Aug 242013
 

Flattr this!

Nu börjar det närma sig…

Sedan en tid finns den första betaversionen av dokumentprocessorn LyX.

Utvecklarna har ett smart upplägg och man kan installera utvecklingsversionen parallellt med sin gamla stabila version av programmet. Man kan alltså arbeta och testa utan att hela tiden behöva behöva avinstallera och installera program.

Det finns många spännande nyheter som man kan läsa om här.

Som vanligt ska man vara försiktig med betaversioner och tänka sig för vilka dokument man testar den på. LyX-betan skiljer sig dessutom en del från andra program. LyX 2.1 har ett eget filformat och filer som man sparat i det går inte att öppna i äldre versioner. Börjar man arbeta på ett gammalt dokument, sparar det i LyX 2.1 och springer på en bugg som gör att man inte vill fortsätta arbeta i betan måste man välja Arkiv->Exportera->LyX 2.0.x eller LyX 1.6.x. Därefter kan man öppna den exporterade filen i en äldre LyX-version.

 

Genom att exportera dokument till äldre versioner av LyX kan man komma förbi buggar i betaversionen av LyX 2.1

Genom att exportera dokument till äldre versioner av LyX kan man komma förbi buggar i betaversionen av LyX 2.1

 

Jag har inte sprungit in i några allvarliga buggar och möjligheten att exportera tillbaka dokument om man får problem är en bra säkerhet.

Man kan ladda ner LyX 2.1betan här.

För den som använder *Buntu Linux finns det ett extraförråd med utvecklingsversioner. Man kan dels installera betan (2.1pre) och dels en version med dagliga byggen med de senaste buggfixarna. Man hittar förrådet här.

Jag har inte sett något om när man planerar att släppa den skarpa versionen av LyX 2.1. Man använder strategin att den är färdig när den är färdig. Förhoppningsvis dröjer det inte alltför länge!

Jun 132013
 

Flattr this!

Många använder nog ett kalkylprogram som LibreOffice eller ApacheOpenOffice Calc för att sammanställa sina data och gör enkla cirkeldiagram som illustrationer.

Detta funkar bra i LyX där diagrammen blir bildfiler.

Ett cirkeldiagram skapat i Calc och sparat som bild kan användas som bilken bildfil som helst i LyX. Det fungerar alldeles utmärkt...

Ett cirkeldiagram skapat i Calc och sparat som bild kan användas som vilken bildfil som helst i LyX. Det fungerar alldeles utmärkt…

 

I PDF-filen blir det ett snyggt diagram som alla med litet datorvana känner igen som skapat i ett kalkylprogram...

I PDF-filen blir det ett snyggt diagram som alla med litet datorvana känner igen som skapat i ett kalkylprogram…

 

Nackdelen är att typsnitten blir annorlunda än i texten och i andra figurer och tabeller och det kan vara svårt att skala bilden rätt. antingen blir den för stor eller så syns inte texten.

 

Om man tittar noga ser man att förklaringarna på diagrammet har ett annat typsnitt än de i resten av boken. Dessutom är det svårt att få etiketterna tillräckligt stora i relation till bildstorleken utan att det ser konstigt ut

Om man tittar noga ser man att förklaringarna på diagrammet har ett annat typsnitt än de i resten av boken. Dessutom är det svårt att få etiketterna tillräckligt stora i relation till bildstorleken utan att det ser konstigt ut

 

Därför är det ingen dum idé att göra diagram LaTeX och lägga in dem som ERT (Evil Red Text=LaTeXkod) i LyX. Diagram blir då typsatta som resten av texten.

Det finns flera olika sätt man kan göra detta på och det finns avancerade verktyg för att skapa fantastiska diagram i LaTeX. Dessa är overkill för denna typ av diagram. Ett enkelt verktyg för enkla diagram är Datapie som är en del av paketet Datatool. Datatool finns i MikTeX och TeXLive men kan behöva installeras beroende på hur saker är paketerade och hur komplett man installerat. Jag använder mitt lilla diagram över fornforskaren Magnus Bruzelius fornsakssamling som exempel.

En fördel med Datapie är att det kan läsa csv-filer, det vill säga kalkylark sparade som kommaseparerad text. Det innebär att man hämtar data direkt från sin databas.

 

Hur gör man?

1. Spara kalkylarket som en .csv-fil. I mitt fall blir det en enkel tabell med period och antal som rubriker. Spara .csv-filen på en plats LyX hittar den. Enklast är att lägga den i samma mapp som LyX-dokumentet. Jag kallar min fil Bruzelius.csv.

 

.csv-filer är vanliga textfiler som kan öppnas av en vanlig texteditor och som därför är läsbara av LyX/LaTEX. Min tabell är enkel med två korta kolumner och rubriker

.csv-filer är textfiler som kan öppnas av en vanlig texteditor och som därför är läsbara av LyX/LaTEX. Min tabell är enkel med två kolumner

 

2. Nu måste man göra så att LyX använder Datapie och hittar filen Bruzelius.csv. För att göra detta skriver man dessa rader i LaTeX-ingressen:

 

LaTeX-ingressen behöver några rader för att få Datapie att fungera

LaTeX-ingressen behöver några rader för att få Datapie att fungera

 

\usepackage[gray]{datapie}

\DTLloaddb{Bruzelius samling}{Bruzelius.csv}

På första raden anger jag att jag vill använda Datatools med Datapie. Alternativet [gray] gör diagrammet svartvitt (=lägre tryckkostnad). Om man utelämnar det blir diagrammet i färg.

