Archive for category Ubuntu

Uppdatera till senaste versionen av AbiWord i Ubuntu

AbiWord är en supersnabb, enkel, men mycket kompetent ordbehandlare. I den senaste versionen, 2.8, finns många bra nyheter. Den mest spektakulära är den mest avancerade molntjänsten för något ordbehandlingsprogram. Man kan samarbeta i dokument i realtid. Bland andra nyheter finns bättre stöd både för ODF-filformatet och MS Office filformat. Läs mer om nyheterna här.

De som använder Windows har sedan  oktober kunnat installera senaste AbiWord. Hittills har det inte gått att uppdatera på något enkelt sätt i Ubuntu Linux. Där har man i version 9.10 AbiWord 2.6.8. Nu finns det ett extra förråd man kan lägga till och som uppdaterar AbiWord till senaste versionen. Den nya versionen har så pass många spännande nyheter att jag tycker alla som använder AbiWord ska unna sig att uppdatera.

Observera att denna guide endast gäller för Ubuntu Linux 9.10 Karmic Koala och system som bygger på Ubuntu 9.10. Använder man en äldre version av Ubuntu installerar man det extra förrådet genom de instruktioner som finns på denna sida. För andra operativsystem laddar man hem och installerar programmet från AbiWords hemsida.

Lägg till förrådet så här:

Öppna Synaptic (System – Administration – Pakethanteraren synaptic)

Öppna Inställningar – Förråd, fliken Övrig programvara. Klicka på Lägg till…

Klistra in denna rad: ppa:abiword-stable/ppa

Klicka på Lägg till källa. Klicka på Stäng.

Klicka på Läs om.

Om du inte har installerat AbiWord skriver du AbiWord i Snabbsökningsfältet och installerar paketet AbiWord.

Om du har AbiWord installerat klickar du på Markera alla uppgraderingar och därefter på Verkställ. Då uppdateras AbiWord.

Klart!

Tags: , ,

För mörka eller ljusa teman för OpenOffice i Ubuntu

OpenOffice anpassar sig i Ubuntu efter det tema man använder. Om man använder ett väldigt mörkt tema blir OpenOffice oanvändbart. Verktygsrader grötar ihop och arbetsytan antar färg efter temat. Det är definitivt inte WYSIWYG.

Temat Digital Dark går inte så bra ihop med OpenOffice Writer. Det är ännu värre i Calc...

Temat Digital Dark går inte så bra ihop med OpenOffice Writer. Det är ännu värre i Calc...

Om man använder ett ljust tema blir markeringar nästan osynliga. Det beror på att man gjorde om markeringsfärgen i OpenOffice 3.1. Nu följer den temat. På en bärbar dator i starkt ljus är det nästan omöjligt att se markeringar i ljusa teman.

Ett ljust tema gör markeringar svåra att se

Ett ljust tema gör markeringar svåra att se

Om man använder OpenOffice som huvudsakligt arbetsredskap är man i praktiken hänvisad till medelmörka teman. Man kan manuellt ändra färger globalt eller i OpenOffice. Om man gör det globalt blir det lättare att arbeta i OpenOffice, men temats estetik bryts. Om man ändrar i OpenOffice blir det avigt att byta tema. Programmet rår inte på alla inställningar.

Det finns många mer eller mindre avancerade lösningar på Nätet som kan råda bot på detta dilemma. En del lösningar är avancerade skript. Andra fungerar mer eller mindre bra. En del lösningar leder till att man får problem med OpenOffice.

Jag har hittat en lösning som både är enkel och som går att återställa om man vill byta tema eller använda det valda temats färger. Det går ut på att man ställer in ett fungerande tema som standard i OpenOffice programmoduler. Globala inställningar påverkas inte. Det tema jag valt är Ubuntu 9.10:s standardtema Human, ett mellanbrunt tema. Guiden är testad i Ubuntu 9.10. Den bör fungera i äldre versioner av Ubuntu och med mindre förändringar även i andra Linuxdistributioner.

Gör så här:

1. Öppna en terminal och ge detta kommando:

GTK2_RC_FILES=”/usr/share/themes/Human/gtk-2.0/gtkrc” ooffice -writer

Stäng terminalen

2. Writer hoppar nog igång med kommandot. Stäng Writer helt, inklusive eventuell snabbstart i panelen.

3. Högerklicka på Ubuntukringlan högst upp till vänster. Välj Redigera menyer. Du får upp detta fönster:

Så här ser programmenyn ut i min dator!

Så här ser Huvudmenyn ut i min dator!

