Apr 012016
 

Flattr this!

Ett skäl till att jag helt gått över till Linux och Xubuntu var den pinsamma reklamen i Windows 7 att uppdatera till Windows 10. Filer laddas ner och uppdatering påbörjas när som helst utan medgivande. Det finns inget sätt att säga Nej Tack!

Jag vägrar Windows 10 på grund av övervakning, reklam och att man reduceras till ett urblåst reklam-ID. Det spelar ingen roll att Windows 10 är det ”bästa” Microsoft åstadkommit eller att det är ”gratis”. Den som har den minsta gnutta förstånd vägrar godkänna Microsofts drakoniska användarvillkor.

Döm om min förvåning då jag skulle installera ett program i Xubuntu och uppmanades att uppdatera till Windows 10!

 

Överst bland "Våra bästa program" uppmanas man att uppdatera till Windows 10 i Linux Xubuntu!

Överst bland ”Våra bästa program” uppmanas man att uppdatera till Windows 10 i Linux Xubuntu!

 

Nu förstår jag varför jag den sista veckan haft en märklig ikon i meddelandefältet. Det är helt enkelt Windows 10 som pockar på godkännande för att uppdatera datorn!

 

Windows 10 som pockar på att uppdatera Xubuntu

Windows 10 som pockar på att uppdatera Xubuntu

 

Hur Microsoft har lyckats med denna bedrift är oklart. Jag tror inte att man har lagt in funktionen i Linuxkärnan. Kanske är tjänsten knuten till Ubuntus Programcentral, där kan man köpa mer eller mindre användbara proprietära program. Kanske är detta priset Canonical, företaget bakom Ubuntu, måste betala för att man ska kunna köra Ubuntu i Windows, som det rapporterats de senaste dagarna. Ubuntuanvändare ska på motsvarande sätt erbjudas att köra Windows. Förmodligen får Canonical en summa av Microsoft för varje användare som uppdaterar till Windows. Canonical har tidigare sålt ut sina användare till Amazon. Det här är ännu ett steg på ett sluttande plan.

Faust slöt ett mer förmånligt avtal med samma motpart som Canonical.

För egen del vet jag inte vad jag ska ta mig till. Jag vågar inte stänga av eller starta om datorn eftersom Windows 10 uppdateringen kan köra igång automatiskt och skriva över mitt system. Jag vill inte fastna som en fluga på Microsofts flugpapper. Jag måste emigrera till ett operativsystem som inte går i Microsofts ledband. Suck!!

Mar 232016
 

Flattr this!

Jag ska berätta lite mer om mitt datorbygge.

 

Komponenter

  • Chassi: Fractal Design R4
  • Processor: Intel i56500
  • Moderkort Asus H170 Pro Gaming
  • Minne Hyper X Fury 16GB DDR4 (2×8)
  • Nätaggregat: Corsair CX600M
  • Grafikkort: Asus GTX960 Strix 2GB
  • SSD: Samsung 850 EVO 120GB M.2. Systemdisk.
  • Hårddisk 1: Samsung Spinpoint 2.5” M9T 2TB (Egentligen inköpt till NUC:en, därav den lilla formfaktorn)
  • Hårddisk 2: WD Green 2TB (Flyttad från den gamla datorn)

Mycket siffror och nummer blir det! Med allt (utom hårddiskarna) i en kundvagn ser det ut så här:

Kundvagn

Mina komponenter. Priserna stämmer inte. Jag priskagade och beställde från flera ställen och kom några hundra billigare undan

Man kan läsa mer om delarna här.

Allt som allt är jag väldigt nöjd. Det enda onödiga köpet var en påse buntband. Det följde med tillräckligt med komponenterna. 50 spänn i sjön! De kan dock vara bra att ha i framtiden om jag möblerar om eller skaffar fler komponenter.

 

Här är komponentlådorna. Är det någon som vet varför bilderna på moderkortslådor och grafikkortslådor alltid skiljer sig så radikalt från produkten?

Här är komponentlådorna. Är det någon som vet varför bilderna på moderkortslådor och grafikkortslådor alltid skiljer sig så radikalt från produkten?

