Apr 062016
 

Flattr this!

Jag håller på att bearbeta professor Sven Nilssons (1787–1883) dagböcker från hans stora resa till England och Frankrike 1836. Det är en fantastisk reseskildring och studier vid utländska samlingar tillförde svensk naturforskning mängder med nya impulser. Nilsson kom bland annat att revolutionera arkeologin genom att jämföra stenåldersredskap med föremål som kapten Cook hade fört till London från Söderhavet.

Jag använder dokumenthanteraren LyX för den här typen av stora projekt. LyX går att använda från en första anteckning till tryckfärdigt manus.

Eftersom det är en bearbetning av dagböcker är det viktigt att strukturera Nilssons ofta kaotiska anteckningar för att utröna vad han såg, vem han träffade och när han råkade ut för vad. Nilsson var hemifrån i över tre månader och varje dag kan inte bli ett kapitel med egen rubrik.

En elegant lösning jag för närvarande fastnat för är marginalnoter. Det skapar en not i marginalen som på bilden. De blir en slags extra rubriknivå utan att synas i Innehållsförteckning eller dokumentstruktur. Samtidigt kan man både som författare och läsare (om jag hade några) snabbt bläddra fram till en viss dag.

 

En sida med marginalnoter. Ett sätt att strukturera text utan att förvirra med extra rubriknivåer

En sida med marginalnoter. Ett sätt att strukturera text utan att förvirra med extra rubriknivåer

 

Hur får man till detta?

Jag använder KOMA-skript som har funktionen aktiverad. Annars kan man behöva ange:

\usepackage{marginnote}

i LaTeX-ingressen.

Därefter är det bara att infoga en kodruta, ERT, vid det stycke jag vill ha anteckningen.

\marginpar{Texten i marginalnoten}

 

Med ERT-rutor för man in LaTeX-kod i LyX

Med ERT-rutor för man in LaTeX-kod i LyX

 

Resultatet blir som på den första bilden.

Det går givetvis att ändra typsnitt, textstorlek med mera i noterna precis som i huvudtexten.

Jag får se om marginalnoterna hänger med hela vägen till färdig bok eller om det bara är jag som författare som har nytta av dem! Det är just sådana här finesser som jag gått över till LyX då jag arbetar med stora projekt.

Jan 242016
 

Flattr this!

Standardinställningar för litteraturlistor gjorda med BiBTeX i LyX/LaTeX resulterar onekligen i en luftig och snygg förteckning i PDF:en.

Lång

Med standardinställningar får man en snygg och luftig litteraturlista, kanske för luftig…

Nackdelen är att listan sträcker sig över många sidor och jag tycker att den är väl luftig jämfört med den ganska komprimerade brödtexten i samma bok. Det hade varit bra om man kunde trycka ihop avståndet mellan titlarna.

Det är variabeln bibsep som styr avståndet mellan titlarna. Man påverkar den genom att sätta in denna rad i sin LaTeX-ingress:

\setlength{\bibsep}{2pt}

Avståndet mellan titlarna är i exemplet 2 punkter, värdet i sista hakparentesen. Det ger detta resultat i PDF:en.

Långt

Samma litteraturlista men komprimerad. Jag tycker den blir ännu snyggare och man slipper skriva ut eller trycka åtskilliga sidor.

Man kan experimentera med avståndet i den sista hakparentesen tills man hittar något som passar.

Sep 122015
 

Flattr this!

En anfang är en särpräglad begynnelsebokstav på en sida eller i ett kapitel. Det är ett gammalt beprövat knep att få liv i boksidor. Det härrör från medeltida handskrifter där munkar kunde smycka begynnelsebokstäver på fantastiska sätt.

I LaTeX/LyX får man enklast till anfanger med paketet Lettrine. Man skriver

\usepackage{lettrine}

i LaTeXingressen.

I LyX anger man därefter i texten med ERT-rutor var man vill ha anfanger och de inställningar man önskar.