Välj Kontor i vänsterkolumnen. OpenOffice.org ordbehandlare i mittkolumnen. Klicka på egenskaper i högerkolumnen. En dialogruta öppnas:

Egenskaper för Openoffice Writer

Egenskaper för Openoffice Writer

Texten på radeen kommando kopierar du lämpligen till ett dokument som du sparar på säkert ställe. Denna kod gör att du kan återställa de ändringar du gör i guiden. Jag skriver ut den här så att du kan kopiera in den om du skulle missa att spara den själv:

ooffice -writer %F

Därefter skriver du in denna rad i fältet komamndo istället (kopiera och klistra in så att det blir rätt):

bash -c ”GTK2_RC_FILES=”/usr/share/themes/Human/gtk-2.0/gtkrc” ooffice -writer %F”

Kopiera och klistra in textraden i det makrerade fältet

Kopiera och klistra in textraden i det markerade fältet

4. Därefter stänger du ner alla fönster. Öppna Writer igen. Om allt fungerat som det ska använder Writer nu Human temats fägsättning oavsett vilket tema du väljer att använda globalt.

Markeringar är lättare att se i Humantemat

Markeringar är lättare att se i Humantemat

Du kan byta tema och Writer behåller Humantemat. Om du inte vill ha separat tema för Writer klistrar du in den gamla raden under punkt 3 i kommandorutan, så anpassar sig Writer efter dina globala inställningar.Du kan när som helst klistra in den nya raden i kommando för att få Writer att bli Human igen.

Du kan använda guiden för att ändra inställningarna i de andra programmodulerna, Calc, Impress, Draw och Base. Byt programnamnet i de båda kommandoraderna och välj rätt programmodul på Huvudmenyn.

Du kan också välja ett annat tema än Human. Byt ut Human i textraderna mot namnet på dit favorittema.

På detta sätt kan man använda vilket tema man vill och fortfarande ha ett fullt fungerande OpenOffice i Ubuntu!

Till alla som använder Windows och blir avundssjuka över hur färgglatt OpenOffice är i Linux ger jag rådet att testa Ubuntu, det är inte lika farligt som det låter!

Tags: , ,

Ubuntu.se startar supportforum för OpenOffice

Ubuntu.se är en svensk supportsida för operativsystemet Ubuntu Linux. Där driver man bland annat ett stort supportforum. Nu har man startat ett underforum för OpenOffice. Vad jag vet är detta det första svenskspråkiga supportforumet speciellt för OpenOffice.

Det fina med OpenOffice är att det fungerar i stort sett likadant i alla operativsystem. Därför kan du söka hjälp där, även om du kör ett annat operativsystem än Ubuntu.

Jag är själv engagerad i Ubuntu.se och tittar då och då in för att se om jag kan hjälpa till. En idé jag diskuterat med ledningen för Ubuntu.se, är att lägga en del av mina guider och annat material från min blogg där.

Om du använder OpenOffice och stöter på problem så sök hjälp på Ubuntu.se:s supportforum så får du hjälp av duktiga användare som har använt OpenOffice i flera år. Vem vet, vi kanske träffas där!

Tags: , , ,

Windows 7 Microsofts bästa någonsin!

För att få lov att köpa en ny dator på Elgiganten i somras var jag tvungen att betala Microsoftskatt, en OEM-licens för Windows Vista. Med detta följde erbjudandet att för en modest summa på 156.7200 (sic!) kronor få uppgradera till Windows 7. Eftersom jag trodde att jag har behov att ha Windows på en dator nappade jag på erbjudandet. 156.7200 kronor är trots allt billigt för att slippa straffexercisen i Vista!

Nu har jag fått Windows 7. Jag instämmer med vad mängder av datorskribenter skrivit. Windows 7 är ett Vista som fungerar. Det är Microsofts bästa operativsystem någonsin!

Jag vill också dela med mig av några tankar jag fått då jag installerat och kört Windows 7.

Många har skrivit om den fantastiska installationsupplevelsen i Windows 7. Jag förstår inte varför. Det tog lika lång tid som vanligt att få igång en dator i Windows, 1-2 dagars arbete med skivor, nedladdningar, lösenord, installationskoder och omstarter. Jag menar en färdig dator med program. Att jag slapp tycka ENTER några gånger då systemet installerades gör varken till eller ifrån. Själva systeminstallationen tar ungefär lika lång tid som vanligt. Windows 7 sparade dumt nog alla program från Vista. Eftersom de inte fungerar efter uppgraderingen är funktionen feltänkt. De måste rensas manuellt efter uppgradering och installeras på nytt. Allt sammantaget är installationsupplevelsen sämre än i äldre Windowsversioner.

Automatisk uppdatering av drivrutiner fungerade inte. förmodligen för att jag betalat för litet Microsoftskatt, bara en OEM-licens. Jag fick hämta hem allt från PackardBells hemsida efter att ha fipplat med 20-siffriga koder. Drivrutiner till skrivare, scanner med mera fick jag också trixa med själv. De är säkert för gamla. Det är nog en uppmaning från Microsoft att det är dags att köpa nytt. Antivirus, brandvägg och antispywareprogram är ett måste. Det tog flera timmar och mängder med omstarter för att få det basala på plats.

