Sep 262012
 

Flattr this!

Jag visade för ett tag sedan hur man kan fylla i blanketter i OpenOffice/LibreOffice Writer. Det som inte fungerade är då blanketten ska skrivas under. Då måste man skriva ut och signera för hand.

Det går dock att få till underskrifter direkt i datorn. Man utgår från en signatur som man antingen scannar eller digitalfotograferar.

Detta är mer användbart än man kan tro. Man kan skicka underskrivna brev eller jobbansökningar som PDF-filer. Det ser snyggare ut och imponerar på en tilltänkt arbetsgivare.

Detta tips är för Linux och jag använder ett terminalprogram för bildbearbetningen. Man kan förvisso konvertera och fixa till bilder i andra operativsystem och på andra sätt än jag visar, men jag tycker att detta sätt är snabbt och behändigt.

Istället för min egen signatur använder jag Erik Gustaf Geijers underskrift av ett brev till Götiska förbundets skriftvårdare Jacob Adlerbeth från 1818.

 

Hälsningen Hej! Var Götiska förbundets hälsning och en stor nyhet i början av 1800-talet. Geijer och Adlerbeth var tongivande i förbundet. Så småningom började icke-göter säga Hej! och numera använder vi alla hälsningen. Geijer har signerat brevet EG Geyer. Stavning var friare i början av 1800-talet.

 

Bilden är ett digitalfoto, en punktuppbyggd bild i .jpg fomrat.

Först frilägger jag bilden. Det behöver man sannolikt inte göra om man utgår från sin egen underskrift på ett vitt papper. Jag frilägger och fixar till bilden i GIMP.

 

En frilagd och något förbättrad bild av hälsning och underskrift. Filen är fortfarande sparad i .jpg. Jag hoppas att det framgår att bokstävernas konturer är litet ojämna

 

Nackdelen med punktuppbyggda bilder är att de inte blir bra om man förstorar dem och bilden måste därför konverteras till linjegrafik som PDF eller SVG. En underskrift består ju av linjer. Vilket format man väljer beror på hur bilden ska användas.

 

 

En del av Geijers signatur i stark förstoring. En punktuppbyggd bild blir pixlig

 

Samma förstoring med en bild sparad som linjegrafik. Den tål att förstoras hur mycket som helst. Att bokstäverna är ojämna beror på att Geijer använde gåsfjäderpenna

 

 

 

Ett enkelt sätt att göra detta på är med programmet Potrace. Potrace är ett terminalprogram som konverterar mellan filformat och fixar till bilder. Det finns i de flesta Linuxdistributioner. I *buntu installerar man det med:

 

sudo apt-get install potrace

 

Potrace utgår från bilder i .bmp format. Jag exporterar därför bilden som Geijer.bmp i GIMP. Därefter är jag klar med GIMP och Potrace tar över.

 

I en terminal i mappen jag arbetar i ger jag kommandot:

 

potrace Geijer.bmp -b PDF -o Geijer.pdf

 

om jag vill ha en PDF-fil. Om jag vill ha filen som SVG som är lättare att få in i Writer:

 

potrace Geijer.bmp -b SVG -o Geijer.svg

 

Byt ut Geijer.bmp mot namnet på din egen bild.

Färdigt!

 

Här är Geijers hälsning sparad som en SVG-fil. Den tål att förstoras och är lätt att infoga i ordbehandlingsdokument

 

 

Nu kan jag signera brev och ansökningar med Erik Gustaf Geijers götiska hälsning från 1818! Eftersom bilden är sparad som linjegrafik kan jag förstora den hur mycket som helst utan att kvaliteten försämras.

För den som vill lära sig de möjligheter som finns i Potrace rekommenderar jag denna sida där alla kommandon beskrivs.

Sep 102012
 

Flattr this!

Ibland måste man fylla i blanketter. Ofta finns PDF-filer som man kan ladda ner och fylla i. De kan vara gjorda som PDF-formulär och man kan fylla i dem direkt i sin PDF-läsare, skriva ut eller returnera direkt.