Exempel

Exempel på Lettrine i LyX. U blir anfang. nder kapitäler

Man kan läsa hur man ändrar inställningar i Lettrines dokumentation. Möjligheterna är närmast oändliga. Man kan exempelvis ge anfanger en annan färg än brödtexten, använda bilder eller placera anfanger på olika sätt i förhållande till brödtext och marginaler.

Exemplet ger detta resultat:

Exempel 2

Den färdiga PDF:en

Jag använder speciella kapitelrubriker som jag kanske skriver om hur jag får till någon annan gång.

 

Finlir

Jag ger några exempel på hur man kan detaljstyra Lettrine och anfanger.

 

Kapitäler

Ofta använder man kapitäler i ett eller ett par ord efter en anfang. Anledningen är att det blir en mjukare övergång mellan den stora anfangen och brödtexten. Kapitältexten är den som står i hakparentesen efter anfangen i exemplet ovan.

Jag ville dock inte ha kapitäler utan vanlig brödtext direkt efter anfangen. Det får man till genom att ändra typsnittet i Lettrine genom att lägga till denna rad i LaTeX-ingressen, lämpligen omedelbart efter raden som laddar Lettrine.

\usepackage{lettrine}
\renewcommand{\LettrineTextFont}{\rmfamily}

Resultatet blir detta:

Jämför med exemplet ovan. Det finns inga kapitäler efter anfangen

Jämför med exemplet ovan. Det finns inga kapitäler efter anfangen

Lutande bokstäver

Vissa bokstäver är svårare än andra som kapitäler. Exempel på sådana är A och V där brödtexten skär sig mot vinklarna.

skärmdump12

A som anfang. Notera de ojämna textraderna efter anfangen. De går att göra snyggare

I dessa fall kan man använda kommandot slope. Det gör att brödtexten följer anfangen.

slope=4pt

skärmdump13

Ex A

Jämför med exemplet ovan. Textraderna efter anfangen följer A:ets kontur. Mycket snyggare!

I exemplet betyder 4pt fyra punkters avstånd mellan brödtext och anfang. Om man har ett V som anfang måste texten lutas åt andra hållet. Kommandot blir då:

slope=-4pt

Det gör att brödtexten lutar åt andra hållet.

Det går att detaljstyra LaTeX/LyX och få till sypersnygga layouter!

 

Mar 292015
 

Flattr this!

Jag råkade läsa en artikel i Full Circle Magazine om LaTeX. Författaren var positiv, men länkade till en artikel som jämför LaTeX och MS Word. De tyska artikelförfattarna och psykologerna kommer fram till att Word är överlägset LaTeX. Enda undantaget är om man skriver mycket matematiska formler. Försökspersoner skriver snabbare och gör färre stavfel och misstag i Word. Människor blir mer produktiva då de använder ordbehandlingsprogram jämfört med LaTeX. Författarna går minst ett steg längre och drar slutsatsen att LaTeX bör förbjudas vid universitet eftersom det tar lång tid att lära sig och är mindre effektivt än Word. Skattebetalare ska inte belastas med att akademiker använder sämre produkter som fördyrar deras arbete.

Man kan tycka mycket om artikeln. En genomgång finns här (läs även kommentarerna!) och en annan här.

Jag håller med kritikerna och tycker att artikelförfattarna brister i vetenskaplighet. De uppgifter de gav försökspersonerna var simpla och har föga gemensamt med hur jag och andra akademiker arbetar. Uppgifterna liknar förmodligen mer hur en sekreterare arbetar eller kanske uppgifter gymnasieelever eller unga studenter förväntas lösa. Sådana enkla uppgifter gynnar givetvis det enkla programmet, Word.

