Archive for category Writer

Skriva lodrätt

Ibland vill man skriva lodrätt till exempel på en affisch eller annan publikation.

Det finns ett enkelt sätt att skriva text lodrätt i OpenOffice Writer. Gå in på menyn Verktyg – Alternativ – Språk. Kryssa i rutan för Aktiverat för asiatiska språk.

Aktivera stöd för asiatiska språk. Även svenskar kan ha nytta av det

Aktivera stöd för asiatiska språk. Även svenskar kan ha nytta av det

När du sedan vill skriva lodrätt, väljer du: menyn Visa – Verktygsrader – Teckning. På verktygsraden har du nu en extra funktion som gör att du kan skriva vertikalt utan att rotera text.

Nu finns en ny knapp på verktygsraden Teckning

Nu finns en ny knapp på verktygsraden Teckning

Det enda du behöver göra är att markera verktyget och dra en rektangel på arbetsytan. Därefter skrivs texten lodrätt.

Att skriva lodrätt kan ge snygga effekter

Att skriva lodrätt kan ge snygga effekter

Texten går att formatera precis som vanligt.

Om du vill ha texten roterad på annat sätt kan du använda det vanliga textverktyget på Verktygsraden Teckning. Då du har skrivit texten, högerklickar du på ramen och väljer Position och storlek… Fliken Rotation.

Alternativt kan du göra en textram, menyn Infoga – Ram. Ramar har avancerade funktioner. De är bra om man vill göra en avancerad layout eller har speciella önskemål på text eller rotation. Man kan till exempel göra en riktigt smal ram så att bara en bokstav får plats. då skrivs texten lodrätt men rättvänd.

Den smarta funktionen med att aktivera asiatiska språk och skriva lodrätt är en bonus av att OpenOffice finns på så många språk och skrivsystem.

Did you like this? Share it:

Tags: , ,

OpenOffice för studenter 2: Att arbeta med dokumentmallar

En av trösklarna i Writer är att lära sig arbeta med formatmallar. Formatmallar är förutbestämda regler för hur något ska se ut. Det kan vara tecken, stycken, sidor eller hela dokument.

Formatmallar når du genom knappen formatmallar och formatering.

Klicka på denna knapp för att använda formatmallar

Klicka på denna knapp för att använda formatmallar

Då öppnas en stor dialogruta med massor av val. Jag har alltid min öppen och förankrad till höger om arbetsytan.

I detta fönster kan du styra allt som rör ditt dokuments utseende. 1 = Här finns mallar för stycken, tecken, ramar, sidor och listor. 2 = Högerklicka på en formatmall och välj ändra. Där kan man sedan styra exakt hur man vill att formatmallen ska se ut

I detta fönster kan du styra allt som rör ditt dokuments utseende. 1 = Här finns mallar för stycken, tecken, ramar, sidor och listor. 2 = Högerklicka på en formatmall och välj ändra. Där styr man hur formatmallen ska se ut in i minsta detalj.

Den dag man inser att Writer är designat runt formatmallar börjar man jobba med programmet – inte mot det. Att Writer är designat med formatmallar i centrum är en stor del bakom att Writer är den bästa ordbehandlare man kan använda för akademiska, välstrukturerade texter. Man får otroligt mycket hjälp av programmet.

Det bästa sättet att styra formatmallar är att använda malldokument. De sparas som dokument med förkortningen .ott i filnamnet. Malldokument bestämmer hur alla formatmallar i dokumentet ser ut. De styr i princip allt: från typsnitt, radavstånd, teckenstorlek, rubriksättning till hur innehållsförteckningen ska se ut. Man slipper att ändra layouten manuellt. Malldokument går dessutom att återanvända. Alla dokument man startar i ett visst malldokument kommer att se likadana ut. Det innebär att om man väl fått till en dokumentmall man är nöjd med, behöver man aldrig mer tänka på layout. Allt sköts automatiskt. Detta sparar otroligt mycket tid för en akademiskt inriktad skribent som är mer intresserad av innehåll än layout.


