Archive for category Ubuntu

Impress, Ubuntu och Compiz

Jag upptäckte något märkligt då jag körde en presentation i helskärmsläge på min Ubuntudator. Bildytan täckte inte hela skärmen. De svarta områden vid sidorna beror nog på att jag har bredskärm. Detta är inte så mycket att göra åt. I toppen och botten syns emellertid Ubuntus paneler. Det är inte snyggt när man kör presentationer i fullskärmsläge.

Det beror på en konflikt mellan fönsterhanteraren i Ubuntu, Compiz och OpenOffice version 3.2. Den finns inte med äldre varianter av OOo. Stänger man av Compiz med System – Inställningar – Utseende, fliken Visuella effekter – Inga, försvinner panelerna då man kör presentationer i Impress.

Mörka teman i Ubuntu och OpenOffice

Med mörka teman i Ubuntu är OpenOffice i det närmaste oanvändbart. Menyer och knappar går inte att läsa och till och med arbetsytan blir en gröt. Mörka teman kan vara väldigt snygga, men man vill ju kunna jobba också. För ett tag sedan skrev jag om ett knep för att få OpenOffice att fungera med mörka teman.

Nu har jag snappat upp ett knep till. Det går ut på att man startar OpenOffice från ett skript där man utnyttjar något som heter VCL plugin i GTK. OpenOffice startar då med ett neutralt utseende. Menyerna blir något ”spattiga” men det är inget större problem.

Gör så här:

Klistra in detta skript i Textredigeraren Gedit.

Om du använder Ubuntus OpenOffice klistrar du in detta:

#!/bin/sh

exec env SAL_USE_VCLPLUGIN=gen /usr/lib/openoffice/program/soffice ”$@”

Om du har tagit bort Ubuntus OpenOffice och använder Oracles ”originalversion” klistrar du in detta:

#!/bin/sh

exec env SAL_USE_VCLPLUGIN=gen /opt/openoffice.org3/program/soffice ”$@”

Spara dokumentet under ett lämpligt namn, till exempel OpenOffice mörkt. Spara den till exempel i din Hemmapp. Stäng filen.

Högerklicka på filen. Välj Egenskaper. Välj fliken Rättighter. Bocka i rutan Tillåt körning av filen som ett program. Stäng.

Färdigt!

Med ett mörkt tema är det omöjligt att se knappar i verktygsraden och arbetsytan får konstiga färger i Writer.

Writer i samma tema startat med skriptet. Nu går det att jobba! Den blå dokumentbakgrunden har jag själv lagt in istället för den grå som är inställd som standard

När du nu dubbelklickar på filen öppnas den gemensamma startskärmen för OOo. där kan du välja vilken modul du vill arbeta med.

Tips 1: Du kan starta OOo med de vanliga ikonerna på menyn. Då anpassar det sig som vanligt till temat. Du kan alltså spara skriptet i din Hemmapp och bara använda det då du använder ett mörkt tema.

Tips 2: Du kan göra en programstartare på en panel eller på skrivbordet till skriptet. Du kan välja en OOo ikon för det i /usr/share/icons/ i undermappar där hittar du ikoner till OOo. Var de ligger och hur de ser ut beror på vilka teman du har installerade. Titta i undermappen apps, så hittar du dem. Om du vill ha ”äkta” OOo-ikoner kan du installera paketet gnome-colors. Då finns ikonerna i: /usr/share/icons/gnome-colors-common/scalable/apps.

Tips 3: Om man inte vill starta OOo från den gemensamma startskärmen kan man göra individuella skript för de olika modulerna. Byt sökvägen: soffice i skriptet till: swriter, sdraw, scalc, sbase eller simpress. Du kan göra ett skript för varje modul.

Tags: ,

Ubuntu – Hjälpprogram för skribenter

Jag har tidigare skrivit om vilka möjligheter man har för att arbeta med kontorsprogram i Linux Ubuntu. Kontorsprogram i Linux räcker för alla tänkbara situationer. Ännu effektivare blir man med hjälpprogram. Här är några av mina favoriter. Jag arbetar mest med ordbehandling. Min lista är inriktad på detta. Alla program finns, om inte annat sägs, i Ubuntus förråd.

Topshelf: Efter installation lägger man till det i panelen. Sedan dumpar man de filer man ofta arbetar med där. Det blir en snabblista som gör att man kommer åt de filer man arbetar med blixtsnabbt.

Med Topshelf får man en snabblista över de filer man arbetar med

Lexikon och ordböcker: Det finns flera lexikon och ordböcker för Ubuntu. Man kan använda dem i flera olika program. Själv har jag fastnat för Goldendict. Fördelen med Goldendict är att det kan använda många typer av ordböcker i olika filformat. Dessutom kan man söka till exempel i Wikipedia direkt i programmet. Detta ger enastående tillgång till ordböcker och lexikon samlade i ett enda program. Den enda nackdelen är att det finns få fria lexikon mellan svenska och andra språk. De som finns håller inte riktigt toppklass. Det gör att de inte fullt ut kan ersätta ett program som Wordfinder i Windows. Wordfinder använder Norstedts ordböcker som håller proffsklass. Trots det är Goldendict ett höjdarprogram!

