Sep 022013
 

Flattr this!

Nu är det dags för ny termin. Ibland är det nästan ett krav att ha tillgång till egen dator för att klara många utbildningar.

En dator är inte särskilt dyr. Det som kostar är programmen till datorn. Om man stiger på tåget med proprietär programvara blir datorn snabbt mer än dubbelt så dyr utan att man får något för sina pengar. Väljer man istället fria program med öppen källkod kan man fylla sin dator med hundratals program alldeles gratis.

Det gäller att välja de bästa datorprogrammen för att göra arbetet så lätt som möjligt. Här kommer en lista på program jag rekommenderar. Mina krav är att programmen ska fungera på flera operativsystem, vara gratis och ha öppen källkod. Det första kravet gör att man kan välja var man vill jobba. Det andra att man kan lägga sina pengar på annat än att ge bort dem till programvaruföretagens aktieägare. Det tredje betyder att programmen är testade och att man kan studera hur de är gjorda, ändra vad man vill, kopiera dem, installera dem på hur många datorer som helst och ge bort dem till alla man känner.

 

Kontorsprogram

  • LibreOffice. Det mest kompletta kontorsprogrammet. Nya versioner kan vara litet buggiga och man kan göra klokt i att välja en äldre, mer testad version. Ju högre sistasiffra i versionsnamnet desto mer testat.
  • Bra alternativ: Apache OpenOffice: I grunden samma program som LibreOffice. Senaste versionen finns ännu inte på svenska.
  • Dåligt alternativ: Microsoft Office: Kostar pengar, använder ett föråldrat filformat. Fungerar inte på alla datorer och operativsystem. Är genomgående ganska mögigt.

 

Ordbehandlingsprogram

Ordbehandlingsprogram finns i kontorspaketen ovan men ibland vill man ha ett speciellt program för att skriva i.

  • AbiWord: Snabbt och kapabelt. Inte lika kraftfullt som LibreOffice och ApacheOpenOffice.
  • FocusWriter: En avskalad ordbehandlare perfekt för enkla texter (som det här blogginlägget).
  • LyX: LyX är egentligen inte ett ordbehandlingsprogram utan en dokumentprocessor. Det bygger på LaTeX. Svårt att lära sig men suveränt resultat. Om man ska skriva examensuppsats eller vill lära sig skriva på allvar bör man överväga att lära sig LyX (eller LaTeX).

 

Referenshanterare

En stor del av att studera är att låsa och förstå litteratur. En bra hjälp för detta är en referenshanterare. En bra referenshanterare håller orddning på vad man läst, ger en möjlighet att anteckna, bifoga PDF-filer och andra dokument samt länka till Internet.

Zotero: Oslagbart för att samla in, bearbeta och använda referenser! Det körs antingen fristående eller som ett tillägg till webbläsaren Firefox. Synkar automatiskt mellan datorer och gör backup på Internet.

 

Anteckningsprogram

Jag antecknar oftast i Zotero. Om någon bra förslag så skriv en kommentar så kompletterar jag listan!

  • Zim är ett fristående anteckningsprogram jag använt för att systematisera anteckningar.

 

Bildprogram

Tänk på att det finns bra ritmoduler för enkla illustrationer i kontorspaketen! Det finns två typer av bildprogram för punktuppbyggd bilder och för linjeuppbyggda bilder. Tänk fotografi och streckteckning.

Bildprogram punktgrafik

  • GIMP: Oslagbart.
  • Krita: Mer inriktat på teckning än GIMP
  • Dåligt alternativ: Photoshop. Fungerar inte i alla operativsystem. Kostar skjortan.

 

Bildprogram vektorgrafik

  • Inkscape: Väldigt bra och avancerat ritprogram.

 

PDF-Läsare

Varierar beroende på ens operativsystem.

  • Windows: Sumatra
  • Linux: Evince eller Okular
  • Dåligt alternativ: Adobe Reader. Långsamt, stort och otympligt. Senare varianter finns ej för alla operativsystem. Enda fördelen är att det kan visa Javascript i PDF-filer, vilket är en inkörsport för virus.

