Nov 122011
 

flattr this!

Jag noterade i LibreOffice att man kan spara i två olika filfmormat knutna till Microsofts OOXML format (.docx).

Dels kan man spara som Microsoft Office 2007/2010 och dels i Open Office XML.

 

 

Det första filformatet är Microsofts ”Transitional” som man använder i MS Office. Det andra är ISO-formatet OOXML som Microsoft kuppade igenom, men som man inte använder.

Det innebär att LibreOffice är bättre på att hantera Microsofts filformat än Microsoft Office. Vad jag vet kan man inte spara i det fulla ISO-formatet i MS Office och därmed framtidssäkra sina filer. Transitionalformatet innehåler proprietära delar som gör att det bara kan användas fullt ut av MS Office och bara på Microsofts egen plattform, Windows.

Möjligheten att kunna spara i OOXML i LibreOffice är resultatet av Novells uppgörelse med Microsoft för några år sedan då Novell fick tillgång till en del teknologi från Microsoft. Novell är ett av de största företagen bakom LibreOffice.

Sanningen är väl den att Microsoft aldrig kommer att införa sitt genomkuppade filformat utan hålla sig till ”Transitional”. Full OOXML skulle innebära att andra program skulle kunna utveckla fullt stöd för filer sparade i MS Office. Då skulle det inte längre finnas någon anledning att betala stora pengar för ett program då det finns billigare eller gratis alternativ som kan hantera filerna lika bra. Därför är OOXML ett dött filformat och ingen standard.

Min åsikt är att även om möjligheten finns i LibreOffice att spara i OOXML bör man undvika det:

  1.  Stödet för OOXML är svagt i OOo/LibO. Det finns saker som inte fungerar och som gör att dokument ser konstiga ut.
  2. Man bör inte stödja Microsofts agerande. Deras ISO-kupp höll på att spränga ISO som organisation vilket hade fått mycket allvarliga konsekvenser.

Om man måste spara i Microsofts filformat bör man iställe tanvända MS Office 2003, .doc. Exportfiltren är bättre och Microsoft kommer att stödja filformatet under överskådlig framtid.

En annan fråga är om MS Office klarar av att öppna filer sparade i ISO-formatet.

Jul 232011
 

flattr this!

Som användare av LibreOffice måste jag då och då spara dokument i Microsofts .doc format för att skicka dem till MS Office användare. Microsofts filformat har dessvärre kommit att bli en form av informell standard.

För några dagar sedan beskrev jag en bugg med slutnoter som blir felnumrerade då filen sparas i .doc eller .docx. Det är bara i Microsofts program man vet hur filer kommer att se ut då de öppnas. LibreOffice/OpenOffice  gör i allmänhet gör ett bra jobb för att konvertera filer till Microsofts filformat men det finns brister. Vanlig text ställer sällan till problem, men ju fler avancerade funktioner och avancerad layout man använder, desto större är risken att dokument inte kommer att se likadana ut då de öppnas i MS Office som i LibO/OOo.

Ett sätt att undvika problem med Microsofts filformat är givetvis att spara dokument som PDF innan man skickar dem. De ser likadana ut på alla datorer men nackdelen är ju att mottagaren inte kan arbeta i dem som i en vanlig ordbehandlingsfil.

Att betala en dyr licens för MS Office för att kunna se hur ens dokument ser ut är givetvis absurt och faktiskt helt onödigt.

Det går att ladda ner ett annat Microsoftprogram gratis: Microsoft Office Wordviewer.

För att kunna öppna .docx filer måste man därutöver installera Compatibility Pack.

Programmen gör att man kan se och skriva ut dokument sparade i Microsofts filformat så som de ser ut i MS Office. Man kan inte ändra i dokumenten.

Det är givetvis Windowsprogram. Det vore ju en önskedröm om Microsoft började utveckla program för Linux under GPL-licens!

Jag har dock installerat Wordviewer och Compatibilty pack i Linux med Wine eller rättare sagt CrossOver Linux som automatiserar inställningarna.

 

Nu kan jag se hur mina dokument kommer att se ut i MS Office!