Minst lika vanligt är att det är en vanlig PDF-fil. En sådan går inte att fylla i direkt i en PDF-läsare. Man måste skriva ut den och fylla i för hand.

Det är ju mycket smidigare att fylla i även sådana blanketter på datorn. Resultatet blir snyggare och man slipper skriva för hand.  Detta går att fixa i OpenOffice/LibreOffice Writer.

Som exempel använder jag en blankett från Lunds kommun ”Gemensam sopbehållare”.

 

Gör så här

1. Först konverterar man PDF-filen till PNG, ett bildformat. Det gör man bäst i GIMP (Arkiv -> Exportera…).

 

2. Öppna därefter OOo/LibO Writer. Välj Format -> Sida… Välj fliken ”Bakgrund”.

 

 

I rullmenyn väljer man ”Som Grafik” och bläddrar fram bilden man exporterade i GIMP.

Jag brukar välja att inte länka grafiken. En länkad bild kan lätt försvinna när man flyttar runt filer. Nackdelen med att inte länka är att filen blir större eftersom bilden lagras i dokumentet.

Klicka på Använd MEN stäng inte dialogrutan!

3. Som du ser i bakgrunden är marginalerna fe och en del av blanketten försvinner till höger

 

 

Välj fliken ”Sida” och minska alla marginaler till 0.

 

 

Då försvinner de ”extra” marginaler Writer lagt till. Klicka på OK. Du får förmodligen en varning om att marginalerna ligger utanför utskriftsområdet. Det behöver du inte bry dig om eftersom blanketten i sig har tillräckliga marginaler.

4. Nu kan man fylla i blanketten. Man ställer in ett lämpligt typsnitt i lagom storlek och gör radmatningar och blanksteg tills man hamnar på rätt ställe.

Man märker dock att det är ganska svårt att få in texten rätt. Det finns minst tre hjälpmedel:

Format -> Stycke, fliken Indrag och avstånd och välj ett minimalt radavstånd. Detta gör det enklare att hamna rätt i höjdled.

 

Den dubbelexponerade texten ovanför radavstånd är en en bugg i nyaste LibreOffice

 

Verktyg -> Alternativ: LibreOffice Writer formateringshjälp och bocka för Direktmarkör.

 

 

Detta gör att man skriver där man enkel- eller dubbelklickar med musen.

Ramar: Infoga Ram… Ramar kan man placera var man vill på sidan.

 

Färdigt!

 

Jag fyllde i blanketten snabbt och det går att göra mycket snyggare. Ramarna syns inte vid utskrift

Även om det tog längre tid att fixa blanketten i Writer än att skriva ut och fylla i den för hand, är blanketten snyggare ifylld än om jag hade gjort det för hand och jag hoppas att Lunds kommun belönar mig med en gyllene soptunna!

Det enda jag inte blev nöjd med är underskriften. Visst kan man välja ett typsnitt som liknar handskriven text, men det blir ju inte min personliga underskrift. Man ska dessutom tänka på att blanketter måste skrivas under på riktigt för att vara giltiga och man bör bryta datorifyllandet då det är dags att signera.

Trots detta förbehåll kommer jag i ett kommande inlägg visa hur man får till sin underskrift i datorn.

Mar 232012
 

Flattr this!

Många av oss skriver dokument där vissa ord, delar av meningar eller ibland hela stycken förekommer flera gånger. Man kan återanvända text med kopiera och klistra in. Detta har sina begränsningar eftersom man måste leta reda på texten man vill kopiera och innehållet i klistra in innehåller bara det senaste man kopierat (inte riktigt sant se detta inlägg och man kan även ha en mer kompetent urklippshanterare på systemnivå).

Det finns dock smartare sätt, Fält kombinerat med Autotext. I korthet går detta ut på att en valfri text skrivs i ett fält som får en tangentgenväg. Man kan ha så många sådana genvägar man behöver.

 

Gör så här

1. Välj Infoga -> Fältkommando -> Andra

2. Under fliken Variabler markerar man i vänsterkolumnen ”Användarfält” (1 på figuren) och i högerkolumnen ”Text” (2).

I rutan Namn bör man ge sitt fält ett namn så att man kommer ihåg det. Jag kallar mitt fält ”Tegnér” (3).