 

Webbläsare

  • Firefox: Den mest kompletta fria webbläsaren med massor med tillägg.
  • Bra alternativ: Qupzilla, Chromium med flera litet beroende på OS.

 

E-postprogram

 

Musikspelare

  • Clementine: Litet subjektivt val, men en mycket bra och enkel spelare.

 

Filmspelare

  • VLC: Spelar i stort sett alla filmfiler (och musik!).

 

Antivirus, brandvägg och säkerhetsprogram med mera

Det finns inga bra alternativ. Den bästa lösningen är att byta till ett säkert och fritt operativsystem. Testa LinuxMint, Kubuntu eller Xubuntu. De är gratis och innehåller alla programmen ovan och ytterligare cirka 30.000 gratis, fria, bra program.

Allt som allt kostar programmen på listan 0 kronor.

Jan 162011
 

Flattr this!

Jag fick en liten artikel från en läsare som är student vid ett av landets universitet. Den visar hur man på universitet och högskolor försvårar studier om man inte använder Windows och Microsoft Office. Något så idiotiskt som att man måste använda ett bestämt, ofritt typsnitt, diskvalificerar användning av fri programvara.

Det typsnitt Kurdistan berättar om, Palatino Linotype följer med Microsoft Office. Om man vill köpa det separat kostar det stora pengar. OpenOffice innehåller bara fria typsnitt. Det innebär att man som student antingen måste köpa Windows och MS Office, eller köpa ett dyrt typsnitt. Universitet tillhandahåller visserligen datorer med erforderlig programvara, Windows och MS Office. Det gör att ofria system och filformat lever kvar och att universitet och skattebetalare betalar enorma licenspengar för att få skriva texter, en självklar rättighet för alla akademiker.  Dessa pengar kunde förvisso användas på annat än att gynna vissa programvaruföretags aktieägare. Om en student har ett annat operativsystem eller program på en privat dator går dessa inte att använda i studierna. Det tar bort konkurrens från datormarknaden och gör att studenter bara lär sig ett enda system med vidhängande programvara. Det gör att ett den rådande monopolliknande situationen för operativsystem och kontorsprogram består, bland annat för att det får tyst stöd av universitet och högskolor.

Ett tredje sätt är att tänja gränserna. Det var denna lösning gästskribenten Kurdistan valde:

Att skriva en uppsats

Många studenter har nog någon gång ställts mot väggen av kursansvariga som vill att de ska använda sig av ett specifikt typsnitt för uppsatsskrivningen. Till min stora förvåning så fanns inte alla typsnitt som kommer med MS Office i OpenOffice. Själv kom jag på det efteråt när uppsatsen redan var klar och färdigrättad.

När jag på allvar började bekanta mig med Linux, Ubuntu och öppen mjukvara för snart ett år sedan skrev jag en uppsats vid Uppsala Universitet. Typsnittet vi skulle använda oss av var Palatino Linotype och jag hade redan påbörjat uppsatsskrivningen i MS Office 2007 och sparat dokumentet i .doc-format. Jag bytte i samma veva från Windows till Ubuntu Linux. Ubuntu är förmodligen den största Linuxdistributionen. Jag började genast bekanta mig med OpenOffice som kommer förinstallerat med Ubuntu. Jag hade tidigare använt OpenOffice sporadiskt i Windows. Tyckte då att gränssnittet var fult och att den inte var lika kraftfullt som MS Office. Mina tidigare åsikter om OpenOffice blev söndermalda av Påvels blogg. Idag tycker jag att det är minst lika kraftfullt som MS Office. Dock anser jag att OpenOffice fortfarande är rätt så fult, men det är fullt överkomligt. Med litet trixande med skrivbordstema, fönsterram och ikoner blir Openoffice rätt så vackert.