På andra raden är {Bruzelius samling} det namn jag ger mitt diagramprojekt och {Bruzelius.csv} är ju min .csv-fil. Nu laddar LyX .csv-filen.

 

3. Nu går jag över till textstället där jag vill ha diagrammet. För att få diagrammet som jag vill ha det skriver jag in ERT-trollformeln:

 

Istället för en bild av ett diagram i LyX får man med ERT en konstig trollformel som beskriver ett diagram. I LyX/LaTeX måste man ibland lära sig att tänka utan bilder

Istället för en bild av ett diagram i LyX får man i ERT en trollformel som beskriver ett diagram. I LyX/LaTeX måste man lära sig att tänka utan bilder

 

\begin{figure}[htbp]

\centering \DTLpiechart{variable=\quantity,%

innerlabel={},%

outerlabel={\name\ (\DTLpievariable)\hspace{1 mm}\DTLpiepercent\%}}{Bruzelius samling}{%

\name=Period,\quantity=Antal}

\caption[Bruzelius fornsakssamling]{Bruzelius fornsakssamling fördelad på tidsperioder. Antal fynd inom parentes och därefter procentandel för respektive period.}

\end{figure}

 

Första och sista raden markerar figuren.

Andra raden att diagrammet ska centreras.

innerlabel betyder etiketter på diagrammet. Eftersom några av mina skivor är små och etiketter inte får plats lämnar jag detta blankt.

outerlabel är etiketter utanför diagrammet. Jag anger antal föremål inom parentes och därefter procentandel med en mm mellanrum. Notera hur jag använder rubrikerna från .csv-filen och projektnamnet för att styra!

caption är bildtext och det som står inom [ ] är kortversionen som hamnar i min figurlista.

Färdigt!

Diagrammet är nu i svartvitt och typsatt som resten av boken. Diagrammet sticker inte ut och text och bild harmonierar

Diagrammet är nu i svartvitt och typsatt som resten av boken. Diagrammet sticker inte ut och text och bild harmonierar med resten av innehållet

 

Nu har jag ett vackert typsatt cirkeldiagram över Magnus Bruzelius fornsakssamling. Vem skulle kunna tro att det ligger ett års forskning bakom detta?

 

Det finns många möjligheter och inställningar i Datapie. Det bästa är att ladda ner manualen. Cirkeldiagram avhandlas från sidan 121 och det finns flera exempel man kan utgå från då man skapar egna diagram. Det är snabbaste sättet att lära sig terminologin.

 

Reflektion

Calc-diagram är onekligen enkla att göra och att knacka LaTeX-kod är kanske inte det roligaste. Att fixa diagrammet i Datapie tog runt en halvtimme, mest tid gick åt för att läsa manualen. Jag lade ner betydligt mer tid på att försöka få Calcdiagrammet presentabelt i LyX. Slutresultatet blev trots det bättre med Datapie. När man har ett fungerande exempel är det enkelt att utgå från det (kopiera och klistra in) om man har många liknande diagram. Med Calc måste varje diagram anpassas individuellt. Datapie sparar tid och ger bättre slutresultat till och med för dem som inte tycker om Evil Red Text!

 

 

 

 

Maj 232013
 

Flattr this!

Då och då inträffar dagar i en forskares liv då man känner att man inte kommer längre med de manus man arbetat med i månader eller år. Manuset är inte en färdig bok, men tillräckligt stort och snirkligt för att man ska ha tappat överblicken och det börjar bli långt mellan kompletteringarna. Då är det dags att skriva ut, korrekturläsa och se över strukturen i sitt mästerverk. Dessa saker är omöjliga att göra på en datorskärm och man måste ha en pappersutskrift för att återta kommandot över sin text.

Boken kommer att handla om hur fenicierna koloniserade Sydskandinavien under bronsåldern. Naturligtvis gjorde de inte det, men det trodde en berömd arkeolog på 1800-talet, professor Sven Nilsson, och det är om hans forskning jag skriver. Bland annat identifierade Nilsson Kiviksgraven som ett feniciskt Baalstempel och hittade ett Stonehenge (naturligtvis också det feniciskt) i Halland.

Jag har använt programmet LyX för projektet. Det har blivit många snygga sidor. Tidigare har jag sett dem i en PDF-fil. Nu ser jag dem på papper.

 

bild11

 

Man ser inte hur snyggt allt är förrän man förstorar texten. Ordbehandlingsprogram som MS Word och OOo/LibO Writer har tyvärr förstört vår känsla för texters skönhet. Ett exempel är ligaturer. Ligaturer är enkelt förklarat att bokstäver typsätts tillsammans. Genom detta binds texten samman och blir lättare att läsa. Särskilt vanligt är det med bokstäver som fi och ff. Jämför ligaturerna i samma text i LyX och Writer.