Här har jag sökt på Elephant i Goldendict med diverse lexikon, ordböcker och hemsidor. Jag får det svenska ordet elefant och information om hur elephant används på engelska samt Elephant i Wikipedia, allt med en enda enkel sökning i ett litet program!

Parcellite: En urklippshanterare. Ett bra hjälpmedel när man redigerar texter eller hämtar information från Internet. Det finns efter installation som en knapp i panelen.

Specimen: En enkel typsnittshanterare. Programmet förhandsvisar typsnitt. Litet mer avancerade funktioner finns i programmet Fontmanager.

I Specimen kan man förhandsgranska och jämföra typsnitt. Detta är bra då man ska redigera texter eller ska arbeta med layout.

Zotero: Se egen kategori på bloggen! Ett av de allra bästa program man kan använda som student, skribent eller forskare! Jag vet faktiskt inte hur jag gjorde innan jag började använde Zotero. Zotero installeras som tillägg i Firefox från Zoteros hemsida.

Anteckningsprogram: Tomboy finns med från början i Ubuntu. Tomboy är ett enkelt men bra anteckningsprogram. Styrkan ligger i att man kan synkronisera anteckningar mellan datorer via Ubuntu one. Mera avancerade anteckningsprogram är Basket och Notecase. Jag använder också Zotero för anteckningar. Underskatta inte anteckningsprogram! De är numera så avancerade att de fungerar som ordbehandlingsprogram. Man kan till exempel rättstava och formatera text.

Dropbox: Ett mycket bra program för synkronisering och backup! Installeras från Dropbox hemsida.

Referencer: Som akademisk skribent samlar man på sig massor med pdf-filer med nedladdade artiklar med mera. Jag brukar dumpa dem i en mapp för senare studium. Till sist är mappen knökfull och allt är en enda röra. Det finns många sätt att hålla reda på pdf-filer. Ett är med Zotero. Då blir ens synkkonto snabbt fullt. Ett annat är med programmet Referencer. Där kan man sortera, etikettera och öppna pdf-filer i en välfungerande grafisk miljö. Referencer har mer avancerade funktioner om man arbetar med Bibtex och Latex.

Med Referencer kan man etikettera, döpa om, ordna och öppna sina pdf-filer. Mitt största problem är att jag aldrig får den tid som behövs för att ordna upp många års samlande...

Ett bra litet program för bildhantering är nautilus-image-converter. När man fotograferar hamnar bilder ibland inte rättvridna. De kan behöva vridas i 90 grader. Genom att välja de bilder man vill vrida rätt och högerklicka och välja Rotera bilder kan man vrida alla rätt på en gång.

Detta är några av de program jag använder i Ubuntu som hjälpprogram. Alla är gratis. Alla håller hög klass. För flera av dem finns flera liknande program som i princip gör samma saker. Man kan därför välja de program som fungerar på ett sätt man själv trivs med. Man får en effektiv och trevlig arbetsmiljö. Jag har aldrig haft en så välutrustad och lättarbetad dator som efter det jag gick över till Ubuntu.

Om det är någon gammaldags Linuxnörd som anser att alla dessa grafiska program är ett otyg och att det enda riktiga sättet att använda en dator på är med terminal kan jag tipsa om Wordgrinder. Med det kan man ordbehandla direkt i terminalen och slippa all bloat. Linux går att utforma för alla önskemål!

Tags:

Ubuntu 10.04 och kontorsprogram

Linux har nördstämpel. De som kör Linux tror att terminalen är en ordbehandlare. Naturvetare som använder Linux går ner sig i LaTex med varianter och hörs aldrig av igen. Vad har folk som vill arbeta i vanliga kontorsprogram för nytta av Linux? För knappt två veckor sedan släpptes senaste versionen av Ubuntu, 10.04 LTS, Lucid Lynx. Vad finns det nyheter och möjligheter? Är Ubuntu bara för nördar?

Tvärtom. Det finns tre kompletta sviter av kontorsprogram att välja mellan: OpenOffice, KOffice och Gnome Office. Valfriheten är verkligen valfrihet. Du kan ordbehandla i AbiWord, räkna i Calc och arbeta med bilder i Krita, program från olika sviter. Du behöver inte installera de kompletta sviterna, utan bara de program du behöver. Man tjänar på att testa olika program för att hitta de som passar ens sätt att arbeta. Alla sviterna håller toppklass. Skillnaderna mellan dem är ganska stora både vad gäller hur pass avancerade programmen är och hur man arbetar i dem.

Det är väldigt många program som ryms i sviterna. Jag använder mest ordbehandlingsprogram. Därför skriver jag om dem.