Nu kände jag att det var på tiden att skriva klart uppsatsen med OpenOffice. När jag öppnade dokumentet tyckte jag att uppsatsen såg konstig ut. Trots att det stod Palatino Linotype i verktygsraden, så såg det verkligen inte ut så. Jag tänkte att jag skriver klart uppsatsen i OpenOffice och ändrar den innan inlämning med MS Office på universitetets datorer. Så blev fallet och jag blev till sist klar med uppsatsen. Efteråt kände jag att något måste göras. Jag kan väl inte alltid finjustera med MS Office innan inlämning? Jag började gå igenom OpenOffices hemsida efter tillägg och fann TestFonts och började läsa om den på nätet. För att vara mer specifik så var det Påvels recension av TestFonts jag läste.

Efter att ha kört TestFonts visade sig att min uppsats inte alls var skriven i Palatino Linotype och att typsnittet saknades. Det var tur att jag skickade uppsatsen från universitetets dator med MS Office. Nu när jag visste vad problemet var och vad som saknades, blev detektivarbetet enkelt. Så hur gjorde jag för lägga till typsnitt för OpenOffice och i mitt fall Palatino Linotype, eller i alla fall en variant av typsnittet Palatino tillräckligt lik Linotypes version för att lura universitetslärarna?

Installera typsnitt i Ubuntu Linux

Jag vill poängtera att det finns flera möjligheter att lösa problemet. Jag redogör för det sätt jag tyckte var lättast:

  1. Se till att OpenOffice är avstängt, inklusive eventuell snabbstart.
  2. Jag sökte på nätet efter en fri, eller åtminstone gratis, version av Palatino. Det är viktigt att det har svenskt åäö och det ska vara ett Truetypetypsnitt, annars kan det bli problem med OpenOffice. Jag hittade en version av Palatino här.
  3. Klicka på menyn ”Platser” och därefter på ”Hemmapp”. Väl inne i hemmappen klickar på fliken ”Visa” och sedan ”Visa dolda filer”. Du kan också använda tangentkombinationen CTRL + h. Nu syns en massa filer och mappar med en . i början av namnet.
  4. Leta reda på mappen ”.fonts”, om den inte finns skapar du en ny mapp genom att högerklicka och välj skapa mapp. Döp mappen till ”.fonts”.
  5. Typsnittsfilen som du laddade hem i steg 1 lägger du i mappen ”.fonts”.
  6. Öppna OpenOffice. Nu ska Palatino finnas.
  7. Testkör TestFonts och se om den finner typsnittet.

Lycka till!

Observera de ställen jag skrivit med citattecken är utan på din dator.

Kurdistan

Apr 082010
 

Flattr this!

man skriver akademiska texter har man ofta med fotnoter längst ner på sidan. Ibland vill man samla innehållet i alla fotnoter. Det kan vara för att en redaktör bestämt att de inte ska stå längst ner på sidorna, utan samlade på ett lämpligt ställe. Ibland kan man vilja samla ihop fotnoter för att gå igenom dem. Kanske vill man sammanställa innehållet för vidare bearbetning. Mer än en gång har fotnoter förvandlats till artiklar för mig.

Om man vill samla all text från fotnoter i en textfil i Writer får man gå en omväg. Det finns inget enkelt kommando som samlar dem. Man kan givetvis kopiera fotnoter en och en och klistra in i ett nytt dokument. Det blir opraktiskt om man har dokument med flera hundra fotnoter.

Gör istället så här:

1. Öppna dokumentet du vill samla fotnotstext från. Placera markören på ett bra ställe, till exempel sist i dokumentet.

2. Klicka på Infoga – förteckningar… – Förteckningar.

Ta bort rubriken Innehållsförteckning.

Avmarkera Skyddad mot manuella ändringar.

Avmarkera Disposition och Förteckningsmarkeringar

Markera Ytterligare mallar. Klicka

knappen med de tre … till höger.

Ändra instaällningarna vid markeringarna. Avsluta med att klicka på knappen med tre ...

3. I det nya fönstret väljer du Fotnot och flyttar det ett snäpp med högerpilen nedanför listan. Klicka på OK.

Välj Fotnot och befordra med högerpilen

4. Gå till fliken Poster.

Klicka på T (Tabulator) Klicka på Delete på tangentbordet.

