- Tro inte att OpenOffice är en gratisversion av MS Office. Det är ett eget program som gör saker på ett eget sätt, ibland väldigt annorlunda än MS Office. Om man tror att allt kommer att bli likadant, ”men litet sämre”, eftersom OpenOffice är gratis, kommer man att bli besviken. Mycket kommer att vara (nästan) likadant. En del kommer att vara annorlunda, vissa saker väldigt annorlunda.
- Tro inte att funktioner kommer att saknas. OpenOffice har massor med funktioner, mer än de allra flesta någonsin utnyttjar. OOo har funktioner andra program saknar och andra program kan ha saker som OOo saknar. OOo har allt man kan begära och mer därtill.
- Tro inte att alla funktioner finns där du tror. Användargränssnittet i OOo är inte det mest pedagogiska. Det tar ett litet tag att vänja sig.
- Tro inte att du kommer att behöva gå kurser eller behöva massor med hjälp för att komma igång. Microsofts favoritargument mot att gå över till OpenOffice är att programmet visserligen är gratis, men att man sedan måste gå dyra omskolningsläger. Därför ska man istället uppgradera till senaste versionen av MS Office och gå dyra omskolningsläger.
De flesta är igång med OOo på en liten stund. Efter ett par dagar är man uppe i samma arbetstempo som tidigare.
Alla kontorsprogram liknar varandra. Har du använt ett, kan du grunderna i ett annat. De flesta använder sin dator som avancerad skrivmaskin. Det är relativt få som utforskar alla möjligheter i kontorsprogram. Jag tror att många inte ens noterar vilket ordbehandlingsprogram de skriver i. Det gör det lättare än man tror att byta program.
OpenOffice har en del egenheter som gör att en del vanliga funktioner är svåra att komma underfund med. När man lyckats klura ut hur man gör är det inga problem i fortsättningen.
Avancerade användare kan behöva mer omställningstid. Makron, avancerade formler i kalkylprogram, avancerade layouter och specialfunktioner kan vara svåra att konvertera eller lära på nytt. - Tro inte att OpenOffice är 100% kompatibelt med MS Office. Eftersom Microsoft använder proprietära, slutna filformat, kan inget program vara 100% kompatibelt med MS Office. Det är därför man använder slutna format. Det förhindrar utbyte och gör det svårt att byta till andra program. På så sätt låser man in kunder. OOo gör oftast ett bra jobb med att öppna och spara dokument i MS Office format. Att skicka dokument fram och tillbaka mellan OOo och MS Office brukar dock leda till att filerna efter ett tag blir litet märkliga.
Du bör använda OOo:s eget format, ODF. När någon annan ska läsa vad du skrivit skickar du en kopia av dokumentet i MS format (Om inte mottagaren har OOo.), eller som pdf. OOo har inbyggt stöd för att spara som pdf. Detta innebär kanske att man får tänka om hur man skickar filer. Efter ett tag vänjer man sig. - Gå igenom flaskhalsar och svårigheter innan du går över. För en hemanvändare är detta nog inte så svårt. På en arbetsplats med anställda som använder kontorsprogram på olika sätt och på olika nivåer, kan det vara besvärligare. Kanske ska alla inte gå över på en gång. De minst avancerade användarna är förmodligen de som har lättast. Mer avancerade användare kan behöva ha kvar sitt gamla kontorsprogram under en övergångsperiod. Det kan till och med vara så att enstaka användare bör ha kvar sina gamla program.
- Låt saker ta tid. Innan du byter program bör du testa OpenOffice. Då kan du kontrollera om filer går att öppna, hur programmet fungerar och vad som kan bli problem. Testa hur de typer av dokument du arbetar med fungerar och var de funktioner du använder finns. Det går utmärkt att ha OpenOffice installerat parallellt med andra kontorsprogram. Eftersom det är gratis riskerar man inget.
- Lär dig arbeta med formatmallar. Formatmallar är kärnan i OOo. Då man förstått det kan man verkligen utnyttja programmet. Det är ett mycket kraftfullt sätt att arbeta. Man kan ändra en layout på en text på flera hundra sidor på några sekunder. Andra kontorsprogram använder inte alls formatmallar lika väl som OOo. Därför kan det kännas ovant i början.
- Vad vinner man? För en hemanvändare slipper man betala de cirka 1000 kronor MS Office kostar. Man kan använda sin dator minst lika bra utan denna avgift.
För företag är situationen annorlunda. Ett företag ska vinstmaximera. Om vinsten blir större genom att betala licenser till Microsoft ska man göra det.
Som arbetstagare funderar jag på vinsten i att förse mig med ett dyrt kontorspaket jag inte behöver. Hade jag fått licensavgiften som löneförhöjning, hade jag blivit en gladare medarbetare. Varför är det viktigare att gynna Microsofts aktieägare än sina egna anställda?