 

Se hur fi och ff bildar ett enda tecken i LyX. Det är ligaturer och gör texten lättare att läsa

LyX: Se hur fi och ff bildar ett enda tecken. Det är ligaturer och gör texten lättare att läsa

 

I Writer blir inte fi och ff ligaturer. Avstånden mellan bokstäver blir konstiga, texten sämre typsatt och svårare att läsa

I Writer bildar inte fi och ff ligaturer. Texten blir sämre typsatt och svårare att läsa

 

Man kan tycka att ligaturer är petitesser. Om man ska korrekturläsa några hundra sidor är det dock arbetsbesparande. Det går snabbare att läsa en text med ligaturer än utan. Titta i böcker, de är nästan alltid satta med text med ligaturer. Titta i en bok du tycker är svårläst. Kanske har den typsnitt utan ligaturer, är satt med sans seriftypsnitt eller bryter mot andra grundläggande typografiska regler. Svårlästhet behöver inte bara ha med innehåll att göra utan även med vår förmåga att tillgodogöra oss innehåll genom dålig typsättning.

Allt som allt är LyX ett underbart program och jag kan inte nog understryka hur nöjd jag är med hur snygg min pappersbunt är! (Den börjar dock redan solkas av rödpennan)

 

Alternativen

Visst finns det alternativ till LyX för den som vill skriva en bok.

 

Ordbehandlingsprogramoch InDesign

Det förmodligen vanligaste arbetssättet är att skriva sitt manus i ett ordbehandlingsprogram och därefter sätta det i InDesign. Det var så jag gjorde förr.

Med detta arbetssätt skriver man texten i ett ordbehandlingsprogram, skriver ut, korrekturläser och för därefter över texten till InDesign, sätter den och placerar bilder. Allt arbete med innehållsförteckning, personregister, rubriksättning med mera görs i InDesign. Eftersom man sannolikt gjort en del sådana saker i sitt ordbehandlingsprogram blir det dubbelt arbete.

LyX vinner över ordbehandlingsprogram. När man kommit över en ganska hög ingångströskel är LyX betydligt enklare att arbeta i än ordbehandlingsprogram. Samtidigt är det mer komplett. I ordbehandlingsprogram måste man skifta mellan att skriva och markera fetstil, kursiv, rubriker, sätta in indexposter, fixa innehållsförteckning med mera. I LyX slipper man finlir. Samtidigt har man inbyggda verktyg för referenshantering (BiBTeX som visserligen är gammalt och litet mögigt men som fungerar) och index.

I LyX får jag med en enda knapptryckning en perfekt satt PDF-fil som jag kan skriva ut medan jag i ordbehandlingsprogram får uselt satta och uselt avstavade sidor som inte är roliga att korrekturläsa och som inte duger som tryckoriginal.

Om man vill gå hela vägen och sätta en bok i ett ordbehandlingsprogram säger jag Lycka Till! Det är ett oändligt pill att få alla bilder på rätt ställe, text att falla ut på rätt sätt. Gör man en ändring på ett ställe måste man justera dussintals sidor. Slutresultatet blir trots allt pill betydligt sämre än i LyX eller InDesign. Det blir ingen vacker bok. Jag skulle till och med gå så långt som att rekommendera att investera i InDesign framför att sätta en bok i ett ordbehandlingsprogram. Det sparar massor med tid, pengar och frustration

I LyX kom jag dagen innan jag gjorde utskriften på att jag ville byta typsnitt. Efter att ha växlat mellan ett dussin olika typsnitt fastnade jag för ett. Även om texten förskjuts beroende på typsnitt är allt lika snyggt satt oavsett vilket jag väljer och bilderna sitter där de ska. Jag hade även kunnat ändra sidformat och marginaler utan att det förorsakat mer än ett minimum merarbete. Gör om det i InDesign!

Den största fördelen är att jag har arbetat i samma program sedan jag gjorde den första anteckningen för något år sedan tills manuset nu är på dryga 200 sidor. Under den tiden har det förutom massor av text tillkommit ett femtiotal bilder och hundratals litteraturreferenser. Allt har kommit på plats direkt i samma ögonblick jag knackat in det. Jag har haft full kontroll och har direkt kunnat se var bilder passar och inte passar. Jag kommer att också använda LyX till dagen jag skickar manuset till tryckeriet. Detta är det mest effektiva arbetsflöde jag kan tänka mig!

Jag vet kollegor som skriver direkt i InDesign, eller säger att de gör det. De kopierar då och då över texten till ett ordbehandlingsprogram för att få den rättstavad. Även om textfunktionerna i InDesign är hyfsade kan de inte mäta sig med de man har i ett ordbehandlingsprogram eller för den delen i LyX. InDesign är gjort för att typsätta böcker och gör det mycket bra. Det är inte till för tankeprocesser, skrivande och experiment med olika layouter under arbetets gång.