Windows har ambitionen att vara Det Enda Operativsystemet. Därför kvaddades startalternativen för Ubuntu, det Linuxsystem jag använder på datorn. Jag lyckades inte återskapa Ubuntus starthanterare. Det blev att installera om Ubuntu. Det tog ungefär en timme för att få ett system med alla program, spel och filer på plats. Efter en(!) omstart hade jag alla drivrutiner och uppdateringar. Det är vad jag kallar installationsupplevelse!

Win 7 är snabbare och bättre än Vista, men knappast rappare än XP. Ibland ställer sig Windows 7 och tuggar precis som Vista. Jag undrar hur pass stor skillnaden egentligen är mellan dem. Problemen finns kvar men är mindre. Windows 7 är fortfarande segt. Windows 7 ligger på alla sätt efter Ubuntu. När jag kör OpenOffice, Gimp, Inkscape, Firefox, Opera, Thunderbird och AbiWord fungerar de nästan lika bra som i Ubuntu, men långsammare.

Då jag köpte datorn följde det med gratisprogram som Photoshop Elements och Microsoft Works. Programmen försvann vid uppgraderingen. Varför ska jag betala för program jag inte får lov att använda om jag uppgraderar operativsystem, genom samma firma som tillverkat datorn? Jag vet inte vem jag ska skylla på, Microsoft, PackardBell eller Elgiganten. Med alla licenser och avtal man klickar igenom för att få lov att använda en Windowsdator, är det märkligt att man inte ens vet vem man ska vända sig till. Kundens rättigheter kommer alltid i andra hand. Tänk om jag hade varit dum nog att använda Microsoft Works. Det har ett helt eget filformat. Då hade jag nu inte kunnat öppna en enda fil!

En bra detalj är att man kan ta bort Internet Explorer! Varför Microsoft alls skickar med möget är en gåta. Ta bort är rätta ordet. Man kryssar i en ruta så att ikonen inte visas. Explorer går inte att avinstallera. Kryssad eller okryssad, det krävs lika stort utrymme på hårddisken. Tack för det Microsoft!

Egentliga nyheter får man leta efter. Det finns inget nytänkande för hur man gör saker snabbare och bättre. Det är sorgligt när man blåst upp en docka som en enastående nyhet. Det Microsoft gjort är att implementera andras lösningar. Man har knaprat ifatt litet av försprånget till Mac och Linux. När datorskribenter mellan raderna antyder hur litet nytänkande det finns i Windows 7, kommer den bästa kommentaren: ”Det är bra att Windows är sig likt, då känner folk igen sig!” Med sådan logik kan man fråga sig varför man alls ska uppgradera. Jag jobbar inte snabbare i Windows 7 än vad jag gjorde i Windows XP och förmodligen inte heller i Windows 95. När jag gick över från Windows till Ubuntu upplevde jag ett lyft i effektivitet. När jag växlar från Ubuntu till Windows 7 dras tempot ner.

I rättvisans namn ska sägas att under de första månaderna med Linux hade jag stora problem. Det finns en tröskel för Linux. När man har kommit över den förstår man sin dator och vad som händer under skalet. Numera har jag mycket sällan problem. Det är en befrielse jämfört med Windows. Hade jag haft så mycket strul med en Linuxdistribution, som jag har haft med installation och inkörning med Windows 7, hade jag slängt ut den. Varför skriver så få datorskribenter om det orimliga att lägga ner 1-2 arbetsdagar för att få en fungerande dator, när det finns system som gör samma sak på under timmen?

Det Windowsbehov jag har är att få igång min scanner. Den fungerar inte i Linux. Det sköter jag i Linux via en virtualbox med Windows XP. Det enda jag egentligen använder ”riktiga” Windows till, är spel. Linux är klart sämre på detta. Det blir några timmars spel i Windows per vecka. Det är då som att gå in i ett kuriosakabinett. Jag måste uppdatera antivirusprogram. Jag får diverse varningar. Uppdateringar laddas ner hipp som happ och omstarter beordras i tid och otid. Min favorit är UAC som plongar och blinkar men inte gör någon som helst nytta. En skoj gimmick!

Ännu en gång har en Microsoftprodukt höjts till skyarna. Som vanligt den bästa någonsin. Ännu en gång har jag blivit besviken. Var Microsoftskatten på 156.7200 ännu en onödig pålaga?

Kejsaren är naken!

Tags: , ,

Göra ljudböcker i Ubuntu

Att förvandla text till ljudfiler är mycket användbart. Man kan lyssna på dem på en ljudanläggning eller bärbar MP3-spelare. Ljudböcker säljer som smort. Man kan med enkla medel förvandla OpenOffice till basen för enklare ljudboksproduktion. Så länge man kan få in det man vill ha uppspelat som text i Writer går det att förvandla till ljud. Man kan till exempel klistra in text från pdf-filer eller Internet i Writer. Textfiler konverteras till MP3-filer.

Guiden fungerar bara i Ubuntu och med lämpliga anpassningar i andra Linuxsystem. Den bygger på att du har gjort alla stegen i den här guiden. Då har du ställt in OpenOffice för att läsa texter högt. Du har Read Text, eSpeak, mbrola och aplay installerade. Du har hämtat hem och installerat åtminstone en förbättrad svensk röst.