I fältet Värde skriver man in texten man vill återanvända (4).

I exemplet använder jag en vers från Esaias Tegnérs Epilog vid magisterpromotionen 1820 som är bra att slå i huvudet på folk:

 

Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.

 

När allt detta är klart klickar man på den blå bocken bredvid fältet Värde (5). Då sparas fältet.

 

 

 

 

Nu finns fältet Tegnér i listan över tillgängliga fält och det kan infogas med en knapptryckning

 

3. När man nu klickar på Infoga klistras texten in i fält i ens dokument.

 

 

Fält är som standard gråmarkerade i Writer. Det grå syns inte vid utskrift

 

4. Det är ganska omständligt att varje gång man vill citera Tegnér göra Infoga -> Fältkommando -> Andra, leta reda på fältet man vill infoga och klicka Infoga. Därför förvandlar man fältet till Autotext.

 

5. Infoga fältet i dokumentet och markera det.

 


6. Välj: Redigera -> Autotext. Skriv in ett lämpligt namn i rutan ”Namn”. Jag väljer Tegnér (1 på figuren). Writer föreslår en förkortning, i mitt fall ett stort T (SHIFT+T) (2). Om man inte är nöjd kan man knappa in en egen genväg.

 


Under Rullmenyn Autotext till höger (3) väljer man Nytt och ens textsträng matas in i systemet.

 

Detta steg är viktigt! Writer kräver att man bekräftar Autotexten

 

 

Nu finns fältet Tegnér som Autotext!

Klicka på Stäng.

Färdigt!

För att mata in Tegnércitatet ger jag tangentgenvägen SHIFT+T följt av Funktionstangenten F3. F3 är genvägen för att sätta in Autotext.

 

 

Det har nästan blivit för lätt att skriva om det dunkelt tänkta...

 
Det har nog aldrig varit så enkelt att skriva: Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.

 

  • Man kan givetvis välja mer avancerade fält än min textsnutt eller använda Writers fördefinierade fält som datum, författarnamn eller dokumentnamn som fält för Autotext.
  • Man kan givetvis ha flera flera fält definerade som Autotext, vart och ett med sin egen genväg.

 

Mar 282011
 

Flattr this!

Jag avslutar min lilla serie om hur man fulhackar samlingsdokument för att få in andra typer av filer än ordbehandlingsdokument med en snabb titt på Impress.

Läs först mina tidigare inlägg här och här om hur man fulhackar samlingsdokument. Läs varningarna extra noga.

Sedan måste jag göra alla besvikna. Det finns inget sätt att föra över en presentation till ordbehandlingsdokument och vidare in i samlingsdokument. Jag har testat olika varianter, men inte hittat något som är värt att föra vidare.

Frågan är varför man skulle vilja göra det. Bilder med text kan man föra över via Draw. Om man vill köra presentationer är Impress ett mycket bättre verktyg än Writer.

Vill man absolut använda Writer som presentationsverktyg kan man hjälpligt fixa till text och bilder i programmet och sedan spara som PDF. Man kan ställa in liggande A4 för att få ett bättre visningsformat. Därefter kan man använda en PDF-läsare då man kör presentationen.

Mar 222011
 

Flattr this!

Läs först mitt första inlägg om att fulhacka samlingsdokument och särskilt varningarna!

Det finns (vad jag vet) två sätt att få över ritningar från Draw till Writer och vidare in i samlingsdokument. Det första är det riktiga hacket. Med det uppdateras ritningarna automatiskt. Det andra fungerar nog oftast bättre, men ritningar uppdateras inte automatiskt från Draw till Writer och därmed in i samlingsdokument.

Knepen förutsätter att du har en ritning i Draw du vill få in i ett samlingsdokument.

 

 

Hack 1

1. Skapa ett tomt Writerdokument med de inställningar du vill ha för samlingsdokument. Gör några radmatningar så att du får plats med en rubrik med mera då bilden är på plats.