Att skriva in så mycket text som möjligt på 30 minuter med så få stav- och språkfel som möjligt är inget jag sysslar med. Inte heller ”klippa/klistra” metoden för uppsatsskrivande. Om man arbetar med sådana saker, skriver enstaka brev, kanske en uppsats på 20 sidor då och då, är Word eller vilket ordbehandlingsprogram som helst, bättre än LaTeX. Hade man bett försökspersonerna skriva ett manus på 200 sidor med massor med korsreferenser, litteraturlista, index och snyggt placerade bilder som ständigt refereras till i texten och då allt var klart bett dem ändra sidformat, hade LaTeX sopat mattan med Word.

Jag tycker att artikeln brister i ännu ett avseende och att även kritikerna missar detta. Man måste analysera hela arbetsflödet. Både Word och LaTeX används tillsammans med andra program för särskilda syften. Detta har fått mig att fundera över varför jag gått över från ordbehandlingsprogram till LaTeX.

Mitt skrivande

De texter jag skriver arbetar jag på i åratal. Det är som regel bokmanus på flera hundra sidor med bilder, tabeller, index, listor, appendix, litteraturlistor och innehållsförteckningar. Skrivhastighet är underordnat då tiden för tankemöda vida överträffar tiden jag knackar in text. Förr använde jag ordbehandlingsprogram, först Word och senare OpenOffice Writer som visserligen var ett steg framåt, men som brister även det. Den största bristen är att texten inte blir typsatt, det vill säga ett Word- eller Writer-dokument duger inte att skicka till ett tryckeri som tryckoriginal. Då ett manus börjar bli färdigt måste det stuvas om i ett typsättningsprogram. Detta kan vara LaTeX, men oftast InDesign. Där görs all formatering med bilder, tabeller, index, listor, appendix, litteraturlistor och innehållsförteckningar etc om. Gjorde jag dem i Word/Writer var det bortkastat arbete.

Arbetsflödet med Word omfattar alltså i realiteten minst två program Word+InDesign.

Jag är verksam inom humaniora. Naturvetare och matematiker har förvisso ännu större nytta av LaTeX än jag då de arbetar med formler. Inom humaniora är pengar en bristvara och ofta redigerar man böcker eller tidskrifter själv. Det är kanske ingen arbetsgång jag rekommenderar, men den har sina fördelar. Man kan ändra i texter till sista minuten och har full kontroll på layout och innehåll. Att peta i InDesign är inte det lättaste. En ändrad mening kan leda till att man får sätta om ett helt kapitel. Att göra det natten innan ens avhandling måste lämnas till tryckeriet kan leda till hjärtinfarkt.

Jag har kollegor som skriver hela böcker i InDesign utan omvägen via Word. Det man tappar är användbara ordbehandlingsfunktioner samt risken att man alltför tidigt ser sin text som bildobjekt. Det är i praktiken ogörligt att samarbeta i eller skicka InDesign-filer för genomläsning och korrigering till kollegor.

Sedan tillkommer alla de vanliga nackdelarna: InDesign är dyrt, för dyrt för de flesta privatpersoner. Det är ett proprietärt program som sparar dokument i ett proprietärt filformat. Har du inte InDesign kan du inte komma åt ditt eget arbete. Du kommer sannolikt inte att kunna öppna filerna om några år då Adobe ändrat i filformat. Linux, som jag använder, är uteslutet som operativsystem. Word har samma nackdelar, men kanske i något mindre omfattning.

LyX

Jag använder oftast inte LaTeX utan LyX. På gott och ont kommer man längre från LaTeX-koden. Programmet är ett slags kompromiss mellan ordbehandlare och LaTeX som fungerar väldigt bra.

Jag använder LyX från första anteckningen till jag lämnar det tryckfärdiga bokmanuset till tryckeriet. Enda undantaget är att tryckeriet kan kräva att jag kör PDF:en genom Adobe Distiller för att det ska få deras prepress-inställningar. Det tar fem minuter. LyX har underlättat mitt arbete enormt och att använda ett enda program är en stor rationalisering och effektivisering. Jag har inte tappat något av det jag kunde göra i Word+InDesign och jag slipper göra om saker och slipper onödiga funktioner som tynger ordbehandlingsprogram.

