Påvels blogg » För studenter

Samla fotnoter i Writer

Påvel — Thu, 08 Apr 2010 16:26:13 +0000

Då man skriver akademiska texter har man ofta med fotnoter längst ner på sidan. Ibland vill man samla innehållet i alla fotnoter. Det kan vara för att en redaktör bestämt att de inte ska stå längst ner på sidorna, utan samlade på ett lämpligt ställe. Ibland kan man vilja samla ihop fotnoter för att gå igenom dem. Kanske vill man sammanställa innehållet för vidare bearbetning. Mer än en gång har fotnoter förvandlats till artiklar för mig.

Om man vill samla all text från fotnoter i en textfil i Writer får man gå en omväg. Det finns inget enkelt kommando som samlar dem. Man kan givetvis kopiera fotnoter en och en och klistra in i ett nytt dokument. Det blir opraktiskt om man har dokument med flera hundra fotnoter.

Gör istället så här:

1. Öppna dokumentet du vill samla fotnotstext från. Placera markören på ett bra ställe, till exempel sist i dokumentet.

2. Klicka på Infoga – förteckningar… – Förteckningar.

Ta bort rubriken Innehållsförteckning.

Avmarkera Skyddad mot manuella ändringar.

Avmarkera Disposition och Förteckningsmarkeringar

Markera Ytterligare mallar. Klicka

knappen med de tre … till höger.

Ändra instaällningarna vid markeringarna. Avsluta med att klicka på knappen med tre ...

3. I det nya fönstret väljer du Fotnot och flyttar det ett snäpp med högerpilen nedanför listan. Klicka på OK.

Välj Fotnot och befordra med högerpilen

4. Gå till fliken Poster.

Klicka på T (Tabulator) Klicka på Delete på tangentbordet.

Klicka på # (Sidnummer) Klicka på Delete på tangentbordet.

Genom att klicka på knappar och sedan på DELETE på tangentbordet kan man ta bort layoutdelar ur en förteckning. Det utnyttjar vi för att förvandla fotnötterna till en löptext. Notera att dialogrutan är beskuren till vänster och nertill.

Det kanske inte är lätt att förstå instruktionen. Så här ska dialogrutan se ut då det är färdigt.

Klicka på OK.

Färdigt! Nu finns texten från alla fotnoter samlade i ett område. Man kan markera texten i området med CTRL+A, kopiera: CTRL+C och klistra in: CTRL+C i ett nytt dokument för vidare redigering.

Nu har jag samlat alla fotnoter i dokumentet. De hamnar i ett eget område. Därför har texten en går bakgrund. Den syns inte vid utskrift. Om man vill kan man föra över texten till ett eget dokument.

Tips: Knepet fungerar lika bra med slutnoter. Byt bara till Slutnoter under steg 3.

Rubrikskolan Lektion 5 Att Navigera

Påvel — Mon, 25 Jan 2010 12:09:00 +0000

Jag har tidigare skrivit en serie om hur man hanterar rubriker i OpenOffice Writer (här, här, här och här). Nu vill jag visa hur man kan använda rubriker i Navigatorn. Navigatorn är en översiktsvy som visar det mesta i dokumentet. Navigatorn får man fram genom att trycka på F5 eller på knappen Navigator på verktygsraden.

Rubriker i SUN:s OpenOffice. Alla nivåer syns direkt.

När jag skrev märkte jag att hanteringen av rubriker i Navigatorn skiljer sig mellan SUN:s OpenOffice och Go-oo, den version som brukar finnas i Linuxdistributioner. I Go-oo kan man gömma underrubriker i ett stycke. I SUN:s version visas alla rubriker.

I Go-oo, som finns i de flesta Linuxdistributioner, kan man gömma rubriknivåer.

I Navigatorn finns fem knappar för att hantera rubriker.

Det finns fem knappar för att hantera rubriker

Med knapparna i den övre raden, knapp 1 och 2 på bilden, flyttar man ett helt kapitel med rubrik och text ett snäpp framåt eller bakåt i dokumentet.

Med knapp 3 i den undre raden kan man styra hur många rubriknivåer man vill visa. Writer kan hantera upp till tio nivåer.

Man kan arbeta med upp till tio rubriknivåer i Writer. Man kan välja att visa färre nivåer i Navigatorn.

