dec 242013
 

Flattr this!

Som en avslutning på året har jag skickat in en översättning till svenska för programmet SoundKonverter och kompletterat den svenska översättningen för GIMP. Jag hoppas att översättningarna snart blir officiella och kommer med då man installerar programmen!

God Jul!

Tomte

apr 252013
 

Flattr this!

Idag släpptes version 13.04 av Linuxsystemet Ubuntu med avknoppningar och barn.

Jag har givetvis tankat ner:

 

Kubuntu

Jag kör Kubuntu på mina litet nyare datorer. Kubuntu kommer med skrivbordsmiljön KDE och KDE 4.10 är nog den bästa och mest avancerade skrivbordsmiljö man kan trycka in i en dator. Allt och litet till går att ställa in som man vill ha det och man kan pilla i timmar. Trots det är systemet väldigt rappt. Ibland är dock KDE litet väl avancerat och slår knut på sig själv (och på mig). Jag skulle kanske inte rekommendera KDE till någon som är ny i Linux eller som inte tycker om att pilla på sin dator.

 

Xubuntu

På en drygt fem år gammal dator kör jag Xubuntu. Xubuntu har inte alla finesser som finns i tyngre skrivbordsmiljöer, men är perfekt för att blåsa liv i gamla trögdatorer. Xubuntu är mycket enkelt och ger mig litet Windows XP-känsla. Detta i positiv mening. Windows XP är trots allt det genom tiderna mest framgångsrika skrivbordsoperativet och jag tycker att skrivbordsmiljön i Xubuntu påminner en hel del om XP. Det är så som en dator ”ska se ut” och fungera. Under ytan är det dock allt splitternytt Linux, det vill säga mycket bättre och rappare än degiga gamla XP. Min gamla slöburk med Xubuntu startar på halva tiden som mina bekantas nya findator med Windows 8. Dessutom fungerar min burk.

 

Mer…

Jag har testat den nya familjemedlemmen Ubuntu Gnome. Den har ren Gnome som skrivbordsmiljö och påminner litet om en smart telefon. Nya Gnome har fått en hel del kritik som jag tycker är oförtjänt. Det är en enkel skrivbordsmiljö som går mycket snabbt att arbeta i. Nackdelen är att den kräver en relativt ny dator med hyfsat grafikkort.

Det finns en rad andra familjemedlemmar som jag inte känner så väl: Lubuntu är för äldre datorer eller för den om vill ha en minimalistisk arbetsmiljö, Edubuntu har inriktning mot skola och utbildning. Ubuntu studio är för dem som håller på med multimedia. Det finns kanske fler äkta eller oäkta barn som jag glömt…

Man kan fråga sig varför det finns så många varianter av ett enda operativsystem. Svaret är att vi är olika. Vi har olika behov och vi arbetar på olika sätt. I Linux och *buntuvärlden kan man prova sig fram tills man hittar ett sätt att jobba som är skräddarsytt för en själv. Man kan till och med installera flera skrivbordsmiljöer samtidigt och växla mellan dem beroende på vilket humör man är på.

Fördelen med *buntuvarianterna är att det är samma system. I grund och botten fungerar de likadant och det man lär sig i en variant har man nytta av om man byter arbetsmiljö.

Har du inte testat *buntu är det dags nu! Alla *buntusystem är gratis och innehåller alla program man behöver. Linux är säkert och man behöver inget antivirus eller säkerhetspaket. Man kan installera *buntu bredvid Windows om man är rädd för att hoppa från Linuxstupet direkt. Då väljer man vid uppstart vilket system man vill köra och man kan utforska Linux i lugn och ro.

apr 192013
 

Flattr this!

ApacheOpenOffice kommer att släppa AOO 4 någon gång i sommar. Versionen kommer att innehålla många nyheter och vara den första riktiga version som släpps av Apache som för ett drygt år sedan tog över OpenOffice.org (OOo).

Det har hänt mycket sedan dess. AOO 3.4 var den version man ärvde från Oracle och innehöll främst upprensning av de delar av koden man på grund av licenser inte kunde behålla.

IBM donerade koden till sitt Lotus Symphony till Apache. Delar av denna kod kommer att integreras i AOO 4. Hur mycket vet jag inte.