Klicka på # (Sidnummer) Klicka på Delete på tangentbordet.

Genom att klicka på knappar och sedan på DELETE på tangentbordet kan man ta bort layoutdelar ur en förteckning. Det utnyttjar vi för att förvandla fotnötterna till en löptext. Notera att dialogrutan är beskuren till vänster och nertill.

Det kanske inte är lätt att förstå instruktionen. Så här ska dialogrutan se ut då det är färdigt.

Klicka på OK.

Färdigt! Nu finns texten från alla fotnoter samlade i ett område. Man kan markera texten i området med CTRL+A, kopiera: CTRL+C och klistra in: CTRL+C i ett nytt dokument för vidare redigering.

Nu har jag samlat alla fotnoter i dokumentet. De hamnar i ett eget område. Därför har texten en går bakgrund. Den syns inte vid utskrift. Om man vill kan man föra över texten till ett eget dokument.

Tips: Knepet fungerar lika bra med slutnoter. Byt bara till Slutnoter under steg 3.

Jan 252010
 

Flattr this!

Jag har tidigare skrivit en serie om hur man hanterar rubriker i OpenOffice Writer (här, här, här och här). Nu vill jag visa hur man kan använda rubriker i Navigatorn. Navigatorn är en översiktsvy som visar det mesta i dokumentet. Navigatorn får man fram genom att trycka på F5 eller på knappen Navigator på verktygsraden.

Rubriker i SUN:s OpenOffice. Alla nivåer syns direkt.

När jag skrev märkte jag att hanteringen av rubriker i Navigatorn skiljer sig mellan SUN:s OpenOffice och Go-oo, den version som brukar finnas i Linuxdistributioner. I Go-oo kan man gömma underrubriker i ett stycke. I SUN:s version visas alla rubriker.

I Go-oo, som finns i de flesta Linuxdistributioner, kan man gömma rubriknivåer.

I Navigatorn finns fem knappar för att hantera rubriker.

Det finns fem knappar för att hantera rubriker

Med knapparna i den övre raden, knapp 1 och 2 på bilden, flyttar man ett helt kapitel med rubrik och text ett snäpp framåt eller bakåt i dokumentet.

Med knapp 3 i den undre raden kan man styra hur många rubriknivåer man vill visa. Writer kan hantera upp till tio nivåer.

Man kan arbeta med upp till tio rubriknivåer i Writer. Man kan välja att visa färre nivåer i Navigatorn.

Med knapp 4-5 i den undre raden ändrar man rubriknivån för en rubrik ett steg upp eller ned.

Genom Navigatorn kan man snabbt förflytta sig i ett dokument via rubrikerna. I stora dokument är det betydligt lättare att använda Navigotorn än att scrolla eller använda musen. Om man dubbelklickar på ett rubriknamn i Navigatorn förflyttas man dit. Genom att använda rubriker och Navigatorn får man en superb överblick även över långa och komplicerade dokument. Mitt testdokument, som syns på bilderna, är drygt 70 sidor. Tack vare Navigotorn är det lätt att hitta i dokumentet.

Jan 212010
 

Flattr this!

En speciell sorts studenter är doktorander. Doktorander förväntas producera en akademisk text på drygt 200 sidor. En doktorsavhandling är ofta formellt strikt. Layouten brukar vara bunden och stram. Det är den typ av dokument som Writer fungerar allra bäst tillsammans med. Därför finns det all anledning att sammanföra doktorander med OpenOffice med några tips på hur man underlättar arbetet.

