Påvels blogg

En blogg om fri programvara

Archive for category Linux

Välkommen till datorernas DDR!

Jun 23

Posted by Påvel in Fri programvara, Linux, Windows | 17 Comments

I forna Östtyskland, DDR, kunde man köpa vilken bil som helst, bara det var en Trabant. Restaurangerna serverade all världens delikatesser, så länge det var kålsoppa. Valfriheten var obegränsad, bara man valde det enda alternativet. Kommunismens nackdel är att en styrd ekonomi inte innehåller något sätt att kvalitetskontrollera arbete eller produkter. Du kan sitta och sova på jobbet och lyfta samma lön som om du anstränger dig. Lönen kan i sin tur bara användas för att köpa icke-konkurrensutsatta produkter av tveksam kvalitet. Sådant sporrar inte framåtanda eller innovation.

På samma sätt fungerar en stor del av den svenska datormarknaden. Man kan välja mellan Windows 7, Windows 7 och Windows 7 som operativsystem. Genom att Microsoft har en nästan totalt dominerande ställning och är garanterat att sälja sina system oavsett hur de fungerar, har man slagit av på tempot. Resultatet har blivit att vi konsumenter är tvungna att betala för ett dåligt operativsystem som vi kanske inte ens vill ha då vi köper ny dator.

En bekant till mig köpte nyligen en bärbar HP-Compaqdator av standardmodell på Siba. Jag ställde upp för att fixa till den, installera program och se till så att allt fungerade. Som bekant finns Windows 7 förinstallerat på nya datorer. Min vän ville testa Linux Ubuntu i en dualboot. Arbetet med datorn var mer frustrerande och svårare än jag trodde. Det har fått mig att fundera över varför elektronikkedjor säljer datorer med förinstallerat Windows.

Jag kan förstå argument för att en dator säljs med ett förinstallerat system. Det minskar (förmodligen) piratkopiering. Det innebär (i teorin) att supportbehovet minskar eftersom kunden får en fungerande(?) apparat med sig hem.

Jag har ännu mer förståelse för argumenten mot att man bara kan köpa datorer med förinstallerat system enligt DDR-modellen. Alla vill inte använda Windows. Man kanske redan har en licens och vill inte lägga pengar på en licens man inte behöver. Efter flera dagars arbete med att få ordning på datorn ifrågasätter jag dessutom varför man just valt Windows som förinstallerat system. Windows 7 är dåligt och svårarbetat.

Windows och jag

Jag är ganska fingerfärdig med datorer. Jag kunde en hel del om Windows XP. Därefter köpte jag tyvärr en dator med Windows Vista. Det var rena katastrofen, DDR strax innan muren föll. Det fick mig att överge Windows. Numera använder jag Linux. Jag har en dator med en liten Windows 7 partition. Den startas kanske en gång var fjortonde dag för spel. Ska man spela spel är Windows överlägset Linux. För allt annat använder jag Linux.

Jag har tappat en del kunskaper om Windows. Det gör att jag är bättre än en ren nybörjare, men långt ifrån en Windowsspecialist. Att en dator med förinstallerat system ska vara enkel att få igång passar mig. Eftersom jag arbetar i andra system än Windows gör att jag har sett andra lösningar och kan värdera olika hur pass bra de fungerar. Så här gick datorfixandet:

Att fixa en dator…

Första starten. Allt gick bra. Uppdateringar/omstart/uppdateringar/omstart/uppdateringar osv i gammal god Windowstradition, inget nytt sedan XP. Jag passade på att bränna ut Recoveryskivor. Därefter började jag installera min väns program. Installation/omstart/installation/omstart osv i gammal god Windowstradition.

Plötsligt började saker gå fel, riktigt fel. Varje gång jag startade om Förbereddes skrivbordet. Då datorn tuggat igång hade en ny användarmapp skapats. Detta har jag aldrig varit med om. Aha! Tänkte jag. Lika bra att avsluta och testa Recoveryfunktionen. Det kan ändå vara bra att göra så att den fungerar.

Sagt och gjort. Efter två timmar var det åter dags för uppdateringar/omstart/uppdateringar/omstart/installation/omstart/installation/omstart osv i gammal god Windowstradition.

En halv dag senare var Windows fixat. Nu var det dags att fixa dualbooten med Ubuntu. Installationen vägrade att hosta igång. Jag kollade hårddisken. Stort problem. Hårddisken på 500GB hade 4 primära partitioner. System (Win 7 boot), Windows 7 (C:), Recoverypartition (den jag nyss använt), samt HP Tools (innehåller verktyg för BIOS). Med fyra primära partitioner går det inte att skapa en utökad partition med logiska enheter för Ubuntu. Det skulle gå att ta bort Recoverypartitionen. Även med utbrända skivor är det bättre att ha en extra möjlighet om saker går fel. Jag ville inte riskera min väns dator. Därför sökte jag andra lösningar. Dumt…

Jag hittade något i Windows diskverktyg att man kan förvandla disken till en sk dynamisk enhet som kan hålla fler än fyra partitioner. Dumt nog gjorde jag detta. Informationen var kort och undermålig. Allt gick bra tills dess jag skulle börja installera Ubuntu. Linux kan inte läsa dynamiska enheter korrekt.

Nu ville jag ha tillbaka disken till standardenhet. Det går inte att göra i Windows! En ny återställning? Recoveryn på disken död pga att den var en dynamisk enhet. Fick göra den med skivorna.

Två timmar senare var datorn återställd. Som tur var hade disken formaterats och disken var åter en standardenhet. Puh! Nu blev det åter uppdateringar/omstart/uppdateringar/omstart/installation/omstart/installation/omstart osv i gammal god Windowstradition. en halv dag senare var Windows fixat.

Nja, det var ett 64-bitars system. Ett av min väns 32-bitars program gick inte att installera. Det är ett program hon använder för sitt arbete. Frågade artigt på tillverkarens hemsida om hur man gör. Fick svaret att enda lösningen är att uppdatera till en ny 64-bitars licens för x tusen kronor. Så f-n heller! Surfade på diverse mer eller mindre skumma sidor för datorentusiaster för att hitta en lösning. Efter några timmar hittade jag ett hack som fungerade. Hacket är lagligt och tillverkaren måste ha känt till det, ville man bara lura på mig en ny licens och sno mina pengar?

Ubuntu

Efter att ha sovit på saken (berättelsen har hittills utspelat sig under två dagar som i huvudsak tillbringades med den nyinköpta datorn och dess förinstallerade system.) bestämde jag mig för att ge upp vanlig installation och istället köra Wubi, Ubuntu inne i Windows. Inte det bästa, men bättre än inget.

