Jun 242014
 

Flattr this!

Operativsystem kommer med ett litet antal förinstallerade typsnitt.

Bra typsnitt är dyra. Ett alternativ är att använda fria typsnitt.

Google har en mycket stor samling fria typsnitt av hög kvalitet. Man kan använda dem i Googles applikationer på Nätet och man kan ladda ner och använda dem lokalt ett och ett.

Ibland vill man ha tillgång till alla typsnitt lokalt och välja vilka man vill använda i lugn och ro. Man kan testa dem i dokument och bläddra bland dem med en typsnittsvisare. Genom några enkla kommandon kan man ladda ner alla Googles typsnitt till sin dator. Det blir 3,5 GB typsnitt.

På Ubuntubaserade system gör man så här:

1. Installera Mercurial:

sudo apt-get install mercurial

2. Ladda ner typsnitten:

hg clone https://googlefontdirectory.googlecode.com/hg/ googlefontdirectory;

Kommandot tar lång tid eftersom det är mycket som ska laddas ner: 3,5 GB. Kommandot skapar en mapp i hemmappen som heter googlefontdirectory. I denna ligger undermappar med massor med typsnitt.

Så här ser det ut i mappen googlefontdirectory. Typsnitten är sorterade i undermappar efter licens

Så här ser det ut i mappen googlefontdirectory. Typsnitten är sorterade i undermappar efter licens

En liten del av alla de typsnitt man kan ladda ner från Google. Typsnitten ligger i separata mappar

En liten del av alla de typsnitt man kan ladda ner från Google. Typsnitten ligger i separata mappar

För att använda typsnitt skapar man mappen .fonts i sin hemmapp (om den inte redan finns). Punkten i mappnamnet visar att mappen är dold och man behöver ställa in sin filbläddrare för att visa dolda filer för att se den.

Därefter kopierar man över de typsnitt man vill använda från googlefontdirectory till .fonts. Man måste starta om öppna program för att de ska läsa in de nya typsnitten.

Man behöver bara kopiera över själva typsnittsfilerna till .fonts. Typsnittsfilerna är markerade på bilden. De har en ändelse på .ttf eller .otf beroende på vilket sorts typsnitt det är.

Man behöver bara kopiera över själva typsnittsfilerna till .fonts. Typsnittsfilerna är markerade på bilden. De har en ändelse på .ttf eller .otf beroende på vilket sorts typsnitt det är

För att uppdatera Googles typsnitt kan man då och då köra kommandot:

cd googlefontdirectory; hg pull;

Det går att ladda ner Googles typsnittssamling till andra system. Hur man gör det kan man läsa om på Googles hemsida, det är därifrån jag hämtat detta tips.. Jag har inte testat hur det fungerar med andra system än Linux och överlåter därför instruktionen till Google.

 

Jul 132013
 

Flattr this!

För ett tag sedan skrev jag om ligaturer och skillnaden mellan program som LyX/LaTeX som typsätter text och ordbehandlingsprogram som inte gör det.

Ligaturer betyder att vissa bokstäver skrivs samman för att underlätta läsning. Det är ett arv från handskrivna böcker från medeltiden och den tid då typsnitt skars för att likna handskriven text.

I modern tryckt text syns ligaturer oftast i bokstavskombinationer som fi, och ff.

Då man börjar lägga märke till typografiska finesser är det svårt att sluta.

Under de sista veckorna har jag studerat handlingar och brev från 1800-talet i arkiv och jag lade plötsligt märke till att man skrev vissa ligaturer då man skrev för hand. Då jag kontrollerade fler brevskrivare hittade jag ett mönster. Det är främst bokstavskombinationen ss som skrevs som ligaturer. Några exempel:

 

En litet suddig bild av ett brev från Götiska förbundets stkriftvårdare Jacob Adlerbeth. Lägg märke till hur s-en i dubbel s i Commissionen och dess skrivs på olika sätt. Det är en ligatur

En litet suddig bild av ett brev från Götiska förbundets skriftvårdare Jacob Adlerbeth (1785–1844). Lägg märke till hur s-en i Commissionen och dess skrivs på olika sätt, ett kort mer svängt och ett långt och rakare. Det är ligaturer. Notera att Adlerbeth inte är konsekvent utan de olika typerna av s byter plats

 

Ett brev från Eva Brag (1829–1913) med samma ligatur i oss

Ett brev från Eva Brag (1829–1913) med samma ligatur i oss

 

Ett brev från en åldrig professor Sven Nilsson (1787–1883). Samma ligatur i

Ett brev från en åldrig professor Sven Nilsson (1787–1883). Samma ligatur i diskussioner och dessutom. Även Nilsson varierar sina ligaturer

 

Ett s är långt och nästan rakt medan det andra är kort och mer s-format. Ordningen verkar kunna kastas om. Tillsammans blir de en ligatur. Det är en kvarleva av ”tyskt s” ß.