 

Lite gnäll

Om jag ska vara efterklok borde jag kanske ha köpt ett mindre chassi. Det är tungt som attan och bökigt att flytta. Det har en del onödiga platser som två 5.25” fack. Jag kommer förmodligen bara att fylla det ena, om ens det. Dessutom finns det plats för upp till nio hårddiskar eller SSD. Det blir väldigt många TB. Chassit är dock fruktansvärt lättarbetat och rekommenderas varmt till nya byggare. Det är enklare att bygga i ett stort chassi än i ett litet. R4:an är dessutom ljudisolerat, en stor fördel. Insidan är klädd med ljuddämpande material och hårddiskar monteras på gummiklossar för att inte vibrera. Det är rena lyxen jämfört med min gamla maskin. Det följde med två chassifläktar som är tysta men kyler bra. Chsassit håller hög kvalitet och med alla fack som idag ter sig onödiga blir det enkelt att bygga ut eller byta inriktning.

 

Mina val

Som alla andra köp är en dator ett val som styrs av behov och plånbok. Hade jag varit rik hade jag köpt dyrare delar och hade jag haft andra behov hade jag prioriterat annorlunda. Här är ungefär så som jag tänkt. Kanske kan någon med byggplaner ha nytta av mina funderingar.

Moderkort

Eftersom jag inte överklockar räcker ett H170 moderkort. Förmodligen hade jag klarat mig med en ännu billigare modell, men det jag köpte har USB 3.1 portar. Det var det som gjorde att jag la några extra hundralappar på det. Moderkort är annars det som märks minst i ett datorbygge.

Processor

Skylakeprocessorn är ruggigt snabb! Att kompilera källkod eller större LaTeX-dokument går otroligt snabbt. Den är betydligt kraftigare än i5-processorn i NUC:en som var strömsnål och nedbantad och som ligger närmare en i3 prestandamässigt. En i7:a hade varit overkill. Jag använder den medföljande Intelfläkten. Eftersom jag inte överklockar räcker den och jag har inte hört den.

Grafikkort

Grafikkortet är medelmåttigt men jag är ingen spelare. Det är egentligen för avancerat för mig och jag tvekade om jag skulle köpa ett grafikkort alls. Den inbyggda Intelgrafiken blir dock för primitiv till och med för mig. Kortet är tyst och strömsnålt. De mest avancerade spel jag har är HalfLife 2 och Civilization 5 genom Steam. Båda flyter på väldigt bra med högsta inställningarna.

Nvidiakort är en självklarhet, särskilt i Linux. Jag har alltid haft problem med AMD-kort. De har dåligt stöd i Linux och proprietära drivrutiner är buggiga och kommer inte ens att finnas i Ubuntu 16.04. Om man vill spela i Linux är det Nvidia som gäller.

Minne

16GB Minne är mycket, 8GB hade räckt. Minnen är dock billigt och gör datorn piggare. Nu kan jag köra flera OS i Virtualbox och ha massor med program öppna.

Nätaggregat

Nätaggregatet är helt OK. Det är tyst och mer än tillräckligt för komponenterna. Hade jag haft mer pengar hade jag dock valt ett energisnålare.

 

Sammanplockat

Datorn är ruggigt tyst. Precis då jag startar den surrar den till men blir sedan tyst. I förrgår kopplade jag in en extern hårddisk och märkte att den surrade. Det märkte jag aldrig med den gamla burken som surrade rejält.

Xubuntu startar på cirka 10 sekunder tack vare SSD. Jag testade Kubuntu som var betydligt slöare. SSD blir måhända en ursäkt för utvecklare att inte optimera systemstart. Jag har i nuläget inget behov av fler SSD-diskar. Vanliga hårddiskar är tillfyllest för mina stora lagringsbehov och SSD är ännu så länge för dyrt.

 

På önskelistan

En del får vänta tills kassan fyllts på:

  1. Fler hårddiskar. Med så mycket plats i kistan kan jag sköta mycket backup internt och minska ner antalet externa diskar.
  2. Externa USB3 (eller 3.1 när de kommer) diskar för snabbare backuper än mina gamla diskar. Den gamla datorn hade inga USB3 portar.
  3. Intern DVD. DVD:en från gamla datorn var trasig och gick inte att flytta över. DVD är ute, men en gammal uv som jag har mycket gammalt skräp på skiva (mest 78-varvare). Jag får nöja mig med en extern DVD-brännare tills jag hittar 200 spänn.