  1. Överväg att dela upp texten i kapitel och skriv avhandlingen i ett samlingsdokument. Man får en utmärkt överblick över helheten. Samtidigt kan man gå in och peta i detaljer när som helst. Då texten börjar bli klar finns det brister i hur underdokument hänvisar till varandra. Därför är det ofta bättre att då flytta över all text till en enda fil för slutredigering. Ett annat viktigt skäl till att jag använder samlingsdokument för större projekt är säkerhet. Om det av någon anledning blir fel på en fil är bara ett kapitel  i fara, inte hela boken.
  2. Använd alltid en dokumentmall som du ordnar  tidigt. Då slipper du bry dig om layout under resten av doktorandtiden. Alla utkast och kapitel ser likadana ut och det kommer inte att bli problem att sätta ihop dem layoutmässigt. Själv föredrar jag att skriva i en mycket enkel dokumentmall som syns bra på skärmen och som ger utskrifter med plats för kommentarer. Färdiga böcker och artiklar redigeras ofta i program som Adobe InDesign eller QuarkExpress. Då spelar det ingen roll vilken dokumentmall man använt i Writer. Allt görs om i layoutprogrammet.
  3. Om man gör avhandlingen helt i Writer och inte vill, eller kan, göra layouten i ett layoutprogram, bör man använda en dokumentmall speciellt anpassad för en doktorsavhandling. Antingen gör man en själv, eller söker på nätet efter en bokmall man anpassar efter sina önskemål. Denna mall är helt annorlunda den man skrivit texten i. Den ska vara anpassad för bokens format och layout och inte för att vara lättläst på bildskärm. Writer och OpenOffice är kapabla redskap för att framställa en bok, inklusive layout. Writer ligger i topp bland kontorsprogram. Dess starka sidor är förutom dokumentmallar bland annat; indexering, automatisk innehållsförteckning, bildnumrering, bildförteckning och avancerad och formbar kapitelnumrering. När allt är klart exporterar man sitt manus till pdf och skickar till tryckeriet. Då har man en färdig bok någon vecka senare. Att göra layout i ett ordbehandlingsprogram är dock betydligt besvärligare än att göra det i specialprogram. Jag gör alltid layouten i specialprogram.
  4. Genom Zotero får man allt stöd man behöver för referenser och litteraturlistor. Jag har blivit fullständigt såld på detta forskningsredskap. Jag ordnar numera vartenda citat, varenda källuppgift och referens i Zotero. Det är som att arbeta i en kombination av EndNote, OneNote (eller annat avancerat anteckningsprogram) och att ha hela Internet med sökmöjligheter integrerade i programmet. Zotero sopar mattan med konkurrenter som EndNote.
  5. Sedan gäller alla allmänna goda råd i dubbel omfattning: Ta backup och säkerhetskopior, spara alltid i ODF-format och så vidare.

Svårare än så är det inte att skriva en doktorsavhandling!

Dec 192009
 

Flattr this!

Lektionen bygger på att du har godkänt på lektion 1-3. Detta är en lektion på Masternivå. Du kan redan formatera och numrera rubriker och få in dem i en innehållsförteckning. Det räcker långt. Den här lektionen visar ytterligare knep.

Formatmallar är hjärtat i Writer. När du har angett rubriknivåer kan du utnyttja dem på flera sätt för att få ett snyggt och stilfullt dokument. Nu ska vi få kapitelnamnet att synas i sidhuvudet.

Skapa ett sidhuvud: Infoga Sidhuvud Standard.

Placera markören i sidhuvudet. Gå till menyn Infoga Fältkommando Andra…

Välj fliken Dokument. I vänstra kolumnen väljer du Kapitel. I den högra väljer du Kapitelnamn.

Här ställer man in texten i sidhuvudet. Efter lektionen kan du testa de olika inställningarna på egen hand

Här ställer man in texten i sidhuvudet. Efter lektionen kan du testa de olika inställningarna på egen hand

Stäng ner dialogrutan. Nu har du texten DEL I överst på sidan. Texten kommer att bytas då du börjar skriva DEL II.

Det är snyggt och proffsigt med kapitelnamn isidhuvudet

Det är snyggt och proffsigt med kapitelnamn isidhuvudet

Läxan är att testa funktionerna jag beskriver. Den som bemästrar dem är väl värd en Masterexamen i rubriksättning!

Genom att lära sig grunderna om formatmallar och rubriksättning får man ett professionellt utformat dokument med ett minimum av arbete. Om man tycker att man lyckats bra i layouten i ett dokument sparar man det som en formatmall. En sådan går att återvända hur många gånger som helst. Om man ofta skriver likadana dokument kan man ställa in så att en snygg layout blir standardmall för alla nya dokument.

