1. Varför ska jag använda något som är gratis när jag har tillräckligt med pengar för att betala för mina datorprogram?
2. OpenOffice har inte Ribbongränssnittet. Ribbon är hopplöst, men det är så kontorsprogram ska se ut.
3. Jag undviker fria filformat. Det är bättre någon annan kontrollerar mina filer, annars blir det lätt fel.
4. Jag kan inte korsreferera mellan indexposter i Writer.
5. Jag kan inte hitta OpenOffice på The Pirate Bay. Det är enda stället jag skaffar datorprogram på.
Nja, så illa är det inte riktigt!
Alla som installerar OpenOffice får sedan något år efter andra programstarten en fråga om man vill vara med i ett Förbättringsprogram. Funktionen finns bara i SUN:s version, inte i Go-oo som också ligger till grund för OpenOffice i de flesta Linuxdistributioner. Om man klickar Ja kommer OpenOffice att med jämna mellanrum att skicka rapporter till utvecklarna. Rapporterna innehåller information över hur man använder programmet, vilka kommandon man ger och hur man ger dom. Man kan under Verktyg – Alternativ – OpenOffice.org Förbättringsprogram, gå in och ändra sina inställningar. Man kan när som helst växla mellan att vara med och inte vara med.
Här kan man växla mellan att vara med i Förbättringsprogrammet eller inte
Man kan även se innehållet i rapporterna som skickas. Inte för att jag förstår allt. Tabellen ser mycket krångligare ut än det jag skrivit idag.
Jag hoppas att utvecklarna har nytta av vad jag gjort i OOo idag!
Var och en måste bestämma om de vill medverka eller inte. Jag är personligen kritisk till att skicka information till diverse programvarutillverkare. I det här fallet har jag dock valt att medverka. Det är ett sätt för mig som storanvändare av OpenOffice att hjälpa till att förbättra programmet. Ett skäl till att jag medverkar är att jag kan kontrollera vad som skickas och jag kan när som helst avböja till fortsatt medverkan.
Vad är det då för nytta med spioneriet? De enorma mängder data man har samlat in har tagit tid att bearbeta. Hittills har vi som användare inte fått särskilt mycket tillbaka av det vi skickat in. I nästa version, OpenOffice 3.3 kommer dock några nyheter som utvecklats med hjälp av data man samlat in.
Första resultaten av Project Renaissance, OpenOffices nya användargränssnitt kommer att vara det mest påtagliga. Där har man haft stor nytta av att kunna kartlägga vilka kommandon vi användare ger och hur vi ger dem. Jag tror att OOo:s kommande gränssnitt har alla förutsättningar att bli väldigt bra. Delvis beroende på Förbättringsprogrammet.
Ett annat resultat är ett sökfönster i verktygsraden som kommer att förbättra sökfunktionen. Genom Förbättringsprogrammet har man kartlagt hur användare söker i dokument. I fortsättningen kommer inget speciellt sökfönster i att ploppa upp och täcka halva skärmen. I alla fall enkla sökningar kan göras direkt i verktygsraden. Jag tror att det blir en riktigt bra förbättring.
Feb 19
Jag har jämfört MS Office och OpenOffice här och här. Nu har Microsoft jämfört programmen. Anledningen torde vara att OOo 3.2 nyligen släppts och att Microsoft senare i år avser att lansera Office 2010. Man jämför programmen på sidan med det talande namnet ”Why Micorsoft.” Jämförelsen finns här.
Man jämför främst Writer med Word. I en broschyr tar man upp skillnaderna och vad som talar för MS Office: 1. Även om OOo är gratis måste man räkna med hela IT-kostnaden. 2. OOo saknar e-postprogram. 3. Man kan få problem med formatering om man använder OOo och öppnar dokument i andra program (Läs MS Office). 4. MS Office dokument är säkrare. 5. Framtiden: OOo saknar SharePoint och Skydrive.
Håller argumenten?
Förutom broschyren finns det en film i vilken man jämför Writer med Word. Filmen borde få en kalkon på nästa Oscarsgala!
För det första kräver den Microsofts eget tillägg Silverlight för att starta. Är filmen bara för de redan frälsta? Jag hade ett helsike innan jag fick snurr på den.