2. Välj: Infoga → Objekt → OLE-objekt… och välj OpenOffice.org Teckning.

 

3. Välj Skapa från fil och ange sökvägen.

När du klickar på OK kommer ritningen att finnas i ditt textdokument. De ändringar du gör i ritningen i Draw länkas. Detta gäller även då du lägger dokumentet som ett underdokument i ett samlingsdokument.

 

Hack 2

1. Gör färdigt ritningen i Draw. Markera det du vill ha in i Writer och välj Fil → Exportera…

 

2. Välj var du vill spara filen och filformat: JPG, GIF och PNG fungerar bra. Spara filen. Om du kryssar för markering sparas det du markerade i steg 1, inte hela bilden.

3. I det Writerdokument du vill använda som underdokument väljer du: Infoga → Bildobjekt → Från fil…

4. I dialogrutan letar du reda på filen från steg 2. Bocka för Länka.

Därefter Öppna.

5. Ritningen i Draw är inte länkad till Writerdokumentet direkt. Om du ändrar något i Draw kan du dock exportera bilden till samma ställe och med samma filnamn som du gjorde i steg 1-2. Då uppdateras bilden i Writer och in i underdokument.

Tips: Man kan göra enkel bildredigering som att ändra storlek i Writer. Man kan alltså vänta med finjusteringar tills bilden är på plats.

Mar 172011
 

Flattr this!

Jag skrev för några dagar sedan om hur man kan förvandla samlingsdokument till vanliga textfiler i OpenOffice.

Samlingsdokument är en mycket stark funktion i OOo. En brist är att det bara går att länka textdokument som underdokument. Tänk vad bra om man kunde länka kalkylark och bilder varvade med textfiler! Det vore ännu bättre om innehållet i samlingsdokumentet uppdaterades då man ändrar i kalkylark och bilder. Det går emellertid inte att lägga in kalkylark från Calc eller bilder från Draw som underdokument.

Så långt instruktionsboken. Det går att fulhacka samlingsdokument så att man kan få in alla typer av OOo dokument. Det blir kanske inte så bra, användbart eller snyggt, men det går!

Jag vill lägga in en varning. Läs stycket ovan en gång till. Guiden är verkligen ett fulhack. Det är inte alls säkert att saker fungerar som du vill eller att det blir bra. Instruktionen är mer till för att visa vad man kan göra med OpenOffice, än för att användas i dagligt arbete.

Fulhacket

Principen går ut på att få över innehållet i kalkylark och bilddokument till en ordbehandlingsfil på ett sätt som gör att de uppdateras både i ordbehandlingsfilen och i samlingsdokumentet om de ändras i originalfilen i Calc eller Draw. Eftersom ordbehandlingsfilerna går att använda som underdokument kan man på detta sätt lura OOo att svälja kalkylark och ritningar i samlingsdokument.

Calc

För kalkylark gör man så här:

1. Öppna Calfilen du vill använda. Kopiera de celler du vill ha in i samlingsdokumentet. En sak att tänka på är att hacket bara fungerar med områden smalare än en A4. Breda kalkylark är svåra att hacka. Man kan ändra sidstorleken i Writer, men det leder till andra problem. Man kan givetvis minska graden på typsnittet för att få in fler celler, men det har ju också en gräns.

2. Öppna ett ordbehandlingsdokument i Writer. Välj Redigera -> Klistra in innehåll.

Nu kan man välja mellan några alternativ:

a. Välj DDE-länk om du vill att samlingsdokumentet ska uppdateras om du ändrar något i Calcfilen. Detta är det riktiga fulhacket. Calccellerna fortsätter på flera sidor om det behövs. Begränsningen är bredden.

Med DDE-länk uppdateras värden i cellerna i Writer när de ändras i Calc. Tabellen är inte så snygg, men hacket fungerar. Textfilen är färdig att föras in i ett samlingsdokument

b. Välj Oformaterad text om du inte vill länka till Calcfilen och inte vill ha innehållet i en tabell.