 

 

Crossover kostar några hundralappar, men om man är i behov av att köra Windowsprogram är det värt pengarna. Man sparar mycket tid genom att slippa ställa in Wine manuellt. Nackdelen är att Crossover inte är fri programvara. Vinsten donerar man emellertid till Wineprojektet.

Jag vet inte hur programmen fungerar med enbart Wine, men det allra mesta man kan göra i CrossOver kan man göra i Wine, även om det är pilligare. Kanske finns det någon som vill testa och dela med sig resultatet?

Microsofts viewers finns för andra delar av MS Office: Excel och PowerPoint.

Powerpoint viewern är utmärkt att ha till hands om man får Powerpointpresentationer som inte fungerar fullt ut i Impress. Man kan även ta med den som ett presentationsprogram på till exempel en USB-sticka.

Dec 302010
 

flattr this!

AbiWord är ett utmärkt litet ordbehandlingsprogram som räcker väldigt långt.

En sak som kan vara ett problem är att AbiWord använder ett eget filformat som få andra program klarar. OpenOffice klarar till exempel inte av att läsa AbiWord filer. Jag har inte MS Office, men jag tror inte det heller kan öppna AbiWord filer. Därför kan det bli svårt att samarbeta i dokument och man måste tänka sig för hur man sparar filer.

Spara som…

Man kan välja Spara som… och välja ett annat filformat. AbiWord klarar både Microsofts .doc format och OpenOffices .odt. Det kan vara besvärligt att komma ihåg detta varje gång man ska spara och skicka iväg en fil. Dessutom vill man kanske växla mellan program medan man arbetar.

Spara som… Automatiskt

Det går att med litet pill göra så att AbiWord sparar i ett annat format automatiskt.

Hur man gör kan man läsa om på AbiWords hemsida. Instruktionerna är enkla.

Jag vill komplettera instruktionen på några punkter:

Linux

1. Såvida du inte sitter med en gammal distribution så kör du AbiWord 2.8 och inte som det står i instruktionen, AbiWord 2.6. Det inledande kommandot blir då istället:

sudo gedit /usr/share/abiword-2.8/system.profile

Om du använder KDE får du förmodligen byta gedit mot kate. Sedan gör du som i instruktionen.

2. AbiWord hanterar inte .odt perfekt. Bland annat placeras text i områden. Vill man göra dokument läsbara i OOo Writer kan det vara bättre att ställa in AbiWord att spara i .doc format och därefter öppna filen i Writer och spara om den i .odt. Detta är förmodligen enda gången jag skrivit att det kan vara bättre att spara filer i det slutna .doc formatet än i det fria .odt. Vitsen är emellertid att få in filerna så smärtfritt som möjligt i Writer. I det här fallet verkar .doc fungera bäst.

Det går emellertid att ställa in AbiWord att spara i .odt också. Byt raderna i instruktionen som ska klistras in i AbiWords inställningsdokument till dessa:

<Scheme
name="_custom_"
ZoomPercentage="116"
DefaultSaveFormat=".odt"
/>

Man kan byta .odt till något annat filformat som AbiWord klarar av till exempel .rtf.

Windows

1. Man kan spara i .odt format även i Windows om man inte skulle vilja använda .doc som i instruktionen. Skriv då istället:

<Scheme
name=”_custom_”
ZoomPercentage=”116″
DefaultSaveFormat=”.doc”
/>

i inställningsfilen

Jag måste lägga in en brasklapp: Alla program fungerar bäst med sitt eget filformat. AbiWord kan ha problem med .doc och .odt formaten.

Dec 222010
 

flattr this!

En konferens med förhinder…

Jag har precis varit på en konferens och hållit föredrag. Som vanligt använde jag OpenOffice Impress för att göra mitt föredrag. Jag brukar alltid spara filer som PDF och använda den PDF-läsare som finns tillgänglig för att köra presentationen. Det fungerar alltid. Nackdelen är att man inte kan använda animationer och ljud.