På kort sikt tror jag inte att man vinner särskilt stora pengar på att byta till OOo. Om man ändå ska uppgradera till en ny version av MS Office, tror jag att man gör klokt i att titta på OOo. På längre sikt är jag övertygad att OOo har lägre driftskostnader. En av de långsiktiga vinsterna är det öppna ODF-formatet. Med det kommer man inte att behöva uppdatera kontorspaket i framtiden för att kunna öppna gamla filer. Det gör att man själv kan bestämma om och när man vill investera i ny mjukvara.
Myndigheter och offentlig sektor borde självklart gå över till OpenOffice och ODF-formatet. Dels för att inte skänka bort skattebetalarnas pengar till programvaruföretag och dels för att inte tvinga medborgare, elever, studenter osv att skaffa MS Office. Inom offentlig sektor som omfattas av offentlighetsprincipen, är nyttan av öppna, framtidssäkra filformat uppenbar. - Sist men inte minst: Sök hjälp! Det finns många sätt att få hjälp i OpenOffice. I detta inlägg berättar jag om några.
Archive for category OpenOffice
Jag har lärt mig OOo på egen hand. Jag har sökt och frågat på webbforum och bloggar. Jag har laddat hem engelska manualer härifrån. Jag tycker de innehåller den bästa översikten över OOo som finns. De är gratis att ladda hem, men går också att köpa i bokform. Nackdelen är att de är på engelska.
På OpenOffice.orgs svenska hemsida finns en del guider och dokumentation på svenska. En del är litet föråldrat och materialet är inte heltäckande.
Det gör att jag nog lärt mig de delar av OpenOffice jag använder på djupet. Som det framgår av bloggen är det mest Writer, en del Impress och grundläggande användning av Calc. Det har skett genom misstag, flitig användning och experimenterande.
Ett enklare sätt att lära sig ett programpaket är att läsa böcker. Det finns flera böcker på engelska. Det finns emellertid förvånande få böcker om OpenOffice på svenska. De flesta är utgivna på små bokförlag som man får leta efter för att hitta. En del böcker tar upp äldre versioner av OOo och är därför inaktuella. Här är de aktuella böcker jag hittat:
- Förlaget Behandlade ord ger ut en lärobok om OpenOffice. Den är hyfsat aktuell och tar upp version 3.2. Boken ger goda grundläggande kunskaper. Det är version 3.1 av OOo som behandlas i boken.
- En liknande grundbok, Datorkunskap OpenOffice 3.1 har Iréne Friberg skrivit på Docendo förlag. Boken tar förutom OOo upp grundläggande datorhantering i Windowsmiljö och hur några andra vanliga datorprogram fungerar.
- En annan grundbok verkar Henrik Sandklefs och Jonas Öbergs: Kom igång med OpenOffic.org att vara.
Grundböcker gör att man snabbt kommer igång. Ibland saknas avancerade tips och lösningar.
- Olle Vejde har skrivit boken Statistik med OpenOffice 3. Boken vänder sig till litet mer avancerade användare. Den visar hur man använder Calc för statistiska beräkningar och funktioner. Boken är den bästa instruktion jag sett på det området. Man bör veta en del om matematik och statistik för att fullt ut kunna ta till sig innehållet.
Dessa är de böcker på svenska jag hittat om OOo. Det finns några ytterligare som nämner programmet, visar exempel, eller diskuterar ordbehandling utifrån mer generella perspektiv. Dessa är dock inte inriktade på att ge djupare kunskaper i OOo.
Om det är någon som känner till fler böcker om OOo på svenska så lämna en kommentar så kompletterar jag listan!
För några dagar sedan skrev jag en fundering om hur bra OpenOffice är jämfört med MS Office. Funderingen baserades på att OpenOffice genomgående får bättre betyg av användare än MS Office. Jag tycker ämnet är intressant och har funderat vidare. MS Office brukar framhållas som standard för kontorsprogram och att funktionaliteten är oöverträffbar. Egentligen är det tvärtom. MS Word saknar många verkligt användbara funktioner medan andra är underutvecklade jämfört med OpenOffice Writer.
Jag har tidigare jämfört MS Word med OpenOffice Writer. Sammanfattningen kan du läsa här. Min slutsats var att Writer är bättre för stora och komplicerade dokument. Word saknar verktyg för den typen av dokument. Eftersom jag arbetar med långa och invecklade dokument passar Writer bäst för mig.
Jag tyckte också att Word var smidigare än Writer för mindre dokument. Jag vill modifiera detta. Visst är Word glassigt och snabbt om man vill skriva en enkel text och snabbt få den att se snygg ut. Word brister emellertid lika mycket i enkla funktioner som man använder i alla dokument, som i stödet för stora och komplicerade dokument. Jag tror att det är dessa enkla saker som användare av OpenOffice uppskattar och sätter höga betyg för.
Här är sex exempel på enkla vardagsfunktioner som är bättre utvecklade i OpenOffice Writer än i MS Word. Vissa av dem saknas helt i Word.