Nu bröt solen fram. Efter tjugo minuter var Ubuntu installerat. Tjugo minuter senare var alla program och uppdateringar installerade. Efter ytterligare tjugo minuter var allt (Compiz, kuben, tillägg i OpenOffice, Plugins i Firefox och Gimp etc) fixat. Sammanlagt en timme och en omstart för att få igång grafikdrivisar och uppdaterad kärna. Jämför med två dagar för att få det förinstallerade Windows 7 att fungera!

Nu kan man jämföra Windows 7 med Ubuntu på datorn. Ubuntu tar 25 sekunder att starta från listan över operativsystem till inloggningsskärm. Efter inknackning av lösenord tar det ytterligare cirka 10 sekunder innan allt är igång. Windows är installerat så att inget lösenord ges. Efter 1 minut 35 sekunder är det grafiska igång. efter ytterligare cirka 30 sekunder går det att börja jobba. Hade villkoren varit lika hade Windows tagit upp mot 2,5 minuter på sig.

Ubuntu installerar man från 1 CD-skiva. Då ingår de viktigaste programmen. Man kan börja jobba direkt medan man installerar mer program i bakgrunden. Recoveryskivorna för Windows 7 behövde 4 DVD-skivor(!). Efter installation finns få program. De som finns är demoversioner samt skräpprogram HP skickar med. Man får mer ut av en Ubuntu CD än 4 Windows DVD skivor.

Användarvänlighet

Är inte Linux för datornördar? Windows är enkelt nog för vanlige Svensson. Nja, så är det inte. Windows 7 har ett uselt gränssnitt. Om man vill göra något med systemet ska man hitta Kontrollpanelen (ett fönster). Kontrollpanelen är gömd i i den överlastade Windowsmenyn (ett fönster) och inget man hittar intuitivt. Där finns flera huvudkategorier och mängder med underkategorier (nya fönster). Etiketterna är skrivna på av datornördar på babyspråk för att få idioter att fatta att de ska ge f-n i att röra något. De är otekniska, svårbegripliga och intetsägande. Man får gissa vad som döljs under valen. Efter att ha öppnat en fem sex fönster kanske man hittar det man letade efter. Annars får man börja om. Varje fönster har max en eller ett par funktioner. Det blir många fönster…

Om man lyckas hitta Kontrollpanelen i Windowsmenyn kommer man hit. Var ändrar man skärmsläckare? Att göra det är inte nördigt utan något som de flesta "vanliga" datoranvändare någon gång vill. Finns inställningarna under Utseende anpassing, Ändra tema eller kanske under Byt skrivbordsbakgrund?

Aha! Här är det. Man måste gå in under Huvudrubriken Anpassning (Som av någon anledning byter namn från Utseende och anpassning från Kontrollpanelen). Därunder hittar man inställningarna för skärmsläckare. Det tog bara ett tiotal felklick för att komma hit.

I val av skärmsläckare frångår Microsoft sin östtyska filosofi. Man har hela 4-5 skärmsläckare att välja bland. För vana Windowsanvändare blir ett sådant överflöd av valmöjligheter lätt förvirrande och borde tas bort.

Ubuntu administreras från tre menyer. Dessa har logiska namn som ”Program” (Program) ”Platser” (Genvägar till diskar, mappar etc). System (allt som har med systemet att göra). Varje post har ett enda fönster. Fönstren har vid behov flikar. Man kan ställa in allt som rör en viss sak i ett enda fönster.

Menysystemet i Ubuntu. Alla Program, genvägar och inställningar är lätt åtkomliga från tre menyer. Inställningarna för skärmsläckaren hittar man på någon sekund

Inställningarna för skärmsläckaren är inte nördiga. Med några enkla grepp har man flera hundra skärmsläckare att välja bland. Jämför detta med de magra möjligheterna i Windows

Ytterligare en sak som talar emot Windows för hemanvändning är att det är osäkert. Man rekommenderas omgående att installera antivirusprogram. Man måste ha brandvägg. Man bör installera ett, helst flera antimalwareprogram. I Linux är risken att få in illasinnad kod nästan obefintlig. Du behöver varken antivirusprogram eller brandvägg vid normal användning.

Slutsatsen är att Windows är ett svårinstallerat (till och med när det är förinstallerat) underpresterande, och riskabelt system. Dessutom är det dyrt. En Windows 7 licens kostar upp mot 1000 kronor, i detta fall cirka 20% av datorns pris. Ubuntu och alla medföljande program är gratis. Windows är olämpligt för hemanvändare.

Att Microsofts produkter inte håller måttet framgår av hur det gått för Microsofts webbläsare Internet Explorer. Efter att med osunda metoder i stort sett dödat konkurrensen och bundlat IE med Windows, hade IE 2003 95% av marknaden för webbläsare. Då slog man i östtysk anda av på tempot. IE blev allt sämre. Den som testar en annan webbläsare inser efter 30 sekunder att alternativen är överlägsna. Numera har IE rasat till en 50%-ig marknadsandel. Även detta är en alldeles för stor andel i förhållande IE:s kvalitet. Har man som konsument möjlighet att göra riktiga val skulle användningen både av Windows och Internet Explorer sjunka som stenar.

Support

Support då? Windows är ju ett så enkelt system som det är lätt att få support på.

Jag ringde HP för att fråga om HP-Tools, partitonering, om hur jag sätter upp en dualboot med Linux, detaljer om hur Recoveryfunktionen fungerar och om jag kunde få köpa en extra uppsättning installationsskivor. Det blev ett surrealistiskt samtal. Jag kopplades mellan två HP-människor. Det enda de var överens om var att jag inte kunde köpa extra installationsskivor. Ingen av dem visste hur deras dator var partitionerad. Den ene ifrågasatte varför man partitionerar en dator på ett så dumt sätt. Jag höll med och sa att det var för att få svar på det jag ringt. Ingen av dem visste vad HP-Tools var. HP-människorna sprang och frågade andra HP-människor i HP-huset om vad HP-Tools var. De återkom med flera fantasifulla förslag som alla var fel.

Linux var ett rött skynke. När jag sa att jag ville installera Linux i dualboot, blev de arga och anklagade mig för att vara datorspecialist (Det är visst ett skällsord i HP-huset…). Deras datorer är inte avsedda för datorspecialister. Jag frågade om de inte vill ha mig som kund och om jag kunde lämna tillbaka datorn. Då lugnade sig HP-människorna något.