Formatmallar och malldokument är ett så stort område att jag inte kan förklara allt i ett blogginlägg. Läs Writers inbyggda hjälp eller i OpenOffice manual istället. Jag lovar att det är väl spenderad tid.


För den som inte orkar göra det länkar jag till en dokumentmall jag lagt upp och som jag använder för många av mina akademiska texter.

Dokumentmallen är väldigt enkel. Den är gjord för att skriva in text snabbt, enkelt och överskådligt. Det viktiga är innehållet. Då texten är klar redigeras den så att den blir snyggare.

Så här ser text och rubriker ut i dokumentmallen Uppsatsmall

Så här ser text och rubriker ut i dokumentmallen Enkel uppsatsmall

På bilden syns de tre rubriknivåer jag använder, brödtexten och hur en innehållsförteckning ser ut. Texten ska synas bra på skärmen. Därför använder jag 1,5 i radavstånd. Extra radavstånd är även bra när man skriver ut och vill kommentera text med rödpenna.  Jag vill kunna arbeta överallt och skicka dokument utan problem. Därför använder jag enkla typsnitt som finns på alla datorer. Arial och Times. I Linux kan man använda Liberation Sans och Serif som är kloner av Arial och Times.


Att dokumentmallen är enkel gör att den är lätt att studera för den som vill lära sig mer om formatmallar. Gå in och titta på de olika styckeformaten Rubrik 1-3 och brödtext i fönstret för formatmallar. Vad händer då du ändrar bland inställningarna? Det gör du genom att högerklicka på ett styckeformat, till exempel rubrik 1 och välja ändra.


En annan sak du kan titta på är hur Writer hanterar rubriker under Verktyg – Kapitelnumrering. Jag har skalat bort nästan allt som går att skala bort, kapitelnumrering, indrag och alla rubriknivåer över tre. Allt ska som sagt vara så enkelt som möjligt i mallen.


Ändra vad du vill i dokumentmallen. Då du är nöjd sparar du den under Arkiv – Dokumentmall – Spara. Du kan därefter gå in på Arkiv – Dokumentmall – Administrera. Öppna mappen Mina mallar. Högerklicka på formatmallen Enkel uppsatsmall och välj Definiera som standardmall. Nästa gång du startar Writer kommer du direkt att börja skriva i dokumentmallen. Alla dina texter ser från och med nu likadana ut. Du kan koncentrera dig på innehållet istället för att kämpa med layouten.Givetvis kan du byta mall eller ändra mallen senare om du vill att texten ska se annorlunda ut.


Hör med din institution om de har färdiga dokumentmallar för hur uppsatser ska se ut. De är i så fall anpassade för din utbildning och så som institutionen vill att en uppsats ska se ut. Kom ihåg att du kan använda MS Office mallar rakt av i OpenOffice. Konvertera dem till ODT-filformat innan du börjar skriva.

Did you like this? Share it:

Tags: , ,

Hur ska ett ordbehandlingsprogram se ut?

Ordbehandlingsprogram är stockkonservativa. Det är små skillnader mellan hur mitt första riktiga ordbehandlingsprogram, MacWrite, såg ut 1990 och dagens program. Man har menyer och under det knappar. Till och med något så idiotiskt som linjaler har följt med.

Det är egentligen ointressant vilket program jag jobbar i på datorn. Jag använder oftast bara basala funktioner. Det viktigaste med programmet är filformatet det använder. Filformatet avgör om jag kan komma åt det jag skrivit om några år och om jag har friheten att växla program och operativsystem.

Det kanske inte är så konstigt att ordbehandlingsprogram har konservativ design. Jag gör samma sak idag som jag gjorde 1990 – Jag matar in text. Andra skrivhjälpmedel är ännu mer konservativa. Blyertspennan uppfanns 1795 och ser likadan ut än idag.

Nu menar jag inte att man ska bli primitivist och bara använda program som PyRoom med ett barskrapat minimum av funktioner. Det är bra att ha en rättstavningsfunktion. Det är bra att kunna använda spalter, lägga in referenser och placera en bild.

PyRoom - Litet för primitivt?

