Optimering av databas (relationsdatabas-exempel)

Jag håller nu på och bearbeta en egen databas som jag länge har väntat med. Hittills har jag använt Calc till uppgiften men känner att nu går det inte längre. Det är jobbigt att sortera och göra sökningar och sorterar man på felaktigt sätt och inte får med alla inblandade kolumner så är databasen förstörd.

Min Calc-tabell är baserad på släktforskning och då ett bouppteckningsregister. Det handlar med annat ord om inventarier som den avlidna har lämnat efter sig. Detta görs för nästan alla döda människor i Sverige. Nu för tiden är det mer sällan det händer. Fördelen ur släktforskningssyfte är att man både får reda på när personen i fråga har dött och dessutom vem makan/maken samt barnen är och var dom bor. Har i nuläget 3600 poster som ska föras över till Base. Åren det gäller är från 1748 och framåt, främst i Öckerö socken som är en samling öar utanför Bohuslän. Calc-tabellen är ett register till bouppteckningar som är skrivna i Write. Samtliga är utskrivna på papper.

Nåväl, detta var lite om historien. Nu till kolumnerna jag använder i Calc:

Första kolumnen är Död och den tänkte jag utveckla så den innehåller månad och dag i framtiden. Dessutom vill jag ha källan till dödsdatumet. Detta kompletterar jag med i Base eftersom det inte finns någon data än så länge. Källan ska vara dödboken som finns i kyrkböckerna på samma sätt som bouppteckningarna. En av anledningarna till att jag väljer en annan källa än bouppteckningarna själv till dödsdatumet är att dom äldsta bouppteckningarna inte alltid har dödsdatumet skrivet eftersom dom inte var så noga på den tiden. Sen följs den av Förnamn, efternamn, plats vid dödsfallet (socken, ort, plats). Här är det tre platser som specificerar var den döda dog. Sen har vi kolumnen BoupptID där jag satt upp ordningen från nummer 1, 2, 3 osv. i den ordningen bouppteckningen kommer in i en pärm. Det blir alltså en unik siffra här och jag väljer då att sätta nyckel på BoupptID.

Sen kommer vi till de färglagda kolumnerna som innehåller källan, dvs. där man hittar originalet till bouppteckningen. Där har vi kolumnerna HR som står för häradsrätt, vilken bok bouppteckningen står i och bouppteckningsnumret. Man kan se att jag har grön och blå färg. Finns även lila färg. Anledningen är att en bouppteckning kan ha flera källor. När bouppteckningen gjordes en gång i tiden så glömde dom ibland att skriva upp något markområde eller så kan en släkting 100 år senare begära att bouppteckningen ska kompletteras för att arv ska gå rätt till. Det mesta jag har sett hittills är att en person kan ha bouppteckning plus två tillägg, alltså tre olika källor. Rent hypotetiskt kan det finnas obegränsat många källor och det är detta som är det stora problemet eftersom Calc inte klarar av en-till-många-relationer och därför är en databas ett måste.

Skissen jag gjort upp över hur databasen kommer att se ut är denna:

Det handlar alltså om sju tabeller där tblBouppt är huvudtabellen. Notera att jag satt tbl och fld framför alla tabeller och fältnamn. Bra om man använder en standard så det blir lätt att arbeta med databasen vid senare tillfälle. tbl står för table och fld för field. Ju mer komplex en databas, desto större anledning med att göra namnen så snygga möjligt för att slippa merarbete. Egentligen ska man ha engelska namn på alla tabeller och fältnamn för att slippa åäö men för att göra exemplet mer lättförståeligt så kör jag på svenska.

Om vi kollar på huvudtabellen så ser vi att fldSockenID, fldOrtID och fldPlatsID är kopplade till var sin tabell. Detta underlättar för vi får en en-till-många-relation där varje ort får ett nummer. Vi minimerar antalet skrivna tecken iom. att varje ort bara behöver skrivas in en gång, exempelvis kan Öckerö symbolisera 1 och vi får en siffra istället för sex bokstäver. Dessutom kan man har varit slarvig och stavat fel till något socken men genom att korrigera detta i tblSocken så ändras felskrivningen i hela databasen.

Öckerö används i c:a 99% av fallen och därför var en egen tabell som heter tblSocken oundviklig. tblOrt behövs också eftersom Öckerö socken domineras av Hönö, Öckerö (ö), Fotö osv. Dessutom återkommer platsnamnen också. Blir tre extra tabeller.