Efter en timme ledsnade jag. Jag frågade HP-människorna om de kunde ringa upp mig då de tagit reda på hur deras datorer fungerar. De lovade att höra av sig omgående. Efter några dagar ringde de upp och bekräftade i stort de saker jag själv redan sett. Nästa gång HP söker folk till supporten ska jag söka. Jag har mycket att tillföra (trots att jag inte är datorspecialist)!

Slutsatser

Elektronikkedjorna borde ta konsekvensen av detta. Att tvinga på kunder ett dyrt, underpresterande och krångligt operativsystem i DDR-anda är förkastligt.

Istället borde man göra något av detta:

1. Sluta sälja datorer med förinstallerade system.

2. Om dator med förinstallerat system efterfrågas av kunder, ska man erbjuda datorer med bättre system än Windows. Ubuntu, LinuxMint och OpenSuse är tre exempel på fullgoda Linuxalternativ utvecklade för skrivbordsdatorer. Enkel information om systemen ska finnas i butikerna. Med Linux kommer priset på datorn att sjunka med upp mot 1000 kronor och man får en mer lättarbetad, snabbare och säkrare maskin. Eftersom HP inte kan ge support på Windows, blir supporten på Linux i alla fall inte sämre.

3. Om man säljer en dator med Windows förinstallerat, sluta sälj den med skräpprogram! Windows får plats på en DVD-skiva. Resten är saker som kunden inte efterfrågar och i de flesta fall inte vill ha. Man kan enkelt lägga ut länkar på skrivbordet till demoversioner och gratisprogram så att användaren själv kan välja vad han/hon behöver.

Konkurrensverket och andra myndigheter som säger sig måna om konsumenternas bästa, borde granska det sunda i att man säljer datorer med förinstallerade dåliga och dyra operativsystem. Genom osunda affärsmetoder har en stor del av den svenska datormarknaden hamnat i en östtysk situation med bristande kvalitet som följd. Bara genom att konkurrensutsätta marknaden och upphäva DDR-systemet, kan vi få tillgång till bättre och billigare datorer. Även Microsoft skulle vinna på det. Man skulle åter bli tvungen att börja tänka och utveckla sina produkter, inte bara låsa in användare och sabotera för konkurrenter.

Tags: , ,

Jag ska börja arbeta på Microsoft!

Dec 27

Posted by Påvel in Linux, MS Office, Windows | 3 Comments

Microsoft söker nya medarbetare. De ska ingå i en kampanj för att motverka spridningen av Linux som operativsystem och opensource program, speciellt OpenOffice. Linux och OpenOffice tar allt större marknadsandelar från Microsoft. OpenOffice 3 har till exempel laddats ner mer än 100 miljoner gånger.

Arbetsuppgifterna omfattar: ”The core mission of CSI is to win share against Linux and OpenOffice.org by designing and driving marketing programs, changing perceptions, engaging with Open Source communities and organizations, and drive internal readiness on how to compete with Commercial Linux and participate with Open Source Communities.”

Jag tycker jag är en lämplig kandidat och ska skicka in en ansökan. Min blogg är min tyngsta merit.

Då jag blivit anställd kommer jag att genomföra förändringar så att Microsoft återfår allt man förlorat och mer därtill:

1. Öppna källkoden för MS Office.

2. Nästa version av Windows ska vara gratis och ha öppen källkod.

3. Göra MS Office tillgängligt för gratis nedladdning.

4. Porta MS Office till Linux, Solaris och andra operativsystem.

5. Sluta använda proprietära och låsta filformat som OOXML. MS Office ska gå över till ODF.

Tags: , ,

För mörka eller ljusa teman för OpenOffice i Ubuntu

Dec 9

Posted by Påvel in Inställningar, Linux, Ubuntu | No Comments

OpenOffice anpassar sig i Ubuntu efter det tema man använder. Om man använder ett väldigt mörkt tema blir OpenOffice oanvändbart. Verktygsrader grötar ihop och arbetsytan antar färg efter temat. Det är definitivt inte WYSIWYG.

Temat Digital Dark går inte så bra ihop med OpenOffice Writer. Det är ännu värre i Calc...

Temat Digital Dark går inte så bra ihop med OpenOffice Writer. Det är ännu värre i Calc...

Om man använder ett ljust tema blir markeringar nästan osynliga. Det beror på att man gjorde om markeringsfärgen i OpenOffice 3.1. Nu följer den temat. På en bärbar dator i starkt ljus är det nästan omöjligt att se markeringar i ljusa teman.

Ett ljust tema gör markeringar svåra att se

Ett ljust tema gör markeringar svåra att se

Om man använder OpenOffice som huvudsakligt arbetsredskap är man i praktiken hänvisad till medelmörka teman. Man kan manuellt ändra färger globalt eller i OpenOffice. Om man gör det globalt blir det lättare att arbeta i OpenOffice, men temats estetik bryts. Om man ändrar i OpenOffice blir det avigt att byta tema. Programmet rår inte på alla inställningar.

Det finns många mer eller mindre avancerade lösningar på Nätet som kan råda bot på detta dilemma. En del lösningar är avancerade skript. Andra fungerar mer eller mindre bra. En del lösningar leder till att man får problem med OpenOffice.

Jag har hittat en lösning som både är enkel och som går att återställa om man vill byta tema eller använda det valda temats färger. Det går ut på att man ställer in ett fungerande tema som standard i OpenOffice programmoduler. Globala inställningar påverkas inte. Det tema jag valt är Ubuntu 9.10:s standardtema Human, ett mellanbrunt tema. Guiden är testad i Ubuntu 9.10. Den bör fungera i äldre versioner av Ubuntu och med mindre förändringar även i andra Linuxdistributioner.

Gör så här:

1. Öppna en terminal och ge detta kommando:

GTK2_RC_FILES=”/usr/share/themes/Human/gtk-2.0/gtkrc” ooffice -writer

Stäng terminalen

2. Writer hoppar nog igång med kommandot. Stäng Writer helt, inklusive eventuell snabbstart i panelen.

3. Högerklicka på Ubuntukringlan högst upp till vänster. Välj Redigera menyer. Du får upp detta fönster:

Så här ser programmenyn ut i min dator!

Så här ser Huvudmenyn ut i min dator!

