Archive for category OpenOffice 3.3

OpenOffice 3.3 recension

OpenOffice 3.3 är den senaste versionen av OpenOffice. Openoffice är bättre än någonsin. I OOo 3.3 har mest krut lagts på kalkylmodulen Calc, men det finns gott om förbättringar över hela linjen. Alla använder ett kontorspaket på olika sätt. Jag tar fasta på de förbättringar som berör mig. Det innebär att jag fokuserar på ordbehandling i Writer men också tittar litet på Calc och Impress. Jag kommer under de kommande veckorna att skriva mer om dessa funktioner och hur man kan maximera nyttan av dem.

För den som vill läsa om alla nyheter i OOo 3.3 rekommenderar jag den här sidan.

Jag har använt OpenOffice sedan tidig beta i somras. Jag har kört OOo 3.3 på flera olika system och tagit skärmdumpar efterhand. Därför ser bilderna litet olika ut. Även om de tog tid innan OOo 3.3 blev klar har utvecklingsversionen hela tiden varit stabil och jag har inte haft en enda riktig krasch. Det visar hur moget OpenOffice i grund och botten är.

Allmänt och Writer

En liten förändring i den svenska översättningen är att menyn ”Arkiv” har bytt namn till ”Fil”.

Jag förstår inte varför. OOo avviker nu från hur program brukar se ut, vilket kan förvirra. Arkiv är det vanliga. Båda termerna är översättningar av engelskans File. Arkiv torde vara att föredra. Dessutom har menyn Fil blivit smalare än gamla menyn Arkiv. Den har därmed blivit något svårare att öppna. Jag hoppas att någon lägger in en buggrapport om detta så att man ändrar tillbaka till Arkiv!

Man får med ett nytt typsnitt, Liberation Sans Narrow, som ersätter Arial Narrow rakt av.

Typsnittet är bra att använda i presentationer där man vill tränga in mycket text på en bild. Typsnittet gör även att kompatibiliteten blir bättre med PowerPoint som har Arial narrow.

Den nya dialogrutan för utskrifter är inte helt perfekt, men har flera funktioner som underlättar. En är att man kan ställa in att skriva ut flera sidor text på en utskriftssida. Tidigare var man tvungen att ta en liten omväg.

Man kan nu enkelt byta mellan versaler och gemener i högerklicksmenyn.

Det är ingen funktion jag använder särskilt ofta, men jag har sett engagerade diskussioner på OpenOffice fora om den. Jag hoppas att dessa användare blir nöjda!

Den nya sökraden är nästan perfekt. 90% av alla sökningar man gör är enkla sökningar efter ett ord. Dessa går nu snabbare och enklare att göra. Den enkla lilla sökraden är mycket bättre än den överlastade sökfunktionen i MS Word 2010. Då jag testade MS Office 2010 upplevde jag att de glassiga sökningarna var total overkill för de enkla sökningar på ett ord man oftast gör. Om man söker i stora dokument eller mer komplicerat brakar funktionen samman. Snygg, men dålig design!

Jag gar upptäckt en liten specialare. Om man högerklickar på sökfältet kan man klistra in text att söka efter, eller infoga specialtecken.

Det innebär att man kan utföra ganska avancerade sökningar i sökraden.

En nackdel är att sökraden tar litet plats. På min bärbara dator med liten skärm är det trångt med alla extra tillägg med egna knappar. Jag blev tvungen att prioritera vilka knappar och tillägg jag ville ha framme. Efter ett tag kom jag på att jag kan lägga tillägg med knappar i en extra verktygsrad längs skärmens högerkant. På en bredskärm tar en sådan knappast något viktigt utrymme i anspråk.

En annan synpunkt, som går stick i stäv med min första kritik, är att sökraden borde vara större, eller inställbar så att man kan se långa ord eller hela meningar om man söker på längre texter. Nu ser man bara korta ord i det lilla sökfältet. Detta hade förmodligen krånglat till det och tagit bort enkelheten ur funktionen. Man kan förmodligen inte få allt och samtidigt bevara enkelheten.

Förutom det är sökraden perfekt med ett undantag. Man borde kunna koppla ett tangentkommando till den. CTRL+F leder till det gamla sökfönstret som den nya sökraden ersätter för de allra flesta sökningar. Om man vill använda sökraden måste man släppa tangentbordet, klicka i fönstret med musen och skriva sökordet. Det hade varit bättre med ett snabbkommando, skriva sökordet och sedan söka igenom dokumentet med ENTER. Jag vet inte om det går att koppla ett tangentkommando till sökraden, jag har i alla fall inte lyckats än. Det gör att när jag är inne i skrivande blir det CTRL+F och söka på det gamla sättet.

En funktion som är mycket bra om man skriver på flera språk är att man kan återställa språk för markeringar/stycke/hela dokument med ett kommando på menyn Verktyg. Detta var tidigare litet besvärligare.