Dec 182009
 

Flattr this!

Lektionen bygger på att du fått godkänt på lektion 1 och 2. Du måste ha ett dokument som ser ut som det går att ladda hem i lektion 2. Den här lektionen handlar om hur man använder rubriker i innehållsförteckningar.

Genom att man har formaterade rubriker i ett dokument är det otroligt enkelt att göra en innehållsförteckning. Sätt markören högst upp på första sidan. Du kan göra ett par radmatningar för att få litet luft under din framtida innehållsförteckning. Sedan går du till menyn Infoga – Förteckningar – Förteckningar… och klickar på OK. Klart!

Dialogfönstret för Förteckningar. På flikarna finsn det mängder med justeringar man kan göra. Det enklaste är att bara klicka på OK och låta Writer bestämma

Dialogfönstret för Infoga förteckning. På flikarna finns mängder med justeringar man kan göra. Det enklaste är att klicka på OK och låta Writer bestämma

Så här ser dokumentet ut:

Nu har dokumentet en innehållsförteckning

Nu har dokumentet en innehållsförteckning

Mer än så behöver man inte göra för att göra en snygg innehållsförteckning. Det finns massor med inställningar man kan justera. Min erfarenhet är att de automatiska inställningarna ofta fungerar väldigt bra. Att justera på egen hand är ganska pilligt. Det man ska undvika är att avmarkera rutan skyddad mot manuella ändringar. Om man tillåter manuella ändringar tar du själv över ansvaret för innehållsförteckningen. Writer kan inte sköta uppdateringar och automatiska inställningar.

Man kan givetvis snygga till dokumentet och lägga innehållsförteckningen på en egen sida.

Om man gjort en innehållsförteckning behöver man inte göra en ny när man skrivit in mer text i ett dokument. För att nya rubriker och sidor ska komma med  i innehållsförteckningen, placerar man markören i förteckningen, högerklickar och väljer uppdatera förteckning/tabell. Då kontrollerar Writer dokumentet, för in nya rubriker och justerar sidnumreringen automatiskt.

Läxan blir att testa innehållsförteckningen skriv text, gör nya rubriker och uppdatera förteckningen.

För den som vill fuska igenom kursen finns dokumentet här:

Dokument Lektion 3

Dec 172009
 

Flattr this!

Lektionen bygger på att du har följt med i lektion 1. I lektion 2 ska rubrikerna få nummer. Det gör man under menyn Verktyg – Kapitelnumrering. Där finns redan rubriknivåer 1-10. Vi använder bara nivå 1-4. Nu ska vi göra så att Writer automatiskt numrerar kapitel och rubriker i texten och ger dem det utseende som de ska ha.

Inställningar gör man på två flikar: Numrering och Position.

Numrering bestämmer hur rubriker numreras och hur numreringen ska se ut. Man har nästan obegränsade möjligheter att ställa in rubriker exakt som man vill ha dem. Ställ in Rubrik 1-4 som på bilderna!

Inställningar Rubrik 1

Inställningar för Rubrik 1

Inställningar för Rubrik 2

Inställningar för Rubrik 2

Inställningar för Rubrik 3

Inställningar för Rubrik 3

Inställningar för Rubrik 4

Inställningar för Rubrik 4

Position bestämmer saker som indrag mellanrum och justering. Ställ in Rubrik 1-4 som på bilderna. Inställningarna gör man i högerkolumnen. Strecken i nedre delen av fönstret visar indrag och position på alla rubriknivåerna.

Position Rubrik 1

Position Rubrik 1

Position Rubrik 2

Position Rubrik 2

Position för Rubrik 3

Position Rubrik 3

Position Rubrik 4

Position Rubrik 4

Nu är Lektion 2 klar. När du återgår till dokumentet ska det se ut så här:

Dokumentet efter lektion 2

Dokumentet efter lektion 2

Här finns filen med inställningarna gjorda för den som vill fuska med kursen:

Dokument Lektion 2

När du nu skriver en ny rubrik i dokumentet med nivå 1-4, numrerar Writer den automatiskt åt dig på det sätt som du angett. Det innebär att man automatiskt får en konsekvent kapitelnumrering i en bok på hundratals sidor. Med rätt inställningar behöver man aldrig mer tänka på om kapitel 12.1.1.7. i en akademisk text blir rätt numrerad om man skjuter in ett kapitel 12.1.1.6. framför.

