Påvels blogg

En blogg om fri programvara

Archive for category Avancerade funktioner

Fulhacka samlingsdokument 3: Presentationer från Impress

Mar 28

Posted by Påvel in Avancerade funktioner, Samlingsdokument | No Comments

Jag avslutar min lilla serie om hur man fulhackar samlingsdokument för att få in andra typer av filer än ordbehandlingsdokument med en snabb titt på Impress.

Läs först mina tidigare inlägg här och här om hur man fulhackar samlingsdokument. Läs varningarna extra noga.

Sedan måste jag göra alla besvikna. Det finns inget sätt att föra över en presentation till ordbehandlingsdokument och vidare in i samlingsdokument. Jag har testat olika varianter, men inte hittat något som är värt att föra vidare.

Frågan är varför man skulle vilja göra det. Bilder med text kan man föra över via Draw. Om man vill köra presentationer är Impress ett mycket bättre verktyg än Writer.

Vill man absolut använda Writer som presentationsverktyg kan man hjälpligt fixa till text och bilder i programmet och sedan spara som PDF. Man kan ställa in liggande A4 för att få ett bättre visningsformat. Därefter kan man använda en PDF-läsare då man kör presentationen.

Did you like this? Share it:

Fulhacka samlingsdokument 2 – Ritningar från Draw

Mar 22

Posted by Påvel in Avancerade funktioner, Samlingsdokument | No Comments

Läs först mitt första inlägg om att fulhacka samlingsdokument och särskilt varningarna!

Det finns (vad jag vet) två sätt att få över ritningar från Draw till Writer och vidare in i samlingsdokument. Det första är det riktiga hacket. Med det uppdateras ritningarna automatiskt. Det andra fungerar nog oftast bättre, men ritningar uppdateras inte automatiskt från Draw till Writer och därmed in i samlingsdokument.

Knepen förutsätter att du har en ritning i Draw du vill få in i ett samlingsdokument.

 

 

Hack 1

1. Skapa ett tomt Writerdokument med de inställningar du vill ha för samlingsdokument. Gör några radmatningar så att du får plats med en rubrik med mera då bilden är på plats.

2. Välj: Infoga → Objekt → OLE-objekt… och välj OpenOffice.org Teckning.

 

3. Välj Skapa från fil och ange sökvägen.

När du klickar på OK kommer ritningen att finnas i ditt textdokument. De ändringar du gör i ritningen i Draw länkas. Detta gäller även då du lägger dokumentet som ett underdokument i ett samlingsdokument.

 

Hack 2

1. Gör färdigt ritningen i Draw. Markera det du vill ha in i Writer och välj Fil → Exportera…

 

2. Välj var du vill spara filen och filformat: JPG, GIF och PNG fungerar bra. Spara filen. Om du kryssar för markering sparas det du markerade i steg 1, inte hela bilden.

3. I det Writerdokument du vill använda som underdokument väljer du: Infoga → Bildobjekt → Från fil…

4. I dialogrutan letar du reda på filen från steg 2. Bocka för Länka.

Därefter Öppna.

5. Ritningen i Draw är inte länkad till Writerdokumentet direkt. Om du ändrar något i Draw kan du dock exportera bilden till samma ställe och med samma filnamn som du gjorde i steg 1-2. Då uppdateras bilden i Writer och in i underdokument.

Tips: Man kan göra enkel bildredigering som att ändra storlek i Writer. Man kan alltså vänta med finjusteringar tills bilden är på plats.

Did you like this? Share it:

Fulhacka samlingsdokument

Mar 17

Posted by Påvel in Avancerade funktioner, Samlingsdokument | No Comments

Jag skrev för några dagar sedan om hur man kan förvandla samlingsdokument till vanliga textfiler i OpenOffice.