Synonymordboken i högerklicksmenyn gör att jag använder den oftare än tidigare.

Den svenska ordboken har brister, men man kan hjälpa till att förbättra den här. Ägna en liten stund åt det så får vi alla en bättre synonymordbok! När jag nu använder synonymordboken oftare tycker jag nästan att man skulle kunna mata in egna synonymer liknande hur man matar in egna ord i rättstavningsordlistan. Då skulle man snabbare kunna skaffa sig en bättre ordlista som man sedan skulle kunna välja om man ville dela med sig.

Det hade varit bra om man kunde mata in egna synonymer. Då hade man kunnat bättra på den litet för magra svenska synonymordboken

Impress

I Impress är största förbättringen för mig som använder Ubuntu att man fått OOo i presentationsläge att samsas med Compiz. Man slipper alltså stänga av Compiz när man kör presentationer som jag skriver om i detta inlägg. Jag vet inte riktigt om det är Ubuntu, Compiz eller OpenOffice som fixat till det, men nu fungerar det!

En annan bra sak är att då man skapar en ny bild kan man ge den struktur med en knapp.

Man väljer enkelt med den nya knappen vilken typ av bild man vill ha

För övrigt kan jag inte se så många ändringar i Impress. Impress är den modul som jag upplever som svagast. Det vore bra med en rejäl satsning på att lyfta upp Impress!

Calc

Jag är inte rätt person för att beskriva de stora förbättringar som skett i Calc. Större kalkylark och förbättrad prestanda är för de som använder Calc mer avancerat än jag. Några saker har jag som knappt medelmåttig användare nytta av.

Att färgmarkera kalkylblad är bra för att orientera sig.

En mycket bra funktion är att man kan rita och skriva in text i textrutor i diagram. Jag kan lägga på ett lager kommentarer till mina data.

Ska man uppgradera?

Detta är de nyheter jag sprungit på mest då jag testkört OOo 3.3 under nästan ett halvår.

I recensioner av kommersiella program brukar slutklämmen vara frågan om man ska uppgradera. Det brukar vara en avvägning mellan kostnad och vilka nya funktioner man får. Eftersom recensenter ofta får friex brukar de lovsjunga allt nytt och förorda dyra uppgraderingar.

OOo är gratis och fungerar annorlunda. En ny version av OOo innehåller mängder med förbättringar och buggfixar, många fler än de jag beskriver. Dessutom tätar man till eventuella säkerhetshål. I och med att OOo är gratis och jag och alla andra får friex kan jag lovorda programmet och förorda en uppgradering. OpenOffice 3.3 innehåller många förbättringar och jag tror framför allt att de som arbetar med stora filer i Calc kommer att uppskatta förbättringarna.

Utvecklarna har valt att  satsa på en ny version var tredje månad. Det innebär att varje ny version inte är ett nytt program utan att OpenOffice långsamt men säkert blir allt bättre. På senare tid har tempot sjunkit och är nere i 2-3 versioner per år. Förutom själva programmet kommer det hela tiden nya och bättre tillägg, den svenska rättstavningen förbättras och man kan hitta allt fler färdiga mallar för dokument. OpenOffice är ett pågående projekt.

Frågan är därför varför man ska låta bli att uppgradera.

Argument mot att uppgradera:

En uppgradering kräver en nedladdning av drygt 150MB
Den tar cirka fem minuter att genomföra då väl filen laddats ner.
Använder man Linux är det litet pilligt att uppdatera OOo manuellt utanför pakethanteraren.

För mig som mest använder Writer är enbart den nya sökraden värd en uppdatering. När man sedan också får synonymordbok i högerklicksmenyn och kan skriva text ovanpå diagram är det inget att tveka på. För de som använder Calc avancerat är nyheterna ännu bättre.

Därför är svaret på frågan om man bör uppgradera ett tveklöst JA!

För den som vill uppgradera finns inte OOo 3.3 officiellt riktigt än. Det som finns är OOo 3.3RC10 som blev den skarpa OOo. Den kan man ladda ner härifrån.

Did you like this? Share it:

OpenOffice.org eller LibreOffice?

Lillejulafton släppte The Document Foundation sin andra Releasekandidat av sin OpenOffice avknoppning LibreOffice. Ungefär samtidigt skapade man en egen webbsida åt LO. För någon vecka sedan släppte OpenOffice.org sin åttonde Releasekandidat för OOo 3.3. Vad är skillnaden mellan dem och vilken ska man välja?

LibreOffice eller OpenOffice.org?

Skillnaderna är små LO bygger på OOo senaste Releasekandidat.

OOo RC8 har versionsnummer m18...

Ovanpå det har man lagt till egna patchar. Dessa består i stort sett av de som tidigare funnits i Go-oo samt en del mindre tillägg som är de som hunnits skapas under den korta tid LO funnits.

... Samma som LO RC2

LO är på många sätt en fortsättning av Go-oo.