Läxan blir att testa runt på flikarna Numrering och Position. Skriv en liten text och formatera text med Rubrik 1-4. Vad händer då du ändrar bland inställningarna i Numrering och Position?

Dec 162009
 

Flattr this!

Många ovana skribenter markerar en tänkt rubrik som fetstil, väljer ett snyggt typsnitt och ökar storleken. I OpenOffice kallas det direktformatering. Det är inte att rekommendera. Om man inte ställer in programmet rätt kommer inte formateringen att vara kvar nästa gång man öppnar dokumentet. Writer vill att man använder formatmallar.

Writer hanterar formatmallar väldigt väl. Writer är den bästa ordbehandlare jag använt för att skapa dokument med komplicerad struktur, till exempel med många rubriknivåer. När man har förstått grundkoncepten kan man utforma dokument precis som man vill ha dem.

I alla dokument man arbetar med bör man ha en klar struktur på rubriker och styckeformat. Det ger otroligt mycket tillbaka.

Många tycker det är svårt och ovant att arbeta konsekvent med formatmallar så som man bör göra i Writer. Därför lägger jag upp en rubrikskola. Det kommer att bli fyra inlägg. I dem hoppas jag steg för steg kunna ge grunderna för hur man använder formatmallar och rubriker. Rubrikskolan är nyttig att följa för studenter som arbetar med uppsatser eller akademiska texter. Slutresultatet blir ett dokument med denna rubrikstruktur som till exempel kan användas för en uppsats om matlagning:

Efter några blogginlägg ska du kunna skapa dokument med avancerad rubriksättning i flera nivåer

Efter några blogginlägg ska du kunna skapa dokument med avancerad rubriksättning i flera nivåer som du sedan använder i en innehållsförteckning

Dokumentet har fyra rubriknivåer och en innehållsförteckning. Om man så skulle skriva 100 sidor med 50 rubriker kan man få Writer att sköta rubriksättning automatiskt.

Gråmarkerade fält är just gråmarkerade fält med speciella funktioner. Den grå färgen kommer inte att synas då dokumentet skrivs ut.

Lektion 1 blir att formatera Rubrik 1-4

Börja med att öppna ett tomt dokument i Writer. Klicka på den rödmarkerade knappen:

För att få fram fönstret Formatmallar och formatering klickar du på knappen med röd markering. Man kan byta formatmall i den blåmarkerade rullmenyn

För att få fram fönstret Formatmallar och formatering klickar du på knappen med röd markering. Man kan byta formatmall i den blåmarkerade rullmenyn. Notera att min verktygsrad är modifierad!

Eller på menyn Format – Formatmallar och formatering. Då öppnas fönstret för formatmallar och formatering. Det är bra att vänja sig att alltid ha detta fönster öppet. Då får man snabbt tillgång till många kraftfulla verktyg.

Formatera Rubrik 1-4 genom att högerklicka på dem en och en och välj ändra. Jag tar bara upp de viktigaste inställningarna. Dessa finns på flikarna Teckensnitt och Justering.

Rubrik 1 Skriv: ”DEL I” Arial 48pt Fet Centrerad. Hur man gör syns på bilden. Du ställer in de andra rubriknivåerna på samma flikar.

Välj typsnitt, fetstil och storlek för Rubrik 1

Välj typsnitt, fetstil och storlek för Rubrik 1

Ställ in så att Rubrik 1 blir centrerad

Ställ in så att Rubrik 1 blir centrerad

Rubrik 2 Skriv ”Kapitel 1” Arial 16pt Fet Vänsterställd

Rubrik 3 Skriv: ”Tårtor” Arial 14pt Fet Vänsterställd

Rubrik 4 Skriv: ”Prinsesstårta” Arial 14 pt Fetkursiv Vänsterställd

Brödtext Times 12 pt Vänsterställd

Här är ett färdigt dokument för den som vill fuska sig igenom kursen. Så här långt ska du ha kommit i lektion 1.