Inspiration och stor hjälp för att skriva guiden har jag haft av informationen på Read Texts hemsida, särskilt kommentarerna.

(OBS! Jag råder den som läser denna text via feeds på ubuntu-se eller ubuntu.se att gå till bloggen för att kopiera och klistra in skript och kommandon. WordPress har begränsningar vad det gäller redigeringsmöjligheter som gör det svårt nog att publicera ett skript för en ny bloggare som jag. Jag har noterat att komplicerade textrader ibland förs över fel via feeds. Jag ser till så att skriptet på bloggen går att använda. Jag kan inte påverka feeds.)

Gör så här:

1. Först måste ytterligare ett paket installeras. I terminal: sudo apt-get install lame

2. Öppna Textredigeraren Gedit. Klistra in följande rader i ett nytt dokument:

#!/bin/sh
# Läser upp eller skapar en MP3 fil från innehållet i en textfil.
if [ $# = 1 ]; then
# Läs högt nu
espeak -v mb-sw1 -f $1 | mbrola -e /usr/share/mbrola/voices/sw1 – - | aplay -r16000 -fS16
else
# Spara dokument temporärt som wave fil, konvertera till mp3, radera wave filen
espeak -v mb-sw1 -f $1 | mbrola -e /usr/share/mbrola/voices/sw1 – $HOME/.temp-44044o03.wav
lame $HOME/.temp-44044o03.wav $2
rm $HOME/.temp-44044o03.wav
totem $2
fi

Om inte guiden fungerar är det förmodligen fel på överföringen av skriptet som spökar. Så här ska det se ut i Gedit.

Så här ska skriptet se ut i Gedit

Så här ska skriptet se ut i Gedit

Spara dokumentet. Kalla det swedish_recorder.sh. Spara det i ~/.gnome2/nautilus-scripts (I den gömda mappen .gnome2 i din Hemmapp). Stäng Gedit.

3. Nu måste du göra skriptet körbart. Öppna en terminal och kör följande kommando:

chmod a+rx ~/.gnome2/nautilus-scripts/swedish_recorder.sh

Stäng terminalen.

4. Öppna Writer och en textfil. Välj ett stycke. Klicka på Read Texts knapp i verktygsraden. Välj Read selection with external program.

Bläddra fram skriptet i ~/.gnome2/nautilus-scripts/swedish_recorder.sh eller klistra in:

/home/nn/.gnome2/nautilus-scripts/swedish_recorder.sh

Byt nn mot ditt användarnamn. I mitt fall pavel som på bilden.

Om du bara vill läsa upp texten skriv (TMP) i det nedre textfältet.

Inställningar för att läsa upp text

Inställningar för att läsa upp text

Om du vill skapa en MP3 fil klistra in eller skriv detta i det nedre textfältet:

(TMP) (HOME)ooo_espeak_(NOW).mp3

Inställningar för att konvertera text till MP3

Inställningar för att konvertera text till MP3

Klicka på OK.

Totem öppnas och läser upp texten. Då detta är klart har du en MP3-fil med texten i din hemmapp. Filen är märkt med datum och klockslag men går att döpa om.

Om du har installerat kvinnorösten, sw2, byter du sw1 till sw2 på alla ställen i skriptet. Om du vill höra texter på andra språk bör du installera mbrola röster för dessa och göra de justeringar som krävs.

OpenOffice kan hantera maximalt drygt 65000 tecken i ett stycke. Har du längre texter än så du vill förvandla till MP3-filer får du dela upp dokument i mindre delar och spara som separata filer. I efterhand kan du göra en spellista i din MP3-spelare genom att på lämpligt sätt döpa om filerna.

Tags: , , , ,

Hur man får OpenOffice att tala

Ibland har jag som författare stor hjälp av att få det jag skrivit uppläst. Det är ett sätt att korrekturläsa. Likaså har synskadade enorm nytta av att få texter upplästa. Då kan det dock finnas systemövergripande lösningar som är bättre än denna guide. Att hyra in någon som läser högt är dyrt. Räddaren är OpenOffice som kan bli en riktigt bra högläsare.

Förutom den stora nyttan av att få text uppläst är nördfaktorn med en talande dator enorm. Som forskare har jag äntligen hittat någon som aldrig ledsnar på att samtala om mina teorier, som vet vad jag vet och som alltid håller med! Jag tror att de flesta kan komma på mer eller mindre seriösa användningsområden för en talande dator.

Guiden för hur man förvandlar OpenOffice till högläsare är för Ubuntu Linux version 9.10 Karmic Koala. Den bör även fungera för äldre Ubuntuversioner och Linuxdistributioner byggda på Ubuntu. För andra operativsystem hittar man vägledning på tillägget Read Texts hemsida. Den är min viktigaste källa för guiden. Att få OpenOffice att läsa upp text är ganska enkelt. Att det sker med svensk intonation är litet besvärligare. Svenska är ett litet språk och de flesta standardinställningar är för engelska.