Samlingsdokument är en mycket stark funktion i OOo. En brist är att det bara går att länka textdokument som underdokument. Tänk vad bra om man kunde länka kalkylark och bilder varvade med textfiler! Det vore ännu bättre om innehållet i samlingsdokumentet uppdaterades då man ändrar i kalkylark och bilder. Det går emellertid inte att lägga in kalkylark från Calc eller bilder från Draw som underdokument.

Så långt instruktionsboken. Det går att fulhacka samlingsdokument så att man kan få in alla typer av OOo dokument. Det blir kanske inte så bra, användbart eller snyggt, men det går!

Jag vill lägga in en varning. Läs stycket ovan en gång till. Guiden är verkligen ett fulhack. Det är inte alls säkert att saker fungerar som du vill eller att det blir bra. Instruktionen är mer till för att visa vad man kan göra med OpenOffice, än för att användas i dagligt arbete.

Fulhacket

Principen går ut på att få över innehållet i kalkylark och bilddokument till en ordbehandlingsfil på ett sätt som gör att de uppdateras både i ordbehandlingsfilen och i samlingsdokumentet om de ändras i originalfilen i Calc eller Draw. Eftersom ordbehandlingsfilerna går att använda som underdokument kan man på detta sätt lura OOo att svälja kalkylark och ritningar i samlingsdokument.

Calc

För kalkylark gör man så här:

1. Öppna Calfilen du vill använda. Kopiera de celler du vill ha in i samlingsdokumentet. En sak att tänka på är att hacket bara fungerar med områden smalare än en A4. Breda kalkylark är svåra att hacka. Man kan ändra sidstorleken i Writer, men det leder till andra problem. Man kan givetvis minska graden på typsnittet för att få in fler celler, men det har ju också en gräns.

2. Öppna ett ordbehandlingsdokument i Writer. Välj Redigera -> Klistra in innehåll.

Nu kan man välja mellan några alternativ:

a. Välj DDE-länk om du vill att samlingsdokumentet ska uppdateras om du ändrar något i Calcfilen. Detta är det riktiga fulhacket. Calccellerna fortsätter på flera sidor om det behövs. Begränsningen är bredden.

Med DDE-länk uppdateras värden i cellerna i Writer när de ändras i Calc. Tabellen är inte så snygg, men hacket fungerar. Textfilen är färdig att föras in i ett samlingsdokument

b. Välj Oformaterad text om du inte vill länka till Calcfilen och inte vill ha innehållet i en tabell.

Med oformaterad text förs bara text över. Man får ingen tabell, ingen länkning och inget hack...

c. Välj Formaterad text om du inte vill länka till Calcfilen men vill ha innehållet i en snygg  tabell.

Med alternativet formaterad text får man den snyggaste tabellen men ingen länkning. Det är det bästa alternativet om man vill att saker ska bli snygga och fungera. Det är dock inget hack...

En variant…

Ett alternativt sätt att få in kalkylark i textdokument är att välja Infoga -> Objekt -> OLE-objekt…  i Writer. Då får man upp denna dialogruta:

Man letar upp kalkylarket man vill länka och klickar OK. Problemet med denna variant av hacket är att det bara fungerar med små kalkylark. De begränsas förutom av sidbredden även av sidlängden. Om man länkar långa kalkylark blir de oläsbara i samlingsdokument då man gör ordbehandlingsdokumentet till underdokument.

Textdokumentet går nu att lägga in som underdokument i samlingsdokument.

Om du vill testa hacket så ta det försiktigt och testa med särskilda testfiler tills du förstått principerna. Skyll inte på mig om bokföringen försvinner!

Genom att utforska sådana här hack får man en bättre uppfattning för hur OOo fungerar och hur man kan tänja gränserna. Det är kul att lura OOo, även när slutresultatet inte blir bra!

I inlägg framöver  kommer jag att visa hur man får in Draw och Impressfiler i samlingsdokument.

Hacka lugnt!