Med knapp 4-5 i den undre raden ändrar man rubriknivån för en rubrik ett steg upp eller ned.

Genom Navigatorn kan man snabbt förflytta sig i ett dokument via rubrikerna. I stora dokument är det betydligt lättare att använda Navigotorn än att scrolla eller använda musen. Om man dubbelklickar på ett rubriknamn i Navigatorn förflyttas man dit. Genom att använda rubriker och Navigatorn får man en superb överblick även över långa och komplicerade dokument. Mitt testdokument, som syns på bilderna, är drygt 70 sidor. Tack vare Navigotorn är det lätt att hitta i dokumentet.

OOo för doktorander

Påvel — Thu, 21 Jan 2010 09:33:42 +0000

En speciell sorts studenter är doktorander. Doktorander förväntas producera en akademisk text på drygt 200 sidor. En doktorsavhandling är ofta formellt strikt. Layouten brukar vara bunden och stram. Det är den typ av dokument som Writer fungerar allra bäst tillsammans med. Därför finns det all anledning att sammanföra doktorander med OpenOffice med några tips på hur man underlättar arbetet.

Överväg att dela upp texten i kapitel och skriv avhandlingen i ett samlingsdokument. Man får en utmärkt överblick över helheten. Samtidigt kan man gå in och peta i detaljer när som helst. Då texten börjar bli klar finns det brister i hur underdokument hänvisar till varandra. Därför är det ofta bättre att då flytta över all text till en enda fil för slutredigering. Ett annat viktigt skäl till att jag använder samlingsdokument för större projekt är säkerhet. Om det av någon anledning blir fel på en fil är bara ett kapitel i fara, inte hela boken.
Använd alltid en dokumentmall som du ordnar tidigt. Då slipper du bry dig om layout under resten av doktorandtiden. Alla utkast och kapitel ser likadana ut och det kommer inte att bli problem att sätta ihop dem layoutmässigt. Själv föredrar jag att skriva i en mycket enkel dokumentmall som syns bra på skärmen och som ger utskrifter med plats för kommentarer. Färdiga böcker och artiklar redigeras ofta i program som Adobe InDesign eller QuarkExpress. Då spelar det ingen roll vilken dokumentmall man använt i Writer. Allt görs om i layoutprogrammet.
Om man gör avhandlingen helt i Writer och inte vill, eller kan, göra layouten i ett layoutprogram, bör man använda en dokumentmall speciellt anpassad för en doktorsavhandling. Antingen gör man en själv, eller söker på nätet efter en bokmall man anpassar efter sina önskemål. Denna mall är helt annorlunda den man skrivit texten i. Den ska vara anpassad för bokens format och layout och inte för att vara lättläst på bildskärm. Writer och OpenOffice är kapabla redskap för att framställa en bok, inklusive layout. Writer ligger i topp bland kontorsprogram. Dess starka sidor är förutom dokumentmallar bland annat; indexering, automatisk innehållsförteckning, bildnumrering, bildförteckning och avancerad och formbar kapitelnumrering. När allt är klart exporterar man sitt manus till pdf och skickar till tryckeriet. Då har man en färdig bok någon vecka senare. Att göra layout i ett ordbehandlingsprogram är dock betydligt besvärligare än att göra det i specialprogram. Jag gör alltid layouten i specialprogram.
Genom Zotero får man allt stöd man behöver för referenser och litteraturlistor. Jag har blivit fullständigt såld på detta forskningsredskap. Jag ordnar numera vartenda citat, varenda källuppgift och referens i Zotero. Det är som att arbeta i en kombination av EndNote, OneNote (eller annat avancerat anteckningsprogram) och att ha hela Internet med sökmöjligheter integrerade i programmet. Zotero sopar mattan med konkurrenter som EndNote.
Sedan gäller alla allmänna goda råd i dubbel omfattning: Ta backup och säkerhetskopior, spara alltid i ODF-format och så vidare.

Svårare än så är det inte att skriva en doktorsavhandling!

Rubrikskola Lektion 4

Påvel — Sat, 19 Dec 2009 09:05:30 +0000

Lektionen bygger på att du har godkänt på lektion 1-3. Detta är en lektion på Masternivå. Du kan redan formatera och numrera rubriker och få in dem i en innehållsförteckning. Det räcker långt. Den här lektionen visar ytterligare knep.