OpenOffice.org är det kontorsprogram de flesta känner till. Det är en suverän plattform för allt tungt kontorsarbete. I Ubuntu 10.04 finns version 3.2. Det är den senaste skarpa versionen. OpenOffice kräver litet omsorg innan man får ut dess fulla potential. Du borde kunna hitta en del tips på bloggen.

Personligen tar jag bort Ubuntus OpenOffice och installerar SUN/Oracles version. Ubuntus OpenOffice bygger på Go-oo, en avknoppning av OpenOffice. Go-oo introducerar flera bra extrafunktioner. Dessvärre introduceras också flera buggar.

OOo Writer är kort sagt det bästa och mest avancerade ordbehandlingsprogram som finns. Det är speciellt inriktat mot stora och strukturerade texter. Ibland kan det vara litet för avancerat och opedagogiskt. Därför kan många tjäna på att testa något av de andra ordbehandlingsprogrammen som finns i Ubuntu.

KOffice är det kontorspaket som utvecklas för KDE. Det innehåller många program. Eftersom det är för skrivbordsmiljön KDE installeras flera program från det i Kubuntu som använder KDE, men inte som standard i Ubuntu som använder Gnome. Ubuntu och Kubuntu ser väldigt olika ut och fungerar olika. Under ytan är det samma operativsystem. KOffice har varit under utveckling länge. Version 1.6 är den skarpa versionen. I Lucid Lynx har man lagt in version 2.1. Det är utvecklingsversionen. På KOffice hemsida anger man: ”2.1.2 – stable version aimed at developers, testers and early adopters, not at end users”. Det innebär att man inte ska förvänta sig att allt fungerar. KWord, ordbehandlingsmodulen, är till exempel inte på svenska och saknar rättstavning och andra grundläggande funktioner. Programmet är dock riktigt lovande. Bland annat har NOKIA varit med och förbättrat stödet för Microsofts filformat. KWord är ett intressant program. Det har bra verktyg för layout och är rappare än Writer. Det påminner en del om Framemaker. Om man arbetar mer med layout än med tung ordbehandling är KWord ett mycket bra val.

Andra program i KOffice är längre fram i utvecklingen och är stabila och på svenska. Jag tycker man gjort rätt att lägga med utvecklingsversionen. Många kommer att sitta med Lynx några år.

Gnome Office är de kontorsprogram som utvecklas i skrivbordmiljön Gnome, Ubuntus hemmiljö. Därför är flera program som pdf-läsaren Evince och e-postprogrammet Evolution installerade från start i Ubuntu. Programmen i Gnome Office är oftast lättare än programmen i de andra sviterna. Därför finns flera av dem i lättviktsversionen av Ubuntu, Xubuntu. Där finns kalkylprogrammet Gnumerics och ordbehandlaren AbiWord. Man får med verison 2.8.2 av AbiWord. Det är inte den allra senaste versionen som är 2.8.4. Det som skiljer är buggfixar. Den som vill, kan lägga till denna PPA för att få det allra senaste. Den har ordet Experimental i titeln. Installera på egen risk! Abiword är väldigt snabbt och är betydligt enklare än Writer. Under ytan finns dock massor med bra och avancerade funktioner som inbyggd molntjänst med samarbete i realtid. Skriver man korta texter och inte behöver avancerade formatmallar, samlingsdokument och tunga funktioner är AbiWord ett väldigt bra program.

Man har tagit bort Lotus Symphony ur förrådet. Symphony är en vidareutveckling av OOo. Kanske har det med att göra att IBM håller på att utveckla en ny version som har betydligt bättre prestanda än den gamla som var riktigt slö.

Allt sammantaget har man suveräna möjligheter till tungt kontorsarbete i Ubuntu. Den som använder Ubuntu, Kubuntu eller Xubuntu, behöver inte använda terminalen för att skriva texter. Det finns flera ordbehandlingsprogram av absoluta toppklass. För minimalister finns program som PyRoom. Man ska inte glömma anteckningsprogram som Basket, Zotero och Tomboy. Mycket av det jag skriver börjar som en anteckning som sväller ut och flyttar över till ett ordbehandlingsprogram. Öppen programvara och fria format är en förutsättning för att man ska kunna använda de program man trivs bäst i och organisera sitt arbete efter eget huvud.

För den som använder Windows finns som bekant OpenOffice. Delar av Gnome Office är portade till Windows. KOffice håller på att portas, men det är under utveckling. Testa vilka fina program som tagits fram i Linux! Alla är gratis och fria att använda.

Tags:

Ubuntu Linux 10.04 LTS: Värsta tramset sedan CD-skivan



Igår släpptes Ubuntu Linux 10.04 LTS. Ubuntu är ett operativsystem. Ubuntu betyder medmänsklighet. Det bygger på Linux. LTS betyder Long Time Support. Utgåvan stöds under flera år. Ubuntu är gratis. Virus och malware biter inte på det. Man behöver som hemanvändare inte ens ha en brandvägg. Man behöver inte starta om datorn efter uppdateringar. Ubuntu är snabbt, driftsäkert och fungerar på urgamla och splitternya datorer. Det är enkelt,  roligt och lärorikt att använda. Det finns flera tusen gratis program. Systemet och nästan alla program är översatta till svenska. Igår släpptes alltså en ny version av detta fantastiska Ubuntu.

