:

Några timmar tidigare var detta en stor tom kista. Nu är alla komponenter på plats och jag har lärt mig hur allt sitter ihop i en dator. Notera håddisktornen till höger. De går att ta ut eller fylla med ytterligare diskar. Det går dessutom att skruva på 2 SSD på baksidan av bakplåten.

Några timmar tidigare var detta en stor tom kista. Nu är alla komponenter på plats och jag har lärt mig hur allt sitter ihop i en dator. Notera håddisktornen till höger. De går att ta ut eller fylla med ytterligare diskar. Det går dessutom att skruva på 2 SSD på baksidan av bakplåten.

 

Det sjukaste är att moderkortet blinkar rött. Eftersom jag inte har något fönster på kistan är det fullkomligt meningslöst. Hade jag haft det hade jag fått epilepsi och grannarna trott att jag öppnar bordell. Tänk så dumt det kan bli bara för att något ska vara "gaming".

Det sjukaste är att moderkortet blinkar rött. Eftersom jag inte har något fönster på kistan är det fullkomligt meningslöst. Hade jag haft det hade jag fått epilepsi och grannarna trott att jag öppnar bordell. Tänk så dumt det kan bli när något är ”gaming”.

 

Allt färdigt! En blå LED är det enda som lyser på utsidan.

Allt färdigt! En blå LED är det enda som lyser på utsidan

 

Ingenjörer som tänkt! Som vanligt är alla uttag på baksidan och oåtkomliga. Något geni har dock tänkt rätt och man har några portar ovanpå lådan. Det gör det enkelt att koppla in USB-saker och lägga dem på datorn

Ingenjörer som tänkt! Som vanligt är alla uttag på baksidan och oåtkomliga. Något geni har dock tänkt rätt och man har några portar ovanpå lådan. Det gör det enkelt att koppla in USB-saker och lägga dem på datorn

 

Min arbetsplats. Till vänster skymtar min andra skärm

Min arbetsplats. Till vänster skymtar min andra skärm och urgamla scanner

 

Så här ser det ut med systemresurser i Xubuntu. Utan program öppna går CPU på max någon procent. RAM finns det gått om och CPU:n är som en isbit

Så här ser det ut med systemresurser i Xubuntu. Utan program öppna går CPU:n på någon procent. RAM finns det gått om och CPU:n är som en isbit

Mar 182016
 

Flattr this!

Nu är mina datorbekymmer över för de närmaste åren (hoppas jag). Det blev ett eget bygge.

Det blev en stor låda. Det känns på ett sätt som ett nederlag eftersom jag ville komma från denna fula möbel. Efter fiaskot med Intels NUC har jag tänkt om. De minsta modellerna kan vara för små, svaga och begränsade. NUC:en med alla dess problem kändes som ett hobbyprojekt och inte som en arbetsstation.

Valet stod mellan en mini-ITX och en stor kista. Det som skiljer är chassit, delarna inuti är de samma. Skälet att jag skrotade mini-ITX är att den blir för stor för skrivbordet och tar upp samma golvyta. Det är dessutom svårare att bygga i ett litet chassi.

Nu sitter jag alltså bredvid en stor burk, ännu större än den gamla Den är dock en sanslöst tyst och smidig rumskompis.

Det var roligt som attan att bygga! Då allt var hopskruvat startade allt märkligt nog vid första försöket. Genom att bygga lär man sig hur delar passar ihop och hur en dator fungerar. Det blir en enorm kvalitetsskillnad jämfört med en färdig maskin från en elektroniklada. Komponenterna är av högre kvalitet och man styr bygget efter sina behov.Det är en enorm skillnad jämfört med min gamla maskin.

Det blev dyrare än jag tänkt mig, men jag kommer att ha igen de extra tusenlapparna i form av trivsel, stolthet över att ha skapat något och att det kommer att gå lätt att fixa till saker framöver. Datorn är dessutom mycket kraftfullare än NUC:en.

Jag smet från Microsoftskatten. Det gjorde datorn en dryg tusenlapp billigare och jag slipper ha dåligt samvete för att ha gött ett perverterat företag. I slutänden la jag ner mindre tid på att bygga och installera Linux än vad det tar att få igång en Windowsdator med program. Dessutom lärde jag mig många bra saker om komponenter, prestanda och funktioner. Så mycket för ”förinstallerat” Windows!

Mitt hem är nu Windowsfritt (Nästan, jag har kvar Windows XP i en Virtualbox för att kunna använda en gammal scanner).

Xubuntu 15.10 snurrar nu på min nya dator. Om någon månad blir det långtidsversionen av någon *Buntu 16.04 eller varför inte bygga hela systemet från källkod? Det passar bäst på ett eget bygge!