De saker man tar upp i filmen sammanfaller i stort med mina egna och andras tankar. MS Word handlar om ögongodis, ytlighet och nybörjarvänlighet. OOo Writer fungerar. Här är några punkter man tar upp:
Allt i filmen sägs på ett hurtfriskt, okritiskt och litet lätt enfaldigt amerikanskt sätt. Detta är kanske den största skillnaden mellan produkterna. OOo har sitt ursprung och utvecklas till större delen i Tyskland. Det passar mitt sätt att arbeta och tänka bättre än Microsofts amerikanska överförenklingar.
Den största kalkonen kommer på slutet. De produkter man använt är: MS Office 2010 (som fortfarande är på betastadiet, vi får ta Microsofts ord på att det fungerar), OOo 3.2 (som finns för gratis nedladdning, alla kan testa det), samt webbläsaren Mozilla Firefox! Har Microsoft insett att Internet Explorer inte håller måttet? Vad är det för funktioner man inte lyckas hosta igång i det gamla tröskverket? Snart kommer Microsoft förhoppningsvis att göra reklam för fler alternativa produkter. I nästa film kanske man kör MS Office i Linux? Det skulle leda till en väsentlig prestandaökning.
Frågan kvarstår ”Why Microsoft?”
Jag hittade en intressant jämförelse mellan OpenOffice.org och MS Office skriven av Bruce Byfield på Linux Journal.
Han jämför Writer med Word, Calc med Excel och Impress med PowerPoint. Han anser att det blir oavgjort mellan kontorssviterna. Writer är bättre än Word, Calc och Excel är lika bra medan PowerPoint slår Impress. Jämförelsen är balanserad och innehåller flera bra påpekanden.
För ordbehandlarna Writer och Word kommer Byfield fram till i stort sett samma saker som jag då jag för ett tag sedan testade Word. Word är bättre för nybörjare och har mycket ögongodis. Ska man arbeta med avancerade eller långa texter är Writer mycket bättre. Man kan designa sina dokument ner till minsta detalj, även om detta kan vara svårt för en nybörjare. I Word bygger det mesta på direktformatering. Avancerade funktioner för dokumenthantering saknas, är gömda eller fungerar inte. Writer har funktioner som ett halvavancerat layoutprogram. Programmet går att använda från idéstadium tills man lämnar in ett bokmanus till tryck. Byfield menar att längre texter än tjugo sidor är ohanterliga i Word. Vad jag minns från mina år med MS Office var det sällan jag skrev längre dokument än så. Det var bättre att dela upp texten på flera filer. I Writer sitter jag dagligen med texter upp mot hundra sidor. Dessa kan ingå i Samlingsdokument på många hundra sidor. Jag är så van med Writer att jag ibland glömmer att jag arbetar i världens bästa ordbehandlingsprogram.
Word är feldesignat. Man har hängt på hundratals funktioner som säljargument. När programmet sedan är inriktat mot nybörjare och för korta enkla dokument skär det sig. Om man är nybörjare, vill ha en enkel ordbehandlare eller bara skriver enkla, korta dokument är AbiWord ett bättre val än Word. Det finns även kommersiella alternativ som är bättre designade än Word.
Att Byfield bedömer Calc och Excel som jämbördiga är litet överraskande. Jag har fått flera kommentarer här på bloggen om att Excel slår Calc. Personligen använder jag sällan kalkylprogram. Jag kan därför inte bedöma vilket program som är bäst. Jag är mycket nöjd med det lilla jag använt Calc. Byfield menar att Calc har fler funktioner än Excel. Det är lättare att formatera och skriva ut i Calc. Det som Excel är bättre på är avancerade specialfunktioner. Dessa används sällan av vanliga användare. Kanske riktar sig programmet därför till litet olika användare. Calc är mer för hemanvändare och de som använder enkla kalkylark. Excel är bättre för avancerade användare och för den som använder kalkylprogram som ett databaser.