Naturligtvis är detta värsta sortens trams!

  • 1. Operativsystem kostar pengar. De är inte gratis.

  • 2. Operativsystem är Microsoft Windows. (Mac är för datoranalfabeter och småglin och fungerar inte.) Datamaskiner startar inte utan Windows. Din datamaskin kan börja brinna om du försöker. Windows är liksom fastklistrat på moderkortet (en viktig del i datamaskinen.). Om en datamaskinssäljare försöker sälja en datamaskin utan Windows handlar det säkert om stöldgods eller fuskbygge. Att betala en avgift till Microsoft då man köper en datamaskin är en mänsklig rättighet! En datamaskin utan Windows är som en godispåse utan godis.

Ubuntu är Linuxtrams. Tacka vet jag Windows. Det vet man var man har!

  • 3. Om man använder en dator är virus och malware nödvändiga. De är lika viktiga som Windows. Antivirus- och antimalewareprogram gör nytta då de saktar ner datorn. I annat fall kan processorn (en annan viktig del i datamaskinen) gå varm och smälta.
  • 4. Windows är inte snabbt eller driftsäkert. Det är som det ska. Blåskärm, omstarter och kryptiska felmeddelanden är bra. Då fungerar datamaskinen och man kan arbeta i lugn och ro. På en datamaskin som aldrig kraschar har du ingen som helst koll på vad som händer.

Så här ska en datamaskin se ut, annars är det något allvarligt fel på den!

  • 5. Självklart fungerar inte Windows på gamla datamaskiner. Man ska köpa ny datamaskin minst vartannat år. Om man inte gör det bromsar man ekonomin och spär på finanskrisen.
  • 6. Bara blottare kör utan byxor, virusskydd och brandvägg! Det är oanständigt för alla oss normala datamaskinanvändare att behöva stå ut med sådant. Det borde anmälas!
  • 7. Att ha roligt och lära sig saker då man använder en datamaskin är trams. Jag kan det mesta. Jag har haft roligt. Varför ska jag använda Ubuntu?
  • 8. Inga program är gratis. De ”program” som eventuellt är gratis är så dåliga att man får en elektrisk stöt när man trycker ner en knapp på tangentbordet (ett viktig tillbehör som behövs för att datamaskinen ska fungera). Om man inte har råd med riktiga program ska man skaffa sig en billigare hobby än datamaskiner.

Om detta trams fortsätter lovar jag att utreda saken!

EDIT: Det finns två svenska hemsidor som sprider information om Ubuntu. Om du har den senaste versionen av Internet (ingen del av datamaskinen, men bra att ha ändå) kan du titta själv:

Ubuntu Sverige och Ubuntu.se. Man ger gratis support för Ubuntu genom forum. Det är naturlitvis trams, support ska kosta pengar!

Man kan läsa massor med trams folk skriver då de installerat Ubuntu: ”nu är datorn så snabb att jag tror att nåt är på tok…”

Där finns länkar till Ubuntus engelska hemsida. Där kan man ladda ner Ubuntu gratis. Jag förutsätter att man vidarekopplas till Microsofts riktiga hemsida så att man kan köpa ett riktigt operativsystem med riktiga program. Jag kräver att FRA, IPRED, ACTA, Echelon och NSA håller dessa hemsidor om Ubuntu under skarpaste uppsikt! Allt annat vore trams.

EDIT2: Här är direktlänken där man kan ladda ner ”Ubuntu 10.04 LTS” Det har tillnamnet Lucid Lynx som bör översättas med Lusiga Lunsen eller något annat tramsigt. Ubuntu.se har en egen så kallad Remix som har fler program installerade från start. Den är speciellt nybörjarvänlig och går att ladda ner här. Jag såg att Daniel Nylander har gjort en nordisk remix där man får fullständigt svenskt språkstöd från start (annars är man tvungen att komplettera det efter installation.). Daniel Nylander är översättaren som har översatt det mesta i Ubuntu till svenska. Hans utgåva har även fullständigt stöd för andra nordiska språk. Man måste ha en brännbar CD eller DVD-skiva för att få det att fungera. Naturligtvis använder jag inte CD-skivor. Näst efter Ubuntu är CD det största trams man har lyckats lura i folk. En CD rymmer bara hälften så mycket musik som en LP-skiva. Testa själv, det finns ljud bara på ena sidan!

här tramsigt glad är jag dagen efter det att en ny version av Ubuntu släppts. Det är ett suveränt operativsystem som det är ett nöje att arbeta i. Ubuntu 10.04 är något av det absolut bästa man kan stoppa in i en dator! Windows är inte det enda operativsystem som finns. Microsoft har en osund, monopolliknande position inom datorvärlden. Många vet inte ens att det finns bättre operativsystem som är helt gratis att använda, inklusive alla sorters program. Jag tycker du ska unna dig att testa Ubuntu. Om du använder Windows och använder fria program som OpenOffice, GIMP, Firefox och AbiWord kommer du att känna igen dig. Du kan installera Ubuntu bredvid Windows och välja vilket system du ska använda då datorn startar. Då kan du falla tillbaka på Windows om det skulle vara något du inte får att fungera från start.