1. Ordkomplettering. Då man arbetat en stund i Writer börjar programmet själv föreslå vad det är för ord man vill skriva. I början är det irriterande med en liten popupruta som talar om vad man vill skriva. När man vant sig är det svårt att vara utan funktionen. Tänk så många gånger jag sluppit skriva Vitterhetsakademien sedan jag gick över till Writer!
2. Markera ord/mening/stycke med musklick. Funktionen är genial och går att använda för att göra avancerade markeringar och textförflyttnignar. Den borde bli standard i ordbehandlingsprogram. I Word kör man bara med markera ord/stycke.
3. Ångrafunktionen. MS Word har en minst sagt aggressiv ångrafunktion. Man ångrar hela meningar, allt eller inget. Då jag testade MS Word trodde jag inte det var sant så klumpigt och grovhuggen denna funktion var. Det enda som kunde kompensera var att jag aldrig gör några fel som behöver rättas! I Writer ångrar man ord för ord. I Writer kan man dessutom justera hur många steg man vill ångra med piltangenterna bredvid Ångra- och Gör omknapparna på verktygsraden.
Med pilarna vid Ångra- och Gör om knapparna i Writer kan man enkelt bestämma hur många steg man cill göra om.
När man väl upptäckt denna lilla specialare är det svår tatt vara utan den.
4. Gamla myter säger att OpenOffice vill rätta särskriva med sär skriva. Testa och se! Numera håller den svenska rättstavningen mycket hög kvalitet. Hur vill Writer respektive Word förresten rätta zärskriva? Writer ger korrekta rättningsförslag för ord med felstavad begynnelsebokstav, medan Word anser att de visserligen är felstavade, men klarar inte av att ge förslag. Det är direkt undermåligt. En felaktig tangenttryckning sker lika ofta i ett ords början. Därför borde rättstavning fungera även där.
Word är bättre än Writer genom att det finns fler ovanliga namn från start i ordlistan. Dessa går snabbt att mata in själv medan man skriver. Efter några dokument har Writer kommit ifatt
Word försöker kompensera bristerna genom en språkförstörande språkkontroll. Är du äldre än fem år och har svenska som modersmål är du bättre på språk än Word. Svenska Akademien, eller vem det nu är som ansvarar för svenska språket, borde förbjuda att sådant skräp sprids.
Exempel på Microsofts krig mot svenska språket. Om funktionen inte ens känner igen namn med stor begynnelsebokstav, kan man man inte kalla det språkkontroll.
Inom en generation kommer vi ha fullt med människor som inte kan konstruera en mening på korrekt svenska. Tack för det Microsoft! Jag föredrar den blygsamma språkkontrollen i Writer framför den tokiga i Word.
5. Krims-krams. I Word framhävs knappar som automatiskt ändrar färg och layouter i dokument på verktygsraderna. Visst är det kul att kunna göra dokumentet rött genom att dra med musen över en knapp!
Då jag analyserar Tegnérdikter har jag inget behov av att skärmen ser ut som ett flipperspel.
Det idiotiska är att ordbehandlingsprogram inte är datorspel. Det hade varit bättre om dessa framskjutna funktioner hade gett plats för saker som man faktiskt använder som skribent, som till exempel att sätta ut en fotnot. Sådana saker är istället ofta väl dolda i undermenyer. I Writer finns i stort sett samma ögongodis. Man får dock leta efter det en stund och det är svårare att få till. Knappraderna i Writer är rimligt väl designade. Om du inte håller med, gå till punkt 6.
6. Knapprader. Kan du ändra i knappraden i Word? kan du ta bort det idiotiska krims-kramset Microsoft vill imponera med? I Writer kan du styra och ställa. Knappar kan flyttas, tas bort eller ändras ikon på. Du kan ge makron knappar eller tangentbordsgenvägar. Det sparar väldigt mycket tid. Writer beter sig som jag vill och inte som någon annan vill. En enda design (dessutom dåligt genomförd), som i Word, passar sannerligen inte alla.
Allt som allt är Writer ett bättre ordbehandlingsprogram än Word. Därmed inte sagt att Writer är perfekt. Det hade kunnat bli smidigare och enklare att använda. Ibland har dess struktur och vad som styr vad, något mystiskt över sig. Det finns buggar som begränsar funktioner. Att Word är oövertraffbart är dock en myt. Word saknar många smarta och grundläggande funktioner jämfört med Writer. Visst finns det smarta funktioner även i Word. Bland dessa kan nämnas en bättre ordräknare än i Writer, designläget och spara dokument med första meningen som namn. Dessa funktioner är bra, men inte i klass med vad Writer erbjuder. Word har inte utvecklats som ordbehandlingsprogram på länge, mer än genom att gränssnittet förändrats, funktioner stuvats om och mer krims-krams lagts till. Dessa saker har snarare försämrat än förbättrat programmet. Visst är Word ett smidigt program, men vill man ha starka ordbehandlignsfunktioner är det Writer som gäller. Word är akterseglat av gratisalternativet Writer. Vad ska Microsoft göra åt det, höja priset?