Jag vill poängtera att guiden är något experimentell. Program och tillägg är under aktiv utveckling. Det kan hända att saker inte fungerar som de ska. Ens dators ljudsystem spelar också in.

Guiden är tvådelad. Punkt 1-3 gör att OpenOffice talar svenska med en burkig datorröst. Detta åstadkommer man snabbt och enkelt. I punkt 4-9 går jag igenom hur man gör för att installera en bättre svensk röst. Det är litet mer avancerat. Efteråt talar OpenOffice hyfsat bra svenska!

  • Steg 1 för alla som vill att OpenOffice ska tala

1. Öppna OpenOffice Writer. Ladda hem och installera tillägget Read Text. Stäng därefter OpenOffice helt, inklusive snabbstart. Passa på att läs igenom vad som står på Read Texts sida. Informationen med hänvisningar ger många ledtrådar om man vill experimentera med tal i OpenOffice.

Tillägget Read Text förvandlar ens dator och OpenOffice till en högläsare

Tillägget Read Text förvandlar OpenOffice till en högläsare

2. För att få texter upplästa använder man programmen Festival eller eSpeak. Båda finns i Ubuntus förråd. I guiden använder jag eSpeak. Fördelen är att man får uppläsning med svensk intonation direkt. I Festival finns inte svenska från start. Med utländska röster blir det problem med åäö och siffror. Med litet arbete går det att få Festival att tala svenska lika bra som eSpeak. Hur man gör står på Read Texts hemsida. eSpeak är installerat från start i Ubuntu 9.10 (och förmodligen också i äldre versioner). I annat fall skriv: sudo apt-get install espeak i terminalen och installera paketet.

3. Öppna OpenOffice Writer. Öppna ett dokument med text du vill ha uppläst. Nu ska du ha en ny liten verktygsrad för Read Text (I annat fall gå in på Verktyg – Tillägg(längst ner) och välj Read Selection).

Så här ser Read Texts lilla verktygsrad ut, en enda knapp

Så här ser Read Texts lilla verktygsrad ut. Den har en enda knapp

Markera ett stycke text du vill ha uppläst. Klicka på knappen i Read Texts verktygsrad. En dialogruta öppnas. Bocka för Read the selection with an external program. I rutan ska det stå /usr/bin/espeak. I det nedre textfältet skriver du in:

-v swedish -f (TMP)

Om allt fungerar ska kommer nu ditt markerade textstycke att läsas upp på klingande datorsvenska!

Grundinställningarna i Read Text ska se ut så här efter steg 1-3 av guiden. Ändringar görs i de rödmarkerade fälten

Grundinställningarna i Read Text ska se ut så här efter steg 1-3 av guiden. Kontrollera vad som står i de rödmarkerade fälten

  • Steg 2 för de som vill att OpenOffice ska få bättre svensk röst

4. Om du inte är nöjd med rösten kan man med litet pyssel få datorn att tala bättre genom att installera bättre svenska röster. Kombinerat med ett skript blir resultatet riktigt bra. Man kan välja mellan en mans- och en kvinnoröst.

5. Installera paketet mbrola: sudo apt-get install mbrola i terminalen. Kontrollera även att du har aplay installerat. Det finns i paketet alsa-utils som ska vara installerat från början i Ubuntu 9.10.

6. Installera debpaketet mbrola-sw1_1.00-1_all.deb (mansröst) och/eller mbrola-sw2_1.0-1_all.deb (kvinnoröst) som du hämtar från någon av speglarna på de länkade sidorna.

De svenska rösterna och röster på andra språk kan hämtas från Mbrolas hemsida. Då får man dock installera dem manuellt.

7. Öppna Textredigeraren gedit. Klistra in dessa rader i ett nytt dokument:

#!/bin/sh
# läser text på svenska.
espeak -v mb-sw1 -f $1 | mbrola -e /usr/share/mbrola/voices/sw1 – - | aplay -r16000 -fS16

(OBS! pga textredigeringen i WordPress kan det bli fel på skriptet. – ska vara vanliga – inte tankestreck eller anföringstecken. Du kan behöva ändra detta manuellt där det är två streck på raken. Det ska inte vara extra mellanrum mellan raderna. Ta bort dessa om det blir så! Skriptet ska se ut som på bilden. Om det inte blir något ljud efter guiden är det troligen något av dessa fel i skriptet som hänt.)

Så här ska skriptet se ut i gedit

Så här ska skriptet se ut i gedit

Spara filen. Kalla den read_in_swedish.sh. Spara den till ~/.gnome2/nautilus-scripts. (Den gömda mappen .gnome2/nautilus-scripts i din Hemmapp)

Om du har installerat kvinnorösten byter du ut sw1 till sw2 på alla ställen i skriptet och sparar om det. Det kan du även göra senare om du vill växla mellan rösterna och har båda installerade. Stäng Gedit. 