Formatmallar är hjärtat i Writer. När du har angett rubriknivåer kan du utnyttja dem på flera sätt för att få ett snyggt och stilfullt dokument. Nu ska vi få kapitelnamnet att synas i sidhuvudet.

Skapa ett sidhuvud: Infoga Sidhuvud Standard.

Placera markören i sidhuvudet. Gå till menyn Infoga Fältkommando Andra…

Välj fliken Dokument. I vänstra kolumnen väljer du Kapitel. I den högra väljer du Kapitelnamn.

Här ställer man in texten i sidhuvudet. Efter lektionen kan du testa de olika inställningarna på egen hand

Stäng ner dialogrutan. Nu har du texten DEL I överst på sidan. Texten kommer att bytas då du börjar skriva DEL II.

Det är snyggt och proffsigt med kapitelnamn isidhuvudet

Läxan är att testa funktionerna jag beskriver. Den som bemästrar dem är väl värd en Masterexamen i rubriksättning!

Genom att lära sig grunderna om formatmallar och rubriksättning får man ett professionellt utformat dokument med ett minimum av arbete. Om man tycker att man lyckats bra i layouten i ett dokument sparar man det som en formatmall. En sådan går att återvända hur många gånger som helst. Om man ofta skriver likadana dokument kan man ställa in så att en snygg layout blir standardmall för alla nya dokument.

Rubrikskola Lektion 3

Påvel — Fri, 18 Dec 2009 12:10:15 +0000

Lektionen bygger på att du fått godkänt på lektion 1 och 2. Du måste ha ett dokument som ser ut som det går att ladda hem i lektion 2. Den här lektionen handlar om hur man använder rubriker i innehållsförteckningar.

Genom att man har formaterade rubriker i ett dokument är det otroligt enkelt att göra en innehållsförteckning. Sätt markören högst upp på första sidan. Du kan göra ett par radmatningar för att få litet luft under din framtida innehållsförteckning. Sedan går du till menyn Infoga – Förteckningar – Förteckningar… och klickar på OK. Klart!

Dialogfönstret för Infoga förteckning. På flikarna finns mängder med justeringar man kan göra. Det enklaste är att klicka på OK och låta Writer bestämma

Så här ser dokumentet ut:

Nu har dokumentet en innehållsförteckning

Mer än så behöver man inte göra för att göra en snygg innehållsförteckning. Det finns massor med inställningar man kan justera. Min erfarenhet är att de automatiska inställningarna ofta fungerar väldigt bra. Att justera på egen hand är ganska pilligt. Det man ska undvika är att avmarkera rutan skyddad mot manuella ändringar. Om man tillåter manuella ändringar tar du själv över ansvaret för innehållsförteckningen. Writer kan inte sköta uppdateringar och automatiska inställningar.

Man kan givetvis snygga till dokumentet och lägga innehållsförteckningen på en egen sida.

Om man gjort en innehållsförteckning behöver man inte göra en ny när man skrivit in mer text i ett dokument. För att nya rubriker och sidor ska komma med i innehållsförteckningen, placerar man markören i förteckningen, högerklickar och väljer uppdatera förteckning/tabell. Då kontrollerar Writer dokumentet, för in nya rubriker och justerar sidnumreringen automatiskt.

Läxan blir att testa innehållsförteckningen skriv text, gör nya rubriker och uppdatera förteckningen.

För den som vill fuska igenom kursen finns dokumentet här:

Dokument Lektion 3

Rubrikskola Lektion 2

Påvel — Thu, 17 Dec 2009 13:18:02 +0000

Lektionen bygger på att du har följt med i lektion 1. I lektion 2 ska rubrikerna få nummer. Det gör man under menyn Verktyg – Kapitelnumrering. Där finns redan rubriknivåer 1-10. Vi använder bara nivå 1-4. Nu ska vi göra så att Writer automatiskt numrerar kapitel och rubriker i texten och ger dem det utseende som de ska ha.

Inställningar gör man på två flikar: Numrering och Position.

Numrering bestämmer hur rubriker numreras och hur numreringen ska se ut. Man har nästan obegränsade möjligheter att ställa in rubriker exakt som man vill ha dem. Ställ in Rubrik 1-4 som på bilderna!