Dum som jag var ville jag så här innan jul ha några animationer och ljud. Jag fick veta att det skulle finnas MS Office 2007 på datorn i föreläsningssalen. Office 2007 har skruttigt stöd för ODF, OpenOffice öppna filformat. Därför sparade jag filen som Powerpoint, .ppt, det vill säga Microsofts format för Office 2003. Det har tidigare alltid fungerat.

Det blev det en mindre katastrof då filen inte hostade igång som den skulle  i MS Office. Jag fick snabbt vaska fram en dator med OpenOffice och spara om presentationen som PDF och göra animationer och ljud under föredraget genom att studsa runt och göra roliga ljud på scen.

Hemma igen…

När jag kom hem började jag forska om varför det inte hade fungerat som det brukar. Det visade sig att vissa standarder är mer standard än andra standarder.

I en uppdatering av MS Office 2007 har Microsoft ändrat standarden för filformatet för MS Office 2003 filer. Därför fungerar inte filer sparade i OOo Impress som .ppt i MS PowerPoint 2007, särskilt inte om de innehåller animationer och ljud, som min presentation.

Många tror att Microsofts filformat är standarder. OOXML-formatet har till och med av någon anledning fått officiell status som ISO-standard, trots att inte ens Microsoft använder det och att det har så stora brister att det aldrig kan bli en standard.

Andra tror att Microsofts filformat för MS Office 2003 är en de facto standard. Det är så många som använder det så att det är universellt gångbart. Tja…

Eftersom Microsoft kan ändra i filformat hur som helst och göra vissa filer obrukbara är det inte en de facto standard som ”alltid fungerar”.

Det är fler som råkat ut för samma problem som jag. Det diskuteras bland annat på OOo:s engelska användarforum här och här.

Framtid…

Det som nu förmodligen kommer att hända är att utvecklarna för OpenOffice är tvungna att skriva om hur Impress-filer sparas i .ppt format för att anpassa OOo efter MS Office. Då detta är gjort kommer Microsoft att ändra någon ny detalj för att förhindra filutbyte. På så sätt förhindrar man utveckling av OOo genom att utvecklarna måste lägga energi på att skriva om exportfiler istället för att lägga till nya funktioner.

Ett filformat som introduceras av ett företag för att slå ut konkurrenter och försvåra utbyte mellan plattformar och program, kan aldrig bli en standard, vare sig de facto eller ISO-standard. Det ställer till med elände för användare och gör massor med filer de facto obrukbara.

I fortsättningen är det PDF som gäller då jag ska hålla föredrag. Icke-standarder och ofria filformat kan man inte lita på.

Nov 282010
 

flattr this!

  • ODF är det format som OpenOffice använder för att spara filer. Det är öppet och väldokumenterat. Filformatet är skapat för att vara en standard och öka möjligheter till samarbete mellan olika kontorsprogram. Filer är framtidssäkra och man kan välja vilket program man vill använda. Filformatet är alltså inte knutet till OpenOffice utan vem som helst kan använda det. ODF är en ISO-standard. Valfrihet och framtidssäkring gynnar privatpersoner, företag och myndigheter. Det leder till lägre kostnader och samarbetsmöjligheter.
  • OOXML är det filformat som Microsoft Office använder. Det är också ett ISO-format. Det är visserligen dokumenterat, men innehåller hänvisningar och tillägg till proprietära delar som tar bort öppenheten. OOXML är ett Microsoftprojekt skapat för att gynna Microsofts intressen.

ODF-Alliance

Jag hittade nyligen detta intressanta dokument från ODF-alliance, en organisation bakom ODF, som ger en bakgrund till ODF och OOXML.

Dokumentet sammanfattar hur Microsoft lyckades kuppa igenom OOXML som en ISO-certifierad standard.

Microsoft skapade OOXML snabbt för att leva upp till de krav främst EU började framföra om att standardisera dokument. Microsofts såg till sina egna intressen, hur Micorosft Office fungerar och samarbetade inte med andra aktörer. OOXML blev ogenomtänkt och har stora brister. Det är skapat för att bevara MS Office marknadsposition, inte för att öka standardisering, valfrihet och samarbetsmöjligheter.