Det finns nackdelar med InDesign som skrämt bort mig:

  1. Det är extremt dyrt (LyX är gratis…)
  2. Det är extremt ofritt (LyX är fritt…)
  3. Det kräver regelbunden användning och övning. Sätter man en bok vartannat år är det svårt att vidmakthålla sin kompetens som boksättare (Jag arbetar i LyX varje dag…)

 

Scribus

Det finns ett InDesignliknande fritt program, Scribus. Där arbetar man grafiskt på liknande sätt som i InDesign. Det spelar dock i en helt annan division än InDesign och många funktioner som man ser som självklara och nödvändiga för att sätta en bok saknas. Scribus känns ofärdigt och det kommer att ta många år innan programmet är så pass komplett att det går att använda för mer avancerade jobb. Skulle jag sätta några sidor text med mycket bilder skulle jag överväga att använda Scribus. För en bok duger det inte. För mer avancerade trycksaker skulle jag välja InDesign.

Scribus är inget dåligt program, men man ska inte tro att det kan ersätta InDesign eller LyX.

 

LaTeX

LyX är en grafisk framände för LaTeX. Om man är elak är LyX för dem som inte vill eller kan lära sig LaTeX. Om man är snäll är LyX för dem som vill skriva och inte bryr sig om LaTeXkod. I LyX döljs den underliggande LaTeXkoden så att man man kan fokusera på sin text. För den som vill och kan finns koden där att utforska.

Se detta exempel. Jag har skrivit samma text i LyX och LaTeXeditorn Kile.

I LyX är rubriker, bilder, bildtexter, referenser och kursiveringar markerade på liknande sätt som i ett ordbehandlingsprogram. Det gör det lätt att navigera i texten

I LyX är rubriker, bilder, bildtexter, referenser och kursiveringar markerade på liknande sätt som i ett ordbehandlingsprogram. Det gör det lätt att navigera i texten. Jag tror att de flesta element är självförklarande.

 

Samma text i laTeXeditorn Kile. Jag har förklarat alla LaTeXkoder. Koderna bryter textflödet och för den oinvigde kan texten te sig som ett virrvarr av esoteriska tecken

Samma text i LaTeXeditorn Kile. Jag förklarar LaTeXkoderna till höger. Koderna bryter textflödet och för den oinvigde kan texten te sig som ett virrvarr av esoteriska tecken

 

I LyX har arbetsytan ett minimum av distraktioner. I Kile förmedlas samma information i märkliga hakparenteser på ett sätt som bara den invigde förstår.

Både LyX och LaTeX bygger på att man håller isär skrivandet, det vill säga textens innehåll, som man gör i texteditorn och dokumentets form, som man får automatiskt i en PDF-fil. Jag tycker att LyX lyckas bäst med att fokusera på innehåll.

Jag använder LaTeX då jag vill göra layouter eller fixa något jag inte gjort tidigare. Då är det ett stort stöd att man ser LaTeXkoden direkt. Då allt ser ut som jag vill kan jag kopiera över koden till Lyx och använda den där. Jag använder LyX för skrivarbetet.

I slutänden spelar det ingen roll om man använder LyX eller LaTeX. Slutresultatet blir detsamma eftersom texten sätts med samma verktyg. Om man föredrar LyX eller en LaTeXeditor är en vanesak och vilken typ av skrivande man arbetar med.

Det ska sägas att LaTeX självklart har fördelar jämfört med LyX. Filformatet är universellt och man kan arbeta med sina filer i vilken editor eller anteckningsprogram som helst. Eftersom man ser LaTeXkoden blir man tvungen att lära sig den. Därför blir man skickligare på att använda den i en LaTeXeditor än i LyX. Genom det blir man bättre på att fixa till saker och reda ut de problem som kan uppstå. Även om jag föredrar LyX är LaTex absolut inte något dåligt alternativ!

 

Sluta använd fula ord!

Varför använder så många ordbehandlingsprogram som producerar dokument svåra att läsa och fula att se? Detta missbruk har förstört vår känsla för textens estetik och skönheten hos typsnitt då alla förutsätter att få en slafsig Wordfil i 12pt Times New Roman, utan ligaturer och kerning, dåligt avstavad med änkor och horungar. Innehållet kan vara hur bra som helst, men budskapet förfulas och förflackas genom undermålig sättning.

De veckor det tar att lära sig LyX är väl spenderad tid. De dokument som därefter lämnar ens dator är vackra, strukturerade och satta på högsta möjliga nivå. Skriver man mer än några sidor då och då ska man LyXa till det!

 

Aug 152012
 

Flattr this!

För ett tag sedan beskrev jag hur den som använder LyX och LaTeX kan uppdatera Texlive manuellt på *Buntu. I *Buntu 12.04 ingår Texlive 2009 och den aktuella versionen är 2012 som har flera nyheter och förbättringar.

Att uppdatera Texlive manuellt är ganska besvärligt och det finns ett enklare sätt att göra det på genom att installera extraförrådet Texlive backports:

 

sudo add-apt-repository ppa:texlive-backports/ppa

sudo apt-get update

sudo apt-get upgrade

 

Eller installera hela eller delar av Texlive om man inte har det installerat genom pakethanteraren.

Förrådet har Texlive 2012 som kommer att finnas i *Buntu 12.10 och som man backportat till 12.04.