AOO 4 kommer som sagt att släppas till sommaren. Redan nu finns det dock mycket tidiga alfaversioner. De är på engelska. Den som vill ha AOO på svenska får nöja sig med de stabila versionerna.

 

AOO4

 

Den stora nyhet man direkt lägger märke till är att AOO fått en sidebar (svesnkt ord?) där man samlat de vanligaste kommandona för respektive applikation. Det innebär att AOO kommer att likna Calligra Office.

 

Klicka för större bild!

Klicka för större bild!

 

Sidebaren är mycket behändig. Den har flikar på vilka olika kommandon grupperats. Även om den är ny och ser avancerad ut går det snabbt att komma underfund med hur den fungerar.

 

Sidebar

Knapparna på sidebaren ger tillgång till fler funktioner och undermenyer

Knapparna på sidebaren ger tillgång till fler funktioner och undermenyer

 

Fliken formatmallar och formatering känner man igen

Fliken formatmallar och formatering känner man igen

 

Fliken för Clipart har flera underavdelningar och man har uppenbarligen lagt till en hel del clipart

Fliken för Clipart har flera underavdelningar och man har uppenbarligen lagt till en hel del clipart

 

Navigatorn, i en annan flik, är sig lik

Navigatorn, i en annan flik, är sig lik

 

Man kan minimera baren om man behöver större skärmutrymme, antingen så att bara snabbknapparna syns eller helt och hållet. då syns bara ett handtag man klickar på för att få sidebaren synlig igen.

 

Man kan dölja sidebaren så att bara flikknapparna syns

Man kan dölja sidebaren så att bara flikknapparna syns…

 

...eller helt så att bara ett handtag syns

…eller helt så att bara ett handtag syns

Man kan även lösgöra sidebaren så att den flyter var man vill.

 

Flytande

 

Det har länge klagats över att OOo/LibO/AOO har gammaldags och föråldrade gränssnitt. LibreOffice har gjort en del kosmetiska förändringar för att snygga till programmet, men inte ändrat något i grund. Sidebaren i AOO blir därmed det största som hänt med gränssnittet på många år.

Jag tycker spontant att sidebaren fungerar mycket bra. Särskilt i Impress sparar man utrymme jämfört med tidigare. Jag brukar ha Navigatorn och fönstret för Formatmallar och formatering öppna i Writer och nu får jag ytterligare flikar med funktioner tillgängliga utan att det tar mer plats på skärmen. Det som behöver göras är en upprensning av de gamla verktygsraderna. Nu finns flera kommandon både som knapp där och i sidebaren. Kanske kan man krympa dessa så att man bara behöver en rad med knappar överst?

Jag tycker att AOO ser mycket lovande ut!

Den som vill testa själv kan ladda ner alfaversioner här. välj ”currently sidebar branch” för det som kommer att bli AOO 4. Kom dock ihåg att det rör sig om mycket tidiga utvecklingsversioner. Undvik att arbeta med viktiga dokument i dem!!

 

En fundering

Efter en timmes hårdtest då jag letat efter nyheter och hur saker fungerar tuffade AOO på utan några som helst problem. Jag hade inte heller sprungit in i några uppenbara storbuggar.

Det innebär att en tidig alfa av AOO är stabilare än den ”skarpa” versionen av LibreOffice 4 som kraschade efter några minuter och som till och med efter ett par ”buggfixversioner” har flera allvarliga buggar som gör att jag inte kan använda programmet. Jag kan inte förstå att man kallar instabila versioner för färdiga och rekommenderar användare att installera dem!

Detta avspeglar skillnaden mellan projekten:

 

  • LibO strävar efter att mer eller mindre (o)vana utvecklare ska hacka loss på koden. Ny kod accepteras utan noggrann granskning och man saknar övergripande mål. Det man får in kommer med i nästa version. Användare är betatestare och att någon kan förlora viktigt arbete är oväsentligt.
  • AOO Har sitt ursprung i de gamla företag som ansvarade för OOo: SUN och Oracle. IBM har intressen i det. Attityden verkar finnas kvar i AOO Man vill ha en stabil produkt som kan konkurrera med andra kontorssviter och användas på företag utan risk att förlora data. Utvecklingen går långsammare men jag undrar om ett så pass övergripande och stort projekt som sidebaren hade gått att skapa i LibO.