Inställningar för Rubrik 1

Inställningar för Rubrik 2

Inställningar för Rubrik 3

Inställningar för Rubrik 4

Position bestämmer saker som indrag mellanrum och justering. Ställ in Rubrik 1-4 som på bilderna. Inställningarna gör man i högerkolumnen. Strecken i nedre delen av fönstret visar indrag och position på alla rubriknivåerna.

Position Rubrik 1

Position Rubrik 2

Position Rubrik 3

Position Rubrik 4

Nu är Lektion 2 klar. När du återgår till dokumentet ska det se ut så här:

Dokumentet efter lektion 2

Här finns filen med inställningarna gjorda för den som vill fuska med kursen:

Dokument Lektion 2

När du nu skriver en ny rubrik i dokumentet med nivå 1-4, numrerar Writer den automatiskt åt dig på det sätt som du angett. Det innebär att man automatiskt får en konsekvent kapitelnumrering i en bok på hundratals sidor. Med rätt inställningar behöver man aldrig mer tänka på om kapitel 12.1.1.7. i en akademisk text blir rätt numrerad om man skjuter in ett kapitel 12.1.1.6. framför.

Läxan blir att testa runt på flikarna Numrering och Position. Skriv en liten text och formatera text med Rubrik 1-4. Vad händer då du ändrar bland inställningarna i Numrering och Position?

Rubrikskola Lektion 1

Påvel — Wed, 16 Dec 2009 14:42:23 +0000

Många ovana skribenter markerar en tänkt rubrik som fetstil, väljer ett snyggt typsnitt och ökar storleken. I OpenOffice kallas det direktformatering. Det är inte att rekommendera. Om man inte ställer in programmet rätt kommer inte formateringen att vara kvar nästa gång man öppnar dokumentet. Writer vill att man använder formatmallar.

Writer hanterar formatmallar väldigt väl. Writer är den bästa ordbehandlare jag använt för att skapa dokument med komplicerad struktur, till exempel med många rubriknivåer. När man har förstått grundkoncepten kan man utforma dokument precis som man vill ha dem.

I alla dokument man arbetar med bör man ha en klar struktur på rubriker och styckeformat. Det ger otroligt mycket tillbaka.

Många tycker det är svårt och ovant att arbeta konsekvent med formatmallar så som man bör göra i Writer. Därför lägger jag upp en rubrikskola. Det kommer att bli fyra inlägg. I dem hoppas jag steg för steg kunna ge grunderna för hur man använder formatmallar och rubriker. Rubrikskolan är nyttig att följa för studenter som arbetar med uppsatser eller akademiska texter. Slutresultatet blir ett dokument med denna rubrikstruktur som till exempel kan användas för en uppsats om matlagning:

Efter några blogginlägg ska du kunna skapa dokument med avancerad rubriksättning i flera nivåer som du sedan använder i en innehållsförteckning

Dokumentet har fyra rubriknivåer och en innehållsförteckning. Om man så skulle skriva 100 sidor med 50 rubriker kan man få Writer att sköta rubriksättning automatiskt.

Gråmarkerade fält är just gråmarkerade fält med speciella funktioner. Den grå färgen kommer inte att synas då dokumentet skrivs ut.

Lektion 1 blir att formatera Rubrik 1-4

Börja med att öppna ett tomt dokument i Writer. Klicka på den rödmarkerade knappen:

För att få fram fönstret Formatmallar och formatering klickar du på knappen med röd markering. Man kan byta formatmall i den blåmarkerade rullmenyn. Notera att min verktygsrad är modifierad!

Eller på menyn Format – Formatmallar och formatering. Då öppnas fönstret för formatmallar och formatering. Det är bra att vänja sig att alltid ha detta fönster öppet. Då får man snabbt tillgång till många kraftfulla verktyg.

Formatera Rubrik 1-4 genom att högerklicka på dem en och en och välj ändra. Jag tar bara upp de viktigaste inställningarna. Dessa finns på flikarna Teckensnitt och Justering.

Rubrik 1 Skriv: ”DEL I” Arial 48pt Fet Centrerad. Hur man gör syns på bilden. Du ställer in de andra rubriknivåerna på samma flikar.

