aug 132012
 

Flattr this!

Om man installerar LibreOffice från .deb paket i Kubuntu eller liknande Debianbaserade Linuxdistributioner ser knappraderna i LibO ut som om de fick tredjepriset i en betongtävling i DDR 1982.

 

LibO installerat från .deb-paket i Kubuntu är ingen höjdare. Knappraderna ser hemska ut

 

Det finns flera skäl till att installera LibO från .deb-filer istället från förrådet. Man kan vilja få en nyare version. Man kan vilja testa betaversioner. Ibland har packningen i *buntu varit buggig och programmet har fungerat bättre installerat från .deb-filer.

Jag har tidigare skrivit om sätt att få till ett snyggare LibO i KDE här och här.

Efter närmare undersökning är det filen libstdc++.so.6 som trilskas. Problemet är att LibO installerar en egen sådan fil och inte använder systemets. Att man packar filen beror förmodligen på att man vill säkerställa att den finns.

Ett sätt för att få ett snyggare LibO är att ta bort, eller mer riskfritt, döpa om libstdc++.so.6.

 

Gör så här:

 

1. Stäng LibO

 

2. Ge detta kommando i en terminal:

 

sudo mv /opt/libreoffice3.6/ure/lib/libstdc++.so.6 /opt/libreoffice3.6/ure/lib/libstdc++.so.6.old

 

Ange lösenord.

De röda siffrorna markerar den version av LibO man kör och kan behöva justeras.

 

 

3. Starta om LibO. Det är nu mycket snyggare!

 

Nu ser LibO ut som det ska!

 

LibO använder nu systemets version av libstdc++.so.6.

Vad libstdc++.so.6 exakt gör vet jag inte, eller om versionen från .deb-paketen har speciella egenskaper. Jag har testat med borttagen libstdc++.so.6 i ett par månader och inte haft några problem, utöver att LibO ser mycket snyggare ut. Jag tror därför att tipset är helt ofarligt.

Om det mot förmodan uppstår problem är det bara att vända på kommandot:

 

sudo mv /opt/libreoffice3.6/ure/lib/libstdc++.so.6.old /opt/libreoffice3.6/ure/lib/libstdc++.so

 

Jag tror att problemet kan finnas också i andra Linuxdistributioner med KDE om man installerar LibO manuellt. Genom att anpassa kommandot bör man även i sådana distributioner få till ett snyggare LibO.

maj 272012
 

Flattr this!

Vi lär oss på olika sätt. En del tycker bäst om att plöja manualer, andra att fråga på forum och en del att se saker framför sig.

Det finns en delsida med instruktionsvideos för LibreOffice på Youtube. Filmsamlingen är ännu inte så stor, men tanken är att den ska växa.

Den händige pedagogen kan lägga upp filmer som visar hur man gör saker i LibO och hjälpa andra att komma rätt!

maj 152012
 

Flattr this!

Nu finns ett antal manualer för Libreoffice. För Writer och Draw täcker de version 3.4 och för övriga moduler version 3.3. Med den takt som det släpps nya versioner av LibO får man räkna med att dokumentationen halkar efter. Det allra mesta är sig likt mellan versionerna och om man har lärt sig grunderna är det enkelt att ta till sig nyheter.

Manualerna är på engelska, men har många bilder på hur man går och är enkelt skrivna.

Manualerna innehåller massor av tips på hur man får till avancerade saker och är en guldgruva för den som verkligen vill lära sig LibreOffice.

Man kan ladda ner manualerna gratis.

Alternativt kan man köpa pappersböcker för en billig peng. Genom att köpa manualerna stöttar man LibreOffice och arbetet med att dokumentera programmet.

feb 252012
 

Flattr this!

LibreOffice släpper versioner ofta och tidigt. Nya versioner är inte mycket mer än publika betaversioner som användarna får hitta buggarna i.

Det har inte heller varit helt enkelt att rapportera buggar. LibO har satsat mer på snabb utveckling än på kvalitetsarbete och sidorna har varit något elitistiska. Buggrapporter har också blivit obesvarade, vilket leder till att många drar sig för att rapportera sin andra bugg.

Man har väl börjat upptäcka att man måste göra något åt kvalitetsarbetet.