Att PowerPoint är bättre än Impress håller jag med om. Impress duger för att göra enkla presentationer. Programmet är ganska trögt att arbeta i. Designen med ett tredelat fönster är inte lyckad. PowerPoint är klart bättre på det mesta. Det jag oftast vill göra är dock enkla presentationer. Alltför mycket ljud, filmklipp och animeringar tar bort åhörarnas fokus från innehållet. Impress räcker för mina behov, även om det gör det på ett litet klumpigt sätt. Jag inser att andra ställer högre krav än jag och kan uppskatta PowerPoints kraftfullare redskap.
Byfield diskuterar andra komponenter av Officepaketen. MS Office kan ha program som OneNote, Publisher, Outlook, Access med flera. OOo saknar extraprogram. Byfield påpekar att det finns fullgoda fria och gratis alternativ till alla Microsofts extraprogram. Att de saknas i OOo betyder inte att man måste vara utan funktionerna.
Jag vill fundera vidare över Byfields artikel. Ett argument som ofta återkommer då man jämför OOo och MS Office är att OOo är gratis, medan MS Office kostar en ansenlig summa pengar. Med detta impliceras ofta att OOo är sämre, men man slipper betala. Jag tycker att detta argument för OOo är dåligt. Om en betalprodukt är bättre än ett gratisalternativ, är det ofta värt att lägga pengar på den. En bedömning av ett programs kvaliteter måste utgå från annat än pris. Priset kan bara bli tungan på vågen. Det kan inte vara huvudargument. En mycket tung faktor är att OOo sparar filer i ett framtidssäkert ISO-klassat filformat medan MS Office använder ett kalkonformat. Det jag skriver i OOo idag kommer jag att kunna läsa om tio år. Det jag skriver i MS Office vet ingen om jag kan komma åt om ett år. Pris och filformat ger OOo mervärde. OOo borde därmed tilldelas förstaplatsen framför MS Office. OpenOffice är världens bästa kontorspaket.
Feb 16
I förra veckan släpptes den skarpa versionen av OpenOffice 3.2. Versionen innehåller enligt nyhetslistan inte så många förbättringar för Writer, den modul jag använder mest. Utvecklarna har den här gången istället koncentrerat sig på Calc som fått många nya funktioner och förbättringar. Jag tycker de gör rätt. Writer är den mognaste modulen i OOo. Writer kan mäta sig med vilket ordbehandlingsprogram som helst. Calc och Impress är de moduler som är mest i behov av förbättringar.
Trots det finns det många saker jag kan glädjas över. De saker jag tar upp här är några jag sprungit på under första veckan med den skarpa versionen av OOo 3.2. Det är ingen komplett lista eller recension.
Det man märker direkt är den rejält nedkortade starttiden. OOo är nu ett riktigt rappt! Detta är en stor förbättring som ger ett bra intryck åt hela programpaketet.
OOo ska nu stödja fler typsnitt. Jag har inte hunnit testa detta så mycket än, men förväntar mig att kunna använda fler typsnitt framöver.
En av nyheterna i Calc är möjligheten att rotera text på diagramaxlar. Det ger fler möjligheter och man kan göra snyggare diagram.
Ett enkelt stapeldiagram i Calc gjord i OOo 3.1. Texten för staplarna nedanför diagrammet är vågrat.
Under Formatera axlar kan man rotera texten under fliken Etikett. Antingen fritt med hjulet till vänster eller med ett visst gradantal till höger.
Samma diagram med texten nedanför X-axeln roterad. Möjligheten att rotera text öppnar nya möjligheter att utforma diagram.
En sak jag inte tycker om är att anteckningar av någon anledning har bytt namn till kommentarer. Det är inte de svenska översättarna som varit framme. På engelska har man bytt från Notes till Comments. jag vet inte om det är mer korrekt att säga kommentar istället för anteckning. För mig är de gula små lapparna anteckningar. Jag fick leta en stund i menyn innan jag förstod att jag nu ska skriva kommentarer istället. För mig förblir de gula små post-it lapparna i marginalen anteckningar!
Det positiva är att jag nu kan göra anteckningar (förlåt kommentarer) i Impress, Draw och Calc också. När man väl vant sig att göra små kom-ihåg-lappar är de mycket användbara.
Anteckning, förlåt, kommentar i Impress
En sak jag tycker om är att man har gjort markeringar av text tydligare genom en tunn ram. Framför allt i Linux är detta välbehövligt. OOo integreras illa med ljusa och mörka teman i Ubuntu som jag ofta använder. Inramningen gör att man i alla fall kan köra ljusa teman utan större problem. Förbättringen är lika snygg i Windows.