Välj typsnitt, fetstil och storlek för Rubrik 1

Ställ in så att Rubrik 1 blir centrerad

Rubrik 2 Skriv ”Kapitel 1″ Arial 16pt Fet Vänsterställd

Rubrik 3 Skriv: ”Tårtor” Arial 14pt Fet Vänsterställd

Rubrik 4 Skriv: ”Prinsesstårta” Arial 14 pt Fetkursiv Vänsterställd

Brödtext Times 12 pt Vänsterställd

Här är ett färdigt dokument för den som vill fuska sig igenom kursen. Så här långt ska du ha kommit i lektion 1.

Dokument Lektion 1

Så här långt har vi kommit efter lektion 1. Det är en bit kvar!

Spara dokumentet. Du kommer att behöva det i lektion 2. Där tar jag upp hur man ställer in kapitelnumrering.

Läxan blir att testa rubrikerna. Vad händer om du ändrar inställningar på andra flikar, till exempel Indrag och avstånd?

Skriv en text där du formaterar rader i de olika rubriknivåerna. Det gör du genom att sätta markören i ett stycke och dubbelklicka på den formatmall du vill använda i fönstret Formatmallar och formateringar. Du kan också göra det i rullmenyn Använd mall på verktygsraden. Det är den blåmarkerade rullmenyn på bilden ovan. Genom att formatera text så här kommer Writer ihåg hur den ser ut. Rubriknivåer och brödtext ser konsekvent likadan ut i hela dokumentet.

OpenOffice för studenter 3: Hur man överlevar i en MS Office värld

Påvel — Fri, 11 Dec 2009 10:03:20 +0000

Tyvärr dominerar MS Office stort bland kontorsprogram. De flesta myndigheter, företag och skolor använder MS Office. På universitetskurser förväntas det ofta att man lämnar in uppsatser i MS Office format. MS Office har blivit en de facto standard.

Det kan vara mycket svårt att använda OpenOffice på en arbetsplats där man skickar filer fram och tillbaka om alla andra använder MS Office. Filer mår inte bra av att ständigt konverteras. Även om jag föredrar OpenOffice, kan jag inte rekommendera att man ensam använder OpenOffice i en sådan miljö. Det innebär extra arbete för en själv och omgivningen. Om ens arbetsgivare tror att vinsten blir större genom att betala licenser till Microsoft, är det bara att spela med.

Som student och akademiker har man det lättare. Man arbetar ofta mer eller mindre ensam med sina texter. Då är det inga problem att använda OpenOffice istället för MS Office. Här är några överlevnadstips jag lärt mig då jag har kontakter utåt. De går att använda även om man inte är student.

1. Grundregel: Använd alltid OpenOffices eget format, ODT, i OpenOffice. Först när du ska skicka dokument sparar du en kopia i MS Office format, .doc. OpenOffice fungerar säkrare med ODT. Du kan återställa dokument och göra automatiska backuper som kan vara guld värda om olyckan är framme. Det går inte om du arbetar i MS Office format.

2. Om ditt universitet bara har MS Office på datorerna – klaga! Begär att man installerar OpenOffice också. Universitet ska lära ut bra saker och inte hur man gynnar monopolliknande företag.

3. Installera PortableApps på ett USB-minne. Då har du alltid OpenOffice och dina filer med dig och kan arbeta vid vilken dator du vill.

4. MS Office 2007 servicepack 2 kan hjälpligt hantera OpenOffice filer. Varning dock för Calc/Excel filer! MS Office har sönder dessa. Det innebär att du kan ofta kan skicka filer direkt om mottagaren har MS Office 2007.

5. Om du ofta samarbetar med någon som använder MS Office, be denne att installera SUN:s konverterare. Då blir det lättare för er båda. SUN:s konverterare är det bästa verktyget för MS Office att läsa OpenOffice filer.Det är betydligt bättre än de inbyggda filtren i MS Office 2007.

6. Kom ihåg att inget program kan vara 100% kompatibelt med MS Office. OpenOffice gör ett bra jobb. Om du konverterar filer, använd så enkel layout som möjligt.

7. Använd PDF. OpenOffice har inbyggt stöd för att spara i PDF format. Använd det för att skriva ut eller skicka dokument då mottagaren inte behöver kunna ändra i det. Man kan även spara som hybridpdf. Då går dokumentet att öppna både i en pdf-läsare och i OpenOffice.

