Zotero är ett suveränt forskningsredskap som allt fler forskare och studenter använder. Läs under kategorin Zotero vad jag tycker om det och vilka fantastiska möjligheter man har i programmet.

Jag har hittat ett tillägg till Zotero jag blivit mycket förtjust i: Gnotero.

Gnotero gör att man kan söka i sin Zoterodatabas utan att öppna Firefox. Gnotero installeras som en ikon i panelen.

Gnotero installeras som en ikon på panelen bland alla andra panelprogram. Här syns den på min panel i Ubuntu.

När man klickar på ikonen kan man söka på författare (efternamn) eller publikationsår.

När man söker på författare i Gnotero får man fram en lista från sin Zoterodatabas.

Gnotero är ännu så länge litet begränsat. Det hade varit bra om man kunde söka på text i titel och kanske även i ytterligare fält. Trots det är det ett väldigt nyttigt litet tillägg när man snabbt vill kolla upp en referens.

Gnotero finns i dagsläget bara till Linux. Hur man installerar och kommer igång står på Gnoteros hemsida.

Antag att du forskar om Pehr Wilhelm Tholander, en fornforskare från tiden runt år 1800. Du har samlat de texter som han skrivit och vad andra har skrivit om honom i ett underbibliotek i Zotero. Du vill nu se hur texterna förhåller sig kronologiskt till varandra.

Gör så här:

Klicka på underbiblioteket för Tholander så att det är markerat.

Att skapa underbibliotek är ett enkelt sätt att hålla ordning på referenser. De går dessutom att använda till exempel för att skapa tidslinjer.

Gå in på menyn Åtgärder > Skapa tidslinje.

Ett nytt fönster med tidslinjer öppnas.

Du kan behöva stänga Zotero för att studera resultaten.

Tholanders texter finns nu på en tidslinje.

Tholanders texter på en tidslinje. Man kan ställa in tidsintervall på linjerna.

Man har till och med tre tidslinjer med olika skalor. Som standard är de inställda på månad, år och årtionde. Eftersom litteraturen i exemplet är gammal ändrar jag till år, årtionde och århundrade. Då hamnar Tholanders skrifter som på bilden.

Man kan öppna posterna i Zotero genom att klicka på ikonerna på tidslinjen.

Att analysera texter kronologiskt är en grundläggande källkritisk metod. Zotero hjälper till att göra detta grafiskt. Mitt exempel är enkelt. Om man istället hade matat in nutida tidningsartiklar rörande en händelse, hade man kunnat analysera förändringar i vinkling och nyhetsflöde över tid. Detta kan ge viktiga ledtrådar för att belysa rapportering. Naturligtvis kan man bygga vidare analysen genom att länka poster till webbsidor eller pdf-filer. Möjligheterna är nästan outtömliga i Zotero!

Zotero är en otroligt bra referenshanterare med många smarta funktioner. Det installeras som ett tillägg i Firefox. Man kan sedan länka det till OpenOffice.

Jag har skrivit en kort recension av Zotero.

Jag har också skrivit om hur man kan lägga till anteckningar i Zotero.

Så här länkar man till sidor på Internet i Zotero.

Man kan länka filer på sin dator  till referenslistan i Zotero. Det har jag skrivit om här.

Varje funktion i sig är värdefull. Tillsammans blir de oslagbara då man forskar!

Antag att jag forskar om tidningen Argus. Argus var den mest radikala svenska tidningen på 1820-talet och ställde till med en hel del rabalder.

1. För att snabbt ha grundinformation om Argus tillgänlig länkar jag till det som står i Nordisk Familjebok. Denna finns tillgänglig på Internet tack vare projekt Runeberg. Jag hittar den enkelt med några sökningar i Firefox. (Detta är markerat med rött på bilden) Klicka på bilderna för att förstora dem!

I Zotero kan man enkelt sammanställa uppgifter från olika källor. Här är det jag samlat in om Argus. Rött=Nordisk Familjebok, Blått=Anteckningar, Grönt=Länkade dokument

2. Argus skandalskriverier kommenteras i flera samtida brev. Jag har skrivit av en del sådana brev i olika arkiv.

Jag kan lägga in mina avskrifter som anteckningar i Zotero. (Detta är markerat med blått på bilden)

Anteckningar kan redigeras i separata fönster. I praktiken finns det en liten ordbehandlare inbyggd i Zotero. Härifrån kan man kopiera och klistra in text till andra dokument. Citaten från de båda breven kan jag lägga i varsin anteckning om jag skulle tycka att det skulle vara smidigare.