PyRoom - Litet för primitivt?

Problemet för ordbehandlingsprogram är att funktionerna blivit allt fler. Numera ska ett ordbehandlingsprogram fuska som layoutprogram och ritprogram. På MS Offices hemsida står det att MS Office 1.0 hade 100 funktioner. MS Office 2007 har mer än 1500. De flesta ordbehandlingsprogram dras idag med problemet hur allt ska få plats och hur användaren ska hitta allt som finns.

En lösning finns i MS Office 2007 som använder ”ribbon” eller ”fluent” design. Varje meny har en egen rad med knappar och undermenyer. Menyerna viks på så sätt ut vågrätt istället för lodrätt. På många sätt är det en innovativ lösning. Frågan är om det blivit lättare att hitta funktioner. I mina ögon har designers haft mer att säga till om än skribenter. MS Word 2007 är visuellt tilltalande men jag tycker inte det är särskilt enkelt att jobba i. För enkla dokument är det för mycket som stör. För tunga dokument hittar jag inte de funktioner jag letar efter.

MS Office 2007

MS Word 2007

Samma grunddesign finns i betaversionen av MS Word 2010 som Microsoft precis släppt. Microsoft vill ta patent på sin design. Det visar hur nöjd man är med konceptet.

MS Word 2010 beta. Liknar MS Word 2007

MS Word 2010 beta. Liknar MS Word 2007

Allt fler har Widescreenskärm. I KWord har man tänkt på detta. Menyerna finns kvar överst. Knappar och funktioner har flyttats till till höger. Därmed får man en större arbetsyta i höjdled än i andra ordbehandlingsprogram. Gränssnittet påminner om layout- och ritprogram som InDesign och Photoshop. Problemet är att man inte får plats med lika mycket lodrätt som vågrätt på en skärm. Alla har inte Widescreen skärmar. Det innebär att funktioner måste gömmas. Färre kommandon blir tillgängliga samtidigt. Det fungerar i ett layoutprogram. Där arbetar man ofta systematiskt med en sak åt gången. En skrivprocess är kaotisk

Gränssnittet kan upplevas som förvirrande av en annan anledning. Vi västerlänningar är övade att läsa från vänster till höger, uppifrån och ner. Den lodräta arbetsytan till höger strider mot detta. Hur som helst tycker jag att konceptet är intressant och är spännande att följa. KWord utvecklas kanske mer som layoutprogram än som ordbehandlare. Därmed blir designen mer ändamålsenlig.

KWrite ordbehandlare, layoutprogram eller både och?

KWord: ordbehandlare, layoutprogram eller både och?

Lotus Symphony har gått en annan väg. Man har förutom menyer en yta med kommandon till höger. I Symphony arbetar man med dessutom med dokument i flikar som i en webbläsare. Programmet är visuellt tilltalande. Det har dock stora brister vad det gäller prestanda. Funktionsmässigt ligger Symphony efter OpenOffice och MS Office. Användargränssnittet är trots det nästan lika överlastat. Lotus Symphony är ett ytterligare exempel på att designers fått får stort utrymme. Hade prestandan varit lika prioriterad hade Lotus Symphony varit en vinnare.

Lotus symphony snyggt och nutänkande. Tyvärr lever inte innehållet upp till förpackningen

Lotus Symphony snyggt och nytänkande. Tyvärr lever inte innehållet upp till förpackningen

AbiWord har behållit det klassiska meny- knappkonceptet. Det fungerar bra. AbiWord har färre funktioner än andra ordbehandlingsprogram. Jag hoppas att Abiword behåller denna struktur och inte utvecklas till ett nedtyngt multifunktionprogram. AbiWord har alla basala funktioner, stödjer vettiga filformat och går snabbt och lätt att jobba i. Jag känner mig förflyttad till 1990-talet! I mina ögon är det denna ordbehandlare som fungerar bäst.