Med oformaterad text förs bara text över. Man får ingen tabell, ingen länkning och inget hack...

c. Välj Formaterad text om du inte vill länka till Calcfilen men vill ha innehållet i en snygg  tabell.

Med alternativet formaterad text får man den snyggaste tabellen men ingen länkning. Det är det bästa alternativet om man vill att saker ska bli snygga och fungera. Det är dock inget hack...

En variant…

Ett alternativt sätt att få in kalkylark i textdokument är att välja Infoga -> Objekt -> OLE-objekt…  i Writer. Då får man upp denna dialogruta:

Man letar upp kalkylarket man vill länka och klickar OK. Problemet med denna variant av hacket är att det bara fungerar med små kalkylark. De begränsas förutom av sidbredden även av sidlängden. Om man länkar långa kalkylark blir de oläsbara i samlingsdokument då man gör ordbehandlingsdokumentet till underdokument.

Textdokumentet går nu att lägga in som underdokument i samlingsdokument.

Om du vill testa hacket så ta det försiktigt och testa med särskilda testfiler tills du förstått principerna. Skyll inte på mig om bokföringen försvinner!

Genom att utforska sådana här hack får man en bättre uppfattning för hur OOo fungerar och hur man kan tänja gränserna. Det är kul att lura OOo, även när slutresultatet inte blir bra!

I inlägg framöver  kommer jag att visa hur man får in Draw och Impressfiler i samlingsdokument.

Hacka lugnt!

Feb 032011
 

Flattr this!

I OpenOffice 3.3 introducerades den praktiska sökraden. I den kan man söka på bokstäver, ord och korta meningar. De allra flesta sökningar man gör i textfiler är av denna typ. Det är en mycket praktisk funktion som gör att det går snabbare att söka.

När sökraden inte räcker till finns den gamla sökfunktionen kvar. Där kan man använda wildcards, reguljära uttryck eller söka efter formateringar.

Här söker jag ett visst ord, men bara då det förekommer i fetstil

Behöver man göra ännu mer förfinade sökningar kan man installera tillägget AltSearch.

Knappen för AltSearch

I standardfönstret kan man få till i stort sett alla sökningar man kan få till i OOo:s vanliga sökfönster.

Man kan göra vanliga sök och ersätt operationer i AltSearch

Förutom detta innehåller AltSearch förinställda sökningar som är svåra att få till i OOo:s dialogfönster för sökningar. Dessa hittar man under knappen Batch. Det gör att man snabbare kan göra avancerade sökningar som man annars hade fått söka hjälp för och lägga upp i flera steg.

Under "Batch" kan man göra väldigt avancerade sökoperationer

Man kan till exempel söka på alla fotnoter eller bilder och placera dessa i ett eget, nytt dokument.

Det går att bygga vidare på specialfunktionerna genom att lägga till egna skräddarsydda sökningar som skript. Det innebär att om man regelbundet gör samma sökning i många olika dokument behöver man inte skriva in den på nytt. Man har stor nytta av denna funktion om man till exempel har delat upp ett bokmanus i flera olika filer. Då kan man snabbt göra avancerade sök och ändra operationer i alla filerna.

En liten nackdel är att AltSearch inte är översatt till svenska. Det gör det litet svårare att använda.

Jag tycker att OpenOffice med dessa tre nivåer för sökningar har en komplett uppsättning sökverktyg som är anpassade efter hur pass avancerade sökningar man vill göra och efter hur avancerade ens dokument är. Sökraden klarar nästan alla sökningar. Den vanliga sökfunktionen klarar det mesta därutöver. Behöver man göra väldigt avancerade och speciella sökningar fixar man det med AltSearch.

Okt 192010
 

Flattr this!

Jag hittade nyligen en avancerad funktion för formatmallar i OpenOffice Writer. Man kan länka Listformatmallar till Styckeformatmallar. Genom det kan man skapa en struktur i ett helt dokument. Det låter invecklat, men är ganska enkelt när man väl kommit på knepet. Det bästa är att jag visar ett exempel hur det fungerar.

Gör så här:

1. Öppna fönstret för Formatmallar och formatering (knapp i verktygsraden eller F11).