Nu finns det en steg för steg guide för hur man rapporterar buggar. Även om man inte har stor vana och guiden är på engelska är den rimligt enkel.

Läs information om hur man buggrapporterar här.

Om man använder LibO i Linux bör man även rapportera buggar till sin distribution. Ibland är buggar specifika för paketeringen och inte för LibO.

Rapportera LibO buggar i Ubuntu här.

Rapportera LibO buggar i OpenSuse här.

Rapportera LibO buggar i Fedora här.

 

Varför rapportera en bugg?

Det är viktigt att rapportera buggar. Det är bara så utvecklare för veta att det finns ett problem med sin produkt och kan åtgärda fel.

Det är också så fri programvara fungerar, den drivs av gemenskapen, det vill säga de som använder programmet.

Genom att rapportera buggar eller lägga in önskemål om nya funktioner eller förbättringar hjälper man till att driva utvecklingen framåt.

Buggrapportering leder till att vi alla får ett bättre kontorsprogram.

Genom att springa in i, felsöka och isolera en bugg lär man sig hur ett program fungerar. Man förstår hur saker hänger samman och blir en mer avancerad användare.

 

Det är extra viktigt att rapportera buggar i LibO eftersom man har valt att släppa nya versioner ofta och tidigt. Genom att rapportera buggar kan man förhoppningsvis göra så att man lägger mer krut på att LibO ska bli stabilare.

feb 202012
 

Flattr this!

LibreOffice sköter support och kommunikation genom e-postlistor, även om man nyligen startat sidan Ask LibreOffice där användare kan ställa frågor om sina problem.

Personligen tycker jag e-postlistor är mer för utvecklare och entusiaster. Vanliga användare vill hellre ha ett forum för support.

Det finns en svensk e-postlista som kanske inte har så många deltagare än, men där det finns duktiga användare som man kan fråga om hur man får till saker. Om fler går med blir det lättare att hitta lösningar på problem och att göra LibO lättare att använda.

En viktig sak är att man kan påtala brister i den svenska översättningen av LibO och diskutera alternativ. I huvudsak är översättningen mycket bra, men det finns skönhetsfläckar. Om ingen pekar på fel kommer ingen att rätta till dem.

Man kan läsa den svenska e-postlistans arkiv här.

Man går med i listan här.

feb 182012
 

Flattr this!

LibreOffice har hittills skött support via e-postlistor, vilket åtminstone jag tycker är ett bökigt sätt som inte lockar användare.

Nu har man lanserat sidan Ask LibreOffice. Där kan man ställa och svara på frågor och söka lösningar bland tidigare inlägg. Jag tror att detta är en bra modell för support!

Ask LibreOffice är inget forum. Om man hellre vill söka hjälp på ett forum är det bästa stället OpenOffice användarforum. LibO och OOo är fortfarande så pass lika att det allra mesta fungerar likadant. Det finns dock en avdelning för speciella LibreOffice problem.

Nackdelen med alla dessa sidor är att de är på engelska och man måste därför formulera sina problem på engelska och det är inte lätt att hitta rätt facktermer. Jag tror att ett svenskt forum för OOo/LibO vore ett stort steg framåt och skulle sprida programmen till nya användare.

aug 032011
 

Flattr this!

Det är allmänt känt att OpenOffice och LibreOffice har urusel integration i skrivbordsmiljön KDE i Linux. Jag har nämnt det flera gånger på bloggen. Om man arbetar mycket i LibO/OOo kan detta ensamt göra att man håller sig borta från KDE.

Knappar och inställningar är svåra att läsa och ser bedrövliga ut.

 

Dialogrutor kan se hemska ut i KDE. Tillägget ParaDTP är oanvändbart.

 

Använder man ett mörkt skrivbordstema för KDE blir LibO/OOo oanvändbart.

Häromdagen ledsnade jag på KDE-integrationen då verktygstips i LibO i KDE:s standardtema har den något udda färgkombinationen svart text på svart botten.

En designmässig fullträff! Svart text på svart botten (egentligen mörkgrön som en läsare påpekat) i verktygstips gör att dokument ser ut som om de var fulla av svarta censurremsor (kanske lika bra det...)

 

Verktygstips inkluderar den mesta information man får i pop-up rutor då man drar muspekaren över objekt. Att jag inte märkt detta tidigare kan bero på att jag lagt in KDE 4.7 och det kan vara där någon lyckats åstadkomma den designmässiga fullträffen.