Vilken metod man föredrar är upp till en själv. En manuell installation är mer flexibel och man kan uppdatera enskilda paket med tlmgr. Att uppdatera via extraförrådet är enklare och man slipper beroendeproblem för program som kräver Texlive installerat via pakethanteraren.
Jag har hittat en intressant artikel i TUGBoat (specialtidning om allt som rör TeX) om hur man uppdaterar TeXLive manuellt i Ubuntu (Länken laddar ner en PDF-fil av artikeln). Spännande läsning för den som vill fördjupa sig!

Jul 052012
 

Flattr this!

Nu när jag är klar med ett större projekt tyckte jag det var läge att utforska LyX och LaTeX ännu en liten bit. Något jag lärt mig under de år jag arbetat i LyX/LaTeX är att inte göra större ändringar mitt under ett projekt.

I de två böcker jag har gjort i LyX har jag använt standardtypsnitt. I den första Latin Modern och i den andra Palatino. Det är typsnitt som följer med LaTeX och som fungerar bra. Det är mycket snygga och användbara typsnitt.

Nackdelen är att utbudet av typsnitt är ganska begränsat eftersom man använder speciella postscripttypsnitt och inte systemtypsnitt.

Det innebär att dokument framställda i LaTeX lätt blir litet enahanda. Palatino är förmodligen det bästa boktypsnittet medan Computer modern eller Latin modern oftast används i artiklar. Även om texterna blir väldigt snygga är det i längden litet tråkigt att det man skriver ser likadant ut.

Ett sätt att råda bot på detta är att använda XeTeX, en nyare TeX-motor istället för LaTeX. Det tekniska kan jag inte förklara, men i korthet kan XeTeX använda (nästan alla) de typsnitt man har installerat på sitt system istället för de speciella LaTeXtypsnitten. Den som vill veta mer kan börja i Wikipedia och fortsätta på XeTeX projektsida med massor av information.

Resultatet är att om man har vackra typsnitt på sin dator kan man använda dem i LyX och LaTeX.

 

XeTeX i LyX

I LyX ändrar man bara några inställningar under Dokument -> Inställningar -> Typsnitt. Man bockar för Använd icke-tex typsnitt och väljer sedan vilka typsnitt man vill ha som antikva (brödtext) linjär (rubriker) och skrivmaskin.

 


När man kompilerar dokument gör man det med Visa PDF XeTeX. Andra alternativ går inte att komma åt.

Man kan experimentera mer än med standardtypsnitten, vilket både kan vara bra och dåligt. En ovan typograf kan lätt få sina texter att se ut som f-n.

 

Nej, Comic Sans är inte ett bra typsnitt i en akademisk avhandling!

 

 

Genom XeTeX kan man experimentera sig fram till bra kombinationer av rubriker och brödtext

 

Jag är mycket nöjd med min kombination av Adobe Jenson och Eras och det är kanske så min nästa bok kommer att se ut.

 

Adobe Jenson ger karaktär år brödtexten och passar bra ihop med Eras som genom en liten lutning ger spänning åt rubriker

 

 

Nackdelar

Det finns några nackdelar med XeTeX som man bör ta med i beräkningen:

  • Man kompilerar texter som PDF. DVI och Postscript fungerar inte bra tillsammans med XeTeX. Om man inte måste framställa Postscriptfiler snabbt är det dock inga större problem. Man kan först göra en PDF-fil som man därefter konverterar till Postscript. XeTeX har en stor fördel eftersom typsnitt bäddas in i PDF-filen, vilket är ett krav om man har tänkt att använda postscriptfilen för att göra en PDF-fil som ska tryckas. Man får konvertera filer fram och tillbaka några gånger, men slutresultatet blir mycket bra.
  • Eftersom många typsnitt saknar avancerade matematiska symboler måste man vara noga med vilka typsnitt man väljer då man arbetar med matematik. Förmodligen är det bästa att hålla fast vid vanlig LaTeX med standardtypsnitt, eftersom dessa är fullt utbyggda med symboler. Eftersom jag inte skriver avancerad matematik är detta inget hinder för mig.

 

Jun 132012
 

Flattr this!

LyX och LaTeX är ett suveränt system för att sätta böcker. Med LyX kan man sätta texter på de snyggaste sätt. Då det gäller layout kan man dock arbeta med de minsta detaljer.

 

Då man citerar och hoppar över en bit i originaltexten bör man markera att man utelämnar ett avsnitt med hakparenteser och tre punkter: […].

 

Om man använder vanliga punkter i LyX:

 

 

Blir inte resultatet perfekt då man skapar en PDF.

 

 

Här har jag en hakparentes med tre vanliga punkter. Citatet är ur ett brev från Esaias Tegnér till Götiska förbundets Skriftvårdare Jacob Adlerbeth i vilket Tegnér klagar på det götiska.

 

Då man skapar en PDF-fil blir inte resultatet det bästa:

 

De tre punkterna i hakparenteserna hamnar för tätt och ser hoptryckta ut.

 

LyX tolkar punkterna som vanliga punkter och anpassar inte avståndet till hakparentesen. Texten blir hoptryckt.

 

För att få snyggare punkter kan man sätta in ldots (jag har inte hittat något svenskt namn). I LyX gör man det med den vänstra ALT tangenten + punkt (ALT+.). Man får tre punkter med ett tangenttryck. LyX vet om att tecknen hör samman.