OpenOffice för studenter 2: Att arbeta med dokumentmallar

Påvel — Wed, 25 Nov 2009 19:21:31 +0000

En av trösklarna i Writer är att lära sig arbeta med formatmallar. Formatmallar är förutbestämda regler för hur något ska se ut. Det kan vara tecken, stycken, sidor eller hela dokument.

Formatmallar når du genom knappen formatmallar och formatering.

Klicka på denna knapp för att använda formatmallar

Då öppnas en stor dialogruta med massor av val. Jag har alltid min öppen och förankrad till höger om arbetsytan.

I detta fönster kan du styra allt som rör ditt dokuments utseende. 1 = Här finns mallar för stycken, tecken, ramar, sidor och listor. 2 = Högerklicka på en formatmall och välj ändra. Där styr man hur formatmallen ska se ut in i minsta detalj.

Den dag man inser att Writer är designat runt formatmallar börjar man jobba med programmet – inte mot det. Att Writer är designat med formatmallar i centrum är en stor del bakom att Writer är den bästa ordbehandlare man kan använda för akademiska, välstrukturerade texter. Man får otroligt mycket hjälp av programmet.

Det bästa sättet att styra formatmallar är att använda malldokument. De sparas som dokument med förkortningen .ott i filnamnet. Malldokument bestämmer hur alla formatmallar i dokumentet ser ut. De styr i princip allt: från typsnitt, radavstånd, teckenstorlek, rubriksättning till hur innehållsförteckningen ska se ut. Man slipper att ändra layouten manuellt. Malldokument går dessutom att återanvända. Alla dokument man startar i ett visst malldokument kommer att se likadana ut. Det innebär att om man väl fått till en dokumentmall man är nöjd med, behöver man aldrig mer tänka på layout. Allt sköts automatiskt. Detta sparar otroligt mycket tid för en akademiskt inriktad skribent som är mer intresserad av innehåll än layout.

Formatmallar och malldokument är ett så stort område att jag inte kan förklara allt i ett blogginlägg. Läs Writers inbyggda hjälp eller i OpenOffice manual istället. Jag lovar att det är väl spenderad tid.

För den som inte orkar göra det länkar jag till en dokumentmall jag lagt upp och som jag använder för många av mina akademiska texter.

Dokumentmallen är väldigt enkel. Den är gjord för att skriva in text snabbt, enkelt och överskådligt. Det viktiga är innehållet. Då texten är klar redigeras den så att den blir snyggare.

Så här ser text och rubriker ut i dokumentmallen Enkel uppsatsmall

På bilden syns de tre rubriknivåer jag använder, brödtexten och hur en innehållsförteckning ser ut. Texten ska synas bra på skärmen. Därför använder jag 1,5 i radavstånd. Extra radavstånd är även bra när man skriver ut och vill kommentera text med rödpenna. Jag vill kunna arbeta överallt och skicka dokument utan problem. Därför använder jag enkla typsnitt som finns på alla datorer. Arial och Times. I Linux kan man använda Liberation Sans och Serif som är kloner av Arial och Times.

Att dokumentmallen är enkel gör att den är lätt att studera för den som vill lära sig mer om formatmallar. Gå in och titta på de olika styckeformaten Rubrik 1-3 och brödtext i fönstret för formatmallar. Vad händer då du ändrar bland inställningarna? Det gör du genom att högerklicka på ett styckeformat, till exempel rubrik 1 och välja ändra.

En annan sak du kan titta på är hur Writer hanterar rubriker under Verktyg – Kapitelnumrering. Jag har skalat bort nästan allt som går att skala bort, kapitelnumrering, indrag och alla rubriknivåer över tre. Allt ska som sagt vara så enkelt som möjligt i mallen.

Ändra vad du vill i dokumentmallen. Då du är nöjd sparar du den under Arkiv – Dokumentmall – Spara. Du kan därefter gå in på Arkiv – Dokumentmall – Administrera. Öppna mappen Mina mallar. Högerklicka på formatmallen Enkel uppsatsmall och välj Definiera som standardmall. Nästa gång du startar Writer kommer du direkt att börja skriva i dokumentmallen. Alla dina texter ser från och med nu likadana ut. Du kan koncentrera dig på innehållet istället för att kämpa med layouten.Givetvis kan du byta mall eller ändra mallen senare om du vill att texten ska se annorlunda ut.