Den största fördelen är att bilder, tabeller, index, listor, appendix, litteraturlistor och innehållsförteckningar blir rätt under hela resans gång. Texten blir automatiskt typsatt och en utskrift av ett utkast ser ut som en tryckt bok. Jag kan ändra sidformat, lägga till eller ta bort text i specialversioner utan att formateringen flippar ut. Innan jag lämnar ett manus till tryck behövs bara en finputs med manuella justeringar av det LaTeX inte klarar.

Om jag ska vara ärlig är InDesign bättre än LaTeX för att sätta text. Ett InDesign-proffs med lång utbildning och praktik kan skapa snyggare dokument än vad som förmodligen är möjligt i LaTeX. I LaTeX når en amatör upp till runt 90% av InDesign-proffsets skicklighet. Ett LaTeX-proffs når kanske upp i 95 eller 98%. Detta är oväsentligt för mig. Akademiska texter är tämligen standardiserade och LaTeX är utformat för att skapa just sådana och ett InDesign-proffs får jobba hårt för att prestera bättre än en LaTeX-amatör. LaTeX har dessutom funktioner för sådant skrivande InDesign saknar. Skulle jag skriva bilderböcker eller praktverk skulle jag föredra InDesign, eller ännu hellre, betala ett InDesign-proffs för att sätta boken.

Samarbetar jag i ett projekt kan jag skicka min LyX-fil eller konvertera den till LaTeX och min kollega kan ladda ner ett gratis program (eller använda en vanlig texteditor) och fixa till eller markera det som behöver fixas utan egentliga kunskaper i LaTeX. Mer avancerade samarbeten med LaTeX-kunniga kan lätt arrangeras med versionskontroll.

En annan fördel är att man kan köra LyX/LaTeX på riktigt gamla datorer med låg prestanda. Min stationära dator hade knappt klarat senaste InDesign, men fungerar utmärkt med LyX/LaTeX och kommer så att göra till sin dödsdag.

Jag använder numera nästan aldrig ordbehandlingsprogram. Brev och ansökningar skriver jag i LyX. Jag gör även presentationer och har alltså också rationaliserat bort PowerPoint/Impress.

Den enda gången jag använder ordbehandlingsprogram för arbete är för artiklar. De flesta tidskrifter inom humaniora förväntar sig en ordbehandlingsfil och tar inte emot LaTeX-filer. Jag använder dock inte längre Word/Writer utan det enkla FocusWriter. Jag har inget behov av tusentals funktioner och en enkel editor gör det jag vill snabbare och enklare än ett tungt proffsprogram. Ibland för jag över texten till Writer innan jag skickar den och formaterar rubriker, referenser och litteraturlista enligt önskemål. Sådana småsaker är lättare att fixa i ett wysiwyg-program. Egentligen är det sorgligt att använda stora proffsprogram för att markera fetstil på några ställen. Det visar hur inkompetenta och motsägelsefulla ordbehandlingsprogram är.

Ett Exempel

För en författare eller akademisk skribent är LaTeX överlägset Word. Jag kan ge ett exempel från min egen verksamhet. För några år sedan var jag tillsammans med en kollega redaktör för en artikelsamling med drygt tjugo artiklar. Jag fick in text och bilder av författarna och satte dem i LyX. Ordbehandlingsfilerna anlände i olika filformat, med olika typsnitt och formateringar. Ibland fick jag använda timmar på att konvertera knöliga filformat eller förstå vilken teckenuppsättning eller språkinställning en författare använt. Detta är ytterligare nackdelar med ordbehandlingsprogram. Även om något fungerar för den enskilde användaren finns det inget som garanterar att filer ens är läsbara hos någon annan. Filkonvertering och filfixning är ännu ett argument mot att använda ordbehandlingsdokument för akademiskt skrivande.

Då jag fått in texten i LyX och gjort grundläggande formateringar kunde jag skicka en PDF som såg ut som den färdiga boken. Det tog ibland bara några minuter och imponerade enormt på min kollega och författarna.