 

Vilken modell man än föredrar är det spännande att man efter bara något år kan se så stora skillnader mellan projekten. Man förstår också varför gamla OOo sprack, det var alltför stora skillnader i tänkesätt bland utvecklarna för att man skulle kunna samsas.

apr 172013
 

Flattr this!

Ett konsortium som kallar sig Fairsearch bestående bland annat av Microsoft, Oracle och Nokia har klagat hos EU:s konkurrensmyndighet över att Google skänker bort sitt Linuxbaserade operativsystem Android och därmed snedvrider konkurrensen. Användare saknar valmöjlighet eftersom de får ett gratis operativsystem och därmed saknar incitament att välja ett system som kostar pengar. Gratis operativsystem låser in konsumenter som nekas valmöjlighet. Det man är förbittrade över är att Google bakar in sin sökmotor i sitt system och därmed får en massa reklamintäkter.

Konsortiet säger sig verka för att konsumenter och inte sökmotorer ska bestämma vad man hittar. Man anser att Google har en alltför dominerande ställning bland sökmotorer som man missbrukar. Missbruket blir större då Google skänker bort ett operativsystem med söktjänsten inbakad.

Klagomålet är märkligt eftersom Konkurrenslagarna inom EU är till för att skydda konsumenter från företag som vill ta ut för höga priser, inte för att skydda företag från andra företag som skänker bort sina produkter.

Egentligen är det principen om fri programvara som står på spel. Är det fel att skänka bort program och operativsystem för att tjäna pengar på andra saker som support, donationer och reklam? Går det att låsa in någon med fri programvara där källkoden är tillgänglig för alla och där vem som helst kan forka och skapa sin egen tillämpning?

Man bör ha några detaljer i åminnelse då man läser Fairsearch klagan:

 

  • Inget hindrar Microsoft och de övriga från att skänka bort sina program för att stärka sin position hos konsumenter.
  • Eftersom Android är Linuxbaserat vore det ett lagbrott att ta betalt för det måste källkoden vara tillgänglig. Det betyder att man kan ta betalt för systemet, men att det i praktiken blir gratis eftersom vem som helst kan göra sin egen version. Alternativet är att göra den fria GPL-licensen illegal eftersom den tvingar programmakare att tillgängliggöra sin källkod och därmed i praktiken gör program och system gratis.
  • Eftersom en stor del av Internet drivs av fri programvara, vill konsortiet släcka ner det? Då kan ju ingen söka eller bygga sökmotorer vilket gör villkoren lika.
  • Oracle skänker bort Java. Även detta snedvrider konkurrens och de klagande måste städa innan de klagar över att andra skänker bort program.

 

Microsoft har samma skadligt dominerande ställning bland operativsystem och kontorsprogram som Google har bland sökmotorer. Varför ska jag som konsument vara tvungen att betala för Windows då jag köper ny dator även om jag omedelbart raderar skräpet? Microsoft har alltför länge ridit snålskjuts på slappa konkurrensmyndigheter. Det är bra att Microsoft börjat agera för att lösa upp skadliga monopol.

Jag rekommenderar denna sammanställning över reaktioner för den som vill läsa mer om detta försenade och osannolika aprilskämt!

mar 272013
 

Flattr this!

Idag, den 27:e mars är det The Document Freedom Day. Med denna dag vill man uppmärksamma och främja användning av fria filformat och öppna standarder.

Det är sådana saker som gör att Internet fungerar och vänder sig mot hemliga filformat som gör att företag kan skaffa sig monopolställning, tjäna grova pengar på att låsa in användare och ta ifrån oss äganderätten till vårt arbete.

I det Microsofttrogna landet Sverige uppmärksammas knappast The Document Freedom Day. Den som vill lära sig mer kan börja på Document Freedom Day hemsida.

En artikel på samma tema är ett tänkvärt inlägg av veteranen inom öppen källkod, Richard M. Stallman, som förklarar varför man inte bör ta emot filer i Microsoft Office filformat. Även om Stallman spetsar till saker har han i princip alldeles rätt.