Detta sätt att skriva har väl numera helt fallit bort då vi skriver för hand och i tryckt svensk text föll den bort i och med att man övergav frakturstil.

Jag har ingen aning om när bruket föll bort då man skrev för hand. Jag har hittat ligaturen i brev fram till åtminstone runt 1880, men de som skrev då hade ju lärt sig skriva flera decennier tidigare. Det har väl förekommit många reformer för hur man ska skriva vackert och korrekt och ligaturer kan ha försvunnit den ena efter den andra. Detta är inte alls mitt specialområde, men det hade varit roligt att veta mer när man studerar arkivalier och läser gammal handskriven text.

Kanske är vår tids sätt att skriva för hand helt utan ligaturer påverkat av hur vi numera oftast ser maskinskriven text, som utskrifter från ordbehandlingsprogram med bedrövlig typografi utan ligaturer?

Jul 052012
 

Flattr this!

Nu när jag är klar med ett större projekt tyckte jag det var läge att utforska LyX och LaTeX ännu en liten bit. Något jag lärt mig under de år jag arbetat i LyX/LaTeX är att inte göra större ändringar mitt under ett projekt.

I de två böcker jag har gjort i LyX har jag använt standardtypsnitt. I den första Latin Modern och i den andra Palatino. Det är typsnitt som följer med LaTeX och som fungerar bra. Det är mycket snygga och användbara typsnitt.

Nackdelen är att utbudet av typsnitt är ganska begränsat eftersom man använder speciella postscripttypsnitt och inte systemtypsnitt.

Det innebär att dokument framställda i LaTeX lätt blir litet enahanda. Palatino är förmodligen det bästa boktypsnittet medan Computer modern eller Latin modern oftast används i artiklar. Även om texterna blir väldigt snygga är det i längden litet tråkigt att det man skriver ser likadant ut.

Ett sätt att råda bot på detta är att använda XeTeX, en nyare TeX-motor istället för LaTeX. Det tekniska kan jag inte förklara, men i korthet kan XeTeX använda (nästan alla) de typsnitt man har installerat på sitt system istället för de speciella LaTeXtypsnitten. Den som vill veta mer kan börja i Wikipedia och fortsätta på XeTeX projektsida med massor av information.

Resultatet är att om man har vackra typsnitt på sin dator kan man använda dem i LyX och LaTeX.

 

XeTeX i LyX

I LyX ändrar man bara några inställningar under Dokument -> Inställningar -> Typsnitt. Man bockar för Använd icke-tex typsnitt och väljer sedan vilka typsnitt man vill ha som antikva (brödtext) linjär (rubriker) och skrivmaskin.

 


När man kompilerar dokument gör man det med Visa PDF XeTeX. Andra alternativ går inte att komma åt.

Man kan experimentera mer än med standardtypsnitten, vilket både kan vara bra och dåligt. En ovan typograf kan lätt få sina texter att se ut som f-n.

 

Nej, Comic Sans är inte ett bra typsnitt i en akademisk avhandling!

 

 

Genom XeTeX kan man experimentera sig fram till bra kombinationer av rubriker och brödtext

 

Jag är mycket nöjd med min kombination av Adobe Jenson och Eras och det är kanske så min nästa bok kommer att se ut.

 

Adobe Jenson ger karaktär år brödtexten och passar bra ihop med Eras som genom en liten lutning ger spänning åt rubriker

 

 

Nackdelar

Det finns några nackdelar med XeTeX som man bör ta med i beräkningen:

  • Man kompilerar texter som PDF. DVI och Postscript fungerar inte bra tillsammans med XeTeX. Om man inte måste framställa Postscriptfiler snabbt är det dock inga större problem. Man kan först göra en PDF-fil som man därefter konverterar till Postscript. XeTeX har en stor fördel eftersom typsnitt bäddas in i PDF-filen, vilket är ett krav om man har tänkt att använda postscriptfilen för att göra en PDF-fil som ska tryckas. Man får konvertera filer fram och tillbaka några gånger, men slutresultatet blir mycket bra.
  • Eftersom många typsnitt saknar avancerade matematiska symboler måste man vara noga med vilka typsnitt man väljer då man arbetar med matematik. Förmodligen är det bästa att hålla fast vid vanlig LaTeX med standardtypsnitt, eftersom dessa är fullt utbyggda med symboler. Eftersom jag inte skriver avancerad matematik är detta inget hinder för mig.