 

Sammanfattning

Sammanfattningsvis är datorn alldeles för fin. Jag hade klarat mig med en svagare processor, billigare moderkort, mindre minne, inbyggd grafik och svagare nätaggregat. Planen är dock att datorn ska hålla i flera år, helst ännu än den gamla. Datorer utvecklas hela tiden och att ta till rejält gör att datorn känns fräschare längre. Jag måste också erkänna att jag är lite nörd och har betalat några tusen extra för häftigare prylar. Det är oavsett det en fröjd att arbeta på datorn och det är den bästa maskin jag ägt!

Några bilder

Som avslutning några bilder:

Några timmar tidigare var detta en stor tom kista. Nu är alla komponenter på plats och jag har lärt mig hur allt sitter ihop i en dator. Notera håddisktornen till höger. De går att ta ut eller fylla med ytterligare diskar. Det går dessutom att skruva på 2 SSD på baksidan av bakplåten.

Några timmar tidigare var detta en stor tom kista. Nu är alla komponenter på plats och jag har lärt mig hur allt sitter ihop i en dator. Notera håddisktornen till höger. De går att ta ut eller fylla med ytterligare diskar. Det går dessutom att skruva på 2 SSD på baksidan av bakplåten.

 

Det sjukaste är att moderkortet blinkar rött. Eftersom jag inte har något fönster på kistan är det fullkomligt meningslöst. Hade jag haft det hade jag fått epilepsi och grannarna trott att jag öppnar bordell. Tänk så dumt det kan bli bara för att något ska vara "gaming".

Det sjukaste är att moderkortet blinkar rött. Eftersom jag inte har något fönster på kistan är det fullkomligt meningslöst. Hade jag haft det hade jag fått epilepsi och grannarna trott att jag öppnar bordell. Tänk så dumt det kan bli när något är ”gaming”.

 

Allt färdigt! En blå LED är det enda som lyser på utsidan.

Allt färdigt! En blå LED är det enda som lyser på utsidan

 

Ingenjörer som tänkt! Som vanligt är alla uttag på baksidan och oåtkomliga. Något geni har dock tänkt rätt och man har några portar ovanpå lådan. Det gör det enkelt att koppla in USB-saker och lägga dem på datorn

Ingenjörer som tänkt! Som vanligt är alla uttag på baksidan och oåtkomliga. Något geni har dock tänkt rätt och man har några portar ovanpå lådan. Det gör det enkelt att koppla in USB-saker och lägga dem på datorn

 

Min arbetsplats. Till vänster skymtar min andra skärm

Min arbetsplats. Till vänster skymtar min andra skärm och urgamla scanner

 

Så här ser det ut med systemresurser i Xubuntu. Utan program öppna går CPU på max någon procent. RAM finns det gått om och CPU:n är som en isbit

Så här ser det ut med systemresurser i Xubuntu. Utan program öppna går CPU:n på någon procent. RAM finns det gått om och CPU:n är som en isbit

Mar 292015
 

Flattr this!

Jag råkade läsa en artikel i Full Circle Magazine om LaTeX. Författaren var positiv, men länkade till en artikel som jämför LaTeX och MS Word. De tyska artikelförfattarna och psykologerna kommer fram till att Word är överlägset LaTeX. Enda undantaget är om man skriver mycket matematiska formler. Försökspersoner skriver snabbare och gör färre stavfel och misstag i Word. Människor blir mer produktiva då de använder ordbehandlingsprogram jämfört med LaTeX. Författarna går minst ett steg längre och drar slutsatsen att LaTeX bör förbjudas vid universitet eftersom det tar lång tid att lära sig och är mindre effektivt än Word. Skattebetalare ska inte belastas med att akademiker använder sämre produkter som fördyrar deras arbete.

Man kan tycka mycket om artikeln. En genomgång finns här (läs även kommentarerna!) och en annan här.