 

Med specialpunkter får man snyggare resultat

 

 

Resultatet är bättre än med vanliga punkter men inte perfekt.

 

Punkterna i hakparenteserna är snyggare än i förra exemplet. De är inte längre hoptryckta. Notera emellertid att sista punkten ligger längre från parentesen än den första. Det är inte riktigt godkänt...

 

Den sista punkten i varje hakparentes ser något förskjuten ut. För att slipa på punkterna litet till kan man ställa in kerningen av dem i LaTeX-ingressen (Preamblen). där skriver man in:

 

\let\ldotsOld\ldots

\renewcommand\ldots{\,\ldotsOld\unkern\,}

 

 

Nu är punkterna nog så snygga som de går att få med LyX!

 

Snyggaste exemplet! Inga hoptryckta hakparenteser som förstör textflödet och de tre punkterna ligger på jämna avstånd!

 

Hakparenteserna är inte hoptryckta och punkterna ligger på jämna avstånd.

 

Om man jämför med hur samma text ser ut i LibreOffice är det en markant skillnad.

 

Punkter och hakparenteser blir som det första exemplet med LyX. De blir hoptryckta och stör textflödet. Notera även att texten som helhet är sämre rent typografiskt.

 

Inget ordbehandlingsprogram kommer i närheten av LyX och LaTeX då det gäller att sätta sidor snyggt och rätt.

 

Det är sådana här små skillnader som sammantagna blir väldigt stora som gjort att jag numera föredrar LyX framför ordbehandlingsprogram när jag ska skriva seriösa texter. Ordbehandlingsprogram har vant oss vid att läsa halvtaskiga utskrifter. LyX skapar vackra sidor och vacker text som blir roligare och mer vilsam att läsa.

Jun 062012
 

Flattr this!

Det finns flera sätt att få till vattenmärken av bilder, det vill säga bilder som ligger under texten, i LyX och LaTeX. Eftersom jag använder LyX är mina exempel därifrån, men principen fungerar i alla LaTeXeditorer.

Ett enkelt sätt är att använda paketet Watermark.

 

Gör så här:

Skriv in

 

/usepackage{watermark}

 

i LaTeXingressen (preamblen)

 

Därefter kan man sätta vattenmärken var man vill i sin text.

 

Det finns användbara variabler:

\watermark = Vattenmärke på alla sidor

\rightwatermark = Vattenmärke på högersidor

\leftwatermark = Vattenmärke på vänstersidor

\thiswatermark = Vattenmärke bara på aktuell sida.

Man kan använda kommandot \put för att styra exakt var man vill ha sitt vattenmärke. Det blir till sist en liten trollformel. I bilden nedan har jag använt denna ramsa i LyX. Den placeras någonstans på den sida man vill smycka i en ERT-box (Evil Red Text=LaTeXkod):

 

Med ren LaTEXkod blir det:

 

\thiswatermark{\centering \put(200,-500){\includegraphics[width= 7cm]{Guldgubbe.jpg}} }

 

Så här kommer naturligtvis inte min bok att se ut! Bilden är till för att visa vilka möjligheter man har med Watermark

 

I exemplet har jag satt in bilden ”Guldgubbe” med en diameter på sju centimeter på en enda sida. Den ligger 200 punkter till höger och 500 punkter nedanför mitten av sidan. Kopiera koden och testa med egna värden och bilder!

 

Bilderna bör vara någorlunda genomskinliga ha lämplig upplösning. Man fixar till dem i förväg till exempel i GIMP.

Läs mer om paketet Watermark.

 

Text

Man kan självklart lägga in text som vattenmärken. Det är bara att ta bort referenserna till bilder i koden och skriva in texten man vill ha. Jag tycker dock att det finns bättre paket än Watermark för text. Ett är draftwatermark.

Jun 032012
 

Flattr this!

Texlive är basen för LaTeX i Linux. Jag använder LyX för avancerat skrivande och eftersom LyX bygger på LaTeX använder det också Texlive. TexLive ligger i botten för alla editorer som Kile, Texmaker osv och bestämmer i slutänden vad som är möjligt att göra.

I senaste *buntu, version 12.04, skeppas Texlive 2009. Detta är inget fel, men paket och skript är tre år gamla och om man tänkt använda 12.04 som LTS-version under de närmaste fem åren, blir de ännu äldre. Man kommer 2017 fortfarande att använda Texlive 2009.

Det släpps en ny  version av Texlive varje år med uppdaterade paket och funktioner. Anledningen till att man släpar efter i Ubuntu är att Texlive är svårt att paketera och att man använder Debians paket. Debian släpper nya versioner med några års mellanrum och packar om Texlive först när det behövs.

Det är dock ganska enkelt att uppdatera Texlive på egen hand.