Att anteckna i zotero är som att använda en enkel ordbehandlare

Jag lägger till några etiketter (taggar) som Argus och Götiska förbundet. De gör att sökningar i Zotero underlättas. Jag kan relatera till andra poster, som till exempel till mina poster för andra tidningar från samma tid som Stockolmsposten och Allmänna Journalen. Då kan jag snabbt jämföra vad tidningarna skrev. På bilden är detta inte gjort.

3. Sist länkar jag mina egna dokument som hör till forskningen. (Detta är markerat med grönt på den första bilden)

För det första länkar jag filen 4. Götiska förbundet.odt. Det är ett kapitel i en bok jag arbetar på. Närmare bestämt är det en textfil i OpenOffice. Det är här jag skriver om Argus.

För det andra länkar jag till ett antal IMG filer. Det är digitala fotografier jag har tagit på de brev jag hänvisar till under punkt 2. På det sättet kan jag snabbt gå tillbaka till mitt primära källmaterial utan att behöva leta bland 1000-tals bilder på min hårddisk.

När jag dubbelklickar på länkade dokument öppnas textfilen i Openoffice Writer. Bilderna öppnas i Firefox.

På det här sättet kan jag kombinera sökfunktioner i Firefox, information från Nordisk familjebok, egna anteckningar, fotografier och texter jag arbetar på. Allt är samlat på ett ställe, Zoteros sökbara databas. Det tog en bråkdel av den tid det tog att skriva den här bloggen att samla allt. En fullständigt kaotisk forskningsprocess har tack vare Zotero bragts i ordning!

Alla de saker jag fört samman finns nu färdiga för att citeras i de texter jag skriver om Argus. Jag kan dela mina resultat med andra forskare via Zoteros synkroniseringsfunktion. Min referenslista är alltid uppdaterad på alla datorer jag väljer att arbeta på.

Hur klarade jag mig egentligen innan jag började använda Zotero?

Man lagrar oftast länkar till Internetsidor i sin webbläsare. Om man forskar eller studerar kan det vara smart att istället lagra dem i Zotero. På så sätt hamnar de bland ens övriga referenser, färdiga att citera då man skriver.

Ofta söker man som forskare information på så många Internetsidor att det är opraktiskt att skapa bokmärken i webbläsaren för alla. Man kan behöva hundratals bokmärken i Libris och i Google Books, för att inte tala om Wikipedia. Webbläsarens bokmärkesmeny blir lätt oöverskådlig.

En fördel med att lägga bokmärken i Zotero är att de synkroniseras. Om man arbetar vid flera datorer förs bokmärkena automatiskt över mellan maskinerna.

Att förvandla en Internetsida till en post i Zotero är nästan för enkelt.

Jag vill till exempel ha en post som länkar till Wikipedias artikel om den svenske romantikern och bokförläggaren Vilhelm Fredrik Palmblad. (Klicka på bilden för förstoring!)

Spara Internetsidor i Zotero med ett musklick!

Det enda jag behöver göra är att klicka på knappen Skapa ny post från aktuell sida. Därefter är sidan om Palmblad inlagd i Zotero. När jag dubbelklickar på posten i Zotero går Firefox till sidan. Jag kan även referera till sidan i det jag skriver via Zotero.

Det är sådana finesser som gör att Zotero är mer än en referenshanterare. Det är ett modernt forskningsredskap!

Idag skulle jag citera Homeros Odyséen i en text jag arbetar med. Att mata in referenser i en referenslista är bland det tråkigaste man kan göra. Särskilt om man har matat in flera tusen poster.

Jag lärde mig istället ett knep i Zotero. Istället för att skriva in allt manuellt klickade jag på knappen ”Add item by identifier” Där skrev jag in bokens ISBN nummer: 9127066533 och klickade på OK.

Med Add item by identifier seglar Odysseus in i min referenslista...

En sekund senare var alla bokens uppgifter införda i min referenslista, färdiga att citera!

Odyséen färdig att citera, är det någon som vet vad Homeros hette i förnamn?