2. Välj Listformatmallar. Därefter den nivå av Numrering du vill arbeta med. Jag väljer Numrering 1.

3. Högerklicka på Formatmallen Numrering 1. Välj Ändra.

1. Listformatmallar i fönstret Formatmallar och formateringar 2 = Högerklicka, välj Ändra.

4. Välj fliken Alternativ. Välj Nivå 1-10. Då gäller ändringen för alla undernivåer. I fältet Framför skriver du in den text du vill ha som inledning/rubrik på alla stycken. I mitt fall Paragraf. Numreringen kan du låta vara oförändrad eller ändra så som du vill ha den. Du ser hur det kommer att se ut i fönstret till höger.

1= Nivå 1-10 2= Infoga det du vill att varje stycke ska börja med

Stäng fönstret.

5. Välj nu Styckeformatmallar och välj den styckeformatmall du vill ska börja med ”Paragraf xx”. Jag väljer Brödtext. Det kan vara bättre att göra en ny styckeformatmall eller välja en ovanligare formatmall, till exempel en hög rubriknivå. Jag väljer min vanligaste styckeformatmall, brödtext så att tricket blir väl synligt. Högerklicka på Styckeformatmallen och välj Ändra.

6. Under fliken Disposition och numrering väljer du Numreringsformatmall – Numrering 1. Klicka på OK.

7. Färdigt! När du nu använder Styckeformatmallen Brödtext kommer alla stycken att börja med ”Paragraf xx”. xx blir lika med styckets nummer.

Det färdiga resultatet. Alla stycken börjar med "Paragraf" och ett nummer.

Dessa styckeinledningar/rubriker syns inte i automatiskt genererade Innehållsförteckningar. För det behövs ytterligare en del knep.

Knepet är användbart om man skriver texter där stycken ska börja på exakt samma sätt. Man kan snitsa till texten genom att numrera listorna med en bild istället för med nummer eller specialtecken.

Det är aldrig fel att börja varje stycke med ett popcorn...

Nackdelen är att man då inte kan skriva in egen text, mitt ”Paragraf”. Det finns säkert många fler sätt man kan experimentera med funktionen på!

Man kan även infoga symboler eller specialtecken

Detta är ett exempel på en av alla avancerade funktioner som finns då man lär sig utnyttja formatmallar i OpenOffice Writer!

Aug 172010
 

Flattr this!

En avancerad funktion som många nog inte ens vet om, är att man kan använda OpenOffice Writer för att bygga formulär med kryssrutor, flervalsmenyer och knappar. Inlägget visar ett enkelt exempel.

1. Börja med att göra formulärfunktionerna synliga: Visa – Verktygsrader – Formulärfunktioner. En extra verktygsrad poppar upp. Verktygsraden innehåller funktioner för att konstruera formulär.

2. Klicka på knappen Kommandoknapp.

Dra en fyrkant i Writerdokumentet. Det skapar en knapp. Till denna kan man länka de mest avancerade funktioner. Vi ska lägga in en kommandoknapp om hänvisar till OpenOffice svenska hemsida.

3. För att se vad man kan göra högerklickar du på knappen och väljer Kontroll… Det öppnar ett fönster med mängder med valmöjligheter.

Det finns massor med funktioner. Vi behöver bara en!

4. Rulla ner till: Åtgärd. Välj ”Öppna dokument/webbsida”. Rulla ner till: URL och klistra in: ”http://sv.openoffice.org/” (utan citattecknen). Rulla till sist upp till: Etikett och skriv in ”Ladda ner OpenOffice här!” (utan citattecknen)

1=Välj öppna dokument/webbsida 2=skriv in webbadressen 3=Ge knappen en etikett

Lägg märke till alla möjligheter som finns. Man kan utforma knappen som man vill och lägga in olika funktioner för den, koppla knappen till ett makro etc.

5. Stäng fönstret. Nu har du en Enkel, men funktionell knapp i Writer. Den går att flytta, förankra och placera som en bild.