Skillnader för användaren

De patchar som finns i LO kan vara bra att ha. priset är att Go-oo:s version av OOo var buggigare än originalet. Jag tror att det samma gäller för LO. Jag hoppas att man satsar mer på kvalitet och testning än på att utveckla nya litet udda funktioner som få användare har någon större nytta av. Framtiden får visa vilken väg man väljer att ta!
Några skillnader är att man laddar ner OOo i anpassade språkpaket. Vill man ha OOo på svenska laddar man ner det svenska paketet. Sedan kan man lägga till ordlistor och språkpaket för ytterligare språk. Nedladdningspaketen brukar ligga på runt 160MB.

I LO fungerar det litet annorlunda. I Windows finns bara ett enda paket på drygt 210MB. Det innehåller alla språk. Även om man pressat paketet sedan tidigare betaversioner är nedladdningen är större och programmet tar längre tid att installera än OOo. Man kan fråga sig om man har någon nytta av att ha stöd för mer än ett dussin språk man inte behärskar och aldrig kommer att skriva på.

I LO får man dussinvis med extra ordlistor man aldrig lär behöva

Anledningen är att man på detta sätt bara behöver packa ett enda Windowspaket istället för flera dussin paket på olika språk. Det sparar tid och serverutrymme.

En nackdel med LO är att den inbyggda hjälpen man når med F1 eller Hjälp -> LibreOffice Hjälp inte finns på plats. Man hamnar istället på en engelskspråkig Wikisida utan särskilt mycket information. Vad jag förstår kommer hjälpen så småningom att på något sätt att göras tillgänglig. I OOo är hjälpen på plats, översatt och fungerar väl.

Man får med flera tillägg i LO. Det rör sig i flera fall om tillägg som är utvecklade av SUN/Oracle och som inte fungerar tillsammans med Go-oo/LO. Därför har man utvecklat egna varianter.

En detalj som skiljer är att när man vill installera fler tillägg i LO hamnar man på LO:s sida för tillägg. Om jag förstår det rätt är denna upplagd av Free Software Foundation. FSF har en något fundamentalistisk inställning till Fri programvara och man hittar inte de (få) tillägg som inte har en helt fri licens. Man kan givetvis hämta dessa från OOo:s sida för tillägg.

Ikoner

LO går tillbaka till de gamla färgglada OpenOffice ikonerna. (Klicka på bilden för förstoring!)

Startcentrumet visar litet av de grafiska skillnaderna och att LO håller kvar vid de gamla färgglada OOo ikonerna

De vitblå som Oracle valt att använda har inte fallit användare i smaken. (Klicka på bilden för förstoring!)

Det finns många åsikter om Oracles ikoner. Är de snygga och funktionella?

Vad jag förstår pågår arbete i båda lägren för att ta fram nya ikoner. Kanske får vi se helt nya kreationer i OOo/LO 3.4?

Prestandamässigt är det inte mycket som skiljer Go-oo är möjligen något snabbare att starta. Alla viktiga funktioner fungerar likadant.

Är det dags att gå över till LO?

På sikt tror jag att LO har potential att bli det bästa Fria kontorspaketet. I nuläget har man en bit kvar. De extra funktioner man erbjuder uppväger i mina ögon inte riktigt de extra buggarna. Jag tyckte likadant om gamla Go-oo. Vill man ha ett något spetsigare program med något fler funktioner och inte märker eller besväras av några små extra buggar, är LO ett bra val. Jag kommer att testa LO, men behålla OOo tills jag anser att LO håller måttet. En fördel är att man i flera OS kan installera dem parallellt och testa vilket man föredrar.

Om man ska gå över till LO beror också på vilket operativsystem man kör.

Windows

I Windows är det ett aktivt beslut att välja OOo eller LO. Oavsett vad man väljer får man ett mycket bra kontorspaket alldeles gratis.

Linux

För den som kör Linux är grundtipset att sitta lugnt i båten.

I Linux är det sedan länge GO-oo som funnits i pakethanterarna i alla(?) distributioner (Ubuntu, OpenSuse, Fedora, Mandriva osv). Vad jag förstått kommer man nu att gå över till LO. Bland de första av de litet större distributionerna lär den turkiska Pardus bli som släpps i januari. Pardus har fullt svenskt språkstöd och är en mycket lättanvänd distribution fler borde prova.

Eftersom LO är efterföljare till Go-oo kommer användarna inte att märka någon större skillnad mer än vissa grafiska förändringar och att programmet heter LibreOffice istället för OpenOffice.org.

Om du inte vill ha extra besvär med att installera LO manuellt vid sidan av pakethanteraren, är det alltså bara att vänta tills du uppdaterar din distribution. I stort sett alla som kör Linux kommer så småningom att ha gått över till LibreOffice. För den som inte kan bärga sig finns det paket för olika distributioner på nedladdningssidan för den som vill installera manuellt.

Did you like this? Share it: