Archive for category Ordbehandling

LIX

LIX, eller Läsbarhetsindex, är ett enkelt sätt att räkna ut hur pass svår en text är. LIX baseras på en matematisk formel, som väger in ord per mening och hur långa ord man använder. Ju högre LIX-tal en text har, desto mer svårläst är den. LIX kan synas vara ett trubbigt redskap, men ger god fingervisning om en text. Skönlitterära texter brukar ha ett LIX-tal under 40. Facktexter ligger högre. Över LIX-tal på 60 är texten mycket svårläst. Läs mer i Wikipedia.

Att beräkna LIX-tal kan vara ett värdefullt redskap om man skriver för en målgrupp, eller som ett sätt att kontrollera hur man skriver. Om man skriver en avhandling blir LIX-talet högt. Vill man skriva för barn bör LIX-talet hållas lågt.

Det går att räkna ut LIX-tal i OpenOffice. Man gör det genom att installera ett av två tillägg: Magenta LIX eller Linguist. Tyvärr är inget översatt till svenska. De är dock enkla att använda.

Linguist installeras i en egen meny. Magenta Lix lägger sig som ett kommando i menyn Redskap efter installation. Tilläggen är markerade med rött.

Magenta LIX är ett enkelt tillägg. Det finns i menyn Verktyg. Det ger en enkel statistik över dokumentet, inklusive LIX-tal.

Magenta LIX ger enkel dokumentstatistik. Det framgår av bilden att tillägget kommer från Danmark. LIX-talet på 47 gör texten ganska jobbig att läsa.

Linguist är ett mer avancerat redskap. Det installeras i en egen meny. I menyn har man fyra val:

1. List Unrecognized Words – Alla ord som inte känns igen av OOo:s rättstavning listas i ett eget nytt dokument. Ett bra redskap om man snabbt vill lägga till ord i sin ordlista.

List Unrecognized Words visar alla ord OOo inte känner igen i sin ordlista. Eftersom jag ofta skriver med gammalstavning blir det många ord som inte känns igen...

2. Complete Wordlist (Alphabetical) – Listar alla ord som används i dokumentet i ett nytt dokument. Dessutom anges hur många gånger ord förekommer. En bra funktion om man vill studera vilka ord man använder. Det kan hjälpa en att variera sitt språk.

Complete Wordlist (Alphabetical) visar alla ord man använder i dokumentet i alfabetisk ordning. Återigen blir det mycket rödpenna för min gammalstavning.

3. Sort Words on Frequency – Samma som förra funktionen, men nu sorteras orden efter hur många gånger de förekommer i texten.

Sort Words on Frequency sorterar ord efter hur ofta de förekommer. Det kan vara en bra hjälp för att upptäcka sina språkliga egenheter

4. Statistics: Ger grundläggande läsbarhetsstatistik inklusive LIX-tal.

Statistics ger grundläggande dokumentinformation, inklusive LIX-tal. Mitt LIX-tal på 43 hamnar ungefär rätt. Texten jag arbetar på är en inte alltför avancerad facktext.

    Tags: ,

    OpenOffice för studenter 2: Att arbeta med dokumentmallar

    En av trösklarna i Writer är att lära sig arbeta med formatmallar. Formatmallar är förutbestämda regler för hur något ska se ut. Det kan vara tecken, stycken, sidor eller hela dokument.

    Formatmallar når du genom knappen formatmallar och formatering.

    Klicka på denna knapp för att använda formatmallar

    Klicka på denna knapp för att använda formatmallar

    Då öppnas en stor dialogruta med massor av val. Jag har alltid min öppen och förankrad till höger om arbetsytan.

    I detta fönster kan du styra allt som rör ditt dokuments utseende. 1 = Här finns mallar för stycken, tecken, ramar, sidor och listor. 2 = Högerklicka på en formatmall och välj ändra. Där kan man sedan styra exakt hur man vill att formatmallen ska se ut

    I detta fönster kan du styra allt som rör ditt dokuments utseende. 1 = Här finns mallar för stycken, tecken, ramar, sidor och listor. 2 = Högerklicka på en formatmall och välj ändra. Där styr man hur formatmallen ska se ut in i minsta detalj.

    Den dag man inser att Writer är designat runt formatmallar börjar man jobba med programmet – inte mot det. Att Writer är designat med formatmallar i centrum är en stor del bakom att Writer är den bästa ordbehandlare man kan använda för akademiska, välstrukturerade texter. Man får otroligt mycket hjälp av programmet.

    Det bästa sättet att styra formatmallar är att använda malldokument. De sparas som dokument med förkortningen .ott i filnamnet. Malldokument bestämmer hur alla formatmallar i dokumentet ser ut. De styr i princip allt: från typsnitt, radavstånd, teckenstorlek, rubriksättning till hur innehållsförteckningen ska se ut. Man slipper att ändra layouten manuellt. Malldokument går dessutom att återanvända. Alla dokument man startar i ett visst malldokument kommer att se likadana ut. Det innebär att om man väl fått till en dokumentmall man är nöjd med, behöver man aldrig mer tänka på layout. Allt sköts automatiskt. Detta sparar otroligt mycket tid för en akademiskt inriktad skribent som är mer intresserad av innehåll än layout.


    Formatmallar och malldokument är ett så stort område att jag inte kan förklara allt i ett blogginlägg. Läs Writers inbyggda hjälp eller i OpenOffice manual istället. Jag lovar att det är väl spenderad tid.


    För den som inte orkar göra det länkar jag till en dokumentmall jag lagt upp och som jag använder för många av mina akademiska texter.

    Dokumentmallen är väldigt enkel. Den är gjord för att skriva in text snabbt, enkelt och överskådligt. Det viktiga är innehållet. Då texten är klar redigeras den så att den blir snyggare.

    Så här ser text och rubriker ut i dokumentmallen Uppsatsmall

    Så här ser text och rubriker ut i dokumentmallen Enkel uppsatsmall

    På bilden syns de tre rubriknivåer jag använder, brödtexten och hur en innehållsförteckning ser ut. Texten ska synas bra på skärmen. Därför använder jag 1,5 i radavstånd. Extra radavstånd är även bra när man skriver ut och vill kommentera text med rödpenna.  Jag vill kunna arbeta överallt och skicka dokument utan problem. Därför använder jag enkla typsnitt som finns på alla datorer. Arial och Times. I Linux kan man använda Liberation Sans och Serif som är kloner av Arial och Times.


    Att dokumentmallen är enkel gör att den är lätt att studera för den som vill lära sig mer om formatmallar. Gå in och titta på de olika styckeformaten Rubrik 1-3 och brödtext i fönstret för formatmallar. Vad händer då du ändrar bland inställningarna? Det gör du genom att högerklicka på ett styckeformat, till exempel rubrik 1 och välja ändra.


    En annan sak du kan titta på är hur Writer hanterar rubriker under Verktyg – Kapitelnumrering. Jag har skalat bort nästan allt som går att skala bort, kapitelnumrering, indrag och alla rubriknivåer över tre. Allt ska som sagt vara så enkelt som möjligt i mallen.


    Ändra vad du vill i dokumentmallen. Då du är nöjd sparar du den under Arkiv – Dokumentmall – Spara. Du kan därefter gå in på Arkiv – Dokumentmall – Administrera. Öppna mappen Mina mallar. Högerklicka på formatmallen Enkel uppsatsmall och välj Definiera som standardmall. Nästa gång du startar Writer kommer du direkt att börja skriva i dokumentmallen. Alla dina texter ser från och med nu likadana ut. Du kan koncentrera dig på innehållet istället för att kämpa med layouten.Givetvis kan du byta mall eller ändra mallen senare om du vill att texten ska se annorlunda ut.


    Hör med din institution om de har färdiga dokumentmallar för hur uppsatser ska se ut. De är i så fall anpassade för din utbildning och så som institutionen vill att en uppsats ska se ut. Kom ihåg att du kan använda MS Office mallar rakt av i OpenOffice. Konvertera dem till ODT-filformat innan du börjar skriva.

    Tags: , ,

    Hur ska ett ordbehandlingsprogram se ut?

    Ordbehandlingsprogram är stockkonservativa. Det är små skillnader mellan hur mitt första riktiga ordbehandlingsprogram, MacWrite, såg ut 1990 och dagens program. Man har menyer och under det knappar. Till och med något så idiotiskt som linjaler har följt med.

    Det är egentligen ointressant vilket program jag jobbar i på datorn. Jag använder oftast bara basala funktioner. Det viktigaste med programmet är filformatet det använder. Filformatet avgör om jag kan komma åt det jag skrivit om några år och om jag har friheten att växla program och operativsystem.

    Det kanske inte är så konstigt att ordbehandlingsprogram har konservativ design. Jag gör samma sak idag som jag gjorde 1990 – Jag matar in text. Andra skrivhjälpmedel är ännu mer konservativa. Blyertspennan uppfanns 1795 och ser likadan ut än idag.

    Nu menar jag inte att man ska bli primitivist och bara använda program som PyRoom med ett barskrapat minimum av funktioner. Det är bra att ha en rättstavningsfunktion. Det är bra att kunna använda spalter, lägga in referenser och placera en bild.

    PyRoom - Litet för primitivt?

    PyRoom - Litet för primitivt?

    Problemet för ordbehandlingsprogram är att funktionerna blivit allt fler. Numera ska ett ordbehandlingsprogram fuska som layoutprogram och ritprogram. På MS Offices hemsida står det att MS Office 1.0 hade 100 funktioner. MS Office 2007 har mer än 1500. De flesta ordbehandlingsprogram dras idag med problemet hur allt ska få plats och hur användaren ska hitta allt som finns.

    En lösning finns i MS Office 2007 som använder ”ribbon” eller ”fluent” design. Varje meny har en egen rad med knappar och undermenyer. Menyerna viks på så sätt ut vågrätt istället för lodrätt. På många sätt är det en innovativ lösning. Frågan är om det blivit lättare att hitta funktioner. I mina ögon har designers haft mer att säga till om än skribenter. MS Word 2007 är visuellt tilltalande men jag tycker inte det är särskilt enkelt att jobba i. För enkla dokument är det för mycket som stör. För tunga dokument hittar jag inte de funktioner jag letar efter.

    MS Office 2007

    MS Word 2007

    Samma grunddesign finns i betaversionen av MS Word 2010 som Microsoft precis släppt. Microsoft vill ta patent på sin design. Det visar hur nöjd man är med konceptet.

    MS Word 2010 beta. Liknar MS Word 2007

    MS Word 2010 beta. Liknar MS Word 2007

    Allt fler har Widescreenskärm. I KWord har man tänkt på detta. Menyerna finns kvar överst. Knappar och funktioner har flyttats till till höger. Därmed får man en större arbetsyta i höjdled än i andra ordbehandlingsprogram. Gränssnittet påminner om layout- och ritprogram som InDesign och Photoshop. Problemet är att man inte får plats med lika mycket lodrätt som vågrätt på en skärm. Alla har inte Widescreen skärmar. Det innebär att funktioner måste gömmas. Färre kommandon blir tillgängliga samtidigt. Det fungerar i ett layoutprogram. Där arbetar man ofta systematiskt med en sak åt gången. En skrivprocess är kaotisk

    Gränssnittet kan upplevas som förvirrande av en annan anledning. Vi västerlänningar är övade att läsa från vänster till höger, uppifrån och ner. Den lodräta arbetsytan till höger strider mot detta. Hur som helst tycker jag att konceptet är intressant och är spännande att följa. KWord utvecklas kanske mer som layoutprogram än som ordbehandlare. Därmed blir designen mer ändamålsenlig.

    KWrite ordbehandlare, layoutprogram eller både och?

    KWord: ordbehandlare, layoutprogram eller både och?

    Lotus Symphony har gått en annan väg. Man har förutom menyer en yta med kommandon till höger. I Symphony arbetar man med dessutom med dokument i flikar som i en webbläsare. Programmet är visuellt tilltalande. Det har dock stora brister vad det gäller prestanda. Funktionsmässigt ligger Symphony efter OpenOffice och MS Office. Användargränssnittet är trots det nästan lika överlastat. Lotus Symphony är ett ytterligare exempel på att designers fått får stort utrymme. Hade prestandan varit lika prioriterad hade Lotus Symphony varit en vinnare.

    Lotus symphony snyggt och nutänkande. Tyvärr lever inte innehållet upp till förpackningen

    Lotus Symphony snyggt och nytänkande. Tyvärr lever inte innehållet upp till förpackningen

    AbiWord har behållit det klassiska meny- knappkonceptet. Det fungerar bra. AbiWord har färre funktioner än andra ordbehandlingsprogram. Jag hoppas att Abiword behåller denna struktur och inte utvecklas till ett nedtyngt multifunktionprogram. AbiWord har alla basala funktioner, stödjer vettiga filformat och går snabbt och lätt att jobba i. Jag känner mig förflyttad till 1990-talet! I mina ögon är det denna ordbehandlare som fungerar bäst.

    AbiWord minst och snabbast. Liknar mest programmen från 1990-talet

    AbiWord minst och snabbast. Liknar programmen från 1990-talet

    OpenOffice Writer har också behållit ett klassiskt utseende. Writer har nästan lika många funktioner som MS Word. För varje version av programmet tillkommer nya. Användarna kräver allt mer. Gränssnittet har däremot knappast utvecklats under de nio år OpenOffice funnits. Det har därför blivit allt mer överlastat. Förutom menyer och knapprader finns dialogrutor och undermenyer med nya valmöjligheter. Många funktioner är så djupt begravda att jag tror att många inte hittar dem. Om jag ska vara ärlig är jag inte särskilt nöjd med användargränssnittet. Det är dock saker i görningen vad gäller gränssnittet i OpenOffice. Det får jag återkomma till i ett annat inlägg.

    OpenOffice Writer klassisk och överlastad design

    OpenOffice Writer klassisk och överlastad design? Med tillägg med egna verktygsrader blir det ännu värre

    Ska jag ge något råd? Det viktigaste är att fundera över hur man gör saker. Vilka funktioner använder du när du skriver? Jag tror inte det är många. Därefter kan du börja fundera på vilket program som löser det du gör bäst.

    Själv använder jag helst Abiword. Det går snabbast att jobba i. Varför krångla till det med funktioner jag inte använder? För böcker och större artiklar använder jag Writer. Under det litet bökiga gränssnittet finns alla funktioner man kan önska sig. Jag försöker arbeta renodlat. Bilder gör jag i bildprogram. Layout gör jag i layoutprogram. Skriver gör jag i ordbehandlingsprogram. Jag gör som jag gjorde 1990.

    Tags: , , , ,

    Post-it lappar i Writer

    Jag har skrivit om hur man använder anteckningar i Writer här. Anteckningar är ”post-it lappar” utanför skrivytan där man lämnar kommentarer.

    Det är ju tyvärr så att alla inte ser, eller låtsas se, kommentarer man lämnar i all välmening. Därför kan man lämna kommentarer på post-it lappar i själva texten. De kan ingen missa! För att göra det krävs litet förarbete.

    1. Öppna ett tomt Writer dokument.

    2. Gå in på menyn Visa – Verktygsrader – Teckning. Du får upp en ny verktygsrad nere till vänster.

    Verktygsraden Teckning längst ner till vänster. Textverktyget är markerat

    Verktygsraden Teckning längst ner till vänster. Textverktyget är markerat

    3. Klicka på Textverktyget.

    4. Dra upp en ruta lagom stor för en post-it lapp i dokumentet. Skriv några bokstäver (om du inte gör det försvinner rutan).

    5. Klicka på rutans ram så att den markeras. Högerklicka. Nu kan du välja flera saker:

    Område: välj färg skrafferering, genomskinlighet, skugga med mera. Det finns oändligt med möjligheter.

    Linje: Bestäm om rutan ska ha en ram och hur den ska se ut.

    5. När lappen ser ut som du vill att den ska se ut raderar du bokstäverna du skrev under punkt 4. Lappar ska vara färggranna och tomma. Meddelanden skriver du då du använder lappen.

    6. Gör om moment 3-5 tills du har tillräcklig med post-it lappar i glada färger. Du kan ta bort eller lägga till lappar senare.

    Här är några exempel på post-it lappar. Är man inte nöjd är det bara att göa nya!

    Här är några exempel på post-it lappar. Är man inte nöjd gör man nya!

    7. Nu ska vi spara post-it lapparna så de går att använda i alla dokument. Klicka på knappen Galleri eller menyn Verktyg – Galleri. Ditt Gallleri med Clipart öppnas, det är väl ganska fullt?

    8. Klicka på knappen Nytt tema… Klicka OK. Döp om den nya mappen Nytt tema som skapades genom att högerklicka på den. Jag kallar min Klisterlappar. Öppna mappen i Galleriet.

    Kopiera post-it lapparna till galleriet. då kan du använda dem i alla dokument

    Kopiera post-it lapparna till Galleriet. Då kan du använda dem i alla dokument

    9. Det här kan vara litet trixigt! Klicka på en av dina klisterlappar. Du ska se åtta handtag. Håll musknappen nedtryckt någon sekund tills ramen runt lappen förändras. Då drar och släpper du den i mappen Klisterlappar i Galleriet. Du kan behöva öva litet innan du får in rätta knycken! Lapparna kopieras dit. När allt är kopierat kan du stänga Writerdokumentet. Post-it lapparna finns nu sparade i Galleriet. Du behöver inte spara dokumentet.

    10. Nu ska post-it lapparna användas! Öppna ett textdokument du vill kommentera i Writer.

    11. Öppna Galleriet och mappen Klisterlappar.

    12. Dra och släpp en post-it lapp där du vill lämna en kommentar. De går att flytta utan att den underliggande texten påverkas.

    13. Skriv din kommentar på post-it lappen. Du kan formatera texten på menyn Format – Tecken.

    Missar man denna kommentar är man duktig!

    Missar man denna kommentar är man duktig!

    Nu har du lämnat tydliga kommentarer ingen kan missa!

    Tags: , ,

    Att arbeta med stora och avancerade dokument i Writer

    Jag anser att OpenOffice Writer är det bästa program man kan använda för att skriva stora strukturerade dokument som doktorsavhandlingar och akademiska texter. Writer har avancerade funktioner som andra ordbehandlingsprogram saknar. Faktum är att Writer blir bättre ju mer text man matar det med. OpenOffice kan vara kantigt på ytan. Ju bättre man lär känna Writer, desto fler avancerade funktioner hittar man.

    Writer är tillräckligt kraftfullt för att hantera dokument på många hundra sidor. I en handledning rekommenderar SUN, företaget bakom OpenOffice, att man bör arbeta med stora projekt i ett enda dokument. Jag håller inte riktigt med.

    För böcker och stora dokument lägger jag alltid upp samlingsdokument. Varje kapitel blir ett underdokument.

    I Navigatorn har man överblick över alla rubriknivåer. Här är ett stort bokmanus. Varje huvudkapitel finns i ett eget underdpokument. Rödmarkeringen visar att det är ett stort dokument Writer håller koll på.

    I Navigatorn har man överblick över alla rubriknivåer. Här är ett stort bokmanus. Varje huvudkapitel finns i ett eget underdokument. Rödmarkeringen visar att det är ett stort dokument Writer håller koll på enkelt och stabilt.

    I samlingsdokument finns titelsida, innehållsförteckning, index och bildförteckning. I samlingsdokument kan man bläddra och söka i alla underdokument.

    I Samlingsdokumentet finns innehållsförteckningen. Man uppdaterar den allteftersom man skriver. Det gör att man alltid har en god överblick och alltid kan skriva ut eller spara som pdf och sidnummer och rubriker blir rätt.

    I Samlingsdokumentet finns innehållsförteckningen. Man uppdaterar den allteftersom man skriver. Det gör att man alltid har en god överblick och alltid kan skriva ut eller spara som pdf och sidnummer och rubriker blir rätt.

    I Navigatorn bläddrar man enkelt bland rubriker, anteckningar, bokmärken, bilder, referenser, tabeller med mera. Man kan söka i alla underdokument. Då man vill börja skriva öppnar man underdokument inifrån samlingsdokumentet. Samlingsdokument gör att dokument på många hundra sidor blir lätta att handskas med och är överskådliga.

    Navigatorn är ett av de Writers kraftfullaste redskap. Med den får man överblick över nästan allt till och med i mycket stora dokument.

    Navigatorn är ett av de kraftfullaste redskapen i Writer. Man har överblick över nästan allt, till och med i mycket stora dokument.

    En fördel är att samlingsdokument underlättar samarbete. Var och en i gruppen får helt enkelt ansvar för ett underdokument. Risken blir därmed liten för att man går in på varandras områden. Samtidigt kan man hela tiden se helheten i samlingsdokumentet.

    Då texten börjar bli klar är det nog en god idé att sammanföra underdokument till ett enda stort dokument. Samlingsdokument kan inte referera fullt ut mellan sig. Figurnumreringar, index och referenslista kan vara svåra att få ordning på i separata dokument.

    Ordbehandlingsprogram är inte det bästa verktyget för layout. Writer har mycket av det som krävs. Det finns emellertid saker som saknas. Även om det finns författare som använder Writer rakt igenom i sitt bokskrivande, är det att pressa Writer. Jag använder hellre program som Adobe InDesign för layout.

    Den som skriver på en bok och vill testa Writer råder jag att läsa kapitlet om samlingsdokument i manualen till OpenOffice noga. Experimentera med att skapa samlingsdokument tills du får kläm på det. Man bör även ha gott grepp om hur olika formatmallar fungerar.

    Tags: , ,

    Att skriva väl

    Numera skriver de flesta på dator. Det är synd. Man tappar lätt överblicken över sin text på en dator. Man ser bara det stycke som syns på skärmen och glömmer att en text måste hänga samman. Det är för lätt att skriva på en dator. Man skriver först och tänker (i bästa fall) efteråt.

    När man skriver för hand utvecklas språkkänslan. Det är svårare att ändra det man skrivit. Därför lär man sig att tänka innan man skriver. Pappret man skriver på är något fysiskt. Man kan ta på vad man skrivit. Därför tenderar handskrivna texter att hänga samman.

    Här är några tips på litteratur som lär en att skriva bättre. Detta oavsett om man skriver på dator eller för hand. Observera att länkarna för böckerna till Bokus är inte menade som reklam. Jag vill visa bilder på böckerna, ISBN nummer och kompletta titlar, men slippa skriva dem själv. Kontrollera vad böckerna kostar på andra ställen om du får lust att köpa dem!

    1. Svenska Akademiens ordlista över svenska språket – Det enskilt viktigaste hjälpmedlet för den som vill skriva väl.

    2. Svenska Skrivregler – Massor med praktiska råd för hur man bör och inte bör skriva. Om fler använde denna bok skulle antalet missförstånd minska!

    3. Språkriktighetsboken Utarbetad av Svenska språknämnden – Tar upp massor med spörsmål om uttryck, böjningar och hur man bör skriva. En spännande bok att bläddra i för alla språkintresserade!

    4. Siv Strömqvist: Skrivboken – Tar upp skrivprocess, planerande och genomförande i ett bredare perspektiv. En handbok för blivande författare.

    Det här är fyra faktaböcker som hjälper en att skriva bättre. För den som vill bättra på sin språkkänsla ger jag rådet att läsa mycket svensk litteratur. Läs gärna poesi. Det bättrar på språkkänslan och känslan för språkets rytm bättre än skönlitteratur.

    En författare jag själv återkommer till är Esaias Tegnér. Hans brev är bland det absolut bästa som skrivits på svenska språket. Tegnér är en mästare på att nyansera, frasera och variera sitt språk. Han var en riktig humörmänniska och förmodligen något manodepressiv. Hans brev innehåller därför hiskeliga humörsvängningar. Han lyckas fånga alla sina stormiga känslor i det han skrev. För den som vill lära sig att uttrycka sig i skrift rekommenderar jag att studera Tegnérs brevväxling med till exempel Jacob Adlerbeth, Martina von Schwerin eller von Brinkman.

    Naturligtvis skrev Tegnér för hand…

    Tags:

    Grammatikkontroll i OpenOffice

    Ibland brukar OpenOffice kritiseras för att det inte finns någon språk- eller grammatikkontroll. Detta är bara delvis sant. Genom att installera tillägget Language Tool får man en basal kontroll. Tillägget har kontroll för svenska. Det är så bra att det borde ingå i alla installationer av OpenOffice. Helst borde det integreras i själva programmet. Notera att Language Tool behöver Java för att fungera. Klicka på bilden för en förstoring!

    Beskrivningen av OpenOffice tillägget Language Tool

    Beskrivningen av OpenOffice tillägget Language Tool

    I OpenOffice markeras felstavningar med en röd vågig understrykning (om man har rättstavningsfunktionen igång).

    Med Language Tool installerat markeras språkfel med en motsvarande blå linje.

    Language Tool installeras som ett alternativ på menyn Verktyg. Förutom den automatiska kontrollen med en blå understrykning integreras grammatikkontrollen med rättstavning man startar från verktygsmenyn eller genom att trycka på F7

    Funktionerna i tillägget är under uppbyggnad. De kontroller som görs är av det enklare slaget: dubbla ord, felskrivna förkortningar. Liten bokstav i början av mening, dubbla blanksteg med mera. Detta är förargliga fel som man gärna vill ha hjälp med att undvika.

    Man kan tycka att grammatikkontrollen skulle vara mer omfattande. Det lär den nog också bli med tiden.

    Som erfaren skribent vill jag dock varna för att förlita sig på språk- och grammatikkontroll i ordbehandlingsprogram. En dator har ingen språkkänsla. De fel den flaggar för är hämtade från en databas. I vissa versioner av MS Word får man upp långa akademiska förklaringar då man gör, vad programmet menar, ett grammatiskt fel. Ibland får ordbehandlingsprogram för sig att korrigera de fel det upptäcker automatiskt. I dessa fall tycker jag kontrollen är påträngande och ett hinder för skrivandet.

    Det enda sätt som det verkligen går att kontrollera stavning, språk och grammatik på är att skriva ut den text man jobbar med och läsa den på papper. För bästa resultat ska man också låta någon annan (människa – inte dator) läsa texten.

    Därför tycker jag att grammatikkontrollen i OpenOffice/Language Tool håller en bra nivå. Med några ytterligare kontroller kommer funktionen att bli i det närmaste så bra man kan önska av en dator.

    Tags: , ,

    Arbeta i pdf-filer

    En pdf-fil är en utskrift, om inte på papper, så till en datafil. Filformatet är avsett att vara en slutprodukt. Det är inte gjort för att man ska arbeta i filerna. Det finns specialprogram i vilka man kan redigera pdf-filer. Även med sådana program kan resultatet ibland bli tveksamt.

    Om man bara vill bearbeta texten och inte bryr sig om layout, är det smidigast att kopiera text från pdf-filen och klistra in den i ordbehandlaren. Det förutsätter att pdf-filen inte är gjord utifrån bilder av textsidor.

    Om man vill försöka behålla pdf-filens layout men bearbeta text och bilder i en ordbehandlare blir det svårare. De öppna programmen OpenOffice, AbiWord och KWord klarar att öppna och bearbeta pdf-filer. Jag har testat programmen med ett dokument med omkring 15 sidor text. Jag valde en av mina egna gamla artiklar. Den har text i två spalter med bilder i svartvitt. Redan en så enkel layout var för mycket.

    När man öppnat pdf-filer i ett ordbehandlingsprogram ska man vara försiktig med hur man sparar. Att spara kan betyda att man skriver över originalfilen med den sämre variant som öppnats i ordbehandlingsprogrammet. Det hände mig flera gånger då jag testade. Var försiktig!

    Som referens visas första sidan av min artikel i pdf-läsaren Evince. Allt ser bra ut, precis som i boken. Sedan är det dags att misshandla dokumentet…

    Evince - Allt är perfekt!

    Evince - Allt är perfekt!

    OpenOffice

    I OpenOffice måste man installera tillägget pdf Import Extension. Pdf-filen öppnas i ritmodulen, Draw. Det innebär i teorin att sidlayout ska bevaras. Det gör den inte. Eftersom jag inte har samma typsnitt installerade ser texten annorlunda ut. Spalter, bilder och bildtexter respekterar inte varandra utan överlappar. Det gör att artikeln är i det närmaste oläsbar.

    OpenOffice - Oläsbart?

    OpenOffice - Oläsbart?

    Att ändra småsaker är lätt. Varje rad fungerar som en egen ”bild”. Man kan ändra i en ”bild”, men de är inte länkade till varandra. Det är inte en löptext man arbetar med, utan med ord och rader. Att flytta text eller göra stora ändringar är nästan omöjligt. Layouten är svårarbetad och det känns inte som om det hade gått att skapa en ny. När man är klar exporterar man filen som pdf. I dokument med enklare layout och med installerade typsnitt fungerar OpenOffice bättre. De dåliga layoutfunktionerna hindrar programmet från att vara riktigt användbart.

    AbiWord

    AbiWord öppnar filen som en textfil. Bilder och layout följer inte med. Det är litet segare att arbeta än i vanliga dokument. Det går dock att skriva och ändra i texten utan större problem. Att flytta text är svårare. När man är klar sparar man som pdf. Avsaknaden av bildhantering gör att man inte kan arbeta med komplicerade dokument. Med filer med enkel layout utan bilder lyckas AbiWord riktigt bra. Små ändringar kan ofta göras med bibehållen layout.

    AbiWord - Struntar i Layout

    AbiWord - Struntar i Layout

    KWord

    KWord missar spalterna. Bildtexter, bilder och löptext överlappar. Inläsningen är inte bättre än i OpenOffice. KWord förvandlar filen till ett vanligt dokument. Det är inga problem att skriva, stryka eller flytta text. Priset för det är att layout inte behålls särskilt väl, ens i enklare dokument. Text förskjuts när man skriver. Man får lägga ner en hel del arbete med layouten. Det centrala är att det är möjligt att fullt ut redigera en pdf-fil. När man vill spara som pdf, gör man det genom att skriva ut filen och väljer pdf. Det är litet klumpigt men fungerar bra.

    KWord - Rörigt men med möjligheter

    KWord - Rörigt men med möjligheter

    MS Word

    Är det dålig öppen programvara som drar ner resultaten? Hur pass mycket bättre är marknadsledande MS Word? MS Word kör fast. direkt. MS Word klarar inte av att öppna pdf-filer. MS Word är sämre än samtliga öppna och gratis alternativ. Först i senaste servicepaketet till MS Word 2007 kan man spara office-dokument som pdf. Detta har jag kunnat i flera år i OpenOffice.

    MS Word kör fast...

    MS Word kör fast...

    Man kan få riktigt bra resultat i MS Word om man installerar extra program. Jag testade Nuance Professional. Programmet konverterar dokumentet till MS Word. Vid en ytlig kontroll ser allt bra ut. När man tittar närmare finns det små missar. En del bokstäver mitt i ord har av någon anledning blivit versaler och layouten är inte perfekt. Det senare kan delvis skyllas på saknade typsnitt. Att arbeta i dokumentet går snabbt och smidigt. Resultatet är betydligt bättre än med något annat program. Man kan spara som pdf antingen med Nuance eller numera direkt i MS Word. För detta betalar man cirka 1000 kronor för MS Office och lika mycket för Nuance.

    MS Word - med tillägg

    MS Word - med tillägg

    Vilket program är bäst?

    Den fil jag valde var för svår. Filen jag använde är dock inte extrem. Att använda en besvärlig fil visar att man ska undvika att arbeta i pdf-filer.

    I särklass sämst är MS Word. Det kan inte öppna pdf-filer. Först med extraprogram får man bra resultat. Det är sådana begränsningar av funktionalitet som håller igång marknaden med proprietära program.

    Sämst bland övriga program är OpenOffice. I beskrivningen av tillägg och program sägs att funktionen att öppna pdf-filer är avsedd att göra mindre ändringar. Det stämmer, med betoning på mindre.

    AbiWord fungerar riktigt bra om man arbetar med filer med enkel layout utan bilder. Då bevaras sidlayouten någorlunda. Återigen blir jag imponerad av hur mycket man har lyckats klämma in i ett så litet program! För komplicerade dokument räcker inte AbiWord till.

    Om man vill redigera pdf-filer är KWord överlägset. Som ett mellanting mellan ordbehandlare och layoutprogram fyller KWord en lucka. KWord är dock inte perfekt. KWord finns ännu så länge bara till Linux.

    Ordbehandlingsprogram är inte gjorda för att bearbeta pdf-filer. Hur de misshandlar min artikel är bevis nog. Att man i begränsad omfattning kan göra det är en bonus och inget man ska ta som vana.

    Tags: , ,