Allt som allt är LibO/OOo nästan hopplöst att få att se snyggt ut i KDE. Ibland är det en bragd att bara få programmet att fungera. Detta är en konsekvens av att LibO/OOo finns för så många operativsystem och skrivbordsmiljöer. Utseende och anpassning är en kompromiss och passar inte 100% någonstans. Det passar allra sämst i KDE,

Jag använder LibO i Kubuntu och dessa tips gäller främst där. LibO kan vara annorlunda paketerat i andra distributioner. Jag använder ett uppdaterat LibO från denna PPA. Hur du installerar beskriver jag här.

Visst kan man skruva på KDE och hitta ett färgschema som passar LibO/OOo.

 

För att få verktygstipsen läsbara kan man ändra färgen på något som heter verktygstips bakgrund till något annat än svart i KDE. Som vanligt i KDE är inställningar begravda långt ner: Systeminställningar -> Programutseende -> Färger -> Fliken färger. Att ändra färgen medför att verktygstips i andra program kan se konstiga ut.

 

Det finns dock minst fyra problem:

1. Man kan av någon anledning bara påverka bakgrunden för verktygstipsen, inte den svarta färgen på texten. Denna förblir svart hur man än skruvar på globala inställningar i KDE.

2. Det som därför ser bra ut i LibO kan se hemskt ut i alla andra program.

3. Om man byter tema i KDE får man börja från början och experimentera fram en kombination som passar hyfsat både i LibO/OOo och alla andra program.

4. Även om man kan få rätt på färgerna för verktygstipsen fortsätter det mesta annat i LibO att se bedrövligt ut.

Det finns dock två enkla lösningar. Båda har för- och nackdelar

Lösning 1 Ta bort KDE-integrationen.

Tar man bort integrationen för KDE kommer LibO att köras i ett grundläge för Linux. Det avviker starkt från hur alla andra program ser ut och uppför sig, men programmet fungerar.

 

Verktygsraderna ser inte alls ut som de brukar, men fungerar och är tydliga

 

Färgkombinationer är tråkiga men syns och dialogrutor går att använda.

 

Nu går ParaDTP att använda!

 

En nackdel är att man bara kan använda LibO:s dialogrutor. De ser annorlunda ut och fungerar sämre än KDE:s.

 

KDE-integrationen gör att LibO uppför sig som andra program när man till exempel ska spara en fil

 

LibO:s dialogrutor är litet bökigare

 

Till och med verktygstipsen fungerar:

 

Gör så här:

Stäng LibO.

Ta bort paketet:

libreoffice-kde

sudo apt-get remove libreoffice-kde

En stor fördel med denna metod är att man kan använda ett mörkt tema i KDE utan att LibO påverkas. Det kommer att se ut på samma sätt oavsett vilket tema man använder eftersom LibO inte längre är integrerat i KDE.

Lösning 2 Använd libreoffice-gtk

Man kan lura LibO så att det tror att det är ett GTK-program (kort förklaring: program gjorda för Gnome som t. ex GIMP). KDE kommer då att använda inställningarna för hur det visar GTK-program som märkligt nog är bättre för LibO än integreringen i KDE.

Gör så här:

Stäng LibO

Ta bort paketet:

libreoffice-kde

sudo apt-get remove libreoffice-kde

Installera paketet:

libreoffice-gtk

sudo apt-get install libreoffice-gtk

LibO ser ut som vanligt, men små detaljer som verktygstips syns nu.

Verktygstipsen har nu vit text på svart botten

 

Dialogrutor är dock lika katastrofala som i KDE-integrationen.

Jag har gett upp om LibO i KDE och använder lösning 1. Hellre ett program som ser konstigt ut och fungerar än ett som ser fult ut och inte fungerar.

maj 292011
 

Flattr this!

Det har gått något halvår sedan The Document Foundation (TDF) bildades och knoppade av OpenOffice.org (OOo) till LibreOffice (LO). Man har fått Oracle att annonsera att man släpper OOo. På ytan kan detta synas vara en framgångssaga; de fria små utvecklarna har vunnit över det stora elaka företaget.