I början är Ubuntu litet avigt. Man gör saker på andra sätt jämfört med Windows eller Mac. Efter ett litet tag inser man att systemet är logiskt uppbyggt och lätt att sköta. Ett utmärkt sätt att komma över nybörjartröskeln är att söka hjälp i forumen på Ubuntu Sverige eller Ubuntu.se.

Under den kommande veckan ska jag försöka skriva något om kontorsprogrammen i Ubuntu 10.04. Ni som inte använder Ubuntu får stå vid sidan av och vara avundsjuka!

Tags:

Uppdatera till senaste versionen av AbiWord i Ubuntu

AbiWord är en supersnabb, enkel, men mycket kompetent ordbehandlare. I den senaste versionen, 2.8, finns många bra nyheter. Den mest spektakulära är den mest avancerade molntjänsten för något ordbehandlingsprogram. Man kan samarbeta i dokument i realtid. Bland andra nyheter finns bättre stöd både för ODF-filformatet och MS Office filformat. Läs mer om nyheterna här.

De som använder Windows har sedan  oktober kunnat installera senaste AbiWord. Hittills har det inte gått att uppdatera på något enkelt sätt i Ubuntu Linux. Där har man i version 9.10 AbiWord 2.6.8. Nu finns det ett extra förråd man kan lägga till och som uppdaterar AbiWord till senaste versionen. Den nya versionen har så pass många spännande nyheter att jag tycker alla som använder AbiWord ska unna sig att uppdatera.

Observera att denna guide endast gäller för Ubuntu Linux 9.10 Karmic Koala och system som bygger på Ubuntu 9.10. Använder man en äldre version av Ubuntu installerar man det extra förrådet genom de instruktioner som finns på denna sida. För andra operativsystem laddar man hem och installerar programmet från AbiWords hemsida.

Lägg till förrådet så här:

Öppna Synaptic (System – Administration – Pakethanteraren synaptic)

Öppna Inställningar – Förråd, fliken Övrig programvara. Klicka på Lägg till…

Klistra in denna rad: ppa:abiword-stable/ppa

Klicka på Lägg till källa. Klicka på Stäng.

Klicka på Läs om.

Om du inte har installerat AbiWord skriver du AbiWord i Snabbsökningsfältet och installerar paketet AbiWord.

Om du har AbiWord installerat klickar du på Markera alla uppgraderingar och därefter på Verkställ. Då uppdateras AbiWord.

Klart!

Tags: , ,

För mörka eller ljusa teman för OpenOffice i Ubuntu

OpenOffice anpassar sig i Ubuntu efter det tema man använder. Om man använder ett väldigt mörkt tema blir OpenOffice oanvändbart. Verktygsrader grötar ihop och arbetsytan antar färg efter temat. Det är definitivt inte WYSIWYG.

Temat Digital Dark går inte så bra ihop med OpenOffice Writer. Det är ännu värre i Calc...

Temat Digital Dark går inte så bra ihop med OpenOffice Writer. Det är ännu värre i Calc...

Om man använder ett ljust tema blir markeringar nästan osynliga. Det beror på att man gjorde om markeringsfärgen i OpenOffice 3.1. Nu följer den temat. På en bärbar dator i starkt ljus är det nästan omöjligt att se markeringar i ljusa teman.

Ett ljust tema gör markeringar svåra att se

Ett ljust tema gör markeringar svåra att se

Om man använder OpenOffice som huvudsakligt arbetsredskap är man i praktiken hänvisad till medelmörka teman. Man kan manuellt ändra färger globalt eller i OpenOffice. Om man gör det globalt blir det lättare att arbeta i OpenOffice, men temats estetik bryts. Om man ändrar i OpenOffice blir det avigt att byta tema. Programmet rår inte på alla inställningar.

Det finns många mer eller mindre avancerade lösningar på Nätet som kan råda bot på detta dilemma. En del lösningar är avancerade skript. Andra fungerar mer eller mindre bra. En del lösningar leder till att man får problem med OpenOffice.

Jag har hittat en lösning som både är enkel och som går att återställa om man vill byta tema eller använda det valda temats färger. Det går ut på att man ställer in ett fungerande tema som standard i OpenOffice programmoduler. Globala inställningar påverkas inte. Det tema jag valt är Ubuntu 9.10:s standardtema Human, ett mellanbrunt tema. Guiden är testad i Ubuntu 9.10. Den bör fungera i äldre versioner av Ubuntu och med mindre förändringar även i andra Linuxdistributioner.