På vänster sida om huvudtabellen ser vi relationen en-till-många på samma sätt som jag demonstrerat här. Källtabellen (tblKälla) kopplas samman med bouppteckningstabellen (tblBouppt) via tblBoupptKälla. Alltså hamnar all viktig data i tabellen tblBoupptKälla där man kan ha flera källor till en och samma person.

I den sista tabellen som heter tblHR samlar vi alla häradsrätter. Här är också återupprepningar. I mitt fall handlar det om maximalt 10 olika härader till 3600 personer och därför lägger vi dessa i en egen tabell.

Detta exemplet kommer jag att realisera för egen del och dessutom kommer jag att blogga om samtliga saker jag gör. Problemet jag försöker ta itu med är fldBok som ingår i tblKälla. Detta fält innehåller data i stil med FII:1, FII:2 osv. När jag sorterar denna kolumn så blir det fel ordning eftersom det sorteras i bokstavsordning. Jag vill ha sortering efter siffrorna och är nära lösningen nu men det får bli i en senare blogg. :)

Nyheter i OpenOffice 3.3 Impress

Jag har tidigare skrivit om vilka nyheter som kommer att finnas i nästa version av OpenOffice, version 3.3 här, här, här och här. Nu har jag tittat litet närmare på vilka nyheter som är att vänta i presentationsmodulen, Impress. OOo 3.3 är ännu så länge på betastadiet. Nyheterna i Impress är få och svåra att se.

I verktygsraden Presentation har man lagt till en knapp som gör att man kan snabbvälja layout för nya bilder.

Den gamla verktygsraden...

Den nya verktygsraden har en extra knapp för att snabbt välja bildlayout.

Detta är det första mycket blygsamma resultatet av Project Renaissance som syftar till att förbättra användarvänligheten i OOo. Efter alla vidlyftiga och intressanta diskussioner bidde det en knapp. Med detta tempo kommer det att ta flera år innan man på allvar märker några förbättringar. Jag hade hoppats på litet mer…

Man har lagt till typsnittet Liberation Sans Narrow som ersättning för Arial Narrow som varit bekymmersamt att få in i OOo. Smala typsnitt är populära i presentationer. Liberation är metriskt identiskt och liknar Microsofts Arialtypsnitt. Det blir alltså lättare att konvertera presentationer mellan PowerPoint och Impress.

Jag skriver mer om Liberationtypsnitten här.

En tredje nyhet fick jag verkligen leta efter. Den består i att man nu kan använda ESC då man växlar mellan fönstret Uppgifter och arbetsytan. Inget som direkt tillför nya funktioner.

Detta är de nyheter som specifikt berör Impress. Liberation Narrow kommer att vara tillgängligt globalt, så det är inte en specifik nyhet i Impress. Givetvis berörs Impress av globala förbättringar, men nog tycker jag att det är litet magert. Jag tycker Impress är ett bra program. Jag kan göra det jag behöver göra. Det har dock en del brister och det vore kul om det fick en ansiktslyftning. De stora förbättringarna i OOo 3.3 finns framför allt i Calc.

Arbetsytan i Writer

I OpenOffice Writer finns många vanliga funktioner i diverse fönster. De jag tycker är de mest användbara är Navigatorn (öppnas med F5) och Fönstret för formatmallar och formatering (F11). Jag har nästan alltid dem öppna. En bra funktion i OOo är att man har stor frihet att inreda sin arbetsyta som man vill.

Det finns flera sätt att placera fönster. Man kan låta dem flyta.

Man kan förankra dem vid en kant.

Det gör man genom att ta tag i fönstret och dra det till kanten. När man ser en grå rektangel släpper man det och det förankras automatiskt.

Man kan justera fönsterstorlek genom att dra i fönsterlisten.

Fönstren har ett litet handtag. Om man klickar på det göms fönstret vid kanten. Det enda som syns är listen med handtaget. När man klickar på det blir fönstret synligt igen.

Man kan även stapla fönster ovanpå varandra. Man kan sedan förstora och förminska dem efter behov.

Det behövs litet fingerfärdighet men efter några försök hamnar de rätt. Detta är särskilt användbart på små skärmar med begränsad arbetsyta. Då kan man ha flera fönster med funktioner öppna samtidigt som man har tillräckligt med utrymme för att skriva sin text.

OOo kommer ihåg vilka fönster man hade öppna senaste arbetspasset och var de var placerade. Det gör att när man hittat ett bra sätt att arbeta finns det alltid till hands.