Did you like this? Share it:

Den som söker finner (i OpenOffice)

Feb 3

Posted by Påvel in Avancerade funktioner, Sökningar | No Comments

I OpenOffice 3.3 introducerades den praktiska sökraden. I den kan man söka på bokstäver, ord och korta meningar. De allra flesta sökningar man gör i textfiler är av denna typ. Det är en mycket praktisk funktion som gör att det går snabbare att söka.

När sökraden inte räcker till finns den gamla sökfunktionen kvar. Där kan man använda wildcards, reguljära uttryck eller söka efter formateringar.

Här söker jag ett visst ord, men bara då det förekommer i fetstil

Behöver man göra ännu mer förfinade sökningar kan man installera tillägget AltSearch.

Knappen för AltSearch

I standardfönstret kan man få till i stort sett alla sökningar man kan få till i OOo:s vanliga sökfönster.

Man kan göra vanliga sök och ersätt operationer i AltSearch

Förutom detta innehåller AltSearch förinställda sökningar som är svåra att få till i OOo:s dialogfönster för sökningar. Dessa hittar man under knappen Batch. Det gör att man snabbare kan göra avancerade sökningar som man annars hade fått söka hjälp för och lägga upp i flera steg.

Under "Batch" kan man göra väldigt avancerade sökoperationer

Man kan till exempel söka på alla fotnoter eller bilder och placera dessa i ett eget, nytt dokument.

Det går att bygga vidare på specialfunktionerna genom att lägga till egna skräddarsydda sökningar som skript. Det innebär att om man regelbundet gör samma sökning i många olika dokument behöver man inte skriva in den på nytt. Man har stor nytta av denna funktion om man till exempel har delat upp ett bokmanus i flera olika filer. Då kan man snabbt göra avancerade sök och ändra operationer i alla filerna.

En liten nackdel är att AltSearch inte är översatt till svenska. Det gör det litet svårare att använda.

Jag tycker att OpenOffice med dessa tre nivåer för sökningar har en komplett uppsättning sökverktyg som är anpassade efter hur pass avancerade sökningar man vill göra och efter hur avancerade ens dokument är. Sökraden klarar nästan alla sökningar. Den vanliga sökfunktionen klarar det mesta därutöver. Behöver man göra väldigt avancerade och speciella sökningar fixar man det med AltSearch.

Did you like this? Share it:

Numrerade listor som styckerubriker

Okt 19

Posted by Påvel in Avancerade funktioner, Formatmallar | No Comments

Jag hittade nyligen en avancerad funktion för formatmallar i OpenOffice Writer. Man kan länka Listformatmallar till Styckeformatmallar. Genom det kan man skapa en struktur i ett helt dokument. Det låter invecklat, men är ganska enkelt när man väl kommit på knepet. Det bästa är att jag visar ett exempel hur det fungerar.

Gör så här:

1. Öppna fönstret för Formatmallar och formatering (knapp i verktygsraden eller F11).

2. Välj Listformatmallar. Därefter den nivå av Numrering du vill arbeta med. Jag väljer Numrering 1.

3. Högerklicka på Formatmallen Numrering 1. Välj Ändra.

1. Listformatmallar i fönstret Formatmallar och formateringar 2 = Högerklicka, välj Ändra.

4. Välj fliken Alternativ. Välj Nivå 1-10. Då gäller ändringen för alla undernivåer. I fältet Framför skriver du in den text du vill ha som inledning/rubrik på alla stycken. I mitt fall Paragraf. Numreringen kan du låta vara oförändrad eller ändra så som du vill ha den. Du ser hur det kommer att se ut i fönstret till höger.

1= Nivå 1-10 2= Infoga det du vill att varje stycke ska börja med

Stäng fönstret.

5. Välj nu Styckeformatmallar och välj den styckeformatmall du vill ska börja med ”Paragraf xx”. Jag väljer Brödtext. Det kan vara bättre att göra en ny styckeformatmall eller välja en ovanligare formatmall, till exempel en hög rubriknivå. Jag väljer min vanligaste styckeformatmall, brödtext så att tricket blir väl synligt. Högerklicka på Styckeformatmallen och välj Ändra.