AbiWord minst och snabbast. Liknar mest programmen från 1990-talet

AbiWord minst och snabbast. Liknar programmen från 1990-talet

OpenOffice Writer har också behållit ett klassiskt utseende. Writer har nästan lika många funktioner som MS Word. För varje version av programmet tillkommer nya. Användarna kräver allt mer. Gränssnittet har däremot knappast utvecklats under de nio år OpenOffice funnits. Det har därför blivit allt mer överlastat. Förutom menyer och knapprader finns dialogrutor och undermenyer med nya valmöjligheter. Många funktioner är så djupt begravda att jag tror att många inte hittar dem. Om jag ska vara ärlig är jag inte särskilt nöjd med användargränssnittet. Det är dock saker i görningen vad gäller gränssnittet i OpenOffice. Det får jag återkomma till i ett annat inlägg.

OpenOffice Writer klassisk och överlastad design

OpenOffice Writer klassisk och överlastad design? Med tillägg med egna verktygsrader blir det ännu värre

Ska jag ge något råd? Det viktigaste är att fundera över hur man gör saker. Vilka funktioner använder du när du skriver? Jag tror inte det är många. Därefter kan du börja fundera på vilket program som löser det du gör bäst.

Själv använder jag helst Abiword. Det går snabbast att jobba i. Varför krångla till det med funktioner jag inte använder? För böcker och större artiklar använder jag Writer. Under det litet bökiga gränssnittet finns alla funktioner man kan önska sig. Jag försöker arbeta renodlat. Bilder gör jag i bildprogram. Layout gör jag i layoutprogram. Skriver gör jag i ordbehandlingsprogram. Jag gör som jag gjorde 1990.

Did you like this? Share it:

Tags: , , , ,

Villkorade områden i Writer

Antag att du har olika hemadress och jobbadress. Du skickar privatbrev och tjänstebrev. Du har gjort en formatmall i Writer som du vill använda den för brev. Problemet är att du måste ändra din adress i brevhuvudet mellan då du skriver privat och då du skriver i tjänsten. Att utesluta brevhuvudet och knacka in ditt namn och adress varje gång du skriver ett brev är alltför omständligt. Givetvis hade du kunnat ha två formatmallar med olika brevhuvuden. Även detta är omständligt.

Problemet går att lösa genom att använda villkorade områden. Områden är delar av dokument som inte ändras då du skriver i resten av dokumentet. De är bra att använda för saker du vill alltid ska vara med. Att villkora områden gör att de bara syns när rätt villkor är uppfyllda.

I exemplet har jag använt en enkel mall. Metoden går att tillämpa på snyggare mallar bättre anpassade för brev.

Gör så här:

Skriv din hemadress. Markera texten. Gå in på menyn Infoga – Område. Kalla området Adress Hemma. Bocka i rutan Dölj och skriv Hemma i textfältet. Bocka sedan av rutan som på bilden. I textdokumentet finns nu din hemadress inom en tunn ram. Detta är ett område. Gå ur området genom ALT+Enter. Bry dig inte om Ramen. Den syns inte då du skriver ut.

Infoga området Hemma med dessa inställningar

Infoga området Hemma med dessa inställningar

Skriv din Jobbadress och skapa ett område på exakt samma sätt. Kalla området Adress Jobb och skriv Jobb i textfältet vid Dölj. Nu har du två områden med olika adresser i dokumentet.

Då allt är inskrivet och du dessutom har skrivit ett brev ser det ut så här:

Brev med två adresser i brevhuvudet. En räcker

Brev med två adresser i brevhuvudet. En räcker

Gå in på menyn Infoga – Fältkommandon – Ändra. Välj fliken Variabler. Under Fälttyp väljer du Användarfält. Under Format Väljer du Text. I rutan namn skriver du Adress. I rutan under värde skriver du Jobb. Klicka på den blå bocken och sedan på Stäng.

Ställ in så att bara din jobbadress visas

Ställ in så att bara din jobbadress visas

Nu ska vi aktivera urvalen så att bara en adress visas åt gången. Gå in på menyn format – Avsnitt. Kryssa i Rutorna för Dölja för både Adress Hemma och Adress Jobb. I textrutan för Med villkor skriver du in Adress !=”Hemma” respektive: Adress !=”Jobb”

Ställ in så att Writer väljer vilken adress du använder

Ställ in så att Writer väljer vilken adress du använder

Ställ in inställningarna för området Jobb på samma sätt

Ställ in inställningarna för området Jobb på samma sätt

Därefter klickar du på OK.