 

Aug 222011
 

Flattr this!

Typsnitt är ofta äldre än vi tror och har spännande tillkomsthistorier. Olika tiders hantverkskunnande har satt spår i de typsnitt vi använder än idag, likaså tankar om harmoni, stil och mode.

Det finns hur mycket som helst att läsa om typsnitt och vi som inte är proffs har ingen möjlighet att läsa allt eller ens en bråkdel.

Jag har hittat en mycket trevlig PDF-fil som berättar typsnittens historia. Den är på engelska, men det är litet text och mycket bilder. Det är bara att använda PDF-läsaren i presentationsläge och njuta samtidigt som man lär sig spännande saker om typsnitt!

Ladda ner filen med denna länk. Filen är drygt 12MB stor.

PDF-filen är undervisningsmaterial från Princeton Architectural Press.

Man kan hitta en del annat material om typsnitt på deras hemsida.

Jan 162011
 

Flattr this!

Jag fick en liten artikel från en läsare som är student vid ett av landets universitet. Den visar hur man på universitet och högskolor försvårar studier om man inte använder Windows och Microsoft Office. Något så idiotiskt som att man måste använda ett bestämt, ofritt typsnitt, diskvalificerar användning av fri programvara.

Det typsnitt Kurdistan berättar om, Palatino Linotype följer med Microsoft Office. Om man vill köpa det separat kostar det stora pengar. OpenOffice innehåller bara fria typsnitt. Det innebär att man som student antingen måste köpa Windows och MS Office, eller köpa ett dyrt typsnitt. Universitet tillhandahåller visserligen datorer med erforderlig programvara, Windows och MS Office. Det gör att ofria system och filformat lever kvar och att universitet och skattebetalare betalar enorma licenspengar för att få skriva texter, en självklar rättighet för alla akademiker.  Dessa pengar kunde förvisso användas på annat än att gynna vissa programvaruföretags aktieägare. Om en student har ett annat operativsystem eller program på en privat dator går dessa inte att använda i studierna. Det tar bort konkurrens från datormarknaden och gör att studenter bara lär sig ett enda system med vidhängande programvara. Det gör att ett den rådande monopolliknande situationen för operativsystem och kontorsprogram består, bland annat för att det får tyst stöd av universitet och högskolor.

Ett tredje sätt är att tänja gränserna. Det var denna lösning gästskribenten Kurdistan valde:

Att skriva en uppsats

Många studenter har nog någon gång ställts mot väggen av kursansvariga som vill att de ska använda sig av ett specifikt typsnitt för uppsatsskrivningen. Till min stora förvåning så fanns inte alla typsnitt som kommer med MS Office i OpenOffice. Själv kom jag på det efteråt när uppsatsen redan var klar och färdigrättad.

När jag på allvar började bekanta mig med Linux, Ubuntu och öppen mjukvara för snart ett år sedan skrev jag en uppsats vid Uppsala Universitet. Typsnittet vi skulle använda oss av var Palatino Linotype och jag hade redan påbörjat uppsatsskrivningen i MS Office 2007 och sparat dokumentet i .doc-format. Jag bytte i samma veva från Windows till Ubuntu Linux. Ubuntu är förmodligen den största Linuxdistributionen. Jag började genast bekanta mig med OpenOffice som kommer förinstallerat med Ubuntu. Jag hade tidigare använt OpenOffice sporadiskt i Windows. Tyckte då att gränssnittet var fult och att den inte var lika kraftfullt som MS Office. Mina tidigare åsikter om OpenOffice blev söndermalda av Påvels blogg. Idag tycker jag att det är minst lika kraftfullt som MS Office. Dock anser jag att OpenOffice fortfarande är rätt så fult, men det är fullt överkomligt. Med litet trixande med skrivbordstema, fönsterram och ikoner blir Openoffice rätt så vackert.

Nu kände jag att det var på tiden att skriva klart uppsatsen med OpenOffice. När jag öppnade dokumentet tyckte jag att uppsatsen såg konstig ut. Trots att det stod Palatino Linotype i verktygsraden, så såg det verkligen inte ut så. Jag tänkte att jag skriver klart uppsatsen i OpenOffice och ändrar den innan inlämning med MS Office på universitetets datorer. Så blev fallet och jag blev till sist klar med uppsatsen. Efteråt kände jag att något måste göras. Jag kan väl inte alltid finjustera med MS Office innan inlämning? Jag började gå igenom OpenOffices hemsida efter tillägg och fann TestFonts och började läsa om den på nätet. För att vara mer specifik så var det Påvels recension av TestFonts jag läste.

Efter att ha kört TestFonts visade sig att min uppsats inte alls var skriven i Palatino Linotype och att typsnittet saknades. Det var tur att jag skickade uppsatsen från universitetets dator med MS Office. Nu när jag visste vad problemet var och vad som saknades, blev detektivarbetet enkelt. Så hur gjorde jag för lägga till typsnitt för OpenOffice och i mitt fall Palatino Linotype, eller i alla fall en variant av typsnittet Palatino tillräckligt lik Linotypes version för att lura universitetslärarna?

Installera typsnitt i Ubuntu Linux

Jag vill poängtera att det finns flera möjligheter att lösa problemet. Jag redogör för det sätt jag tyckte var lättast:

  1. Se till att OpenOffice är avstängt, inklusive eventuell snabbstart.
  2. Jag sökte på nätet efter en fri, eller åtminstone gratis, version av Palatino. Det är viktigt att det har svenskt åäö och det ska vara ett Truetypetypsnitt, annars kan det bli problem med OpenOffice. Jag hittade en version av Palatino här.
  3. Klicka på menyn ”Platser” och därefter på ”Hemmapp”. Väl inne i hemmappen klickar på fliken ”Visa” och sedan ”Visa dolda filer”. Du kan också använda tangentkombinationen CTRL + h. Nu syns en massa filer och mappar med en . i början av namnet.
  4. Leta reda på mappen ”.fonts”, om den inte finns skapar du en ny mapp genom att högerklicka och välj skapa mapp. Döp mappen till ”.fonts”.
  5. Typsnittsfilen som du laddade hem i steg 1 lägger du i mappen ”.fonts”.
  6. Öppna OpenOffice. Nu ska Palatino finnas.
  7. Testkör TestFonts och se om den finner typsnittet.

Lycka till!

Observera de ställen jag skrivit med citattecken är utan på din dator.

Kurdistan

Jan 072011
 

Flattr this!

Ubuntu är en av de populäraste Linuxdistributionerna. För de som aldrig har testat Linux är det en bra ingång till ett spännande operativsystem! Det går att läsa mer på Ubuntus hemsida. För den som vågar är det bara att ladda hem och bränna en gratis CD-skiva här. Den kan man köra Live i sin dator utan att installera, eller installera vid sidan av till exempel Windows.

Under det senaste året har Ubuntu satsat en hel del på design. Man har bland annat tagit fram ett eget typsnitt. Det är gratis och går att ladda ner på Ubuntus hemsida. Det är ett vanligt Truetypetypsnitt och fungerar alltså lika bra i Windows och Mac som i Linux.

Man har gett Google tillstånd att lägga ut det bland sina nättypsnitt. Det innebär att typsnittet kan användas fritt på bloggar och hemsidor. Förutom Ubuntutypsnittet finns det flera snygga och användbara typsnitt. Typsnitten kan även laddas ner som vanliga Truetypetypsnitt.

Ubuntutypsnittet är ett sans serif typsnitt. Det är speciellt framtaget för att synas bra på bildskärmar. Jag har använt det en del i presentationer. Det är ett snyggt och litet speciellt typsnitt som väcker intresse utan att vara påträngande.

Aug 222010
 

Flattr this!

Om man får dokument från andra, eller byter plattform mellan arbetspass, till exempel från Windows till Linux, händer det ofta att dokument inte är sig riktigt lika. Operativsystem har olika typsnitt installerade och det finns olika uppsättningar typsnitt på olika datorer. Program som OpenOffice försöker automatiskt ”översätta” saknade typsnitt till liknande typsnitt som finns tillgängliga. ibland blir det inte så bra. Det kan dessutom se bra ut på skärmen, men bli katastrof då man skriver ut. Därför kan det vara bra att veta vilka typsnitt som finns i ett dokument. Då kan man installera de som saknas och få dokument att se ut så som det var tänkt.