Markerad text i OOo 3.1 i Ubuntu med ett grönaktigt tema
Samma text i OOo 3.2. Notera den lilla inramningen runt markeringen och den något ljusare färgnyansen. Det gör det lättare att se både text och markering. En liten, men användarvänlig detalj!
Man har gjort förändringar av en del ikoner i menyerna. Det nya sättet att visa ikoner är snyggare än det gamla, men är svårare att se. Jag hoppas att man kan höja kontrasten i kommande utgåvor.
Ikonerna i OOo 3.1 under synliga knappar då man ställer in Verktygsraden. Det är lätt att se vilka val man har gjort genom bocken framför ikonen.
Samma meny i OOo 3.2. I alla fall jag tycker det är svårt att se vilka alternativ som är valda. Särskilt svårt blir det på en ljussvag skärm på en bärbar dator. Det är inte helt lätt att se skillnaden för Spara (valt) och Spara som... (inte valt).
Jag var litet skeptisk i höstas då jag såg listan på de förbättringar som man planerade skulle ingå i OOo 3.2. Det kändes inte som om det var några stora steg framåt. När jag nu ser det färdiga resultatet är jag positivt överraskad. OOo 3.2 är ett rejält kliv framåt. Det finns flera riktigt bra stora nyheter. Bäst är utan tvekan den snabba programstarten. Dessutom finns det många små förbättringar. OOo har överlag blivit snyggare, snabbare och fått fler funktioner. Programmet är trevligare än någonsin att arbeta i!
Frågan om hur man ersätter den förinstallerade versionen av OpenOffice i Ubuntu med SUN:s (numera Oracles) version av OpenOffice dyker med jämna mellanrum upp. Det är litet pyssel och har både för- och nackdelar.
Varför man ska byta:
Varför man inte ska byta:
Om man vill ha den senaste versionen av OOo, men inte vill ha SUN:s version, kan man installera ett extraförråd för Ubuntus Openoffice. Någon vecka efter SUN släppt sin version av OpenOffice brukar Ubuntu ha sin version färdig. Att göra det kräver mindre arbete. Denna version är enligt min erfarenhet sällan tillräckligt testad. Det finns ofta fula buggar som inte finns i SUN:s version.
I Ubuntus version kan man välja att installera ett eller flera av modulerna i OpenOffice. I SUN:s version installeras samtliga program.
Gör så här:
Jag byter från det förinstallerade OpenOffice 3.1.1 i Ubuntu 9.10 Karmic Koala till SUN OpenOffice version 3.2. Guiden fungerar även i Kubuntu och Xubuntu. Den bör även fungera i andra distributioner som bygger på Ubuntu, till exempel LinuxMint.
Min målsättning är att guiden ska vara så enkel som möjligt. Trots det kan det uppstå problem. Om något går snett, lämna en kommentar med beskrivning om vad som inte fungerar. Då kan jag förbättra den. De kommandon som ska ges i terminalen kan du kopiera från bloggen och klistra in så att de blir rätt.
1. Först måste Ubuntus OpenOffice avinstalleras. Öppna en terminal och klistra in kommandot:
sudo apt-get remove openoffice*.*
Tryck Enter, ange lösenord och OpenOffice avinstalleras.
2. Ladda ner OpenOffice från OpenOffice svenska hemsida: http://sv.openoffice.org/get/. Den fil som ska laddas ner är antingen Linux 32bit Linux Debian, om du kör ett 32-bitars system, eller Linux 64bit Linux Debian, om du kör 64-bitars. Spara filen till exempel på skrivbordet.
3. Högerklicka på filen du laddat ner och välj packa upp här. På skrivbordet skapas en mapp. Flytta den till din Hemmapp.
4. Öppna en Terminal och klistra in kommandot:
cd OOO320_m12_native_packed-1_sv.9483/DEBS
Tryck Enter.
cd = change directory, går till rätt mapp. OOO320… osv är namnet på mappen du nyss la i din Hemmapp. Namnet får man fram genom att högerklicka på mappen, välja Egenskaper och kopiera allt som står i rutan uppe till höger och klistra in i Terminalen. Det är så du ska göra om du installerar en annan version än den jag använder som exempel. /DEBS är installationsmappen inuti OOO320… mappen. Kommandot pekar alltså ut rätt mapp för installation.