Microsoft fick till att börja med underkänt för OOXML. Därför introducerade man en ”Transitional” och en ”Strikt”  version av OOXML, där den strikta är den godkända standarden. Microsoft lovade att snabbt implementera den ”strikta” varianten av OOXML. Detta har man inte gjort utan man använder fortfarande ”Transitional”.

Därför råder det förvirring för hela OOXML-projektet. Inte ens Microsofts MS Office använder filformatet. Förutom Microsofts egna program finns det små förutsättningar att något annat program kan använda ”Transitional” formatet fullt ut, eftersom det är länkat till proprietära delar som ingen annan än Microsoft kan utnyttja. Hela tanken med standardisering är därmed borta och OOXML är ett dött filformat. OOXML är en ISO-standard ingen använder och förmodligen ingen kommer att använda.

Partsinlaga?

Om man vill kan man se dokumentet från ODF-Alliance som en partsinlaga och inte godta argumenten mot varför OOXML är ett dåligt filformat. Det är ju självklart att ODF-Alliance befordrar sitt eget filformat och kritiserar konkurrenter. Då kan man istället titta på tekniska aspekter av filformaten. Jag hittade denna blogg som jämför ODF och OOXML.

En så vanlig detalj som hur färg på bokstäver och textjustering kodas i XML filerna visar varför OOXML aldrig kan bli en standard. OOXML, eller rättare sagt MS Office, kodar färger på helt olika sätt beroende på vilken modul i MS Office man använder. Det är så de olika programmen i MS Office fungerar. De är skapade på olika sätt utan en tanke på att vara standardiserade.

Jag lånar en tabell från bloggen och markerar de tre olika sätt som OOXML kodar färg respektive justering beroende på vilket Microsoftprogram man använder. Notera att ODF använder samma kodning för färg och justering oberoende av OpenOfficemodul eller annat program man använder.

Felet med OOXML är att sådan variation för hur vanliga egenskaper kodas inte kan utgöra en standard. I begreppet standard ligger saker som standardisering och förenkling, inte att filformat är icke-standardiserade och att samma egenskaper kan kodas på olika sätt. Om inte förlorar ordet Standard sin mening.

Det innebär att det enda program som utan problem kan använda OOXML är just MS Office, det vill säga det program som råkar ha just de egenheter som gör att filer sparas på ett detta sätt. Om andra program ska använda OOXML fullt ut måste de vara uppbyggda på samma sätt som MS Office. Detta tillåter givetvis inte Microsoft. Därmed blir det i praktiken omöjligt för något annat program att fullt ut använda OOXML.

Detta och hundratals andra små egenheter med OOXML, är förklaringen till varför import/exportfiltren i OpenOffice och andra kontorsprogram har problem med att läsa och spara OOXML-filer. Det går helt enkelt inte att koda filerna på rätt sätt.

OOXML är ingen standard. Det är en inlåsningsstrategi.

Detta är skillnaden mellan ett öppet standardiserat filformat som ODF och ett ”öppet” icke-standardiserat filformat som OOXML!

Aug 292010
 

flattr this!

Jag fick för ett tag sedan en fråga om hur man konverterar matematiska formler från MS Word till OpenOffice Writer. Jag brukar aldrig arbeta med formler och tyckte det var roligt att lära mig något nytt. Det blev därför en liten undersökning.

OpenOffice gör oftast ett bra jobb att konvertera MS Office filer. Störst problem blir det när Microsoft ändrar i hur MS Office hanterar filer. Jag upptäckte några obegripliga ändringar som inte bara ställer till det för OOo, utan även för de som använder MS Office.

I MS Office 2003 och äldre är det inga problem(?). Formler konverteras automatiskt tillsammans med text och annat. Formlerna blir formler. Om det inte fungerar direkt kan man gå in i under Verktyg – Alternativ – Läs in/spara – Microsot Office, bocka för Mathtype till OpenOffice.org Math…

Sedan är det bara att dubbelklicka på formlerna så öppnas Math inuti Writer. Det kan bli problem med vissa tecken eller avancerade funktioner. Jag har inte kunnat testa detta med alla versioner av MS Office eftersom jag inte äger någon licens. Äldre filer i .doc format jag hittat på nätet fungerar felfritt.