Författarna fick PDF-filer för ändringar. Det hade varit en mardröm att bolla ordbehandlingsdokument i olika filformat fram och tillbaka. Det hade underlättat enormt om författarna använt LyX/LaTeX. I så fall hade de fått ett malldokument och själva kunnat se sina alster växa fram. Boken hade knappt tagit någon tid att sätta. Ordbehandlingsprogram och ordbehandlingsfiler tillförde ingenting utan var i realiteten ett hinder.

Fler fördelar

LyX och LaTeX-filer är egentligen vanliga textfiler och jag eller någon annan kommer sannolikt att kunna öppna mina dokument så länge det finns datorer. Om LyX och LaTeX skulle försvinna (mycket osannolikt) skulle jag inte kunna typsätta dokument, men forskningsresultat skulle gå att få fram ur filerna. Detta är en stor fördel i den akademiska världen. Att öppna 20 år gamla ordbehandlingsdokument är ett elände. Ännu värre är det med gamla InDesign/PageMaker filer. 20 år gamla LaTeX-filer fungerar.

Frågan är om inte universiteten borde förbjuda ordbehandlingsprogram och styra studenter från och med magisternivå och lärare att använda LaTeX. Detta för att rationalisera arbete, förbättra arbetsflöde och säkerställa att forskningsresultat kan långtidslagras. Man skulle lära studenter att skilja mellan innehåll och layout då de skriver. LaTeX är gratis och fri programvara vilket skulle sänka universitetens kostnader.

Apr 262014
 

Flattr this!

Nu har utvecklarna av LyX släppt en ny version av dokumentprocessorn LyX, version 2.1. versionen innehåller mängder med nya funktioner jämfört med gamla 2.0-serien som man kan läsa kortfattat om här och utförligt här.

 

Några nyheter

En sak som jag genast fastnade för är att man har tillgång till betydligt fler typsnitt i ren LaTeX-miljö.

 

I LyX 2.0 har man som grund tillgång till ett ganska litet antal högklassiga typsnitt

I LyX 2.0 har man som grund tillgång till ett ganska litet antal högklassiga typsnitt

 

I LyX 2.1 har antalet tillgängliga typsnitt utökats högst väsentligt. Bra för den som vill variera sina dokument!

I LyX 2.1 har antalet tillgängliga typsnitt utökats högst väsentligt. Bra för den som vill variera sina dokument!

 

På så sätt är det enklare att variera sina dokument. Givetvis kan den som vill använda systemteckensnitt fortfarande använda XeTeX eller LuaTeX.

 

Underliga figurer

En märklig nyhet är att man kan formatera text i olika geometriska former. I fortsättningen kommer jag att sätta mina böcker med all text i stjärnform. Gör om det i ett ordbehandlingsprogram!

 

 

Så här kommer mina böcker att se ut framöver!

Så här kommer mina böcker att se ut framöver!

 

Allvarligt talat är funktionen avsedd för speciella dokument som planscher, inbjudningar, presentationer och dikter. Löptext gör sig alltjämt bäst utan specialform.

 

Ska man uppdatera?

I de flesta fall är det självklart att uppdatera så fort som möjligt. LyX 2.1 är bättre och innehåller många nya bra funktioner.

 

Det finns dock lägen då man ska tänka sig för. LyX 2.1 har många nya funktioner och kanske till och med buggar som kan påverka äldre dokument. Filformatet är ett annat och LyX 2.0 kan inte läsa LyX 2.1-filer. Sitter man i slutet av ett stort projekt kan det vara bättre att göra det färdigt innan man uppdaterar, eller åtminstone var mycket försiktig och göra backup på alla LyX-filer så att man kan gå tillbaka om det blir problem. I annat fall kan man få ägna slutspurten av ett avhandlingsarbete åt att fixa kryptiska felmeddelanden och göra om saker i LyX.