5. Skriv i Terminalen:
sudo dpkg -i *.deb
Tryck Enter. Du ombeds att ange ditt lösenord.
Nu installeras OpenOffice. När det är klart skriver du i Terminalen:
cd desktop-integration
Tryck Enter. Skriv i terminalen:
sudo dpkg -i *.deb
Tryck Enter. Du ombeds att lämna lösenord. OpenOffice installerar nu SUN:s ikoner i din meny.
Du kan kontrollera att allt är rätt installerat genom att gå in på Program – Kontor. Där ska nu finnas OpenOffice program med SUN:s ikoner.
OOo fungerar oftast inte direkt utan kraschar. Det beror på att det blir fel i användarmappen, .openoffice.org då man uppdaterar. Den syns om man ställer sig i Hemmappen och trycker CTRL+h. Du kan behöva skapa en ny användarmapp. Döp om din gamla .openoffice.org mapp. Starta OpenOffice. Programmet skapar automatiskt en ny användarmapp. Nu ska det inte krascha. Hur du för över inställningar från din gamla användarmapp kan du läsa om här.
Du kan ta bort filen på skrivbordet du laddade hem och OpenOfficemappen du la i din i din Hemmapp.
Om du vill avinstallera SUN:s OpenOffice gör du det i Synaptic. Klicka längst ner till vänster på knappen Ursprung. I vänsterkolumnen får du upp en post som heter Lokal/Okända. Här ligger alla paketen till SUN:s OpenOffice under namn som börjar antingen på ooobasis eller openoffice. För att avinstallera högerklickar du på alla filerna och väljer Markera för total borttagning. När alla filer är markerade väljer du Verkställ i Knappraden. OpenOffice avinstalleras. Nu kan du om du vill installera Ubuntus OpenOffice istället. Du kan åter behöva skapa en ny användarmapp.
Det finns en längre engelskspråkig guide som diskuterar flera aspekter av att installera SUN:s version av OpenOffice i Ubuntu här.
Feb 10
Nu har äntligen den skarpa versionen OpenOffice 3.2 släppts. Ännu finns den inte på de officiella nedladdningssidorna. Man kan dock hämta hem den bakvägen från OOo:s nedladdningsspeglar, i Sverige lämpligen från SUNET. Ännu så länge finns OOo 3.2 bara på engelska. för att få svenskt språkstöd installerar man svenskt Languagepack för OOo 3.2RC5, också det lämpligen från SUNET. När man installerat det kan man ändra OOo så att man får fullständigt svenskt språkstöd. Se till att ladda hem rätt version av program och språkpaket!
OBS!!
Nu finns OOo 3.2 på OpenOffice.orgs officiella svenska sida. OOo har där svenskt språkstöd. Ladda därför hem OOo därifrån istället!
Feb 10
Ibland är det kul att testa nya tillägg eller tillägg man inte installerat tidigare i OpenOffice. Det finns en uppsjö av mer eller mindre användbara eller roliga tillägg som ger OOo nya funktioner. Mina åsikter om tilläggen är personliga. Vad som är dumt eller onödigt för mig, kan någon annan ha stor nytta av. Vad jag tycker är användbart, kan någon annan tycka är onödigt. Det är det fina med tillägg. Man kan anpassa OOo som man själv vill ha det.
MultiCloud File Manager, är ett superbra tillägg. Det tillför en molntjänst direkt i OOo. Det innebär att man kan spara och hämta filer från en server på nätet. Allt sköts från en enkel knapprad i OOo. Genom tillägget kan man teckna sig för olika gratisalternativ, mer omfattande betalvarianter, eller använda sig av egen server som lagringsmedia. Standardalternativet ger 250MB gratis lagringsutrymme. Det låter inte mycket. Utrymmet är för OpenOffice filer. Ett bokmanus jag arbetar på i 12 kapitel plus Samlingsdokument, sammanlagt 500 sidor text, tar 1,1MB utrymme. För backuper av rena textdokument räcker 250MB en livstid. Som ett tillägg direkt i OOo kan tillägget faktiskt konkurrera med molntjänster som Dropbox och GoogleDocs.