Det är ingen hemlighet att jag tycker om att arbeta i kontorssviten OpenOffice. OpenOffice får sällan stora rubriker eller testas ingående av datorskribenter. Det ses ofta som ett gratis, men sämre alternativ till MS Office. OpenOffice är emellertid ett eget program som är väl så bra, ofta bättre, än MS Office.
MS Office däremot, brukar alltid recenseras av datorskribenter som får något lyriskt i tonen då de prövar nyheterna, även om det ofta handlar om omstuvade redan befintliga funktioner. Testerna brukar sällan vara djuplodande utan är hyllningar till Microsoft. Man undersöker varken programmet utifrån hur det fungerar som arbetsredskap, eller jämför det med andra kontorsprogram som kan göra samma uppgifter väl så bra. Många tester av MS Office är illa dold reklam och speglar inte kvaliteten hos MS Office.
Det finns belägg för att det kan vara så. På de länkade sidorna Download.com och Cnet.com kan man ladda ner och betygsätta datorprogram. Program betygsätts också av recensenter. Det är intressant att jämföra MS Office med OpenOffice.
MS Office får genomgående höga betyg av proffsrecensenterna. På Download.com får Office 2010 fyra stjärnor.
MS Word 2007 får toppbetyg, fem stjärnor.
De höga proffsbetygen ska jämföras med användarnas betyg, tre, respektive 2,5 stjärnor. PowerPoint och Excel 2007 får ännu lägre betyg, en respektive två stjärnor.
Antalet recensenter är dock litet.
På Cnet.com får MS Office Hem och Student 3,5 i betyg av proffstyckaren, men bara 2 i betyg av användarna.
OpenOffice får å sin sida toppbetyg, 5, av proffset på Download.com. Användarna, 1407 stycken, ger programmet en fyra, högre än någon av Microsofts produkter.
Samma sak på pcmag.com. MS Office 2007 får 4,5 i betyg av proffstyckaren, men underkänt, 1,5 av användarna.
MS Office 2010 får fyra i betyg av proffstyckaren (Har MS Office blivit sämre?) och tre av användarna. Antalet röster är dock litet.
Den senaste OpenOffice version man brytt sig om att recensera är version 3.0 från 2008. Det har släppts fyra versioner sedan dess. Recensenten anser att det är värt 3,5 medan användarna sätter en fyra.
Slutsatsen är att MS Office får höga betyg av proffstyckare, men värderas betydligt lägre av användare. Användarbetygen är ibland riktigt låga, till och med underkänt. Användare brukar program dagligen till verkliga arbetsuppgifter. Betyg från användare bör därför visa på hur program uppför sig i skarpa miljöer. MS Office håller inte måttet.
Skillnaden mellan proffsrecensenter och användare kan bero på fler saker. Proffstyckare får sina testprogram gratis, medan användare betalar för dem. Får man ett programpaket för flera tusen kronor, är det svårt att göra ner det i en recension. Betalar man dyrt för något, blir man extra besviken om produkten inte fungerar som förväntat.
Jag tror också att recensenter fastnar för det ytliga. Man ser ögongodis, men har inte tid att skriva en bok på flera hundra sidor för att testa ett ordbehandlingsprogram. Därmed blir deras tester ytliga och speglar inte hur program används. Eftersom MS Office innehåller mängder med ögongodis får det högt betyg. OpenOffice saknar i stort sett ögongodis och tilltalar därför inte recensenter. Att sedan OpenOffice Writer är ett bättre ordbehandlingsprogram än MS Word undgår recensenterna. Användare märker detta då de använder programmen djupare är recensenter.
OpenOffice får ganska högt betyg av proffstyckare. Användare ger det också högt betyg. Givetvis beror detta delvis på att det är gratis. Gratis brukar vara recensenternas enda argument till att man ska testa OpenOffice. Jag tycker man ska vikta gratisaspekten lågt. Om man inte kan utföra sina arbetsuppgifter, spelar det ingen roll att ett program är gratis. OpenOffice är inte en dålig gratisklon av MS Office. Det är ett eget program, fullt kapabelt för avancerade arbetsuppgifter. Jag tror inte att OpenOffice hade fått så höga betyg av användare om det inte hade fungerat som arbetsredskap.
Sammanfattningsvis visar siffrorna att OpenOfficeanvändare är mer nöjda med sitt kontorspaket än MS Officeanvändare. Givetvis gör jag inga anspråk på att mina observationer håller någon högre vetenskaplig nivå. Antalet test är litet och antalet recensenter likaså. Man bör både ha ett större material och analysera svaren djupare. Trenden finns emellertid. Användare tycker generellt att OpenOffice är bättre än MS Office och att de kan använda OpenOffice på ett fullgott sätt.
Jag vill passa på att ge beröm för den inbyggda hjälpen i OpenOffice. Den innehåller det mesta, är bra översatt och har många smarta funktioner. Du kommer åt den med F1 eller via menyn Hjälp – OpenOffice.org Hjälp. Du kan söka och indexera i hjälpen som i de flesta program.