Jag håller med kritikerna och tycker att artikelförfattarna brister i vetenskaplighet. De uppgifter de gav försökspersonerna var simpla och har föga gemensamt med hur jag och andra akademiker arbetar. Uppgifterna liknar förmodligen mer hur en sekreterare arbetar eller kanske uppgifter gymnasieelever eller unga studenter förväntas lösa. Sådana enkla uppgifter gynnar givetvis det enkla programmet, Word.

Att skriva in så mycket text som möjligt på 30 minuter med så få stav- och språkfel som möjligt är inget jag sysslar med. Inte heller ”klippa/klistra” metoden för uppsatsskrivande. Om man arbetar med sådana saker, skriver enstaka brev, kanske en uppsats på 20 sidor då och då, är Word eller vilket ordbehandlingsprogram som helst, bättre än LaTeX. Hade man bett försökspersonerna skriva ett manus på 200 sidor med massor med korsreferenser, litteraturlista, index och snyggt placerade bilder som ständigt refereras till i texten och då allt var klart bett dem ändra sidformat, hade LaTeX sopat mattan med Word.

Jag tycker att artikeln brister i ännu ett avseende och att även kritikerna missar detta. Man måste analysera hela arbetsflödet. Både Word och LaTeX används tillsammans med andra program för särskilda syften. Detta har fått mig att fundera över varför jag gått över från ordbehandlingsprogram till LaTeX.

Mitt skrivande

De texter jag skriver arbetar jag på i åratal. Det är som regel bokmanus på flera hundra sidor med bilder, tabeller, index, listor, appendix, litteraturlistor och innehållsförteckningar. Skrivhastighet är underordnat då tiden för tankemöda vida överträffar tiden jag knackar in text. Förr använde jag ordbehandlingsprogram, först Word och senare OpenOffice Writer som visserligen var ett steg framåt, men som brister även det. Den största bristen är att texten inte blir typsatt, det vill säga ett Word- eller Writer-dokument duger inte att skicka till ett tryckeri som tryckoriginal. Då ett manus börjar bli färdigt måste det stuvas om i ett typsättningsprogram. Detta kan vara LaTeX, men oftast InDesign. Där görs all formatering med bilder, tabeller, index, listor, appendix, litteraturlistor och innehållsförteckningar etc om. Gjorde jag dem i Word/Writer var det bortkastat arbete.

Arbetsflödet med Word omfattar alltså i realiteten minst två program Word+InDesign.

Jag är verksam inom humaniora. Naturvetare och matematiker har förvisso ännu större nytta av LaTeX än jag då de arbetar med formler. Inom humaniora är pengar en bristvara och ofta redigerar man böcker eller tidskrifter själv. Det är kanske ingen arbetsgång jag rekommenderar, men den har sina fördelar. Man kan ändra i texter till sista minuten och har full kontroll på layout och innehåll. Att peta i InDesign är inte det lättaste. En ändrad mening kan leda till att man får sätta om ett helt kapitel. Att göra det natten innan ens avhandling måste lämnas till tryckeriet kan leda till hjärtinfarkt.

Jag har kollegor som skriver hela böcker i InDesign utan omvägen via Word. Det man tappar är användbara ordbehandlingsfunktioner samt risken att man alltför tidigt ser sin text som bildobjekt. Det är i praktiken ogörligt att samarbeta i eller skicka InDesign-filer för genomläsning och korrigering till kollegor.

Sedan tillkommer alla de vanliga nackdelarna: InDesign är dyrt, för dyrt för de flesta privatpersoner. Det är ett proprietärt program som sparar dokument i ett proprietärt filformat. Har du inte InDesign kan du inte komma åt ditt eget arbete. Du kommer sannolikt inte att kunna öppna filerna om några år då Adobe ändrat i filformat. Linux, som jag använder, är uteslutet som operativsystem. Word har samma nackdelar, men kanske i något mindre omfattning.

LyX

Jag använder oftast inte LaTeX utan LyX. På gott och ont kommer man längre från LaTeX-koden. Programmet är ett slags kompromiss mellan ordbehandlare och LaTeX som fungerar väldigt bra.