Enda nackdelen är att tillägget bara fungerar i Windows och inte i Linux, Mac eller de andra operativsystem man kan köra OOo i. Hoppas att utvecklarna satsar på att porta det till flera plattformar!
Readability Report var ett bottennapp. Jag har tidigare skrivit om tillägg som räknar ut läsbarhetsindex, LIX, för ens texter. Readability Report gör nog samma sak, men mer avancerat. Det mäter flera olika index som jag inte klarar av att redogöra för. Då jag testade en artikel jag arbetar på fick jag en rapport som ser imponerande ut, men som inte säger något. Den mest läsbara meningen enligt Weirdness metric (??!) var (1838). Den minst läsbara meningen konstruerade tillägget från flera meningar med insprängda citat.
Med Readability Report får man fram massor med statisitk om sin text. Frågan är vad de olika värdena betyder och vad man har för nytta av dem? Man får leta en stund för att förstå vad Flesch, SMOG och FOG index är. Textgenkänning då meningar bedöms som lätt- respektive svårlästa är inte den bästa (ursäkta felstavningen i texten...).
Då jag ville pröva att få en avancerad rapport kraschade OOo. Kanske var det Weirdness metricen som slog i taket? Tillägget behöver ytterligare arbete för att fungera, bättre textigenkänning och bättre förklaringar över vad man mäter och varför. För att vara rättvis befinner sig tillägget på betastadiet. Det kommer säkert att bli bättre! För den som vill ha mesta möjliga statistisk om det man skriver kan tillägget vara bra att ha.
Last Session är ett helt OK tillägg som ger en enda liten specialfunktion. Det installerar en knapprad med två knappar. Med den ena sparar man det dokument man arbetar i. Med den andra knappen kan man sedan snabbt öppna det specialsparade dokumentet.
Last Session är inte ett nödvändigt tillägg, men ger en extra funktion att snabbt öppna ett dokument som kan vara smidig.
Vitsen är att man snabbt kan öppna det dokument man har specialsparat utan att behöva leta efter det. Notera att man måste spara dokumentet som vanligt för att de ska sparas på riktigt. Tillägget kan vara bra att ha om man ofta stänger ner OOo eller stänger av sin dator och arbetar med samma fil.
Det värsta som kan hända är om ens filer blir korrupta eller datorn kraschar när man arbetar i ett viktigt dokument. Jag råkade hitta den här sidan. Den tar upp i stort stort sett allt man kan göra för att återställa skadade OpenOffice filer och var man kan leta för att hitta förlorad data från OpenOffice filer. Sidan är guld värd då olyckan är framme. alla som använder OpenOffice borde bokmärka den!
OpenOffice är inte ömtåligare än andra kontorsprogram. Tvärtom. Fördelen med OpenOffice är att filer sparas i ett öppet, okodat format. Innehåll i dokument sparas komprimerat. sparade filer går att öppna med ett komprimeringsverktyg och en webbläsare. Program som använder proprietära format kodar som regel filer. Blir det fel på en sådan, är det ofta omöjligt att rädda innehållet.
Det finns saker man kan göra för att förebygga risken att förlora data om olyckan är framme.
1. Spara alltid i OpenOffices eget format, ODF. Det är bara med detta format som de inbyggda funktionerna för att rädda data fungerar. .doc är ett kodat format. Blir det fel på en sådan fil är den sannolikt förlorad för alltid.
2. Utnyttja OpenOffice system för säkerhetskopiering/automatspara. Inställningarna finns under Verktyg – Alternativ – Ladda/Spara – Allmänt. Man kan välja att bocka i Skapa alltid säkerhetskopia och/eller Spara återställningsinformation var … minut. Punkterna ersätter man med ett lämpligt tidsintervall.