 

Testa LyX

LyX 2.1 är ett utmärkt tillfälle för den som sitter och knackar text i ett traditionellt ordbehandlingsprogram att pröva ett förnuftigare sätt att skriva. LyX skiljer mellan skrivande och layout och medan du fokuserar på att skriva fixar LyX layouten.

 

Traditionella ordbehandlingsprogram är ofta smått vansinniga. Ett exempel är att jag nyligen skrev en artikel till en tidskrift som vill ha referenser i fotnoter. Där sätt jag lydigt och formaterade fotnoter och litteraturlista efter konstens alla regler. Mina sidor växte fram framför mina arbete och det såg ganska snyggt ut (bortsett från att ordbehandlingsprogram inte kan sätta text eller formatera).

 

Redaktören skrev ut, läste och ändrade och fotnoter och sidor ändrades och bröts om. Allt såg fortfarande ganska snyggt ut.

Allt var bortkastat arbete. Då tidskriften fått in min artikel sätter de artikeln, sannolikt i AdobeInDesign, och en sättare får kopiera mina fotnoter, förmodligen en och en, ta bort mina formateringar och formatera om dem.

 

Tänk om alla i kedjan hade använt LyX. Då hade artikeln varit tryckfärdig då jag gjort redaktörens ändringar och vi hade sluppit arbeta med flera olika program och dokumentversioner som ser olika ut beroende på vilket system, vilka typsnitt och vilket ordbehandlingsprogram vi använde.

 

I LyX skriver man fotnoten i en speciell ruta. Den kan sedan formateras på en mängd olika sätt beroende på hur man vill att dokumentet ska se ut. programmet skiljer på skrivande och layoutarbete men fixar bägge bättre än något ordbehandlingsprogram.

 

Fotnoter skrivs i Lyx i en speciell ruta. Hur de ser ut i PDF-filen styrs av vilken layout man väljer

Fotnoter skrivs i Lyx i en speciell ruta. Hur de ser ut i PDF-filen styrs av vilken layout man väljer

 

Installera LyX

Man kan ladda ner LyX för olika system här. För den som använder *Buntu tillhandahåller utvecklarna en PPA där man kan uppdatera till den senaste versionen.

 

Jag kommer säkert att återvända till LyX 2.1 på bloggen efterhand som jag utforskar nya och gamla funktioner!

Apr 242014
 

Flattr this!

I LyX får man snyggast sidhuvuden om man ställer in Dokument -> Inställningar -> Sidutformning -> Rubrikstil till Häftig. (Jag är litet tveksam till den svenska översättningen Rubrikstil, Sidhuvud hade nog varit att föredra. Det är svårt att översätta datorprogram!)

 

Häftig

 

Då kan man i stort sett klämma in vad man vill i sidhuvudet, text med olika stilar, bilder etc.

 

Ett häftigt sidhuvud i en PDF av ett dokument skapat i LyX. Jag använder kapitäler och justerat rubriknivåer

Ett häftigt sidhuvud i en PDF av ett dokument skapat i LyX. Jag använder kapitäler och justerat rubriknivåer

Det häftiga sidhuvudet bygger på LaTeX-paketet fancydr. Som standard får man en linje under sidhuvudet. Om inte annat så för variationens skull kan man vilja ta bort linjen. Det gör man genom att skriva in raden:

 

\renewcommand{\headrulewidth}{0pt}

 

i LaTeX-ingresen.

 

LaTeXingress

 

0pt betyder att strecket är osynligt. 0.4pt är standard och man kan givetvis ange tjockare eller tunnare streck.

Nu blir sidhuvuden utan streck då man kompilerar en PDF.

 

Utan streck

 

Om man använder sidfötter med Fancyhdr är kommandot:

 

\renewcommand{\footrulewidth}{0pt}

 

Fancyhdr har många andra möjligheter att variera sidhuvud och sidfot. Man kan ladda ner manualen här.

Feb 202014
 

Flattr this!

Man behöver ofta långa bildtexter för illustrationer. Detta är givetvis inga problem att få till i LyX.

En bild insatt i en figurflotte i LyX. Notera den långa bildtexten!

En bild i en figurflotte i LyX. Notera den långa bildtexten

Bilden blir det absolut inget fel på

Bilden blir som alltid i LyX gediget satt med snygg bildtext

Bilden blir gediget satt med snygg bildtext

Det kan dock bli ett problem då man skapar en Figurförteckning. Då kommer hela den långa bildtexten med. Det blir varken snyggt eller överskådligt då man kompilerar en PDF-fil.

Hela bildtexten kommer med i figurförteckningen om man använder sådan. Det är inte särskilt lyckat. Om man har många bilder blir bildtexterna en egen uppsats

Hela bildtexten kommer med i figurförteckningen om man använder sådan då man kompilerar en PDF. Det är inte särskilt lyckat. Om man har många bilder blir Figurförteckningen en egen uppsats

Man löser detta genom att infoga en förkortad bildtext: Infoga -> Kort titel före bildtexten.

Här sitter Infoga -> kort titel. Mina menyer ser underliga ut för att jag använder en globalmeny

Här sitter Infoga -> kort titel. Mina menyer ser underliga ut för att jag använder en globalmeny

Man ställer markören omedelbart före bildtexten och infogar den korta titeln. Den korta titeln är det som står i rutan "val"

Man ställer markören omedelbart före bildtexten och infogar den korta titeln. Den korta titeln är det som står i rutan ”val”

Det blir den korta titeln som visas i Figurförteckningen.

Nu ser Figurförteckningen bra ut!

Nu ser Figurförteckningen bra ut!

 

För den som använder LaTeX är koden:

\caption[Kopparflatyxa från museet i Kiel]{Kopparflatyxa från museet i Kiel. Nilssons teckning i anteckningsbok. LUB C14. Bild: Författaren}

LyX gömmer koden. Om man tycker det är bra eller dåligt får man bestämma själv och välja editor därefter.

 

Tips

Man kan använda korta titlar även vid rubriker. Då förkortas kapitelnamn i Innehållsförteckningen.

Jan 072014
 

Flattr this!

Under julen arbetade jag för att bli klar med ett bokmanus om den gamle professor Sven Nilsson (1787–1883) och hur fenicier enligt honom koloniserat Sydskandinavien under bronsåldern. Teorin är helstollig, men Nilsson arbetade på den i över 30 år. Han var argsint och hotade och smädade alla som vågade kritisera honom. Han gick så långt som till att förfalska sina egna dagboksanteckningar för att hitta bevis för sina fenicier. Boken blir ett mellanting mellan skröna, vetenskapshistoria och biografi med många roliga och småtokiga episoder.

Jag använder en molntjänst som backup och för att synkronisera filer, vilket behövdes eftersom jag var tvungen att hälsa på hos släkt och vänner och jag använde olika datorer.

Tyvärr tog molntjänsten julledigt. Jag märkte det då jag för någon dag sedan upptäckte att den synkade versionen var ett par veckor gammal. Allt vad jag skrivit under julen var borta och slutspurten hade varit meningslös. Hur detta gått till vet jag inte, men i min ände har jag inte gjort något märkligt. Förmodligen har molntjänstens server havererat och man har återställt med gamla backuper, ingen märker sådant, för ingen jobbar ju under julen.

Som tur var hade jag gjort backuper på en extern hårddisk. Där fanns flera senare versioner av bokmanuset. Frågan var om jag skulle skriva ut alla versioner, jämföra utskrifterna och föra in ändringar manuellt. Det skulle bli många hundra sidor utskrifter och sannolikt flera dagars pilligt arbete med uppenbar risk att jag skulle missa saker. Med flera versioner på flera datorer var det en riktig soppa.

Jag använder givetvis dokumenthanteraren LyX. Där finns en funktion under Verktyg -> Jämför där man kan jämföra två dokument. Detta var första gången jag använt detta för ett så pass stort och viktigt dokument med så mycket som gått snett.