Gör så här:

1. Öppna en terminal och ge detta kommando:

GTK2_RC_FILES=”/usr/share/themes/Human/gtk-2.0/gtkrc” ooffice -writer

Stäng terminalen

2. Writer hoppar nog igång med kommandot. Stäng Writer helt, inklusive eventuell snabbstart i panelen.

3. Högerklicka på Ubuntukringlan högst upp till vänster. Välj Redigera menyer. Du får upp detta fönster:

Så här ser programmenyn ut i min dator!

Så här ser Huvudmenyn ut i min dator!

Välj Kontor i vänsterkolumnen. OpenOffice.org ordbehandlare i mittkolumnen. Klicka på egenskaper i högerkolumnen. En dialogruta öppnas:

Egenskaper för Openoffice Writer

Egenskaper för Openoffice Writer

Texten på radeen kommando kopierar du lämpligen till ett dokument som du sparar på säkert ställe. Denna kod gör att du kan återställa de ändringar du gör i guiden. Jag skriver ut den här så att du kan kopiera in den om du skulle missa att spara den själv:

ooffice -writer %F

Därefter skriver du in denna rad i fältet komamndo istället (kopiera och klistra in så att det blir rätt):

bash -c ”GTK2_RC_FILES=”/usr/share/themes/Human/gtk-2.0/gtkrc” ooffice -writer %F”

Kopiera och klistra in textraden i det makrerade fältet

Kopiera och klistra in textraden i det markerade fältet

4. Därefter stänger du ner alla fönster. Öppna Writer igen. Om allt fungerat som det ska använder Writer nu Human temats fägsättning oavsett vilket tema du väljer att använda globalt.

Markeringar är lättare att se i Humantemat

Markeringar är lättare att se i Humantemat

Du kan byta tema och Writer behåller Humantemat. Om du inte vill ha separat tema för Writer klistrar du in den gamla raden under punkt 3 i kommandorutan, så anpassar sig Writer efter dina globala inställningar.Du kan när som helst klistra in den nya raden i kommando för att få Writer att bli Human igen.

Du kan använda guiden för att ändra inställningarna i de andra programmodulerna, Calc, Impress, Draw och Base. Byt programnamnet i de båda kommandoraderna och välj rätt programmodul på Huvudmenyn.

Du kan också välja ett annat tema än Human. Byt ut Human i textraderna mot namnet på dit favorittema.

På detta sätt kan man använda vilket tema man vill och fortfarande ha ett fullt fungerande OpenOffice i Ubuntu!

Till alla som använder Windows och blir avundssjuka över hur färgglatt OpenOffice är i Linux ger jag rådet att testa Ubuntu, det är inte lika farligt som det låter!

Tags: , ,

Ubuntu.se startar supportforum för OpenOffice

Ubuntu.se är en svensk supportsida för operativsystemet Ubuntu Linux. Där driver man bland annat ett stort supportforum. Nu har man startat ett underforum för OpenOffice. Vad jag vet är detta det första svenskspråkiga supportforumet speciellt för OpenOffice.

Det fina med OpenOffice är att det fungerar i stort sett likadant i alla operativsystem. Därför kan du söka hjälp där, även om du kör ett annat operativsystem än Ubuntu.

Jag är själv engagerad i Ubuntu.se och tittar då och då in för att se om jag kan hjälpa till. En idé jag diskuterat med ledningen för Ubuntu.se, är att lägga en del av mina guider och annat material från min blogg där.

Om du använder OpenOffice och stöter på problem så sök hjälp på Ubuntu.se:s supportforum så får du hjälp av duktiga användare som har använt OpenOffice i flera år. Vem vet, vi kanske träffas där!

Tags: , , ,

Windows 7 Microsofts bästa någonsin!

För att få lov att köpa en ny dator på Elgiganten i somras var jag tvungen att betala Microsoftskatt, en OEM-licens för Windows Vista. Med detta följde erbjudandet att för en modest summa på 156.7200 (sic!) kronor få uppgradera till Windows 7. Eftersom jag trodde att jag har behov att ha Windows på en dator nappade jag på erbjudandet. 156.7200 kronor är trots allt billigt för att slippa straffexercisen i Vista!

Nu har jag fått Windows 7. Jag instämmer med vad mängder av datorskribenter skrivit. Windows 7 är ett Vista som fungerar. Det är Microsofts bästa operativsystem någonsin!

Jag vill också dela med mig av några tankar jag fått då jag installerat och kört Windows 7.