6. Under fliken Disposition och numrering väljer du Numreringsformatmall – Numrering 1. Klicka på OK.

7. Färdigt! När du nu använder Styckeformatmallen Brödtext kommer alla stycken att börja med ”Paragraf xx”. xx blir lika med styckets nummer.

Det färdiga resultatet. Alla stycken börjar med "Paragraf" och ett nummer.

Dessa styckeinledningar/rubriker syns inte i automatiskt genererade Innehållsförteckningar. För det behövs ytterligare en del knep.

Knepet är användbart om man skriver texter där stycken ska börja på exakt samma sätt. Man kan snitsa till texten genom att numrera listorna med en bild istället för med nummer eller specialtecken.

Det är aldrig fel att börja varje stycke med ett popcorn...

Nackdelen är att man då inte kan skriva in egen text, mitt ”Paragraf”. Det finns säkert många fler sätt man kan experimentera med funktionen på!

Man kan även infoga symboler eller specialtecken

Detta är ett exempel på en av alla avancerade funktioner som finns då man lär sig utnyttja formatmallar i OpenOffice Writer!

Did you like this? Share it:

Formulärknappar i Writer

Aug 17

Posted by Påvel in Avancerade funktioner | No Comments

En avancerad funktion som många nog inte ens vet om, är att man kan använda OpenOffice Writer för att bygga formulär med kryssrutor, flervalsmenyer och knappar. Inlägget visar ett enkelt exempel.

1. Börja med att göra formulärfunktionerna synliga: Visa – Verktygsrader – Formulärfunktioner. En extra verktygsrad poppar upp. Verktygsraden innehåller funktioner för att konstruera formulär.

2. Klicka på knappen Kommandoknapp.

Dra en fyrkant i Writerdokumentet. Det skapar en knapp. Till denna kan man länka de mest avancerade funktioner. Vi ska lägga in en kommandoknapp om hänvisar till OpenOffice svenska hemsida.

3. För att se vad man kan göra högerklickar du på knappen och väljer Kontroll… Det öppnar ett fönster med mängder med valmöjligheter.

Det finns massor med funktioner. Vi behöver bara en!

4. Rulla ner till: Åtgärd. Välj ”Öppna dokument/webbsida”. Rulla ner till: URL och klistra in: ”http://sv.openoffice.org/” (utan citattecknen). Rulla till sist upp till: Etikett och skriv in ”Ladda ner OpenOffice här!” (utan citattecknen)

1=Välj öppna dokument/webbsida 2=skriv in webbadressen 3=Ge knappen en etikett

Lägg märke till alla möjligheter som finns. Man kan utforma knappen som man vill och lägga in olika funktioner för den, koppla knappen till ett makro etc.

5. Stäng fönstret. Nu har du en Enkel, men funktionell knapp i Writer. Den går att flytta, förankra och placera som en bild.

6. För att knappen ska fungera måste du nu avmarkera knappen Utkastläge på/av på verktygsraden Formulärfunktioner.

När du sedan klickar på knappen öppnas din webbläsare på OpenOffice svenska hemsida.

Det finns massor med saker man kan göra med Formulärfunktioner i vanliga dokument, inte bara i formulär. Man kan länka till filer och webbsidor. Man kan aktivera sina läsare som ställs inför val då han läser texten. Möjligheterna är oändliga!

Den som vill veta mer om hur man gör formulär i Writer kan ladda ner kapitel 15 av den engelska användarguiden för Writer här.

Did you like this? Share it:

Extremt höga sidnummer i OpenOffice Writer

Mar 22

Posted by Påvel in Avancerade funktioner, ODF, Sidnummer | 4 Comments

OpenOffice Writer har en begränsning vad gäller sidnummer. Ett dokument kan inte börja med ett sidnummer högre än 9999. Om man försöker ställa in ett högre sidnummer får man ett mystiskt felmeddelande.