Jag använder LyX från första anteckningen till jag lämnar det tryckfärdiga bokmanuset till tryckeriet. Enda undantaget är att tryckeriet kan kräva att jag kör PDF:en genom Adobe Distiller för att det ska få deras prepress-inställningar. Det tar fem minuter. LyX har underlättat mitt arbete enormt och att använda ett enda program är en stor rationalisering och effektivisering. Jag har inte tappat något av det jag kunde göra i Word+InDesign och jag slipper göra om saker och slipper onödiga funktioner som tynger ordbehandlingsprogram.

Den största fördelen är att bilder, tabeller, index, listor, appendix, litteraturlistor och innehållsförteckningar blir rätt under hela resans gång. Texten blir automatiskt typsatt och en utskrift av ett utkast ser ut som en tryckt bok. Jag kan ändra sidformat, lägga till eller ta bort text i specialversioner utan att formateringen flippar ut. Innan jag lämnar ett manus till tryck behövs bara en finputs med manuella justeringar av det LaTeX inte klarar.

Om jag ska vara ärlig är InDesign bättre än LaTeX för att sätta text. Ett InDesign-proffs med lång utbildning och praktik kan skapa snyggare dokument än vad som förmodligen är möjligt i LaTeX. I LaTeX når en amatör upp till runt 90% av InDesign-proffsets skicklighet. Ett LaTeX-proffs når kanske upp i 95 eller 98%. Detta är oväsentligt för mig. Akademiska texter är tämligen standardiserade och LaTeX är utformat för att skapa just sådana och ett InDesign-proffs får jobba hårt för att prestera bättre än en LaTeX-amatör. LaTeX har dessutom funktioner för sådant skrivande InDesign saknar. Skulle jag skriva bilderböcker eller praktverk skulle jag föredra InDesign, eller ännu hellre, betala ett InDesign-proffs för att sätta boken.

Samarbetar jag i ett projekt kan jag skicka min LyX-fil eller konvertera den till LaTeX och min kollega kan ladda ner ett gratis program (eller använda en vanlig texteditor) och fixa till eller markera det som behöver fixas utan egentliga kunskaper i LaTeX. Mer avancerade samarbeten med LaTeX-kunniga kan lätt arrangeras med versionskontroll.

En annan fördel är att man kan köra LyX/LaTeX på riktigt gamla datorer med låg prestanda. Min stationära dator hade knappt klarat senaste InDesign, men fungerar utmärkt med LyX/LaTeX och kommer så att göra till sin dödsdag.

Jag använder numera nästan aldrig ordbehandlingsprogram. Brev och ansökningar skriver jag i LyX. Jag gör även presentationer och har alltså också rationaliserat bort PowerPoint/Impress.

Den enda gången jag använder ordbehandlingsprogram för arbete är för artiklar. De flesta tidskrifter inom humaniora förväntar sig en ordbehandlingsfil och tar inte emot LaTeX-filer. Jag använder dock inte längre Word/Writer utan det enkla FocusWriter. Jag har inget behov av tusentals funktioner och en enkel editor gör det jag vill snabbare och enklare än ett tungt proffsprogram. Ibland för jag över texten till Writer innan jag skickar den och formaterar rubriker, referenser och litteraturlista enligt önskemål. Sådana småsaker är lättare att fixa i ett wysiwyg-program. Egentligen är det sorgligt att använda stora proffsprogram för att markera fetstil på några ställen. Det visar hur inkompetenta och motsägelsefulla ordbehandlingsprogram är.

Ett Exempel

För en författare eller akademisk skribent är LaTeX överlägset Word. Jag kan ge ett exempel från min egen verksamhet. För några år sedan var jag tillsammans med en kollega redaktör för en artikelsamling med drygt tjugo artiklar. Jag fick in text och bilder av författarna och satte dem i LyX. Ordbehandlingsfilerna anlände i olika filformat, med olika typsnitt och formateringar. Ibland fick jag använda timmar på att konvertera knöliga filformat eller förstå vilken teckenuppsättning eller språkinställning en författare använt. Detta är ytterligare nackdelar med ordbehandlingsprogram. Även om något fungerar för den enskilde användaren finns det inget som garanterar att filer ens är läsbara hos någon annan. Filkonvertering och filfixning är ännu ett argument mot att använda ordbehandlingsdokument för akademiskt skrivande.