Hör med din institution om de har färdiga dokumentmallar för hur uppsatser ska se ut. De är i så fall anpassade för din utbildning och så som institutionen vill att en uppsats ska se ut. Kom ihåg att du kan använda MS Office mallar rakt av i OpenOffice. Konvertera dem till ODT-filformat innan du börjar skriva.

OpenOffice för studenter 1

Påvel — Mon, 23 Nov 2009 16:16:57 +0000

Efter ett förslag i en kommentar startar jag en serie inlägg med inriktning på akademiskt skrivande. Inläggen har som mål att underlätta att skriva en examensuppsats i OpenOffice Writer. Inläggen kan också vara till stöd för hur man skriver vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar. Writer är förmodligen det bästa ordbehandlingsprogram man kan använda för akademiskt skrivande. Programmet har en design som gör det bättre ju mer strukturerad och komplicerad ens text är. Man kan få automatisk hjälp med innehållsförteckning, rubriksättning, korsreferenser, litteraturlista, figurförteckning och kapitelindelning. Att Writer är ett välstrukturerat program betyder att det finns en tröskel att komma över innan man lär sig jobba med programmet och inte mot det. Det är denna tröskel jag vill hjälpa andra att komma över!

Jag hoppas kunna skriva något eller några inlägg om akademiskt skrivande varje vecka. Alla inlägg kommer inte att handla om tekniska lösningar i Writer. Jag kommer även att ge råd på hur man skriver akademiska texter i allmänhet. Inläggen kommer att samlas under kategorien För studenter. Kom gärna med synpunkter och förslag på saker jag borde skriva mer om!

Jag förutsätter att du har installerat OpenOffice Vilket operativsystem du använder spelar ingen roll. De allra flesta tips och lösningar fungerar oavsett system. Det är en av fördelarna med att använda fri programvara! Jag använder Ubuntu Linux och ibland Windows.

Som akademiker måste man lära sig att planera sitt arbete. Vi ska anpassa Writer för akademiskt skrivande. Börja med att Installera Java. Java krävs för flera avancerade funktioner i OpenOffice, särskilt för tillägg. Om du använder Linux, installera SUN:s Java, SUN JRE och Java plugin från din pakethanterare, inte från sidlänken. SUN:s Java fungerar bättre än OpenJDK och IcedTea.

OpenOffice måste kompletteras med tillägg. Tillägg tillför viktiga funktioner. Dessa tillägg rekommenderar jag för akademiskt skrivande:

Språkstöd

Svensk ordlista (Finns oftast med från start)

Svensk avstavning

Svensk synonymordbok Läs här hur du gör synonymordboken lättare att hitta.

Språkkontroll – Language Tool har ännu så länge basal svensk språkkontroll. Litet är bättre än ingen alls.

Samarbete

OpenOffice.org2Google2Docs – Gör att man kan arbeta direkt i OpenOffice med dokument på GoogleDocs eller Zoho. Läs mer här.

Layout

Pagination – Förenklar att sätta ut sidnummer

Template Changer – Gör det enklare att hantera formatmallar. Formatmallar är grunden i akademiskt skrivande. Jag återkommer om detta i kommande inlägg.

PDF

PDF Import Extension – Tillför funktioner för pdf-filer. Om du använder Linux ska du installera tillägget från din pakethanterare. PDF är ett bra format att använda när man skriver ut eller lämnar in texter. Då slipper man konvertera dokument till MS Office.

Referenshantering

Zotero. Först måste du installera webbläsaren Firefox. Därefter installerar du Zotero. – Installera tillägget (plugin) för Firefox och tillägget för OpenOffice. Båda laddar du ner och fixar i Firefox. Kör på version 2 av Zotero. Även om den kallas betaversion, är den stabil och har många trevliga funktioner jämfört med version 1. Zotero är den bästa referenshanterare jag använt. Den är så bra att man kan göra en stor del av sina studier direkt i den. Kolla mina inlägg om Zotero så får du tips!

En sista förberedelse är att justera en del inställningar i Writer. Det skriver jag om här.

Nu är Writer färdigt för att skriva din examensuppsats, är du?