Välj Kontor i vänsterkolumnen. OpenOffice.org ordbehandlare i mittkolumnen. Klicka på egenskaper i högerkolumnen. En dialogruta öppnas:

Egenskaper för Openoffice Writer

Egenskaper för Openoffice Writer

Texten på radeen kommando kopierar du lämpligen till ett dokument som du sparar på säkert ställe. Denna kod gör att du kan återställa de ändringar du gör i guiden. Jag skriver ut den här så att du kan kopiera in den om du skulle missa att spara den själv:

ooffice -writer %F

Därefter skriver du in denna rad i fältet komamndo istället (kopiera och klistra in så att det blir rätt):

bash -c ”GTK2_RC_FILES=”/usr/share/themes/Human/gtk-2.0/gtkrc” ooffice -writer %F”

Kopiera och klistra in textraden i det makrerade fältet

Kopiera och klistra in textraden i det markerade fältet

4. Därefter stänger du ner alla fönster. Öppna Writer igen. Om allt fungerat som det ska använder Writer nu Human temats fägsättning oavsett vilket tema du väljer att använda globalt.

Markeringar är lättare att se i Humantemat

Markeringar är lättare att se i Humantemat

Du kan byta tema och Writer behåller Humantemat. Om du inte vill ha separat tema för Writer klistrar du in den gamla raden under punkt 3 i kommandorutan, så anpassar sig Writer efter dina globala inställningar.Du kan när som helst klistra in den nya raden i kommando för att få Writer att bli Human igen.

Du kan använda guiden för att ändra inställningarna i de andra programmodulerna, Calc, Impress, Draw och Base. Byt programnamnet i de båda kommandoraderna och välj rätt programmodul på Huvudmenyn.

Du kan också välja ett annat tema än Human. Byt ut Human i textraderna mot namnet på dit favorittema.

På detta sätt kan man använda vilket tema man vill och fortfarande ha ett fullt fungerande OpenOffice i Ubuntu!

Till alla som använder Windows och blir avundssjuka över hur färgglatt OpenOffice är i Linux ger jag rådet att testa Ubuntu, det är inte lika farligt som det låter!

Tags: , ,

Ubuntu.se startar supportforum för OpenOffice

Nov 28

Posted by Påvel in Linux, OpenOffice, Ubuntu, Windows | No Comments

Ubuntu.se är en svensk supportsida för operativsystemet Ubuntu Linux. Där driver man bland annat ett stort supportforum. Nu har man startat ett underforum för OpenOffice. Vad jag vet är detta det första svenskspråkiga supportforumet speciellt för OpenOffice.

Det fina med OpenOffice är att det fungerar i stort sett likadant i alla operativsystem. Därför kan du söka hjälp där, även om du kör ett annat operativsystem än Ubuntu.

Jag är själv engagerad i Ubuntu.se och tittar då och då in för att se om jag kan hjälpa till. En idé jag diskuterat med ledningen för Ubuntu.se, är att lägga en del av mina guider och annat material från min blogg där.

Om du använder OpenOffice och stöter på problem så sök hjälp på Ubuntu.se:s supportforum så får du hjälp av duktiga användare som har använt OpenOffice i flera år. Vem vet, vi kanske träffas där!

Tags: , , ,

Att välja pdf-läsare

Nov 15

Posted by Påvel in Internet, Linux, Windows, pdf | 4 Comments

Många tror att pdf är ett universellt format som alla kan använda.

Det är en sanning med modifikation. Det finns många varianter av pdf-formatet. En del är proprietära. Andra är ISO-standarder. En tredje grupp är öppna. För många är pdf liktydigt med Adobe Reader. Adobe är ett av de företag som utvecklar proprietära varianter av pdf-formatet som bara stöds fullt ut av deras egna program.

På grund av de många varianterna och proprietära inslag, blir det allt oftare problem med pdf-filer. Detta märks i användarfora där det allt oftare diskuteras svårigheter att spara eller öppna pdf-filer. Ett bra universellt format har försvagats.

Ett sätt att motverka detta är att i första hand välja pdf-läsare och verktyg med öppen källkod som använder öppna standarder. Dokumentationen är öppen och det finns inga hemliga delar av pdf-formatet som bara vissa program klarar av att hantera.

En bra sida för att se vilka öppna pdf-läsare det finns för det operativsystem man använder är pdfreaders.org. Man får automatiskt upp en lista på de öppna läsare som finns att tillgå. Man vill även sprida information om och öka användningen av öppna pdf-läsare. Det finns mycket intressant att läsa om pdf-formatet på sidan!

Tags: , , ,

Windows 7 Microsofts bästa någonsin!

Nov 12

Posted by Påvel in Linux, Ubuntu, Windows | 2 Comments

För att få lov att köpa en ny dator på Elgiganten i somras var jag tvungen att betala Microsoftskatt, en OEM-licens för Windows Vista. Med detta följde erbjudandet att för en modest summa på 156.7200 (sic!) kronor få uppgradera till Windows 7. Eftersom jag trodde att jag har behov att ha Windows på en dator nappade jag på erbjudandet. 156.7200 kronor är trots allt billigt för att slippa straffexercisen i Vista!

Nu har jag fått Windows 7. Jag instämmer med vad mängder av datorskribenter skrivit. Windows 7 är ett Vista som fungerar. Det är Microsofts bästa operativsystem någonsin!

Jag vill också dela med mig av några tankar jag fått då jag installerat och kört Windows 7.

Många har skrivit om den fantastiska installationsupplevelsen i Windows 7. Jag förstår inte varför. Det tog lika lång tid som vanligt att få igång en dator i Windows, 1-2 dagars arbete med skivor, nedladdningar, lösenord, installationskoder och omstarter. Jag menar en färdig dator med program. Att jag slapp tycka ENTER några gånger då systemet installerades gör varken till eller ifrån. Själva systeminstallationen tar ungefär lika lång tid som vanligt. Windows 7 sparade dumt nog alla program från Vista. Eftersom de inte fungerar efter uppgraderingen är funktionen feltänkt. De måste rensas manuellt efter uppgradering och installeras på nytt. Allt sammantaget är installationsupplevelsen sämre än i äldre Windowsversioner.

Automatisk uppdatering av drivrutiner fungerade inte. förmodligen för att jag betalat för litet Microsoftskatt, bara en OEM-licens. Jag fick hämta hem allt från PackardBells hemsida efter att ha fipplat med 20-siffriga koder. Drivrutiner till skrivare, scanner med mera fick jag också trixa med själv. De är säkert för gamla. Det är nog en uppmaning från Microsoft att det är dags att köpa nytt. Antivirus, brandvägg och antispywareprogram är ett måste. Det tog flera timmar och mängder med omstarter för att få det basala på plats.

Windows har ambitionen att vara Det Enda Operativsystemet. Därför kvaddades startalternativen för Ubuntu, det Linuxsystem jag använder på datorn. Jag lyckades inte återskapa Ubuntus starthanterare. Det blev att installera om Ubuntu. Det tog ungefär en timme för att få ett system med alla program, spel och filer på plats. Efter en(!) omstart hade jag alla drivrutiner och uppdateringar. Det är vad jag kallar installationsupplevelse!