8. Öppna en terminal. Ge detta kommando för att göra skriptet körbart:

chmod a+rx ~/.gnome2/nautilus-scripts/read_in_swedish.sh

Stäng därefter terminalen.

9. Öppna OpenOffice Writer och ett dokument du vill ha uppläst. Markera ett textavsnitt. Klicka på knappen i Read Texts verktygsrad. Dialogrutan öppnas. Bocka för Read the selection with an external program. I övre textfältet kopierar du in denna rad:

/home/nn/.gnome2/nautilus-scripts/read_in_swedish.sh

Byt nn mot ditt användarnamn (i mitt fall pavel som på bilden). Du kan även bläddra fram till skriptet i .gnome2 mappen manuellt. I det nedre fältet (Command line options) skriver du: (TMP)

Så här ska inställningarna i Read Text se ut efter steg 9. Byt pavel mot ditt eget användarnamn

Så här ska inställningarna i Read Text se ut efter steg 9. Byt pavel mot ditt eget användarnamn

Klicka på OK. Nu ska OpenOffice tala acceptabel svenska!

Tags: , , ,

Openoffice och Ubuntu 9.10 Karmic Koala

Nu har Ubuntu 9.10 Karmic Koala släppts i stabil version och jag har uppgraderat mina Ubuntumaskiner. En av årets Julaftnar är över!

Ubuntu 9.10 är här!

Ubuntu 9.10 är här!

Med ett nyinstallerat operativsystem måste OpenOffice fixas till. Dessa tips är skrivna för Ubuntu Linux. OpenOffice är sig likt i alla operativsystem. En del kan därför föras över till andra system. Inlägget innehåller väldigt mycket information. Ta en bit i taget eller plocka det som verkar intressant!

Att göra

1. Innan uppgraderingen tar jag backup på min användarmapp: .openoffice i Hemmappen. Om jag behåller den behåller jag alla tillägg, inställningar, ordlistor med mera som det tagit år att bygga upp. Backupen åker direkt in i den nya Hemmappen (plus en kopia till bankfacket).

2. Karmic Koala kommer med OpenOffice 3.1.1. De som har använt Ubuntu 9.04, eller äldre, och inte uppgraderat OpenOffice, har flera spännande nyheter att se fram mot. Min ryggmärgsreaktion är att ta bort Ubuntus OpenOffice och ersätta det med SUN:s version. Den är stabilare och fungerar enligt instruktionsboken. Jag ger numera Ubuntus OpenOffice en chans efter punkt 4. Om Ubuntus OpenOffice börjar strula kan en lösning vara att installera SUN:s version.

3. Jag vill ha hela OpenOffice installerat. Det som tar plats är motorn. De enskilda modulerna tar bara något tiotal MB var. Därför installerar jag paketet openoffice.org. Förutom alla moduler installeras då extra paket automatiskt, till exempel javastöd . Den som bara behöver grundfunktioner, klarar sig ofta utan Java. Om man inte vill använda SUN:s java, klarar OpenJDK och Icedtea i stort sett allt SUN:s Java kan, med ett stort undantag – Zotero. Därför installerar jag SUN:s Java med alla stödpaket till OpenOffice och Firefox.

4. Mer om Java, förbättrat svenskt språkstöd och annat jag gör i Ubuntus OpenOffice beskriver jag här. Dessa saker tycker jag är mycket viktiga att göra.

godis

5. Smågodis Ett paket jag ibland har installerat är mozilla-openoffice.org. Det gör att OpenOffice (och MS Office) filer öppnas i Firefox. Beroende på hur man jobbar kan paketet vara bra. Ibland kan det vara irriterande.

En nyhet i Karmic som jag skrivit om är paketet OOo-thumbnailer. Det ger en ansiktslyftning åt sparade OpenOffice dokument. Ikonerna fungerar inte riktigt som de ska än. Alla typer av dokument får inte nya ikoner. För att avinstallera måste man, förutom att ta bort paketet, ta bort mappen .thumbnails i Hemmappen. Jag har inte märkt att något blivit på tok om man raderar den. Mappen nyskapas, utan inställningarna för OOo-thumbnailer. Den som inte vill riskera något kan skippa denna utsmyckning.

Vanliga OpenOffice ikoner. Det gröna märket är för att filerna ligger i min Dropbox

Vanliga OpenOffice ikoner. Det gröna märket är för att filerna ligger i min Dropbox

Samma filer med OOo-thumnailer installerat

Samma filer med OOo-thumbnailer installerat

Från Synaptic installerar jag tilläggen: openoffice.org-pdfimport och openoffice.org-presentation-minimizer. Det första öppnar pdf-filer och sparar dokument som hybridpdf-filer. Det andra komprimerar presentationer i Impress.

I Synaptic kan man installera typsnitt. Det finns mängder. Skriv in ttf- i sökfältet så får du upp massor av paket. Microsoft typsnitten (ttf-mscorefonts-installer) är bra att ha installerade. Dokument från MS Office ser då ut som de ska. Man kan hämta fler typsnitt på Internet.