Är det sidorna i min självbiografi som spillt över?

Om man börjar på sidan 9999 kan man fortsätta att skriva. Sidnumren löper på som vanligt även efter sidan 10 000.

Kapitel 2 i min självbiografi kommer att börja på sidan 52315 (OBS Absolut inget skämt!). Hur löser man detta?

Som så många gånger går det lura OpenOffice. Den här gången måste vi trixa riktigt avancerat. Sanningen å säga går det i slutänden inte att lösa problemet.

För att börja ett dokument på ett sidnummer högre än 9999 gör man så här:

Spara ner dokumentet du vill numrera. Öppna det med ett arkivverktyg till exempel Winzip i Windows eller Arkivhanteraren i Linux. Leta reda på filen content.xml. Detta dokument innehåller större delen av ditt dokument med inställningar.

Så här ser dina OpenOffice filer ut inifrån. ODF-formatet är egentligen zip-filer. Filen content.xml innehåller det mesta av dokumentet.

Öppna content.xml i ett program som kan redigera xml-filer. I Ubuntu använde jag gedit. Jag tror notepad i Windows duger.

Leta reda på ”Style page number” och dess värde.

Värdet för Style page number anger vilken sida dokumentet börjar på. I mitt fall 9999. Normalt sett börjar dokument med sidan 1. Jag har censurerat några rader. De är själva texten i dokumentet.

I ett dokument som börjar på sidan 1 är detta värde 1. Ändra värdet till det sidnummer du vill börja på. I mitt fall 52315.

Jag ändrar värdet till det sidnummer jag vill att dokumentet ska börja på. I mitt fall 52315.

Spara och stäng Arkivverktyget.

Öppna nu dokumentet i Writer. Tyvärr fungerade inte tricket fullt ut. Det absolut högsta sidnummer som ett dokument kan börja på är 32 767 (vad annars?).

Det högsta nummer man kan starta ett dokument på i Writer är 32767. Detta verkar inte gå att komma runt.

Därefter kan man fortsätta skriva och sidorna numreras som de ska.

Man kan skriva mer än 32767 sidor i ett dokument. Frågan är hur långt ett dokument kan bli...

Eftersom jag inte kan få sidnumren rätt har jag bestämt att lägga ner min självbiografi. Det känns litet bittert efter femton års oavbrutet skrivande, dag som natt, att behöva ge upp på grund av en bugg i OpenOffice. På sätt och vis kanske det trots allt är bäst. Jag borde först skaffa mig ett liv innan jag skriver om det.

Vad det absolut maximala sidnumret i Writer är vet jag inte. Jag har inte sett någon dokumentation om det. Det skulle vara roligt onödigt vetande att känna till. En annan fråga om man arbetar med så stora dokument är vad som knasar ut först: Datorn, OpenOffice eller man själv.

Övningen kan synas meningslös. Det är ytterst få dokument som är i behov av att börja på sidnummer högre än 32767 eller ens 9999. Anledningen att jag skrev om det är för det första att det ibland är nyttigt att spekulera över evigheten. För det andra är det ett exempel på hur man genom det öppna ODF-filformatet har komplett tillgång till sina filer. Man kan med enkla medel ändra på nästan allt.

Det är du som äger dina dokument!

Did you like this? Share it:

Tags: , ,

Hemliga OpenOffice

Mar 10

Posted by Påvel in Avancerade funktioner, Filformat | No Comments

I OpenOffice kan man lösenordsskydda filer. Man gör det då man sparar dokument i dialogfönstret för Spara. Man kan lägga till lösenord på befintliga dokument genom att spara om dem med Arkiv – Spara som…

Om du ger ett lösenord kan dokument bara öppnas med hjälp av det. Om du ska vara säker ska du ge dokument ett långt och slumpmässigt namn. Inget ord från något språk. Du ska blanda stora och små bokstäver, siffror och specialtecken (@_{/\).