Riktigt så enkelt är det inte. Givetvis behövs det tid för att bygga upp ett projekt och LO kan inte sägas vara ”färdigt”. Det kommer att ske stora förändringar när Oracle bestämt sig för hur de ska släppa OOo. Man kan inte döma LibreOffice, utan peka på vilka problem och faror som finns.

Oracle

SUN och sedermera Oracle betalade tiotals utvecklare för att arbeta med OOo. De var projektets i särklass största bidragsgivare. De utvecklare som arbetade med OOo hade mångårig erfarenhet av koden. Det är oklart vad som kommer att hända med dessa utvecklare och om Oracle kommer att bidra till OOo/LO framöver. Det är mycket resurser och kunskap som kommer att försvinna.

Ett projekt som alla andra?

Det finns framgångsrika program med öppen källkod. Man kan peka på Firefox, GIMP och VLC. Dessa är om inte marknadsledande, fullt respektabla program. TDF vill jämföra sig med Mozilla och håller på att ombilda sig till en stiftelse som ska förvalta LO på samma sätt som Mozilla förvaltar Firefox.

LO är som program många gånger större och har en mer komplicerad och mer föråldrad kodbas än nästan något annat stort öppet källkodsprojekt. Till och med hela Linuxdistributioner som Ubuntu, OpenSuse och LinuxMint är små jämfört med LO. För att driva LO framåt krävs därför rimligen större resurser. Man kan jämföra TDF:s hemsida med Mozillas. TDF:s sida är mager och innehåller en bråkdel av de resurser som finns på Mozillas. Visst, projektet är nytt, men att bara bygga upp en stark hemsida visar på projektets komplexitet.

Struktur

Istället för ett enda stort företag, SUN/Oracle, som kontrollerar utvecklingen har LO flera halvstora företag som Novell, Redhat och Canonical bland intressenterna och där inget har kontroll. Man kan kalla detta ett ”Linuxsätt” att arbeta. Det är ungefär så som Linuxkärnan blir till. Många Linuxprojekt ”lånar” kod från varandra och bidrar därmed till varandras utveckling.

Små och stora utvecklare

Man odlar samtidigt myten om de självständiga hackarna. De självständiga hackarna har dock inte mycket mer att säga till om nu än tidigare, även om de lyfts fram och glorifieras.

Tidigare bidrog SUN/Oracle med stommen för OOo och nästan alla tunga funktioner. De halvstora företagen bidrog med förbättringar ovanpå det som till exempel multimediafunktion i Linux och diverse exportfilter. En del bidrog man med till OOo, annat gjorde man tillgängligt i Go-oo.

Ovanpå detta bidrog självständiga hackare med små extra finesser, många bidrag är de tillägg som finns till OOo/LO. Med all respekt och stor tacksamhet för andras insatser, i LO har de självständiga hackare mestadels tvättat kod och tillfört diverse små, men knappast avgörande funktioner. Utan de självständiga hackarna skulle LO vara litet större att ladda ner och sakna några små finesser, men vara fullt funktionellt.

På det sätt som LO är strukturerat kan man alltså förmodligen bygga vidare på och finslipa befintlig funktionalitet. Frågan är dock om man kommer att mäkta med att införa helt nya eller kraftigt förbättrade funktioner.

Ekonomi

Hur kommer man att ersätta den grund som SUN/Oracle bidragit med, i form av ett ganska stort antal avlönade utvecklare? Att LO lyckades samla in 100.000€ för att kunna ombilda sig till en stiftelse och som startkapital är beundransvärt, men räcker inte långt för att avlöna utvecklare. Man behöver få en eller flera större aktörer att avlöna utvecklare.

Kvalitet

Man har infört ett någorlunda fast släppschema för LO där en ny version släpps runt ett visst datum istället för som i OOo, då Oracles utvecklare tyckte att det var dags. De nya versionerna kommer att hålla betakvalitet och man uppmanar användare att vänta till buggfixversion 3.4.1 eller ännu hellre 3.4.2.

Jag tror att modellen med en aktör som kontrollerar programkod är bättre än en organisation där ingen har slutligt ansvar, åtminstone för större projekt som LO. Kontorsprogram skiljer sig från många andra program eftersom buggar kan få enorma konsekvenser. Jämför mellan att dokument som man arbetat på i flera månader inte går att använda, med att VLC inte kan spela upp en film eller att Firefox kraschar på en webbsida. I betaversioner av kontorsprogram kan man förlora oersättlig data.