Ett lätt sätt att ta reda på det mesta om de typsnitt som används i ett dokument är tillägget TestFonts. Tillägget skapar en liten verktygsrad med en knapp.

Då man klickar på knappen får man en detaljerad rapport över typsnitten i det aktuella dokumentet. TestFonts rapporterar vilka typsnitt som används, vilka som finns tillgängliga på datorn, vilka som saknas, samt hur man har formaterat sitt dokument. Rapporten är verkligen uttömmande. TestFonts är ett mycket användbart tillägg för att analysera dokument!

Överst får jag veta att jag saknar två typsnitt. Det innebär att dokumentet kan se bra ut på skärmen, men inte kommer att se ut som det var tänkt då jag skriver ut det. Jag får även veta vilka typsnitt som finns på datorn och hur jag använt typsnitt då jag formaterat dokumentet.

Ladda ner TestFonts här!

Maj 112010
 

Flattr this!

Det har nästan utvecklats en informell standard att manuskript, uppsatser och rapporter ska skrivas i Times New Roman 12 pts. Rubriker ska sättar i Fet Arial. Times lär vara världens mest spridda typsnitt. Efter många års skrivande på dator har i alla fall jag blivit hjärtligt trött av att dagligen mötas av samma typsnitt på bildskärmen.

Ett fullgott alternativ är typsnittsfamiljen Liberation. Liberation Serif speglar exakt Times New Roman metriskt. Liberation Sans speglar på samma sätt Arial. Liberation Mono speglar Courier, ”skrivmaskinstypsntittet.” Att typsnitten metriskt matchar betyder att man kan byta ut dem mot varandra utan att layout och formateringar påverkas. Det innebär också att man kan skicka dokument till personer som inte använder Liberationtypsnitten. Då de öppnar filerna konverterar deras ordbehandlingsprogram typsnitten till Times och Arial.

Allra överst Times New Roman. därunder Liberation Serif. Under dessa överst fet Arial och därunder fet Liberation Sans. Typsnitten är mycket lika.

Genom att installera och använda dessa typsnitt får ens texter ett litet fräschare, annorlunda, men ändå bekant utseende.

En annan fördel är att Liberationtypsnitten är fria. Du behöver inte betala något för att använda dem. Times och Arial är inte fria typsnitt.

Du kan läsa mer om Liberationtypsnitten på projektets hemsida. Du kan ladda ner dem här. (Projektets egen sida har vid kontroller visat sig ligga nere. Därför länkar jag till Fedora/RedHats sida och deras nedladdning av Liberation.) Om du använder Linux bör Liberationtypsnitten finnas i programförrådet. Installera dem då via din pakethanterare.

Maj 022010
 

Flattr this!

Idag tänker jag tipsa om två bra webbplatser för den som behöver komplettera sina kontorsprogram.

Den första sidan är Openclipart. Där finns hur mycket clipart – bilder, att hämta hem som helst. Det finns färdiga paket som är gjorda för att användas tillsammans med kontorsprogram som OpenOffice.

Den som använder Linux kan installera dessa paket direkt i OpenOffice genom sin pakethanterare. Windowsanvändare får tanka hem och installera. Hur man gör i Linux och Windows beskriver jag här. Paketen innehåller det mesta man behöver och mer därtill. På sidan finns också ny Clipart som inte hunnit in i paketen.

I Openclipart finns vägmärken som ännu inte hunnit antas av Trafikverket

Många bilder är av absoluta toppklass.

En vacker drake från Openclipart

Den andra sidan är Open font library. Det är en systersida till Openclipart. Här kan man ladda ner typsnitt. Sidan är under uppbyggnad. Det finns inte så många typsnitt att hämta. För den som använder Linux går flera av typsnitten att installera genom pakethanteraren.

Varför tipsar jag om just dessa två sidor? Bilder och typsnitt finns ju att ladda hem på andra ställen. Materialet håller hög klass. Allt på sidorna är dessutom gratis. Det är licensierat under Creative Commons. Det är därför lagligt att använda helt fritt. Det är en mycket bra licens för oss som vill dela med oss och bygga vidare på andras arbete. Därför tycker jag man ska stötta sidorna genom att ladda upp bilder eller typsnitt man gjort själv. Vi som inte är så begåvade stöttar genom att använda materialet istället.