Man anger sökväg till det gamla och det nya dokumentet och LyX skapar ett nytt, sammanslaget dokument med skillnader markerade. Det finns verktyg för att slå samman, godkänna eller avfärda ändringar.

 

Genom att ange sökvägar till två dokumentversioner kan LyX jämföra dem. Jag har strukit över namnet på den förkättrade molntjänsten...

Genom att ange sökvägar till två dokumentversioner kan LyX jämföra dem. Detta skapar ett tredje, sammanslaget dokument. Jag har strukit över namnet på den förkättrade molntjänsten…

 

Allt som allt fungerade det fantastiskt bra och efter bara någon timme hade jag en återskapad fil med all text, alla ändringar och allt vad jag skrivit under julen.

 

Texten i det sammanslagna dokumentet kan synas förvirrande men man förstår snabbt hur det skall tydas. Överstrykningar saknas i den äldre dokumentversionen och understruken text saknas i den äldre.

Texten i det sammanslagna dokumentet kan synas förvirrande, men man förstår snabbt hur det skall tydas. Överstrykningar saknas i den äldre dokumentversionen och understruken text saknas i den äldre.

 

Till sin hjälp poppar det upp en extra verktygsrad i LyX där man kan spåra ändringar, slå samman textsjok, acceptera eller avböja ändringar. Med hjälp av litet gammaldags kopiera och klistra in gick det snabbt att få ordning på dokumentet!

Det poppar upp en extra verktygsrad i LyX där man kan spåra ändringar, slå samman textsjok, acceptera eller avböja ändringar. Med hjälp av litet gammaldags kopiera och klistra in gick det snabbt att få ordning på dokumentet!

 

Av detta bör man lära sig:

  1. Lita aldrig på molntjänster!
  2. Ta regelbundna backuper på egna hårddiskar.
  3. LyX Har avancerade funktioner för textredigering och ändringsspårning som slår ordbehandlingsprogram.
  4. Lita aldrig på molntjänster!

 

Tack LyX!

 

 

Aug 242013
 

Flattr this!

Nu börjar det närma sig…

Sedan en tid finns den första betaversionen av dokumentprocessorn LyX.

Utvecklarna har ett smart upplägg och man kan installera utvecklingsversionen parallellt med sin gamla stabila version av programmet. Man kan alltså arbeta och testa utan att hela tiden behöva behöva avinstallera och installera program.

Det finns många spännande nyheter som man kan läsa om här.

Som vanligt ska man vara försiktig med betaversioner och tänka sig för vilka dokument man testar den på. LyX-betan skiljer sig dessutom en del från andra program. LyX 2.1 har ett eget filformat och filer som man sparat i det går inte att öppna i äldre versioner. Börjar man arbeta på ett gammalt dokument, sparar det i LyX 2.1 och springer på en bugg som gör att man inte vill fortsätta arbeta i betan måste man välja Arkiv->Exportera->LyX 2.0.x eller LyX 1.6.x. Därefter kan man öppna den exporterade filen i en äldre LyX-version.

 

Genom att exportera dokument till äldre versioner av LyX kan man komma förbi buggar i betaversionen av LyX 2.1

Genom att exportera dokument till äldre versioner av LyX kan man komma förbi buggar i betaversionen av LyX 2.1

 

Jag har inte sprungit in i några allvarliga buggar och möjligheten att exportera tillbaka dokument om man får problem är en bra säkerhet.

Man kan ladda ner LyX 2.1betan här.

För den som använder *Buntu Linux finns det ett extraförråd med utvecklingsversioner. Man kan dels installera betan (2.1pre) och dels en version med dagliga byggen med de senaste buggfixarna. Man hittar förrådet här.

Jag har inte sett något om när man planerar att släppa den skarpa versionen av LyX 2.1. Man använder strategin att den är färdig när den är färdig. Förhoppningsvis dröjer det inte alltför länge!