Kanske har LO rätt i att det är att utvecklingsmodellen har visat sig vara lyckat i många öppenkällkodsprojekt. Dessa är alla mindre än LO och många av de större projekten, som till exempel Linuxdistributioner, har företag bakom sig som enväldigt avgör hur och när man vill släppa sin produkt.

Frågan är dock om modellen är så lyckad. Jag skrev häromsistens om hur svajig senaste versionen av Ubuntu är. Ubuntu är extremt vad det gäller att släppa nya versioner som man vet innehåller  buggar på utsatt tid. Svajigheten har gjort att jag övergett Ubuntu. Utvecklingsmodellen har i mitt fall inte varit framgångsrik.

Jag är inte imponerad av stabilitet och kvalitet i LO och jag är övertygad om att man måste tänka om.

LO för Linux?

De flesta av de företag som stöttar LO som Novell, Redhat och Canonical har sin bas i Linux. Det ligger i deras intresse att det finns en förstklassig kontorssvit i Linux. Man kommer att anpassa släppen av LO till de stora Linuxdistributionernas släppcykler på runt ett halvår, vår och höst.

Man kan fråga sig hur stort intresse dessa företag har av att utveckla LO för MAC och Windows. Man ska komma ihåg att ofria operativsystem står för över 90% av alla nedladdningar av OOo. Risken är att man tappar den breda användarbasen i Windows om nyheterna i LO består av: ”bättre integrering i GTK” och ”integrering i Ubuntus globalmeny” som i version 3.4. Dessa förbättringar är givetvis välkomna för dem som använder Linux, men meningslösa för över 90% av användarna.

Linuxanda

Det märks att många av LO:s utvecklare har sin bakgrund i Linuxvärlden. På LO:s hemsida och i mailinglistor betonar man att LO ska drivas som en meritokrati. Detta är ett älsklingsord bland Linuxnördar. Det betyder att de som bidrar till projekt är de som bestämmer. Det är också en synonym till att buffla, armbåga och trycka till varandra. Så går det tyvärr till på många Linuxhemsidor och forum som menar att man är meritokratiskt styrda.

Jag tror att denna attityd är en starkt bidragande orsak till att Linux inte slår igenom på skrivbordet. Icke-nördar är inte intresserade av att hunsas i meritokratier, utan vill ha en fungerande produkt och en vettig support.  Man kan undra hur länge folk kommer att använda LO om de får det klassiska Linuxsvaret: RTFM! då de frågar om hur man numrerar sidor.

Linuxandan är en belastning för projekt större än en entusiastkrets.

Svagt användarstöd

LO har motsatt sig att starta ett forum eller att samarbeta med OOo:s engelskspråkiga forum. Man menar att e-postlistor (modell 1990) är bättre. E-postlistor är vanliga i Linuxvärlden där projekt är små och användarna av specialprogram bara är något fler än utvecklarna. Då fungerar e-postlistor bra och man får nära kontakt mellan utvecklare och användare.

E-postlistor passar definitivt inte skolbarn, pensionärer och datorovana som ställer basala frågor. Eftersom OOo/LO är gratis är en stor del av användarna hemanvändare och personer som inte använder datorer så ofta och därför inte vill betala för dyra program. Därför är många användare datorovana.

Canonical har som målsättning att 200 miljoner ska använda Ubuntu inom några år. Det innebär upp mot 200 miljoner LO-användare som söker support på LO:s e-postlista. Om inte förr kommer mailboxen att explodera då.

Dålig support gör att man skrämmer bort företagskunder och offentlig sektor som skulle kunna bidra ekonomiskt till LO.

Allt som allt får man intrycket av att LO mer är till för utvecklare med Linuxbakgrund än för användare.

Framtiden

Detta är en del av de problem jag noterat då jag försökt fördjupa mig i hur TDF och LO är uppbyggt. Jag vill poängtera att projektet absolut inte är dödfött och förmodligen var en avknoppning och vägen bort från Oracle oundviklig. Även om LibreOffice är ett spännande projekt finns det all anledning att vara orolig.