Nu syns bara din jobbadress i brevhuvudet.

Brev med bara jobbadress, färdigt att skriva ut och skicka

Brev med bara jobbadress, färdigt att skriva ut och skicka

Du kan fortfarande se att området Hemma finns i Navigatorn (F5) under Kategorier. Att det är gråtonat betyder att det är dolt.

Området Hemma finns fortfarande kvar. Det syns under Navigatorn under Kategorier vid den röda markeringen

Området Hemma finns fortfarande kvar. Det syns under Navigatorn under Kategorier vid den röda markeringen

Om du istället vill ha din Hemadress i brevet går du in på menyn Infoga – Fältkommandon – Ändra. Du ändrar Texten i rutan under Värde till Hemma. Klicka på den blå bocken och sedan på Stäng. Som du märker ändras ingenting. Det står fortfarande din jobbadress i brevet. För att uppdatera områden måste man gå in på Verktyg – Uppdatera – Fält. Då ersätts din jobbadress med din hemadress.

Nu står du som avsändare med din hemadress

Nu står du som avsändare med din hemadress

Områden är en mycket kraftfull funktion i Writer. De går att använda på många sätt, att sätta ut sidnummer, klockslag, sidfötter, dokument- eller kapitelnamn, eller som här för att växla avsändare. Titta i OpenOffice Hjälpsystem för tips och stöd för att bli en mer avancerad skribent!

Did you like this? Share it:

Tags: ,

Post-it lappar i Writer

Jag har skrivit om hur man använder anteckningar i Writer här. Anteckningar är ”post-it lappar” utanför skrivytan där man lämnar kommentarer.

Det är ju tyvärr så att alla inte ser, eller låtsas se, kommentarer man lämnar i all välmening. Därför kan man lämna kommentarer på post-it lappar i själva texten. De kan ingen missa! För att göra det krävs litet förarbete.

1. Öppna ett tomt Writer dokument.

2. Gå in på menyn Visa – Verktygsrader – Teckning. Du får upp en ny verktygsrad nere till vänster.

Verktygsraden Teckning längst ner till vänster. Textverktyget är markerat

Verktygsraden Teckning längst ner till vänster. Textverktyget är markerat

3. Klicka på Textverktyget.

4. Dra upp en ruta lagom stor för en post-it lapp i dokumentet. Skriv några bokstäver (om du inte gör det försvinner rutan).

5. Klicka på rutans ram så att den markeras. Högerklicka. Nu kan du välja flera saker:

Område: välj färg skrafferering, genomskinlighet, skugga med mera. Det finns oändligt med möjligheter.

Linje: Bestäm om rutan ska ha en ram och hur den ska se ut.

5. När lappen ser ut som du vill att den ska se ut raderar du bokstäverna du skrev under punkt 4. Lappar ska vara färggranna och tomma. Meddelanden skriver du då du använder lappen.

6. Gör om moment 3-5 tills du har tillräcklig med post-it lappar i glada färger. Du kan ta bort eller lägga till lappar senare.

Här är några exempel på post-it lappar. Är man inte nöjd är det bara att göa nya!

Här är några exempel på post-it lappar. Är man inte nöjd gör man nya!

7. Nu ska vi spara post-it lapparna så de går att använda i alla dokument. Klicka på knappen Galleri eller menyn Verktyg – Galleri. Ditt Gallleri med Clipart öppnas, det är väl ganska fullt?

8. Klicka på knappen Nytt tema… Klicka OK. Döp om den nya mappen Nytt tema som skapades genom att högerklicka på den. Jag kallar min Klisterlappar. Öppna mappen i Galleriet.