Då jag fått in texten i LyX och gjort grundläggande formateringar kunde jag skicka en PDF som såg ut som den färdiga boken. Det tog ibland bara några minuter och imponerade enormt på min kollega och författarna.

Författarna fick PDF-filer för ändringar. Det hade varit en mardröm att bolla ordbehandlingsdokument i olika filformat fram och tillbaka. Det hade underlättat enormt om författarna använt LyX/LaTeX. I så fall hade de fått ett malldokument och själva kunnat se sina alster växa fram. Boken hade knappt tagit någon tid att sätta. Ordbehandlingsprogram och ordbehandlingsfiler tillförde ingenting utan var i realiteten ett hinder.

Fler fördelar

LyX och LaTeX-filer är egentligen vanliga textfiler och jag eller någon annan kommer sannolikt att kunna öppna mina dokument så länge det finns datorer. Om LyX och LaTeX skulle försvinna (mycket osannolikt) skulle jag inte kunna typsätta dokument, men forskningsresultat skulle gå att få fram ur filerna. Detta är en stor fördel i den akademiska världen. Att öppna 20 år gamla ordbehandlingsdokument är ett elände. Ännu värre är det med gamla InDesign/PageMaker filer. 20 år gamla LaTeX-filer fungerar.

Frågan är om inte universiteten borde förbjuda ordbehandlingsprogram och styra studenter från och med magisternivå och lärare att använda LaTeX. Detta för att rationalisera arbete, förbättra arbetsflöde och säkerställa att forskningsresultat kan långtidslagras. Man skulle lära studenter att skilja mellan innehåll och layout då de skriver. LaTeX är gratis och fri programvara vilket skulle sänka universitetens kostnader.

Maj 032014
 

Flattr this!

Jag råkade hitta en artikel som jämför olika kalkylprogram på hög nivå. Den heter StatisticalAccuracy of Spreadsheet Software av Kellie B. K Eeling och Robert J. Pavur och är publicerad 2011 i The American Statistician.

De flesta jämförelser av datorprogram brukar vara reklam för något program eller hålla sig till basala funktioner. Man brukar utöver det framhålla att det finns mängder av funktioner som ingen använder och hur bra gränssnittet är. Man brukar sällan gå in på hur program klarar riktigt avancerade funktioner och hur pass rätt uträkningar blir i kalkylprogram.

Artikeln är intressant i många avseenden. Författarna jämför Excel 2007 och 2010, Google Docs, Quattro Pro, Gnumeric och OpenOffice Calc och hur de klarar avancerade statistiska beräkningar. För dem som som inte klarar av matematiken rekommenderar jag att läsa sammanfattningen.

Det är viktigt att statistiska beräkningar blir rätt eftersom de påverkar beslut och planering. Det gäller därför att de program man använder räknar rätt.

Litet överraskande är det i särklass bästa programmet Gnumeric som spelar i en egen division. Gnumeric är Gnomes kalkylprogram, är fri programvara och gratis.

Excel 2010 var bättre än Excel 2007 och sämst var Google Docs. Calc klarade sig hyfsat.

Det är skrämmande att Excel, som många anser vara juvelen i MS Office, är och framför allt har varit, uselt på att räkna och även om det blivit bättre ligger det ungefär jämsides med Calc. Man undrar hur många beslut som fattats utifrån felaktiga beräkningar i Excel. Det är faktiskt en skrämmande tanke.

De dyraste kommersiella programmen var inte bättre än fria program. Varför ska man betala för program som inte är bättre än gratisalternativ?

I slutet av artikeln skriver författarna att:

Professors should be cautious in recommending open source software to students, but Gnumeric provides a free alternative that generally outperforms the five other spreadsheet packages compared in this study.

Varför professorer ska vara försiktiga att rekommendera fri programvara framgår inte. En stor fördel med Gnumeric, Calc och annan fri programvara är bland annat att kunniga matematiker kan studera hur programmen utför beräkningar. Detta är omöjligt i proprietära program som Excel. En matematiker har ingen chans att ta reda på varför resultaten blir fel eller korrigera felaktiga algoritmer eftersom källkoden inte är tillgänglig.