Huvudanledningen för oro är att LO är det enda realistiska fria kontorspaketet:

  • OOo kommer sannolikt att avvecklas.
  • KOffice har (i god Linuxanda) spruckit i två grenar där den ena består av en enda utvecklare och den andra grenen har en bra bit kvar innan man kan lansera. Kanske ska man avskriva KOffice som under många år varit lovande, men aldrig levererat?
  • AbiWord och Gnumeric är bra program, men saknar tunga funktioner i OOo/LO.

De problem som LO måste lösa kan sammanfattas med:

  • Att man behöver en stadig och stor inkomstkälla.
  • Att man behöver stärka sitt varumärke, sin webbplats och sin produkt.
  • Att man behöver förändra sin syn på användare och support.

Vi får se hur TDF och LO lyckas lösa problemen.

feb 062011
 

Flattr this!

I LibreOffice får man i Windows en hel drös tillägg installerade från start. De flesta är ordlistor för olika språk. Visst kan det vara bra att ha extra ordlistor, men de flesta av oss kommer nog aldrig att skriva något på tjeckiska, estländska eller portugisiska. Därför hade man lika gärna kunnat vara utan dessa tillägg.

Man får massor av tillägg i LibreOffice från start

Problemet är att de inte går att avinstallera. Det hjälper inte att köra LO som Administratör. Knappen som man tar bort tillägg med i dialogfönstret under Verktyg -> Tillägg saknas helt enkelt. Det beror på att LO ändrat hur tillägg hanteras. Att det inte går att ta bort Tillägg är en av många buggar i LO. De extra tilläggen är kanske inte i vägen, men de tar plats och gör listen på tillägg oöverskådlig.

Det går dock att ta bort de förinstallerade tillägg manuellt. Se först till att LO är avstängt, inklusive eventuell snabbstart.

I Windows 7 64-bitars ligger tilläggen i: C:\Program(x86)\LibreOffice3\share\extensions.

I Windows 7 32-bitars och Windows XP är sökvägen densamma: C:\Program\LibreOffice3\share\extensions
Där ligger alla förinstallerade tillägg i egna mappar.

Här ligger all förinstallerade tillägg i varsin mapp. Var försiktig och ta inte bort mappar för tillägg du behöver!

Flytta mapparna för de tillägg du inte vill ha någon annanstans eller radera dem om du är säker på att du inte vill ha tilläggen. Det går att lägga tillbaka mappar om du ångrar dig.

Beroende på hur du installerat Windows kan du behöva administratörsrättigheter för att flytta saker från mappen program.

När du sedan startar LO finns de tillägg du tog bort inte längre i listan över tillägg. Beroende på hur du installerat Windows går inte LO igång första gången du startar det. Då tas bara tilläggen bort. Starta LO en gång till så ska det hosta igång.

Nu har jag bara de ordlistor jag behöver och mina egna tillägg kvar!

Det är sådana här buggar som gör att jag avvaktar med att helt gå över till LibreOffice. Det behövs säkert en eller ett par buggfixversioner innan LO känns helt färdigt. Sedan måste jag säga att jag är imponerad av LibreOffices första version. Utvecklarna har verkligen gjort ett bra arbete!

jan 202011
 

Flattr this!

OpenOffice och avknoppningen LibreOffice är avancerade program med massor med funktioner. De är inte alltid intuitiva eller enkla att arbeta i.

En bra investering är att läsa manualer. Man får massor med tips och idéer om hur man kan förbättra sina dokument och hitta listiga lösningar.

Manualerna finns för gratis nedladdning. Eftersom OOo och LO skiljer sig åt i detaljer finns det olika uppsättningar. Nu har en rykande färsk introduktion och en manual för Writer släppts för OOo 3.3/LO. De går att ladda ner som PDF-filer. De är uppdelade på kapitel, men en sammanhållen version kommer att släppas. Man kan notera att manualen kommer ut innan programmen släppts i slutversion!

En nackdel är att dokumentationen är på engelska.

Manualerna för OOo kan man ladda ner här.

Writermanualen för LO laddar man ner här.

Det går även att köpa manualerna som böcker för en rimlig slant.

Manualen för OOo Writer kan man beställa här.

Startguiden för OOo kan man beställa här.

Startguiden för LO kan man beställa här.

Det verkar inte som att Writer manualen är färdig.