Formulärknappar i Writer

En avancerad funktion som många nog inte ens vet om, är att man kan använda OpenOffice Writer för att bygga formulär med kryssrutor, flervalsmenyer och knappar. Inlägget visar ett enkelt exempel.

1. Börja med att göra formulärfunktionerna synliga: Visa – Verktygsrader – Formulärfunktioner. En extra verktygsrad poppar upp. Verktygsraden innehåller funktioner för att konstruera formulär.

2. Klicka på knappen Kommandoknapp.

Dra en fyrkant i Writerdokumentet. Det skapar en knapp. Till denna kan man länka de mest avancerade funktioner. Vi ska lägga in en kommandoknapp om hänvisar till OpenOffice svenska hemsida.

3. För att se vad man kan göra högerklickar du på knappen och väljer Kontroll… Det öppnar ett fönster med mängder med valmöjligheter.

Det finns massor med funktioner. Vi behöver bara en!

4. Rulla ner till: Åtgärd. Välj ”Öppna dokument/webbsida”. Rulla ner till: URL och klistra in: ”http://sv.openoffice.org/” (utan citattecknen). Rulla till sist upp till: Etikett och skriv in ”Ladda ner OpenOffice här!” (utan citattecknen)

1=Välj öppna dokument/webbsida 2=skriv in webbadressen 3=Ge knappen en etikett

Lägg märke till alla möjligheter som finns. Man kan utforma knappen som man vill och lägga in olika funktioner för den, koppla knappen till ett makro etc.

5. Stäng fönstret. Nu har du en Enkel, men funktionell knapp i Writer. Den går att flytta, förankra och placera som en bild.

6. För att knappen ska fungera måste du nu avmarkera knappen Utkastläge på/av på verktygsraden Formulärfunktioner.

När du sedan klickar på knappen öppnas din webbläsare på OpenOffice svenska hemsida.

Det finns massor med saker man kan göra med Formulärfunktioner i vanliga dokument, inte bara i formulär. Man kan länka till filer och webbsidor. Man kan aktivera sina läsare som ställs inför val då han läser texten. Möjligheterna är oändliga!

Den som vill veta mer om hur man gör formulär i Writer kan ladda ner kapitel 15 av den engelska användarguiden för Writer här.

Räkna förekomst av ett ord

Ibland vill man kontrollera hur många gånger man använt ett visst ord i en text skriven i OpenOffice Writer. Det finns ingen sådan automatisk funktion. Det är emellertid enkelt ordnat. Gör så här:

Öppna sökfönstret, CTRL+F eller med knappen i verktygsraden. Skriv in det ord du vill räkna. Klicka på Sök alla.

Klicka på Stäng. Nu är alla Schelling markerade i texten.

Välj nu: Verktyg – Antal ord. Du får upp en ruta som anger Antal tecken/ord i Aktuell markering samt i hela dokumentet. Antal ord i Aktuell markering är antal gånger Schelling finns i min text.

Tips: I söksteget kan man göra mer avancerade sökningar och kombinera ordet med wildcards, så att man får med Schelling, Schellings, schellingianism, schellingian osv, eller med formatmallar, så att man bara får med ord om de är kursivrade etc. Writers sökfunktion är mycket avancerad!

Nyheter i OpenOffice 3.3 Writer

Jag har tidigare skrivit om hur OpenOffice 3.3 tar form här och här, här och här. Den finns i svensk betaversion för den som vill testa och leta buggar. Efter att ha kikat på vad som är nytt i Calc har jag nu tittat litet extra på Writer.
Högerklickmenyn har fått en uppryckning. Nu finns synonymordboken där. Dessutom har rutinerna för hur man kan växla mellan stora och små bokstäver gjorts om och placerats där.

Nu går det enkelt att växla mellan gemener och versaler. Tidigare var funktionen inte den bästa

Under Vertyg – Alternativ för autokorrigering finns det en ny flik: Lokaliserade alternativ.

Än så länge är listan på saker som Writer rättar till kort. Sakerna har tidigare funnits på fliken Alternativ. För den som undrar vad Formatera suffix för ordningstal är för något är det skillnaden på bilden mellan vanlig och upphöjd skrift efter engelska ordningstal.

Kanske inte helt intuitivt att gissa sig till.
Jag har tidigare skrivit om den nya sökraden. Den fungerar väldigt bra. Det går blixtsnabbt att göra enkla sökningar. Eftersom 90% av alla sökningar är enkla, är den suverän. Det är litet märkligt hur en så pass enkel funktion kan vara en så bra förbättring. Det är inte alltid genom att lägga till avancerade funktioner och krångla till saker man förbättrar program.