Apr 262014
 

Flattr this!

Nu har utvecklarna av LyX släppt en ny version av dokumentprocessorn LyX, version 2.1. versionen innehåller mängder med nya funktioner jämfört med gamla 2.0-serien som man kan läsa kortfattat om här och utförligt här.

 

Några nyheter

En sak som jag genast fastnade för är att man har tillgång till betydligt fler typsnitt i ren LaTeX-miljö.

 

I LyX 2.0 har man som grund tillgång till ett ganska litet antal högklassiga typsnitt

I LyX 2.0 har man som grund tillgång till ett ganska litet antal högklassiga typsnitt

 

I LyX 2.1 har antalet tillgängliga typsnitt utökats högst väsentligt. Bra för den som vill variera sina dokument!

I LyX 2.1 har antalet tillgängliga typsnitt utökats högst väsentligt. Bra för den som vill variera sina dokument!

 

På så sätt är det enklare att variera sina dokument. Givetvis kan den som vill använda systemteckensnitt fortfarande använda XeTeX eller LuaTeX.

 

Underliga figurer

En märklig nyhet är att man kan formatera text i olika geometriska former. I fortsättningen kommer jag att sätta mina böcker med all text i stjärnform. Gör om det i ett ordbehandlingsprogram!

 

 

Så här kommer mina böcker att se ut framöver!

Så här kommer mina böcker att se ut framöver!

 

Allvarligt talat är funktionen avsedd för speciella dokument som planscher, inbjudningar, presentationer och dikter. Löptext gör sig alltjämt bäst utan specialform.

 

Ska man uppdatera?

I de flesta fall är det självklart att uppdatera så fort som möjligt. LyX 2.1 är bättre och innehåller många nya bra funktioner.

 

Det finns dock lägen då man ska tänka sig för. LyX 2.1 har många nya funktioner och kanske till och med buggar som kan påverka äldre dokument. Filformatet är ett annat och LyX 2.0 kan inte läsa LyX 2.1-filer. Sitter man i slutet av ett stort projekt kan det vara bättre att göra det färdigt innan man uppdaterar, eller åtminstone var mycket försiktig och göra backup på alla LyX-filer så att man kan gå tillbaka om det blir problem. I annat fall kan man få ägna slutspurten av ett avhandlingsarbete åt att fixa kryptiska felmeddelanden och göra om saker i LyX.

 

Testa LyX

LyX 2.1 är ett utmärkt tillfälle för den som sitter och knackar text i ett traditionellt ordbehandlingsprogram att pröva ett förnuftigare sätt att skriva. LyX skiljer mellan skrivande och layout och medan du fokuserar på att skriva fixar LyX layouten.

 

Traditionella ordbehandlingsprogram är ofta smått vansinniga. Ett exempel är att jag nyligen skrev en artikel till en tidskrift som vill ha referenser i fotnoter. Där sätt jag lydigt och formaterade fotnoter och litteraturlista efter konstens alla regler. Mina sidor växte fram framför mina arbete och det såg ganska snyggt ut (bortsett från att ordbehandlingsprogram inte kan sätta text eller formatera).

 

Redaktören skrev ut, läste och ändrade och fotnoter och sidor ändrades och bröts om. Allt såg fortfarande ganska snyggt ut.

Allt var bortkastat arbete. Då tidskriften fått in min artikel sätter de artikeln, sannolikt i AdobeInDesign, och en sättare får kopiera mina fotnoter, förmodligen en och en, ta bort mina formateringar och formatera om dem.

 

Tänk om alla i kedjan hade använt LyX. Då hade artikeln varit tryckfärdig då jag gjort redaktörens ändringar och vi hade sluppit arbeta med flera olika program och dokumentversioner som ser olika ut beroende på vilket system, vilka typsnitt och vilket ordbehandlingsprogram vi använde.

 

I LyX skriver man fotnoten i en speciell ruta. Den kan sedan formateras på en mängd olika sätt beroende på hur man vill att dokumentet ska se ut. programmet skiljer på skrivande och layoutarbete men fixar bägge bättre än något ordbehandlingsprogram.