En smart funktion är att du kan sätta ut egna bokmärken. Om du läser ett hjälpavsnitt om något som du snabbt vill kunna återvända till, klickar du på Bokmärkesikonen i menyraden. Därefter finns ett bokmärke till hjälpavsnittet under fliken Bokmärken.
Man lägger till ett bokmärke med en knapp
Du kan ta bort bokmärken genom att högerklicka på dem i listan och välja Radera.
Du hittar och administrerar dina bokmärken på en egen flik
OpenOffices nya ikoner
Jun 15
I den nya versionen, 3.2.1, av OpenOffice införde Oracle nya programikoner och andra grafiska förändringar. De visar att Oracle köpt SUN och därmed tagit över OOo. En annan markering är att sparade filer har en ODF logga. Med detta vill man visa att filformatet, ODF är en viktig del av OpenOffice.
Kanske agerade man litet för snabbt. De nya programikonerna har fått omfattande kritik. De nya, vita, ikonerna är svårare att särskilja än de gamla, färgglada, där varje modul hade en egen färg.
De nya programikonerna i OOo 3.2.1 i panelen i Windows 7. Har Oracle sparat in, så att designern bara har den blå färgkritan kvar?
De gamla programikonerna i Windows XP meny. Nog är de snyggare. De olika färgerna gör det lättare att snabbt hitta rätt.
Bara på någon vecka har över 140 röster lagts för att ta bort eller förändra de nya ikonerna i OpenOffices issuetracker. Antingen vill man ha tillbaka de gamla ikonerna, eller göra de nya snyggare, helst med färger som skiljer de olika modulerna åt. Jag håller med kritikerna. De nya ikonerna är ingen lyckad förändring. Jag tycker emellertid att ODF-loggan på filerna är en bra idé som gärna får vara kvar.
Särskilt besvärligt är det i Windows. Där har de grafiska förändringarna ställt till det inte bara med programikonerna, utan även med sparade filer. De nya ikonerna shanghaiar MS Office filer, om man som jag, har ställt in OpenOffice som standardprogram, även om man har MS Office installerat.
Dokumentet till vänster är i Microsofts .docx format, det i mitten i .doc. Båda är skapade i MS Office. Båda har fått en snygg ODF-logga, som onekligen bättrar på utseendet, men som inte är korrekt. Dokumentet till höger är en OpenOffice .odt-fil, äkta ODF. Filen har ingen ODF-logga alls. Mycket underligt... Bilden är tagen i Windows 7.
Filer i .doc och .ooxml format får en snygg ODF-logga, vilket onekligen är en förbättring, men inte med sanningen överensstämmande. Microsofts slutna format har inget med ODF att göra. En användare ska givetvis snabbt och enkelt kunna se vad det är för fil och format. Filer ska vara associerade med rätt program, både visuellt och reellt.
Några gamla filikoner för OOo. Nog är dessa snyggare och mer funktionella än de nya. Olika färger gör det lättare att hitta bland filer. Bilden från Win XP.
På sätt och vis är det litet kul att Microsofts program blir utsatta för denna bugg. Microsoft har ju aldrig backat att tvinga användare att använda lösningar man inte vill ha.
Buggen i Windows bör åtgärdas i nästa version av OOo. Jag hoppas också att man antingen hittar bättre ikoner eller dammar av de gamla!
OpenOffice för talibaner
Jun 12
Det har utbrutit ett gräl mellan Free Software Foundation och utvecklarna av OpenOffice. FSF kräver att man plockar bort proprietära tillägg från OpenOffices hemsida för tillägg. Detta har inte skett. Då har FSF lanserat en egen hemsida med bara fria tillägg för OpenOffice.
Om detta smått pajasartade utspel kan man ha olika åsikter. Jag anser att man börjar i fel ände. Jag började inte använda OpenOffice för att det var fri programvara utan för att det är ett mycket bra program. Först så småningom förstod jag vilka fördelar som finns med fri programvara och att det är tack vare att OpenOffice är fritt som det är så bra. Jag använder OpenOffice i Windows och Linux. Jag struntar i om ett visst tillägg är fritt eller proprietärt, bara det fungerar och gör det jag vill.
Den som är mer renlärig än jag kan redan idag lusläsa licenser för tillägg eller söka bland tillägg på OOo:s hemsida med till exempel termen ”opensource”. Då slipper man de få proprietära tillägg som finns.
Jag anser att det är upp till var och en vilka tillägg man använder i OpenOffice eller om man installerar det proprietära Java för att OpenOffice ska fungera bättre. Man ska kunna använda OpenOffice hur man vill och till vilka arbetsuppgifter som helst. Man ska inte behöva bekänna sig till någon i det närmaste religiös renlärighetslära.