Win 7 är snabbare och bättre än Vista, men knappast rappare än XP. Ibland ställer sig Windows 7 och tuggar precis som Vista. Jag undrar hur pass stor skillnaden egentligen är mellan dem. Problemen finns kvar men är mindre. Windows 7 är fortfarande segt. Windows 7 ligger på alla sätt efter Ubuntu. När jag kör OpenOffice, Gimp, Inkscape, Firefox, Opera, Thunderbird och AbiWord fungerar de nästan lika bra som i Ubuntu, men långsammare.

Då jag köpte datorn följde det med gratisprogram som Photoshop Elements och Microsoft Works. Programmen försvann vid uppgraderingen. Varför ska jag betala för program jag inte får lov att använda om jag uppgraderar operativsystem, genom samma firma som tillverkat datorn? Jag vet inte vem jag ska skylla på, Microsoft, PackardBell eller Elgiganten. Med alla licenser och avtal man klickar igenom för att få lov att använda en Windowsdator, är det märkligt att man inte ens vet vem man ska vända sig till. Kundens rättigheter kommer alltid i andra hand. Tänk om jag hade varit dum nog att använda Microsoft Works. Det har ett helt eget filformat. Då hade jag nu inte kunnat öppna en enda fil!

En bra detalj är att man kan ta bort Internet Explorer! Varför Microsoft alls skickar med möget är en gåta. Ta bort är rätta ordet. Man kryssar i en ruta så att ikonen inte visas. Explorer går inte att avinstallera. Kryssad eller okryssad, det krävs lika stort utrymme på hårddisken. Tack för det Microsoft!

Egentliga nyheter får man leta efter. Det finns inget nytänkande för hur man gör saker snabbare och bättre. Det är sorgligt när man blåst upp en docka som en enastående nyhet. Det Microsoft gjort är att implementera andras lösningar. Man har knaprat ifatt litet av försprånget till Mac och Linux. När datorskribenter mellan raderna antyder hur litet nytänkande det finns i Windows 7, kommer den bästa kommentaren: ”Det är bra att Windows är sig likt, då känner folk igen sig!” Med sådan logik kan man fråga sig varför man alls ska uppgradera. Jag jobbar inte snabbare i Windows 7 än vad jag gjorde i Windows XP och förmodligen inte heller i Windows 95. När jag gick över från Windows till Ubuntu upplevde jag ett lyft i effektivitet. När jag växlar från Ubuntu till Windows 7 dras tempot ner.

I rättvisans namn ska sägas att under de första månaderna med Linux hade jag stora problem. Det finns en tröskel för Linux. När man har kommit över den förstår man sin dator och vad som händer under skalet. Numera har jag mycket sällan problem. Det är en befrielse jämfört med Windows. Hade jag haft så mycket strul med en Linuxdistribution, som jag har haft med installation och inkörning med Windows 7, hade jag slängt ut den. Varför skriver så få datorskribenter om det orimliga att lägga ner 1-2 arbetsdagar för att få en fungerande dator, när det finns system som gör samma sak på under timmen?

Det Windowsbehov jag har är att få igång min scanner. Den fungerar inte i Linux. Det sköter jag i Linux via en virtualbox med Windows XP. Det enda jag egentligen använder ”riktiga” Windows till, är spel. Linux är klart sämre på detta. Det blir några timmars spel i Windows per vecka. Det är då som att gå in i ett kuriosakabinett. Jag måste uppdatera antivirusprogram. Jag får diverse varningar. Uppdateringar laddas ner hipp som happ och omstarter beordras i tid och otid. Min favorit är UAC som plongar och blinkar men inte gör någon som helst nytta. En skoj gimmick!

Ännu en gång har en Microsoftprodukt höjts till skyarna. Som vanligt den bästa någonsin. Ännu en gång har jag blivit besviken. Var Microsoftskatten på 156.7200 ännu en onödig pålaga?

Kejsaren är naken!

Tags: , ,

Göra ljudböcker i Ubuntu

Nov 10

Posted by Påvel in Linux, Ljud, Ubuntu | No Comments

Att förvandla text till ljudfiler är mycket användbart. Man kan lyssna på dem på en ljudanläggning eller bärbar MP3-spelare. Ljudböcker säljer som smort. Man kan med enkla medel förvandla OpenOffice till basen för enklare ljudboksproduktion. Så länge man kan få in det man vill ha uppspelat som text i Writer går det att förvandla till ljud. Man kan till exempel klistra in text från pdf-filer eller Internet i Writer. Textfiler konverteras till MP3-filer.

Guiden fungerar bara i Ubuntu och med lämpliga anpassningar i andra Linuxsystem. Den bygger på att du har gjort alla stegen i den här guiden. Då har du ställt in OpenOffice för att läsa texter högt. Du har Read Text, eSpeak, mbrola och aplay installerade. Du har hämtat hem och installerat åtminstone en förbättrad svensk röst.

Inspiration och stor hjälp för att skriva guiden har jag haft av informationen på Read Texts hemsida, särskilt kommentarerna.

(OBS! Jag råder den som läser denna text via feeds på ubuntu-se eller ubuntu.se att gå till bloggen för att kopiera och klistra in skript och kommandon. WordPress har begränsningar vad det gäller redigeringsmöjligheter som gör det svårt nog att publicera ett skript för en ny bloggare som jag. Jag har noterat att komplicerade textrader ibland förs över fel via feeds. Jag ser till så att skriptet på bloggen går att använda. Jag kan inte påverka feeds.)

Gör så här:

1. Först måste ytterligare ett paket installeras. I terminal: sudo apt-get install lame

2. Öppna Textredigeraren Gedit. Klistra in följande rader i ett nytt dokument:

#!/bin/sh
# Läser upp eller skapar en MP3 fil från innehållet i en textfil.
if [ $# = 1 ]; then
# Läs högt nu
espeak -v mb-sw1 -f $1 | mbrola -e /usr/share/mbrola/voices/sw1 – - | aplay -r16000 -fS16
else
# Spara dokument temporärt som wave fil, konvertera till mp3, radera wave filen
espeak -v mb-sw1 -f $1 | mbrola -e /usr/share/mbrola/voices/sw1 – $HOME/.temp-44044o03.wav
lame $HOME/.temp-44044o03.wav $2
rm $HOME/.temp-44044o03.wav
totem $2
fi

Om inte guiden fungerar är det förmodligen fel på överföringen av skriptet som spökar. Så här ska det se ut i Gedit.