Många har skrivit om den fantastiska installationsupplevelsen i Windows 7. Jag förstår inte varför. Det tog lika lång tid som vanligt att få igång en dator i Windows, 1-2 dagars arbete med skivor, nedladdningar, lösenord, installationskoder och omstarter. Jag menar en färdig dator med program. Att jag slapp tycka ENTER några gånger då systemet installerades gör varken till eller ifrån. Själva systeminstallationen tar ungefär lika lång tid som vanligt. Windows 7 sparade dumt nog alla program från Vista. Eftersom de inte fungerar efter uppgraderingen är funktionen feltänkt. De måste rensas manuellt efter uppgradering och installeras på nytt. Allt sammantaget är installationsupplevelsen sämre än i äldre Windowsversioner.

Automatisk uppdatering av drivrutiner fungerade inte. förmodligen för att jag betalat för litet Microsoftskatt, bara en OEM-licens. Jag fick hämta hem allt från PackardBells hemsida efter att ha fipplat med 20-siffriga koder. Drivrutiner till skrivare, scanner med mera fick jag också trixa med själv. De är säkert för gamla. Det är nog en uppmaning från Microsoft att det är dags att köpa nytt. Antivirus, brandvägg och antispywareprogram är ett måste. Det tog flera timmar och mängder med omstarter för att få det basala på plats.

Windows har ambitionen att vara Det Enda Operativsystemet. Därför kvaddades startalternativen för Ubuntu, det Linuxsystem jag använder på datorn. Jag lyckades inte återskapa Ubuntus starthanterare. Det blev att installera om Ubuntu. Det tog ungefär en timme för att få ett system med alla program, spel och filer på plats. Efter en(!) omstart hade jag alla drivrutiner och uppdateringar. Det är vad jag kallar installationsupplevelse!

Win 7 är snabbare och bättre än Vista, men knappast rappare än XP. Ibland ställer sig Windows 7 och tuggar precis som Vista. Jag undrar hur pass stor skillnaden egentligen är mellan dem. Problemen finns kvar men är mindre. Windows 7 är fortfarande segt. Windows 7 ligger på alla sätt efter Ubuntu. När jag kör OpenOffice, Gimp, Inkscape, Firefox, Opera, Thunderbird och AbiWord fungerar de nästan lika bra som i Ubuntu, men långsammare.

Då jag köpte datorn följde det med gratisprogram som Photoshop Elements och Microsoft Works. Programmen försvann vid uppgraderingen. Varför ska jag betala för program jag inte får lov att använda om jag uppgraderar operativsystem, genom samma firma som tillverkat datorn? Jag vet inte vem jag ska skylla på, Microsoft, PackardBell eller Elgiganten. Med alla licenser och avtal man klickar igenom för att få lov att använda en Windowsdator, är det märkligt att man inte ens vet vem man ska vända sig till. Kundens rättigheter kommer alltid i andra hand. Tänk om jag hade varit dum nog att använda Microsoft Works. Det har ett helt eget filformat. Då hade jag nu inte kunnat öppna en enda fil!

En bra detalj är att man kan ta bort Internet Explorer! Varför Microsoft alls skickar med möget är en gåta. Ta bort är rätta ordet. Man kryssar i en ruta så att ikonen inte visas. Explorer går inte att avinstallera. Kryssad eller okryssad, det krävs lika stort utrymme på hårddisken. Tack för det Microsoft!

Egentliga nyheter får man leta efter. Det finns inget nytänkande för hur man gör saker snabbare och bättre. Det är sorgligt när man blåst upp en docka som en enastående nyhet. Det Microsoft gjort är att implementera andras lösningar. Man har knaprat ifatt litet av försprånget till Mac och Linux. När datorskribenter mellan raderna antyder hur litet nytänkande det finns i Windows 7, kommer den bästa kommentaren: ”Det är bra att Windows är sig likt, då känner folk igen sig!” Med sådan logik kan man fråga sig varför man alls ska uppgradera. Jag jobbar inte snabbare i Windows 7 än vad jag gjorde i Windows XP och förmodligen inte heller i Windows 95. När jag gick över från Windows till Ubuntu upplevde jag ett lyft i effektivitet. När jag växlar från Ubuntu till Windows 7 dras tempot ner.

I rättvisans namn ska sägas att under de första månaderna med Linux hade jag stora problem. Det finns en tröskel för Linux. När man har kommit över den förstår man sin dator och vad som händer under skalet. Numera har jag mycket sällan problem. Det är en befrielse jämfört med Windows. Hade jag haft så mycket strul med en Linuxdistribution, som jag har haft med installation och inkörning med Windows 7, hade jag slängt ut den. Varför skriver så få datorskribenter om det orimliga att lägga ner 1-2 arbetsdagar för att få en fungerande dator, när det finns system som gör samma sak på under timmen?

Det Windowsbehov jag har är att få igång min scanner. Den fungerar inte i Linux. Det sköter jag i Linux via en virtualbox med Windows XP. Det enda jag egentligen använder ”riktiga” Windows till, är spel. Linux är klart sämre på detta. Det blir några timmars spel i Windows per vecka. Det är då som att gå in i ett kuriosakabinett. Jag måste uppdatera antivirusprogram. Jag får diverse varningar. Uppdateringar laddas ner hipp som happ och omstarter beordras i tid och otid. Min favorit är UAC som plongar och blinkar men inte gör någon som helst nytta. En skoj gimmick!