Dialogrutan för Spara har en valmöjlighet att ge filen ett lösenord. Gör man det krypteras filens innehåll.

Hur pass säker är man?

OOo är bättre än till exempel gamla MS Officeversioner. OpenOffice krypterar själva filen med en stark algoritm. MS Office lade bara till ett lösenord, men lät bli att kryptera filen. I MS Office räckte det med att man hade ett program som kunde läsa källkoden. Då behövde man inte ens knäcka lösenordet. Nu har MS Office ryckt upp sig på detta område.

Man ska vara medveten om att all kryptering kan knäckas. Man laddar filen i speciella datorprogram som gör jobbet. Antingen kör man ordigenkänning då ord på alla språk testas, eller bruteforce, då datorn räknar igenom möjliga kombinationer. Det kan ta tid. Förr eller senare knäcks krypteringen.

OpenOffices krypteringsalgoritm är stark, men lever inte upp till de högsta säkerhetsnivåerna. Vill man nå dit bör man spara filer på en krypterad disk eller kryptera filerna med andra verktyg än OOo:s.

Var försiktig när du använder lösenord och krypterar filer och diskar! Om du glömmer ditt lösenord är det mycket svårt att få tillbaka innehållet. Samma sak gäller om det blir fel på en krypterad fil eller disk.

Did you like this? Share it:

Tags: ,

OOo för doktorander

Jan 21

Posted by Påvel in Avancerade funktioner, För studenter | No Comments

En speciell sorts studenter är doktorander. Doktorander förväntas producera en akademisk text på drygt 200 sidor. En doktorsavhandling är ofta formellt strikt. Layouten brukar vara bunden och stram. Det är den typ av dokument som Writer fungerar allra bäst tillsammans med. Därför finns det all anledning att sammanföra doktorander med OpenOffice med några tips på hur man underlättar arbetet.

  1. Överväg att dela upp texten i kapitel och skriv avhandlingen i ett samlingsdokument. Man får en utmärkt överblick över helheten. Samtidigt kan man gå in och peta i detaljer när som helst. Då texten börjar bli klar finns det brister i hur underdokument hänvisar till varandra. Därför är det ofta bättre att då flytta över all text till en enda fil för slutredigering. Ett annat viktigt skäl till att jag använder samlingsdokument för större projekt är säkerhet. Om det av någon anledning blir fel på en fil är bara ett kapitel  i fara, inte hela boken.
  2. Använd alltid en dokumentmall som du ordnar  tidigt. Då slipper du bry dig om layout under resten av doktorandtiden. Alla utkast och kapitel ser likadana ut och det kommer inte att bli problem att sätta ihop dem layoutmässigt. Själv föredrar jag att skriva i en mycket enkel dokumentmall som syns bra på skärmen och som ger utskrifter med plats för kommentarer. Färdiga böcker och artiklar redigeras ofta i program som Adobe InDesign eller QuarkExpress. Då spelar det ingen roll vilken dokumentmall man använt i Writer. Allt görs om i layoutprogrammet.
  3. Om man gör avhandlingen helt i Writer och inte vill, eller kan, göra layouten i ett layoutprogram, bör man använda en dokumentmall speciellt anpassad för en doktorsavhandling. Antingen gör man en själv, eller söker på nätet efter en bokmall man anpassar efter sina önskemål. Denna mall är helt annorlunda den man skrivit texten i. Den ska vara anpassad för bokens format och layout och inte för att vara lättläst på bildskärm. Writer och OpenOffice är kapabla redskap för att framställa en bok, inklusive layout. Writer ligger i topp bland kontorsprogram. Dess starka sidor är förutom dokumentmallar bland annat; indexering, automatisk innehållsförteckning, bildnumrering, bildförteckning och avancerad och formbar kapitelnumrering. När allt är klart exporterar man sitt manus till pdf och skickar till tryckeriet. Då har man en färdig bok någon vecka senare. Att göra layout i ett ordbehandlingsprogram är dock betydligt besvärligare än att göra det i specialprogram. Jag gör alltid layouten i specialprogram.
  4. Genom Zotero får man allt stöd man behöver för referenser och litteraturlistor. Jag har blivit fullständigt såld på detta forskningsredskap. Jag ordnar numera vartenda citat, varenda källuppgift och referens i Zotero. Det är som att arbeta i en kombination av EndNote, OneNote (eller annat avancerat anteckningsprogram) och att ha hela Internet med sökmöjligheter integrerade i programmet. Zotero sopar mattan med konkurrenter som EndNote.
  5. Sedan gäller alla allmänna goda råd i dubbel omfattning: Ta backup och säkerhetskopior, spara alltid i ODF-format och så vidare.