 

Varningar

Först vill jag dock framföra några allvarliga varningar:

  • Det kan bli problem med äldre filer och de uppdaterade skripten. Jag skriver om ett problem jag fick i slutet av inlägget. Håller man på att avsluta viktiga projekt bör man inte uppdatera Texlive. Det allra mesta går säkert att fixa, men det kan ta tid att leta lösningar.
  • Som standard installeras Texlive i /usr/local, det vill säga ens /, rotkatalog. Eftersom installationen kräver cirka 2,5 GB hårddiskutrymme måste man se till att / är tillräckligt stor.
  • Eftersom 2,5 GB filer ska laddas ner så se till att du har gott om tid och en så snabb och stabil Internetuppkoppling som möjligt!
  • Texlive 2011 bör fungera med de flesta LaTeX-editorer. Jag har dock inte testat alla program och möjliga varianter. Det kan finnas editorer som kräver Texlive 2009 och som inte kommer att fungera.
  • Jag har testat att uppdatera Texlive 2011 i *buntu 12.04. Guiden bör fungera i äldre versioner av *buntu, men jag har inte testat detta. Guiden bör, med små justeringar fungera i andra Linuxdistributioner.
  • Använd guiden på egen risk! Jag började med att installera på en testpartition tills jag visste att allt fungerade. Först då gjorde jag om det på mitt riktiga system. Alla steg går att ta bort, Texlive 2009 går att installera på nytt och Texlive 2011 går att radera.

Än en gång: Kör guiden på egen risk!

 

Installera Texlive 2011

Med dessa varningar guidar jag hur man installerar Texlive 2011. Guiden är för en standardinstallation. Det innebär att hela Texlive installeras i /usr/local. Avancerade användare kan installera i valfri katalog och välja bort till exempel språkpaket.

 

1. Skumma åtminstone igenom dessa instruktioner. Där finns tips om något går fel.

 

2. Ladda ner installationsskriptet. Välj filen install-tl-unx.tar.gz. Spara den. Packa upp den förslagsvis i din Hemmapp. Du ska få en mapp som heter: install-tl-20120511. Datumet anger Texlive version.

 

3. Öppna mappen  install-tl-20120511. Öppna en terminal i mappen och ge kommandot:
sudo ./install-tl

 

och ange ditt lösenord.

 

Bilderna är från Kubuntu 2012.04, men alla *buntu varianter fungerar på samma sätt

 

skriptet är på engelska, men enkelt att följa. Svara ”i” på första frågan så kör installationen igång.

 

Välj "i" så kör installationen igång

 

Det tar en bra stund eftersom paketen hämtas ner från en server.

 

Efter installationen

Då installationsskriptet tuggat färdigt finns Texlive 2011 på datorn. Om man inte fått några felmeddelanden under installationen ska allt vara OK. Man kan dock testa om Texlive är installerat genom att ge kommandot:

 

ls /usr/local/texlive/2011/bin/i386-linux/tex

 

om man kör 32-bitars system eller:

 

ls /usr/local/texlive/2011/bin/x86_64-linux/tex

 

om man kör ett 64-bitars.

 

Hur många bitar ens system har kan man ta reda på med komamndot:

 

uname --m

 

Med uname --m får man reda på hur många bitar ens system har. Detta är viktigt för att man ska kunna ange sökvägen till Texlive!

 

ls-kommandot listar programmet tex i standardmappen för Texlive 2011 och svaret i terminalen bör se ut så här (för 64-bitars system):

 

Grönt ljus! *Buntu hittar tex och Texlive 2011 bör därför vara korrekt installerat

 

 

Det gäller nu att få *buntu att förstå att man installerat Texlive 2011 och börja använda det. På Texlives sida kallas detta för att ”setting PATH”. Vilket är nördspråk. Detta är enklare än man kan tro och vad man får det att låta som.

 

Man öppnar sin hemmapp, väljer att visa dolda filer. Därefter öppnar man filen .profile. Längst ner i den skriver man in raderna:

 

# PATH till Texlive 2011
export PATH=/usr/local/texlive/2011/bin/i386-linux:$PATH

 

Eller om man har ett 64-bitars system:
# PATH till Texlive 2011
export PATH=/usr/local/texlive/2011/bin/x86_64-linux:$PATH

 

Så här bör .profile se ut. Raderna som ska läggas till är markerade. Jag använder ett 64-bitarssystem

 

OBS!! Raderna (åtminstone den andra) måste skrivas in exakt som i guiden!! (kopiera och klistra in)

Spara och stäng. Den första raden som börjar med # är en kommentar som talar om vad som ändras. Det är bra att sätta in kommentarer då man ändrar i inställningsfiler så att man i framtiden förstår vad ändringen är till för.

Den andra raden ger sökvägen till Texlive 2011 som vi fick genom ls-kommandot ovan kompletterat med ett kommando om att *Buntu ska söka och använda program där. Det gör att *Buntu kommer att börja använda Texlive 2011.

Logga ut och logga in för att ändringen ska träda i kraft (eller om du vill snitsa till det kan du ge kommandot: source .profile som gör att *buntu läser om .profile och ändringarna träder i kraft direkt.).

Kontrollera att *buntu hittar Texlive 2011 med kommandot:

tex -v

i en terminal.

Det bör stå texlive 2011.

 

LyX

Även LyX måste hitta Texlive 2011. Öppna LyX. Gå till Vertyg -> Omkonfigurera. Stäng LyX. Öppna LyX igen. Nu bör allt vara OK. Testa detta genom Verktyg -> TeX-information och bocka i rutan Visa sökväg. Sökvägen ska vara till /usr/local.