 

Fotnoter skrivs i Lyx i en speciell ruta. Hur de ser ut i PDF-filen styrs av vilken layout man väljer

Fotnoter skrivs i Lyx i en speciell ruta. Hur de ser ut i PDF-filen styrs av vilken layout man väljer

 

Installera LyX

Man kan ladda ner LyX för olika system här. För den som använder *Buntu tillhandahåller utvecklarna en PPA där man kan uppdatera till den senaste versionen.

 

Jag kommer säkert att återvända till LyX 2.1 på bloggen efterhand som jag utforskar nya och gamla funktioner!

Dec 232012
 

Flattr this!

Nu är det nästan jul igen och dags för julklappar.

Man bör fundera över vilka fria datorprogram man använde under året. Vilket program överraskade mest? Är det något program man använt i ett större eller mindre projekt eller som man haft roligt med? Har man använt fria program för arbete och därmed förtjänat en del av sin lön med dem?

Fria program är gratis, men om man vill att de ska utvecklas bör man då och då ge en slant till projekten. Man ger vad man tycker och har råd med.

 

Julklapp

 

Till skillnad från proprietära program där licensavgifterna till stor del går till amerikanska aktieägare går det man skänker till fria program till utvecklarna. I förlängningen ger man alltså sig själv bättre program genom att donera.

De flesta fria program har ett enkelt sätt att donera till projektet på sin hemsida. Ta chansen och ge några kronor till ett eller flera program som du tycker behöver uppmuntran!

Några av mina favoriter året som gick är:

 

LyX: Har man börjat använda dokumentprocessorn LyX vill man aldrig mer använda ett ordbehandlingsprogram!

FocusWriter: Ska man trots allt använda ett ordbehandlingsprogram kan jag rekommendera detta enkla och roliga program!

GIMP: Att hantera bilder är nästan lika viktigt som att hantera text. GIMP kom äntligen med en ny version under året. Med ett litet bidrag kanske det går snabbare till nästa version!

 

Använder man Linux kan man även fundera på om man ska ge ett litet bidrag till sin favoritdistribution, annars kanske man blir tvungen att skaffa sig en ny favorit året som kommer!

Med detta vill jag önska alla en God Jul och Gott Nytt År!

Dec 132012
 

Flattr this!

Idag ska jag göra reklam!

En kompis som betydde mycket för att jag skulle börja blogga har utvecklat en app för androidtelefoner: GePe. Med hjälp av appen kan man läsa tidningen GP, Göteborgsposten på ett bekvämt och smart sätt i sin telefon. Mer information om appen finns här.

Ni som har androidtelefoner kan ladda ner, testa och ge feedback på appen här!

Maj 182011
 

Flattr this!

Man kan göra snygga dokument Writer. Riktiga Desktop Publishing program som Adobe InDesign har specialfunktioner som Writer och andra ordbehandlingsprogram saknar.

Några funktioner är att kunna pressa ihop eller töja text och radavstånd. Sådant är viktigt om man till exempel ska kunna pressa in några ord extra på en sida och slippa en nästan blank sida i en bok. Sådant är inte snyggt och kostar dessutom extra att trycka.

Nu finns det ett tillägg för OOo/LO som fixar sådana saker. Tillägget heter ParaDTP. Efter installation finns det som en knapp i verktygsraden.

Då man klickar på knappen öppnas ett fönster. I det kan man välja radavstånd och/eller avstånd mellan tecken för markerad text.

Ibland får man ett ensamt ord på sista raden i ett stycke. Det ser inte så snyggt ut och om man bara kunde pressa ihop texten litet kunde man spara utrymme och göra sidor och sidbrytningar snyggare...

Man kan justera inställningarna nästa steglöst i ParaDTP och kombinera funktionerna fritt.

Genom att markera några ord och dra ihop teckenavståndet i dem något får jag plats med ett extra ord på raden. Om man är försiktig kan man göra små justeringar utan att det stör texten. Det ger en extra finish åt dokument.

Gör man det snyggt kan man omärkligt pressa in några extra ord på en sida och därmed förbättra sidbrytningar och design av hela dokument.

För den som vill ge dokument en extra finish i Writer är ParaDTP ett utmärkt verktyg.