Det vore bättre att FSF ägnade sig åt att utveckla fria tillägg och marknadsföra OpenOffice istället för att brännmärka de få proprietära tillägg som finns och starta krig med det ledande fria kontorsprogrammet. Dessutom silar man mygg och sväljer elefanter. 96% av alla nedladdningar av OpenOffice sker till proprietära operativsystem som Windows och Mac. I rimlighetens namn borde FSF kräva att dessa versioner slutar utvecklas och att nedladdningar av dessa versioner tills dess sker i en skamvrå. Det är orimligt att tjafsa om några små tillägg med proprietär källkod när OpenOffice kan användas i helt igenom proprietära operativsystem. Att det också hade varit döden för OpenOffice är väl av underordnad betydelse för renlärighetsivrarna.
Ibland går talibaniseringen av fri programvara för långt. Sådana här pajasutspel får alla som använder OpenOffice att se ut som tomtar och fundamentalister!
OpenOffice 3.2.1 släppt
Jun 4
Nu är den färdiga OpenOffice 3.2.1 släppt. Den går att ladda ner här. Den har ännu inte fått de svenska översättningarna. Förhoppningsvis kompletterar man med fler språkversioner inom kort. För den som inte kan vänta går det ännu så länge bra att ladda ner den svenska Releasekandidaten, RC2 härifrån. Det är den version som blev den skarpa versionen. Även om det alltså står RC är det exakt samma program som den skarpa versionen. Utvecklarna låter en problemfri Releasekandidat bli den skarpa versionen.
Version 3.2.1 är en buggfixversion. Det finns därför inga stora nyheter. En intressant detalj jag upptäckte i Windows är att man har ändrat ikonerna för sparade dokument. De är inte längre i första hand knutna till OOo. Istället framhäver de filformatet, ODF. Med detta vill man betona att man arbetar med en öppen standard. Filerna går att öppna och arbeta med i andra program som stöder ODF. Bland dessa finns GoogleDocs, AbiWord, KWord, Zoho, Go-oo och andra varianter av OOo. Microsoft Office har visst stöd för formatet. Tanken är att ODF ska vara en standard precis som PDF.
I Linux Ubuntu verkar inte förändringen vara genomförd. Kanske syns de nya ikonerna inte på min dator eftersom jag installerat paketet ooo-thumbnailer som ger speciella ikoner åt OOo-filer.
Jag har tidigare skrivit om mina äventyr som gratistestare av MS Office här och här. Nu har jag kommit så långt att jag börjat arbeta i Word. När man kommit över allt krångel vid installation och att konvertera filer är det tveklöst så att Word är ett kompetent program. Det hanterar genomgående texter på ett bra, snabbt och smidigt sätt. Jag har testat programmet genom att använda det på samma sätt som jag använder Writer; genom att skriva långa, komplicerade och avancerade akademiska texter på svenska och engelska. Jag har arbetat med ett par artiklar i Word och andra i Writer. Det har varit instruktivt att arbeta med programmen parallellt. I stort är mina intryck av Word oförändrade sedan jag testade det i julas. Nu har jag dock haft tid att fördjupa mig.
Allmänt intryck
Word: Smidigt och snabbt. Gör ofta saker snabbare än Writer. Gränssnittet är ovant och klumpigt. MSO är det enda kontorsprogram som använder Ribbon. Det är ingen höjdare. Det finns mycket små möjligheter att ändra bland menyer och knappar. Det hade varit väldigt bra om man kunde. Nu tar knappfältet för formatmallar upp en stor del av startvyn. Eftersom dessa inte fungerar hade det varit bra att kunna ta bort dem för mig och lägga in till exempel kontrollerna för Zotero istället.
Writer: Litet klumpigt och oslipat. Gör ibland saker litet avigt. Menyerna är överlastade och svåra att hitta i. Mycket goda möjligheter att ändra menyer och knappar. När man skriver mycket är detta mer värdefullt än man kan tro.
Vinnare: Båda programmen är överlastade. Nya idéer om gränssnitt och hur ordbehandling på dator ska gå till behövs. Att Writer och Word är överlastade har lett till att jag sista året har gått över till AbiWord då jag skriver enkla texter som den här. Det går snabbare än i Writer/Word. Det är ett underbetyg åt hur användarvänligheten under senare år har utvecklats i stora kontorsprogram.
Funktionalitet
Både Writer och Word har massor av funktioner. Vilket program som har flest vet jag inte och det beror säkert på hur man räknar. Word har kanske litet mer från start. I Writer kan man å andra sidan komplettera med tillägg som ger funktioner Word helt saknar. Båda programmen har allt man kan önska sig och mer därtill. Det finns saker som är bättre i det ena programmet än i det andra. Det känns meningslöst att göra upp en lång lista och jämföra funktion för funktion.
I allmänhet går många saker snabbare att göra i Word. Saker görs mer eller mindre automatiskt genom enkla knapptryck. Å andra sidan har man bättre detaljkontroll och styrning i Writer. Det går snabbare att arbeta i Word, men man får problem om man vill detaljstyra eller göra på ett annat sätt än Word bestämt. I Writer kan saker ta litet längre tid och vara besvärliga att få till. Man har å andra sidan större möjligheter att utforma dokument exakt som man vill ha dem.