Rödmarkeringarna visar var man kan ställa in för att ta säkerhetskopior och låta OOo spara automatiskt
Funktionerna arbetar på olika sätt. Säkerhetskopian skapas i mappen backup i din användarmapp. Den uppdateras när du själv sparar dokumentet. Backupen blir då den förra versionen du sparade. Om du väljer att automatiskt spara återställninsinformation, sparar OOo dokument med vissa tidsintervall. OOo skriver då över säkerhetskopian med den nya versionen. Ett litet irritationsmoment är att OOo hoppar till det ställa markören befinner sig. Man ska tänka igenom hur man arbetar då man ställer in funktionerna
3. De flesta tillfällen då data förloras, beror enligt min erfarenhet inte på dåliga program eller dåliga datorer, utan på den mänskliga faktorn. Spara ofta. Spara varje gång du tar blicken från det du arbetar med. Spara och stäng ner program om du ska lämna din dator en längre stund.
Ta backuper som du sparar på annat ställe än på din hårddisk.
Undvik att gå in i Vilo- eller Vänteläge på en dator med OpenOffice (eller något annat program) öppet. Detta är att bjuda in till att de filer man arbetar med skadas. Spara istället och stäng ner program innan du låter datorn vila. Särskilt gäller detta för bärbara datorer där man ofta genom att stänga locket kan försätta datorn i Vänte- eller Viloläge. Beroende på datorns minneskapacitet, batterikapacitet, vilka program man arbetade i och ren otur, är det ofta bara en tidsfråga innan man förlorar data.
I helgerna har jag testat OpenOffice 3.2RC. En mycket bra nyhet är att man kan få rättstavning på gammalgrekiska. Det enda man behöver göra är att ladda hem den gammalgrekiska ordlistan och ändra språkinställningarna. Nu väntar jag bara på stöd för sanskrit.
Nu kan jag kommentera på Aristoteles på originalspråk och få hjälp med min stavning. Det är lärorikt. Ordet metod kommer från μέϴοδος. efterleden, ὁδός betyder väg.
Funderingar över metoder och vägval är inte på modet. Man måste agera för att vara till, dominera natur och medmänniskor. Tjäna pengar och maximera vinst är den universella metoden.
Att kunna skriva på Gammalgrekiska glädjer väl bara en gammal skrynklig forskare som är så tråkig att han måste slå knut på sig själv för att inte somna på sina egna föreläsningar.
Förutom Gammalgrekiska är nyheter i OpenOffice 3.2 stöd för Oromo (Etiopien), Uyghur (Kina), Somali (Somalia), Sorbiska: nedre och övre (Tyskland), Asturiska (Spanien), Jiddisch (Israel), Arabiska (Oman), Sardinska (Italien) och Quechua (Ecuador).
OpenOffice stödjer ett osannolikt stort antal språk. Stödet varierar från att det finns en rättstavningsordbok till komplett språkstöd med användargränssnitt, ordbok, avstavning, synonymordbok och grammatikstöd.
Poängen är att det går att modifiera OpenOffice så att det åtminstone ger basalt stöd för ett språk. Det innebär att OOo finns för små språk. Allt oftare används numera ett slags pidginengelska på Internet och på TV. Små språk hörs allt mer sällan. Många små språk är hotade. Inom vissa användningsområden är språk nästan utdöda. Ett exempel är akademiska avhandlingar. För att nå ut med resultat måste forskare skriva på pidginengelska. Jag tror att det i framtiden kommer att bli mer ovanligt att skriva sin doktorsavhandling på ett litet språk som svenska. Det gör att språk tappar användningsområden och förpassas till en andrarangsposition då man inte längre kan uttrycka avancerade tankar på det. För varje språk som försvinner eller utarmas, försvinner en del av vårt gemensamma kulturarv.
Kommersiella datorprogram utvecklar inte stöd för små språk som exempelvis sorbiska. Det lönar sig inte ekonomiskt. Många program finns inte ens på svenska.
Det gäller alltså inte bara att jag hjälpligt ska kunna skriva Aristoteleskommentarer på originalspråk och fundera på vad metod är. Det handlar om att alla människor har rätt att tala, skriva och tänka på sitt eget språk. Inget programvaruföretag ska bestämma vilket språk du ska använda för att deras vinst ska bli tillräckligt stor. Språk ska inte kommersialiseras. Öppen programvara, där användare själva kan modifiera koden är en viktig motkraft och sannerligen den metod, väg, man bör välja.
Detta är ännu en väldigt bra anledning att använda och stödja OpenOffice!