Kopiera post-it lapparna till galleriet. då kan du använda dem i alla dokument

Kopiera post-it lapparna till Galleriet. Då kan du använda dem i alla dokument

9. Det här kan vara litet trixigt! Klicka på en av dina klisterlappar. Du ska se åtta handtag. Håll musknappen nedtryckt någon sekund tills ramen runt lappen förändras. Då drar och släpper du den i mappen Klisterlappar i Galleriet. Du kan behöva öva litet innan du får in rätta knycken! Lapparna kopieras dit. När allt är kopierat kan du stänga Writerdokumentet. Post-it lapparna finns nu sparade i Galleriet. Du behöver inte spara dokumentet.

10. Nu ska post-it lapparna användas! Öppna ett textdokument du vill kommentera i Writer.

11. Öppna Galleriet och mappen Klisterlappar.

12. Dra och släpp en post-it lapp där du vill lämna en kommentar. De går att flytta utan att den underliggande texten påverkas.

13. Skriv din kommentar på post-it lappen. Du kan formatera texten på menyn Format – Tecken.

Missar man denna kommentar är man duktig!

Missar man denna kommentar är man duktig!

Nu har du lämnat tydliga kommentarer ingen kan missa!

Did you like this? Share it:

Tags: , ,

Kontorsprogram är spännande!

Min bloggkollega Urban Anjar skrev för några dagar sedan att han tycker kontorsprogram är ganska ospännande. Jag håller inte med. Hur man får en liten, liten detalj att fungera kan sysselsätta mig i flera dagar. Dagens inlägg tar upp ett sådant exempel. Jag hoppas att jag kan få Urban Anjar och andra att att ändra sig. Kontorsprogram är spännande!

Antag att du har börjat skriva en tabell i Writer. Du har fört in värden för åren 1818-1822:

screenshot_004

Tabellen i Writer du vill lägga till celler från Calc i

Du vill föra in värden för samma år från ett Calc-ark i respektive kolumn. Att kopiera och klistra in direkt fungerar inte (Prova själv i en enkel tabell i Writer och med värden från celler i Calc. Jag garanterar att det inte fungerar!).

Gör istället så här:

Kopiera dina värden från Calcbladet.

Det är dessa värden du vill ha in i tabellen i Writer

Det är dessa värden du vill ha in i tabellen i Writer

Växla tillbaka till Writer.

Gör några radmatningar nedanför din tabell. Välj sedan Redigera > Klistra in innehåll… I dialogrutan väljer du Formaterad text [RTF]. Klicka på OK. Urklippet från Calc klistras in i en ny tabell.

Värdena från Calc blir inklistrade i en egen tabell

Värdena från Calc inklistrade i en egen tabell

Markera denna tabell och kopiera den.

Gå tillbaka till din första tabell. Skapa en ny rad med en radmatning.

Den röda markeringen markerar en radmatning

Den röda markeringen markerar en ny rad skapad med en radmatning

Klistra in i det tomma fältet längst till vänster. Nu hamnar allt rätt!

Nu hamnar allt rätt men ser konstigt ut

Nu hamnar allt rätt men ser konstigt ut

Du måste formatera texten. Ändra Styckeformatmallen på de inklistrade raderna från Standard till Tabellinnehåll – detsamma som i den ursprungliga tabellen.
Nu ser allt snyggt ut! Du kan radera den inklistrade tabellen med värden från Calc.

Nu sitter allt på rätt ställe och ser snyggt ut!

Nu sitter allt på rätt ställe och ser snyggt ut!

Exemplet är en mycket nedbantad version av filer jag arbetar med. God hjälp med lösningen hittade jag på OpenOffice användarforum.

Ibland får man gå omvägar i OpenOffice. Programmet är litet kantigt. Det allra mesta går att lösa. Vägen dit är spännande och lärorik!

Did you like this? Share it:

Tags: , ,

Att inte byta rad

Om man är noga med layout vill man inte att vissa ord hamnar på olika rader. Ett exempel är Mgr. Wallman (Magister Wallman). Titel och namn hör samman. Jag vill inte att det ska se ut så här: Mgr.
Wallman
.