Dokument Lektion 1

Så här långt har vi kommit efter lektion 1. Det är en bit kvar!

Så här långt har vi kommit efter lektion 1. Det är en bit kvar!

Spara dokumentet. Du kommer att behöva det i lektion 2. Där tar jag upp hur man ställer in kapitelnumrering.

Läxan blir att testa rubrikerna. Vad händer om du ändrar inställningar på andra flikar, till exempel Indrag och avstånd?

Skriv en text där du formaterar rader i de olika rubriknivåerna. Det gör du genom att sätta markören i ett stycke och dubbelklicka på den formatmall du vill använda i fönstret Formatmallar och formateringar. Du kan också göra det i rullmenyn Använd mall på verktygsraden. Det är den blåmarkerade rullmenyn på bilden ovan. Genom att formatera text så här kommer Writer ihåg hur den ser ut. Rubriknivåer och brödtext ser konsekvent likadan ut i hela dokumentet.

Dec 112009
 

Flattr this!

Tyvärr dominerar MS Office stort bland kontorsprogram. De flesta myndigheter, företag och skolor använder MS Office. På universitetskurser förväntas det ofta att man lämnar in uppsatser i MS Office format. MS Office har blivit en de facto standard.

Det kan vara mycket svårt att använda OpenOffice på en arbetsplats där man skickar filer fram och tillbaka om alla andra använder MS Office. Filer mår inte bra av att ständigt konverteras. Även om jag föredrar OpenOffice, kan jag inte rekommendera att man ensam använder OpenOffice i en sådan miljö. Det innebär extra arbete för en själv och omgivningen. Om ens arbetsgivare tror att vinsten blir större genom att betala licenser till Microsoft, är det bara att spela med.

Som student och akademiker har man det lättare. Man arbetar ofta mer eller mindre ensam med sina texter. Då är det inga problem att använda OpenOffice istället för MS Office. Här är några överlevnadstips jag lärt mig då jag har kontakter utåt. De går att använda även om man inte är student.

1. Grundregel: Använd alltid OpenOffices eget format, ODT, i OpenOffice. Först när du ska skicka dokument sparar du en kopia i MS Office format, .doc. OpenOffice fungerar säkrare med ODT. Du kan återställa dokument och göra automatiska backuper som kan vara guld värda om olyckan är framme. Det går inte om du arbetar i MS Office format.

2. Om ditt universitet bara har MS Office på datorerna – klaga! Begär att man installerar OpenOffice också. Universitet ska lära ut bra saker och inte hur man gynnar monopolliknande företag.

3. Installera PortableApps på ett USB-minne. Då har du alltid OpenOffice och dina filer med dig och kan arbeta vid vilken dator du vill.

4. MS Office 2007 servicepack 2 kan hjälpligt hantera OpenOffice filer. Varning dock för Calc/Excel filer! MS Office har sönder dessa. Det innebär att du kan ofta kan skicka filer direkt om mottagaren har MS Office 2007.

5. Om du ofta samarbetar med någon som använder MS Office, be denne att installera SUN:s konverterare. Då blir det lättare för er båda. SUN:s konverterare är det bästa verktyget för MS Office att läsa OpenOffice filer.Det är betydligt bättre än de inbyggda filtren i MS Office 2007.

6. Kom ihåg att inget program kan vara 100% kompatibelt med MS Office. OpenOffice gör ett bra jobb. Om du konverterar filer, använd så enkel layout som möjligt.

7. Använd PDF. OpenOffice har inbyggt stöd för att spara i PDF format. Använd det för att skriva ut eller skicka dokument då mottagaren inte behöver kunna ändra i det. Man kan även spara som hybridpdf. Då går dokumentet att öppna både i en pdf-läsare och i OpenOffice.