Så här ska skriptet se ut i Gedit

Så här ska skriptet se ut i Gedit

Spara dokumentet. Kalla det swedish_recorder.sh. Spara det i ~/.gnome2/nautilus-scripts (I den gömda mappen .gnome2 i din Hemmapp). Stäng Gedit.

3. Nu måste du göra skriptet körbart. Öppna en terminal och kör följande kommando:

chmod a+rx ~/.gnome2/nautilus-scripts/swedish_recorder.sh

Stäng terminalen.

4. Öppna Writer och en textfil. Välj ett stycke. Klicka på Read Texts knapp i verktygsraden. Välj Read selection with external program.

Bläddra fram skriptet i ~/.gnome2/nautilus-scripts/swedish_recorder.sh eller klistra in:

/home/nn/.gnome2/nautilus-scripts/swedish_recorder.sh

Byt nn mot ditt användarnamn. I mitt fall pavel som på bilden.

Om du bara vill läsa upp texten skriv (TMP) i det nedre textfältet.

Inställningar för att läsa upp text

Inställningar för att läsa upp text

Om du vill skapa en MP3 fil klistra in eller skriv detta i det nedre textfältet:

(TMP) (HOME)ooo_espeak_(NOW).mp3

Inställningar för att konvertera text till MP3

Inställningar för att konvertera text till MP3

Klicka på OK.

Totem öppnas och läser upp texten. Då detta är klart har du en MP3-fil med texten i din hemmapp. Filen är märkt med datum och klockslag men går att döpa om.

Om du har installerat kvinnorösten, sw2, byter du sw1 till sw2 på alla ställen i skriptet. Om du vill höra texter på andra språk bör du installera mbrola röster för dessa och göra de justeringar som krävs.

OpenOffice kan hantera maximalt drygt 65000 tecken i ett stycke. Har du längre texter än så du vill förvandla till MP3-filer får du dela upp dokument i mindre delar och spara som separata filer. I efterhand kan du göra en spellista i din MP3-spelare genom att på lämpligt sätt döpa om filerna.

Tags: , , , ,

Hur man får OpenOffice att tala

Nov 9

Posted by Påvel in Linux, Ljud, Ubuntu | Comments off

Ibland har jag som författare stor hjälp av att få det jag skrivit uppläst. Det är ett sätt att korrekturläsa. Likaså har synskadade enorm nytta av att få texter upplästa. Då kan det dock finnas systemövergripande lösningar som är bättre än denna guide. Att hyra in någon som läser högt är dyrt. Räddaren är OpenOffice som kan bli en riktigt bra högläsare.

Förutom den stora nyttan av att få text uppläst är nördfaktorn med en talande dator enorm. Som forskare har jag äntligen hittat någon som aldrig ledsnar på att samtala om mina teorier, som vet vad jag vet och som alltid håller med! Jag tror att de flesta kan komma på mer eller mindre seriösa användningsområden för en talande dator.

Guiden för hur man förvandlar OpenOffice till högläsare är för Ubuntu Linux version 9.10 Karmic Koala. Den bör även fungera för äldre Ubuntuversioner och Linuxdistributioner byggda på Ubuntu. För andra operativsystem hittar man vägledning på tillägget Read Texts hemsida. Den är min viktigaste källa för guiden. Att få OpenOffice att läsa upp text är ganska enkelt. Att det sker med svensk intonation är litet besvärligare. Svenska är ett litet språk och de flesta standardinställningar är för engelska.

Jag vill poängtera att guiden är något experimentell. Program och tillägg är under aktiv utveckling. Det kan hända att saker inte fungerar som de ska. Ens dators ljudsystem spelar också in.

Guiden är tvådelad. Punkt 1-3 gör att OpenOffice talar svenska med en burkig datorröst. Detta åstadkommer man snabbt och enkelt. I punkt 4-9 går jag igenom hur man gör för att installera en bättre svensk röst. Det är litet mer avancerat. Efteråt talar OpenOffice hyfsat bra svenska!

  • Steg 1 för alla som vill att OpenOffice ska tala

1. Öppna OpenOffice Writer. Ladda hem och installera tillägget Read Text. Stäng därefter OpenOffice helt, inklusive snabbstart. Passa på att läs igenom vad som står på Read Texts sida. Informationen med hänvisningar ger många ledtrådar om man vill experimentera med tal i OpenOffice.

Tillägget Read Text förvandlar ens dator och OpenOffice till en högläsare

Tillägget Read Text förvandlar OpenOffice till en högläsare

2. För att få texter upplästa använder man programmen Festival eller eSpeak. Båda finns i Ubuntus förråd. I guiden använder jag eSpeak. Fördelen är att man får uppläsning med svensk intonation direkt. I Festival finns inte svenska från start. Med utländska röster blir det problem med åäö och siffror. Med litet arbete går det att få Festival att tala svenska lika bra som eSpeak. Hur man gör står på Read Texts hemsida. eSpeak är installerat från start i Ubuntu 9.10 (och förmodligen också i äldre versioner). I annat fall skriv: sudo apt-get install espeak i terminalen och installera paketet.

3. Öppna OpenOffice Writer. Öppna ett dokument med text du vill ha uppläst. Nu ska du ha en ny liten verktygsrad för Read Text (I annat fall gå in på Verktyg – Tillägg(längst ner) och välj Read Selection).

Så här ser Read Texts lilla verktygsrad ut, en enda knapp

Så här ser Read Texts lilla verktygsrad ut. Den har en enda knapp

Markera ett stycke text du vill ha uppläst. Klicka på knappen i Read Texts verktygsrad. En dialogruta öppnas. Bocka för Read the selection with an external program. I rutan ska det stå /usr/bin/espeak. I det nedre textfältet skriver du in:

-v swedish -f (TMP)

Om allt fungerar ska kommer nu ditt markerade textstycke att läsas upp på klingande datorsvenska!

Grundinställningarna i Read Text ska se ut så här efter steg 1-3 av guiden. Ändringar görs i de rödmarkerade fälten

Grundinställningarna i Read Text ska se ut så här efter steg 1-3 av guiden. Kontrollera vad som står i de rödmarkerade fälten

  • Steg 2 för de som vill att OpenOffice ska få bättre svensk röst

4. Om du inte är nöjd med rösten kan man med litet pyssel få datorn att tala bättre genom att installera bättre svenska röster. Kombinerat med ett skript blir resultatet riktigt bra. Man kan välja mellan en mans- och en kvinnoröst.