OpenOffice Writer och andra ordbehandlingsprogram byter automatiskt rad när utrymmet tar slut. Jag vill dock att Mgr. Wallman hålls samman och hamnar på samma rad. I Writer gör jag det genom att använda ett hårt blanksteg mellan orden istället för ett vanligt. Ett hårt blanksteg skapar jag med CTRL+SHIFT+Blanksteg. Då hålls flera ord samman.

Om jag har skrivit ett helt dokument och jag efteråt upptäcker att Mgr. Wallman hamnat på olika rader, men jag vill hålla samman orden, vad gör jag?
Med Sök och ersätt funktionen (Menyn Redigera – Sök och ersätt) letar jag reda på första Mgr. Wallman. Jag ändrar blanksteget till ett hårt blanksteg som ovan.
I fältet Sök efter låter jag Mgr. Wallman (med vanligt blanksteg) stå kvar.
I fältet Ersätt med kopierar jag från texten Mgr. Wallman (med det hårda blanksteget) och klistrar in.
Nu är det bara att Klicka på Ersätt alla så ersätts alla Mgr Wallman.

I andra ordbehandlingsprogram är funktionen och kommandona i princip desamma.

Did you like this? Share it:

Tags:

Temporära bokmärken

En smart men litet undangömd funktion i OpenOffice och Writer är Temporära bokmärken.

Man hittar dem genom att öppna Navigatorn genom att antingen klicka på knappen på knappraden eller med tangenten F5.

I huvudet på Navigatorn finns en knapp som ser ut som ett gem. Det är Temporära bokmärken.

Temporära bokmärken i Navigatorn

Temporära bokmärken i Navigatorn

När man arbetar i ett dokument placerar man temporära bokmärke på ställen dit man snabbt vill kunna återvända under arbetspasset. I mitt fall kanske jag vill kontrollera ställen där jag nämner Carl Jonas Love Almqvist i ett 400-sidigt bokmanus. Jag använder först sökfunktionen för att hitta de ställen Almqvist finns. De passager jag vill bearbeta markerar jag med ett temporärt bokmärke.

Jag ställer sedan in Navigatorn för att växla mellan temporära bokmärken, antingen i Navigatorn eller på en knapp nere till höger på fönsterlisten. När jag sedan använder upp- eller nerknapparna i Navigatorn eller på fönsterlisten, flyttas jag till nästa eller föregående Temporära bokmärke.

Man kan växla mellan temporära bokmärken på fönsterlisten.

Man kan växla mellan temporära bokmärken på fönsterlisten.

Alternativet till att använda temporära bokmärken hade varit att använda sökfunktionen varje gång jag vill hitta gamle Almqvist. Det hade varit betydligt omständligare, nästan som att ta arsenik…

Man kan sätta maximalt fem Temporära bokmärken. Om man sätter ut fler tas det äldsta bort.

Temporära bokmärken försvinner när man stänger dokumentet.

Om man behöver fler bokmärken eller bokmärken som finns kvar i dokumentet då det stängs bör man istället använda vanliga bokmärken: Menyn Infoga – Bokmärke. Eller kanske en anteckning: Infoga – Anteckning.

Did you like this? Share it:

Tags: ,

Nytt fönster

En bra funktion i Openoffice och Writer då man korrekturläser och ändrar i komplexa texter är funktionen Nytt fönster.

Den finns på menyn Fönster – Nytt fönster. När man klickar där öppnas ett nytt fönster med samma dokument som det man redan arbetar i. Genom att avmaximera fönsterramarna och dra litet i dem kan man ställa in så att fönstren visas bredvid varandra. Nu ser man exakt samma dokument i två fönster.

Det smarta är att om man ändrar något i texten i det ena fönstret så förs ändringen omedelbart över till det andra. Man kan visa olika textställen i fönstren. Det som står på det ena stället kan påverka vad man vill skriva på det andra. Tänk på en bok. Vad som händer i kapitel 3 kan påverka vad som händer i kapitel 8. Med Nytt fönster kan jag visa vad jag skrev i kapitel 3 samtidigt som jag skriver kapitel 8.

Det låter kanske litet komplicerat. Jag ska ge ett exempel på hur jag nyligen använde funktionen då jag översatte en längre text.