6. För att knappen ska fungera måste du nu avmarkera knappen Utkastläge på/av på verktygsraden Formulärfunktioner.

När du sedan klickar på knappen öppnas din webbläsare på OpenOffice svenska hemsida.

Det finns massor med saker man kan göra med Formulärfunktioner i vanliga dokument, inte bara i formulär. Man kan länka till filer och webbsidor. Man kan aktivera sina läsare som ställs inför val då han läser texten. Möjligheterna är oändliga!

Den som vill veta mer om hur man gör formulär i Writer kan ladda ner kapitel 15 av den engelska användarguiden för Writer här.

Mar 222010
 

Flattr this!

OpenOffice Writer har en begränsning vad gäller sidnummer. Ett dokument kan inte börja med ett sidnummer högre än 9999. Om man försöker ställa in ett högre sidnummer får man ett mystiskt felmeddelande.

Är det sidorna i min självbiografi som spillt över?

Om man börjar på sidan 9999 kan man fortsätta att skriva. Sidnumren löper på som vanligt även efter sidan 10 000.

Kapitel 2 i min självbiografi kommer att börja på sidan 52315 (OBS Absolut inget skämt!). Hur löser man detta?

Som så många gånger går det lura OpenOffice. Den här gången måste vi trixa riktigt avancerat. Sanningen å säga går det i slutänden inte att lösa problemet.

För att börja ett dokument på ett sidnummer högre än 9999 gör man så här:

Spara ner dokumentet du vill numrera. Öppna det med ett arkivverktyg till exempel Winzip i Windows eller Arkivhanteraren i Linux. Leta reda på filen content.xml. Detta dokument innehåller större delen av ditt dokument med inställningar.

Så här ser dina OpenOffice filer ut inifrån. ODF-formatet är egentligen zip-filer. Filen content.xml innehåller det mesta av dokumentet.

Öppna content.xml i ett program som kan redigera xml-filer. I Ubuntu använde jag gedit. Jag tror notepad i Windows duger.

Leta reda på ”Style page number” och dess värde.

Värdet för Style page number anger vilken sida dokumentet börjar på. I mitt fall 9999. Normalt sett börjar dokument med sidan 1. Jag har censurerat några rader. De är själva texten i dokumentet.

I ett dokument som börjar på sidan 1 är detta värde 1. Ändra värdet till det sidnummer du vill börja på. I mitt fall 52315.

Jag ändrar värdet till det sidnummer jag vill att dokumentet ska börja på. I mitt fall 52315.

Spara och stäng Arkivverktyget.

Öppna nu dokumentet i Writer. Tyvärr fungerade inte tricket fullt ut. Det absolut högsta sidnummer som ett dokument kan börja på är 32 767 (vad annars?).

Det högsta nummer man kan starta ett dokument på i Writer är 32767. Detta verkar inte gå att komma runt.

Därefter kan man fortsätta skriva och sidorna numreras som de ska.

Man kan skriva mer än 32767 sidor i ett dokument. Frågan är hur långt ett dokument kan bli...

Eftersom jag inte kan få sidnumren rätt har jag bestämt att lägga ner min självbiografi. Det känns litet bittert efter femton års oavbrutet skrivande, dag som natt, att behöva ge upp på grund av en bugg i OpenOffice. På sätt och vis kanske det trots allt är bäst. Jag borde först skaffa mig ett liv innan jag skriver om det.

Vad det absolut maximala sidnumret i Writer är vet jag inte. Jag har inte sett någon dokumentation om det. Det skulle vara roligt onödigt vetande att känna till. En annan fråga om man arbetar med så stora dokument är vad som knasar ut först: Datorn, OpenOffice eller man själv.

Övningen kan synas meningslös. Det är ytterst få dokument som är i behov av att börja på sidnummer högre än 32767 eller ens 9999. Anledningen att jag skrev om det är för det första att det ibland är nyttigt att spekulera över evigheten. För det andra är det ett exempel på hur man genom det öppna ODF-filformatet har komplett tillgång till sina filer. Man kan med enkla medel ändra på nästan allt.

Det är du som äger dina dokument!