5. Installera paketet mbrola: sudo apt-get install mbrola i terminalen. Kontrollera även att du har aplay installerat. Det finns i paketet alsa-utils som ska vara installerat från början i Ubuntu 9.10.

6. Installera debpaketet mbrola-sw1_1.00-1_all.deb (mansröst) och/eller mbrola-sw2_1.0-1_all.deb (kvinnoröst) som du hämtar från någon av speglarna på de länkade sidorna.

De svenska rösterna och röster på andra språk kan hämtas från Mbrolas hemsida. Då får man dock installera dem manuellt.

7. Öppna Textredigeraren gedit. Klistra in dessa rader i ett nytt dokument:

#!/bin/sh
# läser text på svenska.
espeak -v mb-sw1 -f $1 | mbrola -e /usr/share/mbrola/voices/sw1 – - | aplay -r16000 -fS16

(OBS! pga textredigeringen i WordPress kan det bli fel på skriptet. – ska vara vanliga – inte tankestreck eller anföringstecken. Du kan behöva ändra detta manuellt där det är två streck på raken. Det ska inte vara extra mellanrum mellan raderna. Ta bort dessa om det blir så! Skriptet ska se ut som på bilden. Om det inte blir något ljud efter guiden är det troligen något av dessa fel i skriptet som hänt.)

Så här ska skriptet se ut i gedit

Så här ska skriptet se ut i gedit

Spara filen. Kalla den read_in_swedish.sh. Spara den till ~/.gnome2/nautilus-scripts. (Den gömda mappen .gnome2/nautilus-scripts i din Hemmapp)

Om du har installerat kvinnorösten byter du ut sw1 till sw2 på alla ställen i skriptet och sparar om det. Det kan du även göra senare om du vill växla mellan rösterna och har båda installerade. Stäng Gedit. 

8. Öppna en terminal. Ge detta kommando för att göra skriptet körbart:

chmod a+rx ~/.gnome2/nautilus-scripts/read_in_swedish.sh

Stäng därefter terminalen.

9. Öppna OpenOffice Writer och ett dokument du vill ha uppläst. Markera ett textavsnitt. Klicka på knappen i Read Texts verktygsrad. Dialogrutan öppnas. Bocka för Read the selection with an external program. I övre textfältet kopierar du in denna rad:

/home/nn/.gnome2/nautilus-scripts/read_in_swedish.sh

Byt nn mot ditt användarnamn (i mitt fall pavel som på bilden). Du kan även bläddra fram till skriptet i .gnome2 mappen manuellt. I det nedre fältet (Command line options) skriver du: (TMP)

Så här ska inställningarna i Read Text se ut efter steg 9. Byt pavel mot ditt eget användarnamn

Så här ska inställningarna i Read Text se ut efter steg 9. Byt pavel mot ditt eget användarnamn

Klicka på OK. Nu ska OpenOffice tala acceptabel svenska!

Tags: , , ,

Openoffice och Ubuntu 9.10 Karmic Koala

Okt 30

Posted by Påvel in Inställningar, Linux, Tillägg, Ubuntu | No Comments

Nu har Ubuntu 9.10 Karmic Koala släppts i stabil version och jag har uppgraderat mina Ubuntumaskiner. En av årets Julaftnar är över!

Ubuntu 9.10 är här!

Ubuntu 9.10 är här!

Med ett nyinstallerat operativsystem måste OpenOffice fixas till. Dessa tips är skrivna för Ubuntu Linux. OpenOffice är sig likt i alla operativsystem. En del kan därför föras över till andra system. Inlägget innehåller väldigt mycket information. Ta en bit i taget eller plocka det som verkar intressant! Att göra 1. Innan uppgraderingen tar jag backup på min användarmapp: .openoffice i Hemmappen. Om jag behåller den behåller jag alla tillägg, inställningar, ordlistor med mera som det tagit år att bygga upp. Backupen åker direkt in i den nya Hemmappen (plus en kopia till bankfacket).

2. Karmic Koala kommer med OpenOffice 3.1.1. De som har använt Ubuntu 9.04, eller äldre, och inte uppgraderat OpenOffice, har flera spännande nyheter att se fram mot. Min ryggmärgsreaktion är att ta bort Ubuntus OpenOffice och ersätta det med SUN:s version. Den är stabilare och fungerar enligt instruktionsboken. Jag ger numera Ubuntus OpenOffice en chans efter punkt 4. Om Ubuntus OpenOffice börjar strula kan en lösning vara att installera SUN:s version.

3. Jag vill ha hela OpenOffice installerat. Det som tar plats är motorn. De enskilda modulerna tar bara något tiotal MB var. Därför installerar jag paketet openoffice.org. Förutom alla moduler installeras då extra paket automatiskt, till exempel javastöd . Den som bara behöver grundfunktioner, klarar sig ofta utan Java. Om man inte vill använda SUN:s java, klarar OpenJDK och Icedtea i stort sett allt SUN:s Java kan, med ett stort undantag – Zotero. Därför installerar jag SUN:s Java med alla stödpaket till OpenOffice och Firefox. 4. Mer om Java, förbättrat svenskt språkstöd och annat jag gör i Ubuntus OpenOffice beskriver jag här. Dessa saker tycker jag är mycket viktiga att göra. godis 5. Smågodis Ett paket jag ibland har installerat är mozilla-openoffice.org. Det gör att OpenOffice (och MS Office) filer öppnas i Firefox. Beroende på hur man jobbar kan paketet vara bra. Ibland kan det vara irriterande. En nyhet i Karmic som jag skrivit om är paketet OOo-thumbnailer. Det ger en ansiktslyftning åt sparade OpenOffice dokument. Ikonerna fungerar inte riktigt som de ska än. Alla typer av dokument får inte nya ikoner. För att avinstallera måste man, förutom att ta bort paketet, ta bort mappen .thumbnails i Hemmappen. Jag har inte märkt att något blivit på tok om man raderar den. Mappen nyskapas, utan inställningarna för OOo-thumbnailer. Den som inte vill riskera något kan skippa denna utsmyckning.