Texten var på engelska. Jag skulle översätta till svenska. Den svenska texten skulle finnas efter den engelska (egentligen ersatte jag en fransk översättning med en svensk). Texten skulle formateras på samma sätt som den engelska. I det övre fönstret visade jag den engelska originaltexten. I det undre fönstret visade jag det ställe i dokumentet där min översättning skulle finnas. Jag såg alltså den engelska texten samtidigt som jag arbetade med min översättning. Jag behövde aldrig flytta runt i dokumentet för att kontrollera textställen eller formatering.

Nytt fönster

Nytt fönster

När jag sparade och stängde fönstren fanns min översättning sparad i dokumentet.

Did you like this? Share it:

Tags: , , ,

Writer – Luriga inställningar

Under menyn Verktyg – Alternativ för Autokorrigering gömmer sig inställningar som kan vålla bekymmer. Placeringen är litet undanskymd. Det är inte uppenbart vad alla inställningar gör. Jag ska ta upp några inställningar jag alltid ändrar från standardinställningen.

Autokorrigering består av fem flikar. De två första Ersättning och Undantag är ganska uppenbara. De ändrar automatiskt vanliga felstavningar och ger möjlighet att undanta ord. Här ändrar jag först om det uppstår problem med något speciellt ord.

Autokorrigering

Autokorrigering

Det är den tredje fliken, Alternativ, som kan vålla problem. Panelen är inte särskilt pedagogisk. Man kan välja om Writer ska ändra saker vid Inmatinging (I), det vill säga automatiskt. Eller i Efterhand (E), det vill säga på kommando. Vid Under Inmatning ändras text direkt då den skrivs. Alternativet E (i efterhand) är inte lika självklart. Vill man genomföra ändringarna går man till menyn Format – autokorrigering och kryssar i Tillämpa. Först då genomförs ändringarna. Om man inte vill att Writer ska ändra saker alls avmarkerar man båda kryssrutorna.

Jag brukar ändra några saker jämfört med grundinställningarna.

Ersätt engelska ordningstal 1st med 1st. Här avmarkerar jag båda alternativen. Då jag skickar artiklar till språkgranskning markerar infödda engelsmän med rödpenna om ordningstal har upphöjd text. Jag vet inte vad som är korrekt, kanske olika mellan US och UK engelska? Jag har anpassat mig till de anmärkningar jag fått.

Jag avmarkerar alltid Ersätt användardefinierade formatmallar. Det är den inställning som oftast ställer till bekymmer. Om man inte avmarkerar den ändrar OpenOffice automatiskt text till standardformatmallar, Standard, Rubrik och så vidare. Jag använder nästan alltid färdiga dokumentmallar när jag skriver i Writer. Då är inställningen inget problem. De gånger jag inte skriver i mallar har jag ingen lust att Writer förstör en timmes arbete genom att bestämma hur min text ska se ut. Inställningen ställer ofta till det för nya användare när Writer plötsligt ändrar typsnitt och formatering på all text man skrivit in. Därför rekommenderar jag starkt att man avmarkerar alternativet.

Beroende på hur man arbetar kan man överväga att avmarkera fler alternativ. Min erfarenhet är att jag ganska sällan springer in i dem. Om det händer märkligheter i Writer är Alternativ för autokorrigering dock ett av de ställen jag börjar felsöka i.

Under fliken Typografiska anföringstecken kryssar jag i både för enkla och dubbla. Det är det språkligt korrekta.

Den sista fliken Ordkomplettering är ett högst individuellt val. Många retar sig enormt på att Writer då man skriver föreslår vilket ord man egentligen vill skriva. Genom att trycka ENTER skrivs det automatiskt in. Själv har jag det på. Mina texter innehåller ofta ord som Vitterhetsakademien och Ecklesiastikexpeditionen som är långa och svåra att få rätt om man skriver fort. Som sagt, inställningarna är en smaksak som man bäst prövar sig fram till själv.

Jag hoppas att Writer blir litet smidigare att jobba i nu!

Did you like this? Share it:

Tags: ,