Ett exempel är om man vill ha ett avsnitt av en text i två spalter. I MSO markerar man texten, går till fliken Sidlayout och klickar på en knapp med rätt antal spalter. I en dold meny finns några inställningsalternativ. Enkelheten gör att inlärningströskeln blir låg och nya användare, som jag, kan snabbt göra ganska avancerade saker. Inlärningströskeln är betydligt lägre än i Writer, som tar ett tag att komma underfund med.
Att få till spalter i en del av ett Worddokument är föredömligt enkelt. Markera texten och klicka på en knapp...
I Writer måste man först gå till: Infoga - Område. Därefter måste man under fliken kolumner välja hur många kolumner man vill ha, samt manuellt sätta ett avstånd mellan dem. Det tar tid och är inte intuitivt.
För att göra samma sak i Writer måste man infoga ett område. Man måste ställa in saker manuellt som görs automatiskt i Word. Detta är en klumpigare lösning. Lägg dock märke till de andra flikarna i bildens överkant! Under dem finns massor med inställningsmöjligheter för området. Sådana saknas eller är svåra att få till i Word
Är då Word att föredra? Mitt svar är nej. När man börjar utforska flikarna för Områden i Writer finns betydligt fler och exaktare inställningsmöjligheter än i Word. Det är jag som bestämmer hur dokumentet ska se ut och inte programmet. Denna känsla är en stor skillnad mellan programmen. Skillnaden beror på designval. Sådana skillnader är mer djupgående än om en viss funktion finns eller inte finns. När man kommit över inlärningströskeln i Writer har man både en bättre förståelse för hur dokument är uppbyggda och större möjligheter att utforma dem.
Hjälpsystem
Word: Inbyggda hjälpen kaotisk och överlastad. Ingen manual tillgänglig. Åtminstone engelskspråkiga forum finns. Dessa har jag inte hunnit utforska. För övrigt förstår jag att det finns en stor marknad för betald support/utbildning och böcker.
Writer: Inbyggda hjälpen enkel och bra. Det finns bra support på forum och bloggar. Möjlighet att ladda ner kompletta manualer och all tänkbar information om programmet är en stor fördel. Källkod och utveckling är öppen och transparent. Information kan vara svårtillgänglig och på engelska.
Vinnare: För den som klarar att söka hjälp på egen hand är Writer bättre.
Språk
Word: Bra svensk rättstavning. Språkkontrollen är usel. Ur språkvårdande synpunkt borde den tas bort. Kontrollen är påträngande och dum. Då jag öppnar en stor fil får jag efter några minuter ett meddelande om att det är alldeles för många språkfel. Vid en kontroll finns det i stort sett inget att rätta till. Extra språk kostar pengar.
Writer: Samma kvalitet, men långsammare. Basal språkkontroll som gör det den ska, men inte mer. Extra språkpaket gratis.
Vinnare: Writer. Word har gått för långt. Skribenter invaggas i falsk trygghet. Kontrollerna är onödiga och felaktiga. Gratis språkpaket i Writer är ett stort plus. Den dag man behöver rättstava latin eller spanska inser man vad extra språkpaket är värda.
Funktioner för stora (tråkiga) och avancerade akademiska texter
Word: Stort minus för obegripliga och oanvändbara formatmallar. Jag slutade använda dem och skapade dokumentmallar i Writer som jag förde över och fixade till. Detta, om något, visar hur värdelösa formatmallarna i Word är. De är till för att snabbt smycka dokument, inte för att strukturera dem. Att de är glassiga att använda gör dem egentligen bara ännu pinsammare. De typsnitt och textstorlekar som är valda i standardmallarna är oanvändbara. Det är en gåta att ingen på Microsoft känner till att brödtext i litet sans serif-typsnitt är nästintill oläsbart. Att ändra de bifogade malalrna är omständligt och komplicerat.
Word saknar fungerande samlingsdokument. Det innebär att det är svårt att strukturera och hålla koll på stora manuskript.
Zotero är undangömt. 1000 referenser=2000 extra musklick. Man borde ha möjlighet att flytta runt menyfält och knappar. En enda layout passar inte alla!
Word har å andra sidan bra layoutvy. Möjligheten att dela fönster är också bra.
Writer: Samlingsdokument och suveräna formatmallar underlättar arbetet mycket. Brister i index, slutnoter och även i samlingsdokument är minus. Om man ska använda dem måste man inse att det finns begränsningar som man måste ta till avancerade knep för att komma runt. Eftersom Writer passar så bra för akademiskt skrivande tycker jag att dessa brister är allvarliga.
Navigatorn är bättre än någon av vyerna i Word, även om jag gärna hade haft Words layoutvy också.
Bättre integration med Zotero.
Vinnare: Writer bättre i grund. Word är klart bättre på vissa saker, men saknar specialverktyg för att hantera stora och tunga akademiska texter. Det är för avancerade, långa texter Writer är som bäst. För enkla texter och ostrukturerat skrivande är Word bättre. Särskilt om man snabbt vill ha ett “vackert” dokument och tycker att Microsofts formatmallar fyller det kriteriet.