Svårare än så är det inte att skriva en doktorsavhandling!

Did you like this? Share it:

Tags:

Centrera text i höjd- och sidled: Writer för poeter

Jan 3

Posted by Påvel in Avancerade funktioner, Litteratur, Tabeller | No Comments

Guillaume Appolinaire (1880-1918), var en modernistisk fransk diktare. En av hans egenheter var att dikten skulle samspela med bokstäver och ord. Allt blev på så sätt delar av konstverket Den här guiden är till för honom och hans likar. Den visar hur man skriver text centrerat i höjd- och sidled i OpenOffice Writer.

Voici le cercueuil av Appolinaire. Guiden förklarar hur man får text centrerad i höjd- och sidled i Writer

Man kan göra samma sak som jag gör med en tabell med en textram. Att använda en tabell tycker jag är enklare.

Att centrera text i höjd- och sidled är bra för andra saker än dikter. Det går att använda för affischer, titelsidor och broschyrer.

Gör så här:

1. Öppna ett nytt tomt dokument i Writer. Klicka på Knappen Tabell i verktygsraden, eller på Infoga – Tabell. I dialogrutan som öppnas, skapar du en tabell med en rad och en kolumn. Avmarkera inramning. Inställningen gör att tabellen inte får någon synlig ram då den skrivs ut. Den grå markeringen runt tabellen fungerar bara som platshållare då du skriver.

Gör dessa inställningar för tabellen

2. Nu har du en liten tabell högst upp på sidan. Om du drar med musen över dess nedre kant förvandlas muspekaren till en dubbelriktad pil. Dra med pilens hjälp ut nederkanten av tabellen till sidans slut.

Dra i tabellramen tills den täcker sidans skrivyta. Den kan inte gå utanför sidans marginaler

3. Klicka i tabellen. Du får upp en kontextkänslig verktygsrad. Klicka på knappen Centrerad (vertikal).

Klicka på den markerade knappen för att centrerar texten i höjdled (vertikalt)

Markören hoppar till tabellens mitt. Texten är nu centrerad i höjdled.

4. Klicka på Knappen Centrerat i Verktygsraden.

Centrera texten i sidled med denna knapp. Den röda markeringen visar var man infogar en tabell i steg 1

Nu är texten centrerad även i sidled. Nu är det bara att börja skriva. Om du ska skriva mycket text, är det bästa att skapa en styckeformatmall speciellt för den centrerade texten i tabellen.

5. För att texten ska bli som Appolinaire ville ha den, får raderna justeras med blanksteg mellan bokstäverna. Man kan stänga av rättstavning på Verktygsraden så slipper man eventuella röda eller blåa (om man har Language Tool installerat), vågiga understrykningar.

6. Nu skulle Appolinaire varit nöjd!

Appolinaires dikt i närbild. Syns det vad den föreställer?

För den som inte förstår dikten lyder den översatt till svenska: Se här sarkofagen i vilken han vilade ruttnande och blek. Jag hoppas att det framgår av mina skärmdumpar att dikten ser ut som en likkista. Bokstäver, ord och innehåll smälter samman. Appolinaire hade blivit en bra låtskrivare åt Ozzy Osbourne!

Did you like this? Share it:

Tags: ,