 

TeX-information i LyX. Notera sökvägen: /usr/local/texlive/2011... Det innebär att LyX hittat Texlive 2011 och allt kommer att fungera

 

Nu ska LyX-filer gå att kompilera till dvi eller pdf och alla andra funktioner som kräver LaTeX ska också fungera.

Grattis! Nu kommer du att köra Texlive 2011 de närmaste 5 åren!

Guiden bör gå att tillämpa för nya versioner av Texlive åren som kommer.

 

Tips

Tips 1

Texlive 2011 har en pakethanterare, tlmgr, med vilken man kan uppdatera, installera och ta bort paket. Eftersom den körs som root ställer det till med problem med PATH eftersom root har en egen sökväg. Det finns olika lösningar. En enkel variant är att ge detta kommando i en terminal:

 

sudo env PATH="$PATH" tlmgr --gui

 

Då får man upp ett grafiskt skal för att sköta Texlive

 

 

Tips 2

Om man har Texlive 2009 installerat via pakethanteraren kan man ta bort alla paket som tillhör Texlive i Synaptic, Muon eller motsvarande pakethanterare. Detta sparar plats. Alla LaTeX editorer bör hitta Texlive 2011 och fungera tillsammans med det. Jag har dock inte testat alla upptänkliga editorer och varianter och det kan finnas program som inte fungerar. Om man installerar en ny editor drar den in Texlive 2009 som beroenden. Dessa paket går att ta bort i efterhand. alternativt kan man installera utan beroenden via terminalen med kommandot:

 

sudo apt-get install --no-install-recommends paketnamn

 

så slipper man installera/avinstallera Texlive.

 

Tips 3

Jag sprang in i ett problem då mina gamla filer skrivna med Komascript och med paketet sidecap inte ville kompilera. Efter en del sökande hittade jag lösningen. Skriv in:

 

\usepackage{everysel}

 

i Preamblen.

Om man använder Komascript kan man kontrollera vilka problem som kan uppstå med nya versioner på projektets hemsida (på tyska).

Jan 262012
 

Flattr this!

BiBTeX är det program som hanterar referenser i LyX och LaTeX som standard.

Det mesta fungerar, men BiBTeX är gammalt och har ibland märkliga inställningar och funktioner.

En sådan är att ord med stora bokstäver i början får små bokstäver, förutom i inledningsordet.

 

De markerade begynnelsebokstäverna ska vara stora, men de blir små i LyX...

 

Detta även om man knackat in stora bokstäver i sin BiBTeX-databas.

 

...Trots att titeln är inskriven som den ska i BiBTeX-databasen med stora bokstäver

 

Denna ”funktion” kan verkligen driva en till vansinne.

Det finns två sätt att få tillbaka de stora bokstäverna:

 

1. Sätta ut klamrar runt alla stora bokstäver i BiBTeX-databasen.

 

 

Detta gör att BiBTeX undantar dessa från sina knasiga regler och skriver dem från sin behandling och skriver dem som de är tänkta.

Denna lösning är omständlig. För att ändra en databas med många hundra titlar krävs mycket arbete och om man glömmer det för en enda titel blir ens litteraturlista inkonsekvent.

 

2. Ändra i BiBTeX-stilen

Hur ens litteraturlista ser ut styrs av inställningsfiler i BiBTeX som har en ändelse på .sty. Det är egentligen vanliga textfiler som man kan öppna i vilken texteditor som helst. I exemplet använder jag stilen sweplnat.sty, en av de vanligaste stilarna då man skriver på svenska.

BiBTeX har ett eget programmeringsspråk. Lär man sig det kan man ändra alla inställningar för hur ens litteraturlista ska se ut. Språket är emellertid svårt och man ska inte ändra saker som man inte vet vad de gör i .sty-filen.

För att ändra så att BiBTeX skriver titlar som de ska se ut, det vill säga som de är inskrivna i BiBTEX-databasen med små och stora bokstäver, letar man upp denna passage i .sty-filen:

 

 

och ändrar den så här:

 

 

Spara och kompilera om litteraturlistan.

Denna metod har fördelen att alla titlar i litteraturlistan påverkas, alla titlar som är inskrivna med stora bokstäver i BiBTeX-databasen kommer att få det i litteraturlistan. Nackdelen är att man får hålla reda på sin ändring så att man inte bryter mot eventuella regler man fått för sin artikel/bok genom modifieringen i .sty-filen.

Om man gör på något av sätten ska titeln se ut som den ska i litteraturlistan.

 

 

 

Jan 192012
 

Flattr this!

Jag har ganska ofta behov av att visualisera händelseförlopp på tidslinjer. Jag har tidigare skrivit om hur man kan göra detta i Zotero, Calc och Writer. Jag har hittat paketet chronology som gör det möjligt även i LyX/LaTeX

På paketets hemsida finns en PDF-fil man kan ladda ner för att se möjligheterna. Jag ger ett exempel på en tidslinje jag börjat arbeta på.

 

 

Tidslinjerna är ganska enkla och man kan göra mer avancerade saker i andra program och importera bilder till LaTeX. Det har dock sina fördelar att göra tidslinjer direkt i LyX och LaTeX.