Vanliga OpenOffice ikoner. Det gröna märket är för att filerna ligger i min Dropbox

Vanliga OpenOffice ikoner. Det gröna märket är för att filerna ligger i min Dropbox

Samma filer med OOo-thumnailer installerat

Samma filer med OOo-thumbnailer installerat

Från Synaptic installerar jag tilläggen: openoffice.org-pdfimport och openoffice.org-presentation-minimizer. Det första öppnar pdf-filer och sparar dokument som hybridpdf-filer. Det andra komprimerar presentationer i Impress. I Synaptic kan man installera typsnitt. Det finns mängder. Skriv in ttf- i sökfältet så får du upp massor av paket. Microsoft typsnitten (ttf-mscorefonts-installer) är bra att ha installerade. Dokument från MS Office ser då ut som de ska. Man kan hämta fler typsnitt på Internet. 6. Jag installerar Zotero i Firefox. Zotero är ett superbt forskningsredskap jag råder alla studenter att prova. 7. Sista kontrollerna. Jag sätter igång snabbstarten i panelen. Ibland kan den ställa till med småproblem och den tar litet av datorns RAM-minne. Om du har en dator med litet minne kan det vara bättre att ha den avstängd. (Småproblemen är att avsluta OpenOffice helt med snabbstarten igång då man till exempel installerar tillägg.). De andra inställningarna för minneshantering gör att OpenOffice flyter bättre i stora dokument med mycket bilder. Har du en dator med hyfsat med minne bör du ställa in värdena ungefär som jag. Jag brukar ställa in Antal steg jag ångrar till 25. Jag har aldrig behövt fler.  Funktionen tar mer minne ju fler steg man vill kunna ångra.

Panelen finns på Verktyg>Alternativ>OpenOffice.org>Arbetsminne

Eftersom jag absolut inte vill förlora arbete om OpenOffice kraschar, kontrollerar jag att mina inställningar för OpenOffices säkerhetskopiering finns kvar. Man måste själv starta funktionen för automatisk säkerhetskopiering, vilket jag rekommenderar alla att göra.

Starta återställningsfunktionen. Jag låter Openoffice spara var 5.e minut

Panelen finns på Verktyg>Alternativ>Ladda/Spara>Allmänt. Bocka i vid rödmarkeringen för att starta automatisk säkerhetskopiering . Jag låter OpenOffice spara var 5.e minut

Nu är OpenOffice klart för drabbning! För ytterligare idéer, tips om inställningar och finesser i OpenOffice kan du bläddra bland mina blogginlägg. Några inlägg som jag tror kan vara extra intressanta då man precis installerat OpenOffice och vill bättra på programmet är: Söka på Internet i OpenOffice Räkna ord i Writer Att lätt komma åt synonymordboken Installera språkkontroll med Language Tool En del allmänna inställningar Installera Clipart Lycka Till!

Tags: , , , ,

Studenter: Läs detta!

Okt 21

Posted by Påvel in Fri programvara, För studenter, Linux, Windows | 3 Comments

När jag besöker Universitetsbiblioteket eller min gamla institution i Lund, ser jag många studenter som sitter och arbetar med sina datorer. Av startljuden att döma kör i stort sett alla Windows, någon enstaka Mac. Ibland skymtar jag en skärm och då är det oftast MS Office som är igång. En student som använder MS Office på en Windowsdator har spenderat minst 1000 kronor, även med studentrabatter, för att bara börja jobba.

Programvaruföretag är smarta. Man ger studenter rabatter. På så sätt vill man att de förblir kunder den dag de börjar jobba och tjänar pengar. Då försvinner givetvis rabatterna. Som student kan man tycka att man gjort ett kap när man får ett dyrt officepaket till halva priset. I själva verket är man ett offer för en reklamkampanj.

Det verkar vara få studenter som ens känner till att det finns fullgoda fria alternativ till dyra program. Här är en lista över program jag använder och som är utmärkta för studier:

Kontorsprogram: OpenOffice (För enkel ordbehandling använder jag ofta AbiWord)

Referenshanterare: Zotero

Punktgrafik: Gimp

Vektorgrafik: Inkscape

Webbläsare: Firefox (Ofta använder jag Opera, som visserligen inte är ett fritt program, men gratis att ladda ner och använda)

E-post: Thunderbird

Alla finns till Windows. De är gratis att ladda ner, installera och använda.

Är inte fria program sämre än betalprogram? Det varierar givetvis från fall till fall. Firefox är överlägset Internet Explorer. Zotero är bättre än EndNote. Gimp tycker jag är 80-85% så bra som Photoshop. Vad jag menar med det är att riktiga proffs kanske inte kan arbeta fullt ut i Gimp. För hemanvändare och studenter räcker Gimp mer än väl. Skillnaden är 12.000 kronor. Det är mycket falukorv, snabbmakaroner och ketchup!

En annan faktor är äganderätt. I OpenOffice sparas dina dokument i en komprimerad fil. Du kan öppna filen utan programmet. Licens och programuppbyggnad gör att du har full tillgång till din sparade fil och programmets källkod. Det är du som äger ditt arbete.

I MS Office sparas dina filer i ett kodat format. Licensen du godkänner då du installerar ger dig begränsad rätt att använda programmet. Du har inte tillgång till källkoden. Din rätt kan dras in eller förändras. Om du slutar använda programmet har du små möjligheter att öppna dina filer. Vem är det som äger ditt arbete?

När man köper en dator följer ofta ett Windowssystem från Microsoft med. Microsoft är vad Nike är inom sportindustrin. Att använda en dator ska förknippas med Microsoft. Att sporta eller att se på sport ska förknippas med Nike. Windows är inte gratis. Flera hundralappar av priset för datorn är för operativsystemet. Vad är det man betalar för? Windows XP är bra men föråldrat. Windows Vista är kort och gott uselt. Windows 7 kommer enligt rapporterna att bli Microsofts bästa och dyraste operativsystem någonsin. Det är tack vare sin monopolliknande marknadsposition som Microsoft kan fortsätta att sälja föråldrade och dåliga operativsystem för enorma pengar. Man kan överväga om man inte kan använda ett annat system. Av en del datorförsäljare kan man få tillbaka pengar om man säger ifrån och väljer att inte installera Windows. Tyvärr har inte alla denna självklara service.

Linux är ett modernt och superstabilt operativsystem. Det finns flera lättanvända varianter som är gratis att använda. Alla program i min lista finns för Linux. Om man redan använder några av dem i Windows är det ett litet steg att gå över till Linux.

Jag tycker att alla studenter ska tänka igenom vilka program och vilket operativsystem de använder. Jag tycker också att det vilar ett ansvar på Universitet och Högskolor. Jag kan till exempel inte förstå varför Universitetsbiblioteket och min gamla institution har MS Office installerat på alla sina datorer, medan OpenOffice inte finns på en enda. Man borde uppmuntra studenter att använda fria program. Förutom att spara pengar lär man dem att tänka och att bli kritiska konsumenter som inte lär sig att automatiskt gynna dåliga monopolalternativ.

Om någon icke-student läst mitt inlägg, ta i så fall gärna en titt på vad CryingFreeman skriver om öppen källkod!

Tags: ,