I MS Office 2007 och 2010 har detta gått sönder. Sparar man i .docx går det inte att få över formlerna till Writer. Det blir vanliga textdokument med formlerna som rappakalja.

Formler i .docx dokument blir rappakalja i Writer. Litet märkligt eftersom Microsoft betonar att OOXML formatet är till för att underlätta samarbete...

Sparar man i .doc förvandlar Word formlerna av någon anledning till bilder!

Sparar man formler i .doc format i MS Office 2007/2010 får man detta varningsmeddelande. Starkt av Microsoft att inte klara av sina egna filformat!

De blir snygga att titta på, men går inte att redigera som formler i Writer.

Formlerna blir bilder. Snygga att titta på och hantera som bilder. De går inte längre att redigera som formler

De går givetvis inte heller att redigera i MS Office annat än som bilder. I praktiken innebär detta att det är stora problem att samarbeta för dem som använder formler mellan Office 2003, som inte läser .docx filer rakt av och Office 2007/2010 som tar sönder .doc filer med formler.

Lösningen för OOo att uppdaterat till servicepack 2 i Office 2007 som gör att man nödtorftigt kan spara i ODF-format och spara filerna så. Office 2010 hanterar ODF-formatet någorlunda från start. Då går formlerna att redigera som formler i Writer. Eftersom stödet för ODF inte är det bästa, kan det finnas andra saker i dokumenten som inte fungerar.

Vinnare är ODF. Då filen sparas i .odt i MS Office går den att öppna och redigera som tänkt i Writer

Varför Microsoft tagit sönder formeleditorn då man sparar i .doc är en gåta. Sannolikt är det just för att förhindra samarbete mellan Office 2003 och 2007/2010. Genom det tvingar man användare att uppdatera till ny version av MS Office för stora pengar. Min lilla undersökning visar hur osäkra Microsofts filformat är. Du har inga som helst garantier att filer går att öppna och fungerar som tänkt om några år.

Det enda raka är att lämna den vansinniga karusellen med påtvingade uppdateringar och slutna filformat och börja använda vettiga program med öppna, framtidssäkra filformat!

Mar 102010
 

flattr this!

I OpenOffice kan man lösenordsskydda filer. Man gör det då man sparar dokument i dialogfönstret för Spara. Man kan lägga till lösenord på befintliga dokument genom att spara om dem med Arkiv – Spara som…

Om du ger ett lösenord kan dokument bara öppnas med hjälp av det. Om du ska vara säker ska du ge dokument ett långt och slumpmässigt namn. Inget ord från något språk. Du ska blanda stora och små bokstäver, siffror och specialtecken (@_{/\).

Dialogrutan för Spara har en valmöjlighet att ge filen ett lösenord. Gör man det krypteras filens innehåll.

Hur pass säker är man?

OOo är bättre än till exempel gamla MS Officeversioner. OpenOffice krypterar själva filen med en stark algoritm. MS Office lade bara till ett lösenord, men lät bli att kryptera filen. I MS Office räckte det med att man hade ett program som kunde läsa källkoden. Då behövde man inte ens knäcka lösenordet. Nu har MS Office ryckt upp sig på detta område.

Man ska vara medveten om att all kryptering kan knäckas. Man laddar filen i speciella datorprogram som gör jobbet. Antingen kör man ordigenkänning då ord på alla språk testas, eller bruteforce, då datorn räknar igenom möjliga kombinationer. Det kan ta tid. Förr eller senare knäcks krypteringen.

OpenOffices krypteringsalgoritm är stark, men lever inte upp till de högsta säkerhetsnivåerna. Vill man nå dit bör man spara filer på en krypterad disk eller kryptera filerna med andra verktyg än OOo:s.

Var försiktig när du använder lösenord och krypterar filer och diskar! Om du glömmer ditt lösenord är det mycket svårt att få tillbaka innehållet. Samma sak gäller om det blir fel på en krypterad fil eller disk.