6. Jag installerar Zotero i Firefox. Zotero är ett superbt forskningsredskap jag råder alla studenter att prova.

7. Sista kontrollerna. Jag sätter igång snabbstarten i panelen. Ibland kan den ställa till med småproblem och den tar litet av datorns RAM-minne. Om du har en dator med litet minne kan det vara bättre att ha den avstängd. (Småproblemen är att avsluta OpenOffice helt med snabbstarten igång då man till exempel installerar tillägg.). De andra inställningarna för minneshantering gör att OpenOffice flyter bättre i stora dokument med mycket bilder. Har du en dator med hyfsat med minne bör du ställa in värdena ungefär som jag. Jag brukar ställa in Antal steg jag ångrar till 25. Jag har aldrig behövt fler.  Funktionen tar mer minne ju fler steg man vill kunna ångra.

Panelen finns på Verktyg>Alternativ>OpenOffice.org>Arbetsminne

Eftersom jag absolut inte vill förlora arbete om OpenOffice kraschar, kontrollerar jag att mina inställningar för OpenOffices säkerhetskopiering finns kvar. Man måste själv starta funktionen för automatisk säkerhetskopiering, vilket jag rekommenderar alla att göra.

Starta återställningsfunktionen. Jag låter Openoffice spara var 5.e minut

Panelen finns på Verktyg>Alternativ>Ladda/Spara>Allmänt. Bocka i vid rödmarkeringen för att starta automatisk säkerhetskopiering . Jag låter OpenOffice spara var 5.e minut

Nu är OpenOffice klart för drabbning!

För ytterligare idéer, tips om inställningar och finesser i OpenOffice kan du bläddra bland mina blogginlägg. Några inlägg som jag tror kan vara extra intressanta då man precis installerat OpenOffice och vill bättra på programmet är:

Söka på Internet i OpenOffice

Räkna ord i Writer

Att lätt komma åt synonymordboken

Installera språkkontroll med Language Tool

En del allmänna inställningar

Installera Clipart

Lycka Till!

Tags: , , , ,

Ubuntu.se lanserar Remix 4.0

Jag vill göra reklam för ett mycket spännande projekt!

Ubuntu.se har man precis släppt en ny version av sin remix.

Remixen bygger på det stora, välbeprövade och superstabila Linuxsystemet Ubuntu. Skillnaden är att det i Remixen finns fler program och tillbehör installerade från start. Det gör att man kommer igång att arbeta, se på film och lyssna på musik direkt.

Remixen bygger på den allra senaste versionen av Ubuntu med nyaste teknik och programversioner. Inbakat finns alla de fria program jag brukar skriva om. OpenOffice, Gimp, Firefox, AbiWord, Inkscape och Thunderbird följer alla med. Att installera och komma igång går på under en halvtimme.

Remixen är inriktad på nybörjare i Linux eller Linuxanvändare som vill ha ett enkelt system som fungerar direkt. Remixen är helt på svenska. På Ubuntu.se ger man support på svenska i sitt forum nästan dygnet runt.

Ubuntu och Ubuntu.se:s remix är ett utmärkt alternativ till andra operativsystem. Det är innovativt, lätt att arbeta i och får gamla trötta datorer att bli som nya.datorFör allt detta tar Ubuntu.se priset 0 kronor. Hela operativsystemet med hundratals program är gratis att ladda ner och installera på så många datorer man vill. Det enda man behöver är en DVD-skiva att bränna installationsfilerna till. skiva

Läs mer på Ubunt.se:s Hemsida!

Tags:

Häftiga pdf presentationer i Ubuntu

Jag har tidigare skrivit om hur jag alltid exporterar presentationer gjorda i Impress till pdf. Om Impresspresentationen inte går att köra, kan jag köra presentationen i en vanlig pdf-läsare istället. Det man förlorar är animerade bildövergångar, ljud och annat ögon- och örongodis.

Man kan delvis komma runt detta genom att installera något av paketen pdfcube och impressive. Båda finns i förrådet och installeras på något av de vanliga sätten.

pdfcube är ett litet och mycket enkelt program. Om man öppnar en pdf-fil med pdfcube går man till nästa bild genom att trycka på blanksteg. Om man trycker på c istället går man till nästa bild med en riktigt stark effekt – bilderna växlas genom en kubeffekt liknande kuben i compiz. ESC avslutar presentationen. På en stor duk är det verkligen effektfullt. Sitter publiken på stolar kommer de nästan att välta då kuben vänds. Här finns en enkel video som visar hur det ser ut. Testa gärna i helskärmsläge.

Impressive är betydligt mer avancerat. Det har en lång lista på effekter och ögongodis man kan använda. Det förvandlar en själlös pdf-fil till en multimediashow. Hela listan på kommandon och effekter hittar du här.

Jag har testat programmen i Ubuntu. Det är mycket möjligt de finns till andra Linuxdistributioner. Jag vet inte om det finns motsvarande program för Windows eller Mac.