Finesser=saker som inte är nödvändiga, men bra att ha…
Word: Spara dokument med första meningen som titel. Smidig sök och ersätt. Smidig ordräkning.
Writer: Ordkomplettering, tillägg, hybridpdf.
Vinnare: Båda programmen har många bra finesser. Writers är nyttigare, Words smidigare. Jag ger Writer ett litet försteg. Det allra bästa hade varit om man kunde kombinera båda programmens finesser.
Sammanfattning
Writer och Word är två väldigt olika program. Jag håller inte med dem som menar att OOo är en gratisklon av MSO.
Word är fint slipat, snabbt, smidigt och elegant. Programmet löser saker automatiskt med dig i baksätet. Det är väldigt enkelt att göra de flesta saker. Å andra sidan sker det automatiskt och ibland saknar man kontroll på hur programmet utformar dokument.
Writer har bättre grundläggande funktioner, särskilt om man arbetar med stora komplicerade dokument. Programmet är inte särskilt elegant. Det kan brista i detaljer. För att göra till och med ganska enkla saker måste du pilla i opedagogiska menyer och dialogrutor. När du väl har lärt dig det är det du som bestämmer över hur dokumentet ska se ut.
Är Word bättre än Writer?
Jag blir inte riktigt klok på Word. Syftet med ett tungt ordbehandlingsprogram för mig är att få stöd med stora tunga och komplicerade texter. En text på mer än tjugo sidor är svår att arbeta med i Word. Någonstans där börjar man glömma vad man skrivit i olika delar av dokument. Det är då man inser vad hjälpmedel som Samlingsdokument och Navigatorn betyder. Det är enklare att få till korta, snygga dokument än i Writer. Där finns det å andra sidan andra program som fyller samma funktion. Jag skrev till exempel den här texten i AbiWord.
Jag börjar bli klar med min utvärdering av MSO. Nästa inlägg i ämnet blir nog det sista. Där kommer jag att sammanfatta mina intryck under min testperiod!
OpenOffice.org är ett mycket kompetent kontorsprogram. Det finns få saker det inte klarar av. Priset för detta är att det är komplext. Det är dessvärre också ganska opedagogiskt. Funktioner finns inte alltid där man intuitivt skulle vilja ha dem och en del saker fungerar på sitt eget lilla sätt. Om man tror att man genom att klicka och testa kan hitta rätt, tror man ofta fel. När man väl har hittat rätt bland alla funktioner, svåra menyer och dolda dialogrutor kan man styra OpenOffice dit man vill. Programmet växer med sin användare. Ju mer man använder det, desto mer avancerat blir det. Personligen uppskattar jag OpenOffice och hur man över tid lär sig allt mer. Man lär sig förstå hur programmet fungerar bakom kulisserna vilket gör att man arbetar effektivare. Man tjänar på att planera och strukturera sitt arbete. Den som börjar använda OpenOffice måste dock räkna med en viss inkörningsperiod.
Som tur är finns det många sätt att få hjälp. Jag har nog tipsat om det mesta tidigare men det tål att upprepas:
- Den inbyggda hjälpen (F1 eller menyn Hjälp – OpenOffice.org Hjälp) är suverän. Den har bra sökfunktioner, är översatt till svenska och täcker det mesta.
I den inbyggda hjälpen kan man få avancerade funktioner förklarade
- OpenOffice.org har en e-postslista på svenska där man registrera sig och få hjälp.
- På Ubuntu.se finns sedan en tid ett litet svenskspråkigt forum för OpenOffice där även användare av andra operativsystem än Ubuntu är välkomna att söka hjälp.
För mer avancerad hjälp är man hänvisad till engelska:
- OpenOffice engelska användarforum är suveränt. Oftast inom några minuter får man professionella svar om de svåraste frågor man kan tänka sig. Även om ens engelska är dålig tas man emot på ett vänligt och professionellt sätt.
- Om man vill lära sig OpenOffice på djupet är att plöja manualer det bästa sättet. Webbversionen finns här. Dokumentationen finns att ladda ner som pdf-filer här. Denna dokumentation är på engelska. För den som vill ha dokumentationen i bokform går det att beställa relativt billigt härifrån.
- Ett annat sätt är att läsa bloggar om OpenOffice. En bra blogg som lär ut många knep är Solveig Hauglands. En annan bra blogg inriktad mot avancerade användare och särskilt att använda OpenOffice för att skriva böcker är Taming OpenOffice.org. En hemsida med många tutorials är beginlinux. Låt inte Linux i namnet skrämma dig. Openoffice är sig likt i alla operativsystem.
- För den som vill ha instruktion och hjälp på film kan jag rekommendera Showmedo som har massor med instruktionsfilmer inte bara för OpenOffice utan även andra fria program.
Det finns många sätt att få hjälp i OpenOffice. En del kräver kunskaper i engelska. Alla är vi olika och lär oss på olika sätt. Man ska utforska OpenOffice på sitt eget sätt och i sitt eget tempo. Då märker man snabbt vilket fantastiskt program det är!