Dec 112009
 

flattr this!

Tyvärr dominerar MS Office stort bland kontorsprogram. De flesta myndigheter, företag och skolor använder MS Office. På universitetskurser förväntas det ofta att man lämnar in uppsatser i MS Office format. MS Office har blivit en de facto standard.

Det kan vara mycket svårt att använda OpenOffice på en arbetsplats där man skickar filer fram och tillbaka om alla andra använder MS Office. Filer mår inte bra av att ständigt konverteras. Även om jag föredrar OpenOffice, kan jag inte rekommendera att man ensam använder OpenOffice i en sådan miljö. Det innebär extra arbete för en själv och omgivningen. Om ens arbetsgivare tror att vinsten blir större genom att betala licenser till Microsoft, är det bara att spela med.

Som student och akademiker har man det lättare. Man arbetar ofta mer eller mindre ensam med sina texter. Då är det inga problem att använda OpenOffice istället för MS Office. Här är några överlevnadstips jag lärt mig då jag har kontakter utåt. De går att använda även om man inte är student.

1. Grundregel: Använd alltid OpenOffices eget format, ODT, i OpenOffice. Först när du ska skicka dokument sparar du en kopia i MS Office format, .doc. OpenOffice fungerar säkrare med ODT. Du kan återställa dokument och göra automatiska backuper som kan vara guld värda om olyckan är framme. Det går inte om du arbetar i MS Office format.

2. Om ditt universitet bara har MS Office på datorerna – klaga! Begär att man installerar OpenOffice också. Universitet ska lära ut bra saker och inte hur man gynnar monopolliknande företag.

3. Installera PortableApps på ett USB-minne. Då har du alltid OpenOffice och dina filer med dig och kan arbeta vid vilken dator du vill.

4. MS Office 2007 servicepack 2 kan hjälpligt hantera OpenOffice filer. Varning dock för Calc/Excel filer! MS Office har sönder dessa. Det innebär att du kan ofta kan skicka filer direkt om mottagaren har MS Office 2007.

5. Om du ofta samarbetar med någon som använder MS Office, be denne att installera SUN:s konverterare. Då blir det lättare för er båda. SUN:s konverterare är det bästa verktyget för MS Office att läsa OpenOffice filer.Det är betydligt bättre än de inbyggda filtren i MS Office 2007.

6. Kom ihåg att inget program kan vara 100% kompatibelt med MS Office. OpenOffice gör ett bra jobb. Om du konverterar filer, använd så enkel layout som möjligt.

7. Använd PDF. OpenOffice har inbyggt stöd för att spara i PDF format. Använd det för att skriva ut eller skicka dokument då mottagaren inte behöver kunna ändra i det. Man kan även spara som hybridpdf. Då går dokumentet att öppna både i en pdf-läsare och i OpenOffice.

Okt 242009
 

flattr this!

De senaste dagarna har flera bloggare gett spartips och råd till studenter som försöker hitta rätt i IT-djungeln. Mitt eget bidrag finns här. Dessutom är det släpptid för flera  operativsystem. Förutom Windows 7 släpper flera stora Linuxdistributioner nya versioner. Uppmärksamhet och nyheter har ställt till med förvirring. Det har vällt in frågor från studenter som har bett mig att reda ut deras datorproblem, stora som små. Här är några svar:

Till ”Albert E”: Nej, om du både skaffar Windows 7 och Ubuntu Linux sparar du inte 150% (50% + 100% blir mycket riktigt 150%, men man kan inte riktigt räkna så.). Däremot kan du göra något som kallas dualboot. Det vill säga du installerar både Ubuntu Linux och Windows på samma dator. Då kan du spela spel i Windows och arbeta i gratis skolprogram i Ubuntu (Kolla särskilt upp OpenOffice Math).

Till ”Orolig” har jag ett lugnande besked. Du behöver inte vaccinera dig. Virusen i datorn kan inte smitta dig. Däremot bör du skaffa ett antivirusprogram om du använder Windows. Det slipper du i Linux.

Om du saknar virusen i Linux kan du spela Viruskiller en stund!