Tala om användarvänlighet! För en akademisk skribent känns det som trolleri…

Det enda man kan klaga på är att Zotero inte kunde lista ut vad Homeros hette i förnamn…

Många som använder OpenOffice är studenter och akademiker. För att skriva akademiska texter använder man sig ofta av en referenshanterare. En referenshanterare håller ordning på referenser i vetenskapliga texter och hjälper till att göra korrekt uppställda litteraturlistor. Tidigare använde jag det proprietära programmet EndNote. Det är ett mycket bra program som är marknadsledande.

Nackdelen med EndNote är att det inte har haft fullt stöd för Writer. Det var bökigt att gå igenom flera steg för att få EndNote att nätt och jämnt fungera. Först i den senaste versionen av EndNote lär man ha gjort stödet för Writer acceptabelt. Jag har inte testat det själv. För mig är det för sent. Jag kunde inte vänta år efter år medan EndNote lät bli att utveckla stöd för Writer. Jag använder inte längre EndNote. Jag har hittat ett bättre alternativ: Zotero.

Zotero är albanska för ”att behärska”. Programmet Zotero utvecklas av Center for History and New Media vid George Mason Universitetet i Virginia. Zotero installeras som ett tillägg i webbläsaren Mozilla Firefox. Man måste också installera ett tillägg i OpenOffice. Allt detta går att hämta på Zoteros hemsida här. Efter att ha laddat hem 2MB, två enkla installationer och startat om OpenOffice och Firefox är det klart att köra.

Zotero!

Jag var under många år mycket nöjd med EndNote. Zotero blev emellertid en uppenbarelse. Plötsligt hade jag funktioner jag drömt om i EndNote:

1. Synkronisera referenslistan mot en server på nätet. Det innebär att jag alltid har samma aktuella lista på jobbet, hemma och på min bärbara dator. Jag kan till och med köra Firefox från ett USB-minne och ha med min referenslista i fickan. Man behöver inte bara synkronisera med sig själv. Alla deltagare i en forskargrupp eller studentgrupp kan synkronisera sina referenslistor. På så sätt får alla i gruppen tillgång till alla andras litteratur, kommentarer och anteckningar som det finns gott om utrymme att skriva in.

Denna funktion finns i Zotero 2 som fortfarande är en betaversion. Man bör därför säkerhetskopiera sin referenslista på egen hand och inte helt förlita sig på Zoteros server. Jag använder Zotero dagligen. En gång gick det inte inte att synkronisera under hela tre timmar… Programmet är med andra ord redan mycket stabilt.

2. Firefox finns för Windows, Linux och Mac. Jag kan alltså använda Zotero på 99% av alla datorer i hela världen utan att konvertera en bokstav i min referenslista!

3. Man kan med en knapptryckning lägga in kompletta referenser från bibliotekssökningar, till exempel i Libris, i referenslistan. Allt hamnar rätt, författare, titel och utgivningsår. Man lämnar aldrig Firefox.

Lägga in bok från Libris i referenslistan

Sjöborgs avhandling inlagd

4. Kompatibilitet. Det är inga problem att importera en referenslista från EndNote. Detta är viktigt. Min lista har hängt med sedan 1993 och innehåller flera tusen poster som jag inte vill knacka in en gång till.

5. Integration i OpenOffice.

6. Enkelt att använda. Zotero är ibland litet klumpigare än EndNote och ibland litet smidigare. På det hela taget är det ett mycket enkelt program.

7. Länkar i referenslistan till pdf-filer eller webbplatser.

8. Den som vill kan bygga ett kontaktnät med forskare över hela världen på Zoteros hemsida.

osv…

Efter ett års användning har jag bara börjat använda det som zotero skulle kunna användas till. Det bästa av allt: Zotero och Firefox är fria. Kostnad 0 kr. Lagliga att ladda ner och installera på så många datorer man vill.

Många tror att öppen programvara är fattigmansalternativ till bättre proprietära program. Så är inte fallet. Zotero är inte likvärdigt med EndNote – Det är bättre. Det bästa beviset är att företaget bakom EndNote stämt utvecklarna bakom Zotero för att ha brutit mot EndNotes licensregler och patent. Målet har avvisats av domstol.

Det är synd om företag som väljer att inte lyssna på sina användare och utvecklar sina produkter för fria program. I slutänden har de bara sig själva att skylla!
Länk till Zotero: http://www.zotero.org/

För er som undrar: Ja, Zotero fungerar i MS Word.