Ännu en gång har en Microsoftprodukt höjts till skyarna. Som vanligt den bästa någonsin. Ännu en gång har jag blivit besviken. Var Microsoftskatten på 156.7200 ännu en onödig pålaga?

Kejsaren är naken!

Tags: , ,

Göra ljudböcker i Ubuntu

Att förvandla text till ljudfiler är mycket användbart. Man kan lyssna på dem på en ljudanläggning eller bärbar MP3-spelare. Ljudböcker säljer som smort. Man kan med enkla medel förvandla OpenOffice till basen för enklare ljudboksproduktion. Så länge man kan få in det man vill ha uppspelat som text i Writer går det att förvandla till ljud. Man kan till exempel klistra in text från pdf-filer eller Internet i Writer. Textfiler konverteras till MP3-filer.

Guiden fungerar bara i Ubuntu och med lämpliga anpassningar i andra Linuxsystem. Den bygger på att du har gjort alla stegen i den här guiden. Då har du ställt in OpenOffice för att läsa texter högt. Du har Read Text, eSpeak, mbrola och aplay installerade. Du har hämtat hem och installerat åtminstone en förbättrad svensk röst.

Inspiration och stor hjälp för att skriva guiden har jag haft av informationen på Read Texts hemsida, särskilt kommentarerna.

(OBS! Jag råder den som läser denna text via feeds på ubuntu-se eller ubuntu.se att gå till bloggen för att kopiera och klistra in skript och kommandon. WordPress har begränsningar vad det gäller redigeringsmöjligheter som gör det svårt nog att publicera ett skript för en ny bloggare som jag. Jag har noterat att komplicerade textrader ibland förs över fel via feeds. Jag ser till så att skriptet på bloggen går att använda. Jag kan inte påverka feeds.)

Gör så här:

1. Först måste ytterligare ett paket installeras. I terminal: sudo apt-get install lame

2. Öppna Textredigeraren Gedit. Klistra in följande rader i ett nytt dokument:

#!/bin/sh
# Läser upp eller skapar en MP3 fil från innehållet i en textfil.
if [ $# = 1 ]; then
# Läs högt nu
espeak -v mb-sw1 -f $1 | mbrola -e /usr/share/mbrola/voices/sw1 – - | aplay -r16000 -fS16
else
# Spara dokument temporärt som wave fil, konvertera till mp3, radera wave filen
espeak -v mb-sw1 -f $1 | mbrola -e /usr/share/mbrola/voices/sw1 – $HOME/.temp-44044o03.wav
lame $HOME/.temp-44044o03.wav $2
rm $HOME/.temp-44044o03.wav
totem $2
fi

Om inte guiden fungerar är det förmodligen fel på överföringen av skriptet som spökar. Så här ska det se ut i Gedit.

Så här ska skriptet se ut i Gedit

Så här ska skriptet se ut i Gedit

Spara dokumentet. Kalla det swedish_recorder.sh. Spara det i ~/.gnome2/nautilus-scripts (I den gömda mappen .gnome2 i din Hemmapp). Stäng Gedit.

3. Nu måste du göra skriptet körbart. Öppna en terminal och kör följande kommando:

chmod a+rx ~/.gnome2/nautilus-scripts/swedish_recorder.sh

Stäng terminalen.

4. Öppna Writer och en textfil. Välj ett stycke. Klicka på Read Texts knapp i verktygsraden. Välj Read selection with external program.

Bläddra fram skriptet i ~/.gnome2/nautilus-scripts/swedish_recorder.sh eller klistra in:

/home/nn/.gnome2/nautilus-scripts/swedish_recorder.sh

Byt nn mot ditt användarnamn. I mitt fall pavel som på bilden.

Om du bara vill läsa upp texten skriv (TMP) i det nedre textfältet.

Inställningar för att läsa upp text

Inställningar för att läsa upp text

Om du vill skapa en MP3 fil klistra in eller skriv detta i det nedre textfältet:

(TMP) (HOME)ooo_espeak_(NOW).mp3

Inställningar för att konvertera text till MP3

Inställningar för att konvertera text till MP3

Klicka på OK.

Totem öppnas och läser upp texten. Då detta är klart har du en MP3-fil med texten i din hemmapp. Filen är märkt med datum och klockslag men går att döpa om.

Om du har installerat kvinnorösten, sw2, byter du sw1 till sw2 på alla ställen i skriptet. Om du vill höra texter på andra språk bör du installera mbrola röster för dessa och göra de justeringar som krävs.

OpenOffice kan hantera maximalt drygt 65000 tecken i ett stycke. Har du längre texter än så du vill förvandla till MP3-filer får du dela upp dokument i mindre delar och spara som separata filer. I efterhand kan du göra en spellista i din MP3-spelare genom att på lämpligt sätt döpa om filerna.

Tags: , , , ,