Om man saknar virusen i Linux kan man spela Viruskiller en stund!

Till ”nyfiken pank” (Som frågar om Universitetsbiblioteket i Lund) Måste jag svara NEJ!! Handspriten på toaletterna fungerar inte. Du kommer bara att må dåligt! Om du hade använt fri programvara istället hade du haft råd att festa!

Till ”Bill Gates”: Jag kör också Windows på en av mina datorer (i dualboot med Linux, se svaret till ”Albert E”). Min scanner fungerar nämligen inte i Linux och jag spelar spel som flyter bättre i Windows. Jag har även Windows installerat i något som heter VirtualBox på mina Linuxdatorer. Det är som att köra Windows som ett program inifrån Linux. Ett tredje sätt att köra Windowsprogram på, är att installera dem genom programmet Wine i Linux. Ofta fungerar de lika bra som i Windows. Du kan alltså fortsätta använda Windows och dina dyra Windowsprogram, Bill, även om du bara vill testa Linux.

Windows XP i VirtualBox i nya Ubuntu, Karmic Koala

Windows XP i VirtualBox i nya Ubuntu, Karmic Koala

Till ”smartis” Det är inte bra att piratkopiera dyra program. Det är olagligt. Du kan istället använda lika bra, fria och gratis program som du kan ladda ner hur många gånger du vill!

Till ”Färgblind” svarar jag gult och brunt. Ni andra kan titta på bilden i svaret till ”Bill Gates”.

Till ”Varför Linux?”: Jag använder Linux (Mest Ubuntu och Pardus) för att jag tycker det fungerar väldigt bra.

Till ”svårt att välja”: Eftersom många fria program finns för flera plattformar kör jag samma program i Linux och Windows. Då kan jag arbeta med samma dokument på alla datorer.

Till ”klåfingrig”: Om du bara kan se skärmen då du vänder din bärbara dator upp och ner har du nog lyckats sätta ihop den fel. Jag tycker också det är roligt att pilla med datorer. I Linux kan man pilla med inställningar mer än i Windows, eftersom systemet är öppet. Som nybörjare är det dock lätt hänt att det blir fel. Du kanske har någon på korridoren som kan hjälpa dig?

Till ”??” Jag tror inte det finns olika versioner av Internet. Du behöver inte fundera över hur du uppdaterar till den senaste, det sköter sig liksom av sig självt. Om du vill veta mer om de Linuxvarianter jag använder kan du titta på den här och den här sidan om Ubuntu. Information om Pardus hittar du här. Sidorna är alltid uppdaterade och på svenska!

Till ”Datordjävel!!!”: Jag har inte heller någon aning om var ANY KEY sitter. Jag tror att du kan trycka på vilken ”knapp” som helst så fortsätter nog installationen som den ska. Det viktigaste är att man har roligt när man använder datorer oavsett vilka program och vilket system man använder. Jag tycker du ska gå ut och festa ikväll så fungerar säkert ”dumburken” bättre imorgon!

Fest

Till ”överliggare”: 1795 uppfanns blyertspennan. Det är ett analogt hjälpmedel för avancerad ordbehandling. Jag tror emellertid att en dator kan vara en bra investering och studiehjälp för dig. Med fria program och operativsystem behöver inte en dator kosta skjortan (Är det förresten du som satt bakom mig på omtentan i Historia 1984?).

Penna

Till ”Ångest!”: Dokumentet du mailade med 700 sidor med ####### tecken går inte att återställa. Microsofts .doc filer är ett kodat ofritt filformat. Det kan bli sådana här fel om strömmen stängs av. Hälsa din handledare att det var dumt gjort att dra ur sladden, även om han bara ville att du skulle sluta skriva och lägga fram din avhandling. Du borde ha använt OpenOffice och sparat i ODF-format. Då kan man ofta rädda innehållet i skadade filer med ett komprimeringsprogram och en webbläsare. Tolv år är en lång tid. Jag tycker dock du ska se det positiva. Texter blir alltid bättre om man tänker igenom dem en extra gång!

Okt 232009
 

flattr this!