Det tog en liten stund innan jag förstod hur man startar programmen. Enklast gör man det genom att högerklicka på en pdf-fil, välja Öppna med, Öppna med annat program…, Använd ett anpassat kommando, öppna textrutan och skriv in antingen pdfcube eller impressive. Då öppnas pdf-filen i respektive program.

Programmen har sina begränsningar. Den största är givetvis att de måste finnas installerade på datorn man använder. Detta är inte sannolikt om man är inbjuden för att hålla föredrag och man lånar en dator.

Om man har dator med sig kan man givetvis ha programmen installerade. Då kan man å andra sidan lika gärna köra Impresspresentationen rakt av.

Därför ser jag egentligen bara ett användningsområde för programmen. Det är om man har vanliga pdf-dokument, inte omsparade Impressfiler, som man vill presentera. Pdf-filerna kan man efter föredraget distribuera till publiken och ingen kommer att förstå hur man bar sig åt då man körde presentationen!

Kom gärna med förslag och idéer på hur man kan använda dessa roliga små program!

Tags: ,

2009 kommer Julafton tidigt

För alla datorintresserade kommer månadsskiftet oktober-november att vara fyllt av spännande nyheter. Många datorentusiaster går just nu runt som barn veckan innan julafton.

Den 22.a oktober är officiellt släppdatum för nya Windows 7. De flesta rapporter uppger att det är ett mycket bra operativsystem, kanske Microsofts bästa någonsin. Förhoppningsvis är det betydligt bättre än Windows Vista, som inte alls levt upp till förväntningarna.

Även i den fria världen är det stora saker på gång. Flera av de största Linuxdistributionerna släpper nya versioner inom loppet av några veckor.

Den i särklass största distributionen, Ubuntu, släpper en ny version den 29:e oktober. Ubuntu är en mycket bra distribution för nybörjare. En stor fördel är att det finns två stora och livaktiga svenska användarfora där man kan få hjälp om i stort sett allt som rör datorer: ubuntu-se.org och ubuntu.se. Detta är en stor fördel eftersom man ofta kan behöva litet hjälp för att komma igång med Linux.

Några veckor efter Ubuntu brukar LinuxMint släppa en ny version. LinuxMint bygger vidare på Ubuntu. En del anser att den är ännu bättre för nybörjare. Det finns en svensk hemsida med ett litet användarforum. Det mesta i Mint är detsamma som i Ubuntu. Därför kan man ofta hitta hjälp på Ubuntus fora.

Mandriva släpper en ny version den tredje november. Även Mandriva är en mycket bra distribution att börja använda Linux i. Det finns en svensk hemsida.

OpenSuse släpper sin nya version den tolfte november. Liksom Ubuntu och Mandriva är OpenSuse ett bra val för den som vill testa Linux. OpenSuse har ett svenskt forum.

Fedora släpper sin nästa version den 17:e november. Fedora brukar innehålla de allra senaste nyheterna i Linuxvärlden. Det innebär att det kan bli litet experimenterande. Kanske bör man därför ha hållit på med Linux ett tag innan man ger sig på Fedora.

Själv går jag och väntar på att den turkiska Linuxvarianten Pardus ska släppa sin nästa version. Inget datum är satt, men förhoppningsvis ska det inte dröja alltför länge till. Pardus är en av de absolut enklaste Linuxdistributionerna att installera och använda. Pardus är helt översatt till svenska. Det finns en svensk hemsida med supportforum.

Skillnaderna mellan olika Linuxvarianter ska inte överdrivas. Grundfunktionerna är i stort sett desamma. Det som skiljer är utseende och hur pass avancerad användare man bör vara för att få fullt utbyte av sin installation. Linux är superstabilt. Man kan anpassa systemet efter sina egna önskemål. Virus och annan skadlig programvara har man inga problem med. Alla program man behöver är gratis att ladda ner, installera och använda. Ett tips om man är nybörjare är att välja en distribution som har ett bra svenskt supportforum. I Linuxvärlden löser man de flesta problem genom att användare delar med sig av sin kunskap.

På hemsidor och fora råder på flera håll en stämning som veckan innan jul. För Ubuntus del kommer det att bli släppfester runt om i Sverige. Eftersom Ubuntu är störst finns det mest information att hämta. Flera entusiastiska bloggare skriver om nyheterna i Ubuntu. Till exempel: Lathund, CryingFreeman, Lilla Ubuntubloggen, Little John, rancor, ulsak och Urban Anjar.

Jag tycker att även om man använder Windows som huvudsakligt operativsystem kan man gott unna sig att testa en Linuxvariant. Det är ett roligt sätt att lära sig mer om datorer. Eftersom Linux kräver mindre datorkraft går ens maskin snabbare. Man slipper virus och annan ohyra. Operativsystem och program är helt gratis.

Det bästa av allt är att alla de program jag skriver om och som många använder i Windows finns kvar i Linux!

Tags: , ,