1899 skaldade Verner von Heidenstam:

”Det är skam, det är fläck på Sveriges banér

att medborgarrätt heter pengar.”

Han skrev för att driva på kampen för allmän och lika rösträtt. Antal röster man hade beräknades efter hur rik man var.

2009 skriver CryingFreeman om att man i en statlig rapport har man kommit fram till att:

”Mer likvärdiga konkurrensvillkor på programmarknaden skulle kunna uppnås genom krav på enbart öppen källkod i offentliga upphandlingar”.

Crying Freemans inlägg är en reaktion på att ordföranden i Microsofts partnerförening, Valentino Berti, har skrivit ett brev till infrastrukturminister Åsa Torstensson i vilket han sågar rapporten. CryingFreeman underkänner Valentino Bertis argument.

Det finns flera bottnar i skillnaderna mellan öppen och proprietär programvara som blir tydliga i Berti Valentinos argument.

De bygger i slutänden på undergångsvisionen: ”Om offentlig sektor gick över till att enbart använda öppen källkod skulle det skapa kaos i näringslivet. Det skulle skada både it-industrin och den offentliga it-verksamheten […]”

Naturligtvis kommer inte kaos att utbryta om man väljer att sluta köpa program från Microsoft. Om företag använder proprietära program för att de tror att de kan tjäna mer pengar har jag inget att säga om. I offentlig verksamhet borde öppen programvara vara en självklarhet. Varför det?

Myndigheters beslut och andra offentliga handlingar sparas ofta som datafiler. Genom att använda öppen källkod kan man genom fria program gratis ta del av och kontrollera vad som beslutats. I slutänden är detta kärnan i den svenska offentlighetsprincipen och i att vara medborgare.

Format för hur datafiler lagras har ändrats. Vem kan idag öppna tjugo år gamla filer utan problem? Hur ska historiker och samhällsvetare kunna studera vad svenska myndigheter beslutar idag om hundra år?

Fria filformat är i allmänhet enkelt uppbyggda. Dokumentationen är öppen. Hur filer är sparade är ingen hemlighet. Så långt som möjligt är filformat därmed framtidssäkrade.

Proprietära program sparar oftast filer i ett hemligt format. Filformatet är en del av affärsidéen. Kunden ska vara tvungen att använda programmet man säljer för att kunna arbeta med sina dokument. Om inte detta räcker gör man med jämna mellanrum förändringar i det hemliga sättet att spara filer. Nya filer kan sedan inte öppnas av gamla program. Man tvingar kunden att uppgradera för stora pengar. Microsoft Office 2007 är typexemplet.

Med hemliga filformat som byts ut vart femte år är vi nästan garanterade att inga offentliga handlingar kommer att gå att läsa om några decennier.

Proprietära program kostar pengar. Att man vid Högskolor och Universitet vill att uppgifter lämnas in som datafiler sparade i Microsofts proprietära format medför att studenter måste investera i datorprogram de inte behöver. Det finns fullgoda fria och gratis alternativ man borde använda istället. De studenter som inte vill, eller har råd, att köpa Microsofts program får svårt att klara kurserna. Den svenska traditionen med fri utbildning för alla undermineras.

Valentino Berti värnar om demokratin när han vill begränsa inflytandet från förespråkare för öppen källkod. Dessa få fanatiker har fått alldelses för stort inflytande. Att någon alls lyssnar på dem bygger på, som han själv så träffande formulerar det, att: ”De flesta har väldigt lite kunskap om it.” Så länge okunskapen består kan Microsoft fortsätta att tjäna pengar.

Vad är det för demokrati man vill värna? Den bygger på att bara de med Microsoftprogram ska kunna ta del av myndigheters beslut och handlingar. Dessa blir efter några år automatiskt hemligstämplade då Microsoft bestämmer att det är dags att uppgradera. De som inte använder Microsoftprogram ska ha det svårt att skaffa sig en högre utbildning och därmed chansen att nå ledande positioner i samhället.

Man köper sig medborgarrätt genom att betala licensavgift till Microsoft.

Heidenstams dikt är lika aktuell 2009 som 1899.