I den nya sökraden lagras en lista på de senaste sökningarna

Den nya dialogrutan för utskrifter blir jag inte riktigt klok på. Sidan som visas är så liten att man bara kan se texten om man maximerar fönstret.

Man kan bara se en sida åt gången, inte uppslag. Dialogrutan i sig är förbättrad, men vill man se hur utskrifter kommer att se ut, är förhandsgranskningen bättre. Man har fler alternativ och större möjligheter. Eftersom man kan skriva ut direkt från den föredrar jag den då jag behöver granska layout innan utskrift.

Förhandsgranskning ger fler alternativ

TILLÄGG: Nu har jag använt betaversionen litet mer. En del funktioner som jag efterlyste finns under fliken Sidlayout. Där kan man bland annat enkelt välja att skriva ut flera sidor per blad.

Jag har försökt luska i när OpenOffice 3.3 kan bli färdigt. Jag sprang in i ett par buggar medan jag testade så det är en bit kvar innan allt är klart. Större delen av utvecklingen sker i Tyskland. Där är augusti den stora semestermånaden. Många utvecklare har ledigt just nu. Därför är det nog rimligt att anta att OOo 3.3 kommer någon gång i slutet av september.

Mata in data i en databas / Sammanfoga två tabeller (SQL-skolan del 4)

Nu ska jag visa hur man kan komplettera sin databas via ett sql-kommando.

Jag utgår från filmdatabasen återigen som man finner här.

Om jag dubbelklickar på tabellikonen för filmerna så finner jag dessa filmer:

Fälten vi har att tillgå i mitt fall är FilmID, Filmnamn och År.

Gå in under Verktyg/SQL och skriv följande sql-kommando:

INSERT INTO ”Filmtabell”(”FilmID”,”Filmnamn”,”År”)
VALUES(9,’Alien’,1979);

Namnen måste stämma överens med fältnamnen som finns i databasen och dessutom är fnuttar och dubbelfnuttar ett måste på sättet jag visar.

INSERT INTO ”Filmtabell”(”FilmID”,”Filmnamn”,”År”)

Den här raden anger vilken tabell som gäller och inom parentesena står fältnamnen.

VALUES(9,’Alien’,1979);

Posten vi vill lägga till är Alien som är gjord år 1979. FilmID kommer att bli 9 för denna filmen. Notera att man inte kan ha samma id som redan finns bland befintliga poster.

Nu kan man fråga sig vad nyttan är med ett krångligt sql-kommando som är jobbigare än att skriva in posten på vanligt sätt.

I detta exempel kommer detta att framgå.

Skapa en ny tabell. Jag väljer att skapa ”Filmtabell2″. Denna tabell ger jag fältnamnen FilmID2, Movie2 och Year. Att jag väljer engelska språket för två fältnamn är med vilje för att demonstrationen ska bli bättre. I denna tabell ska FilmID2 vara nyckel och det är integer som gäller här på samma sätt som i den andra tabellen. Skillnaden är att vi inte vill ha en räknare.

Lägg nu in lite poster i databasen:

Notera att jag själv matat in nyckeln eftersom vi inte har en räknare och jag väljer då värden som inte finns i den andra tabellen.

För övrigt så såg den andra tabellen ut så här för mig:

Gå nu upp i Verktyg/SQL igen och skriv in följande:

INSERT INTO ”Filmtabell”(”FilmID”,”Filmnamn”,”År”)
SELECT  ”FilmID2″,”Movies2″,”Year” from ”Filmtabell2″;

och resultatet blir detta i tabellen Filmtabell:

Vi har med annat ord sammanfogat data från två tabeller. Ett mycket värdefullt redskap om man har tusentals poster fördelat på två tabeller.

INSERT INTO ”Filmtabell”(”FilmID”,”Filmnamn”,”År”)

Denna raden säger att vi vill lägga in data i Filmtabell och det är fältnamnen FilmID, Filmnamn och År som datan ska matas in i.

SELECT  ”FilmID2″,”Movies2″,”Year” from ”Filmtabell2″;

Här väljer vi var datan ska hämtas ifrån och det är Filmtabell2 som gäller och då är det fältnamnen FilmID2, Movies2 och Year datan ska hämtas ifrån. Fältnamnen i FilmID2 måste stå i samma ordning som i Filmtabell. Skulle vi möblera om och skriva ”FilmID2″,”Year”,”Movies2″ på andra raden så hamnar filmnamnen i År-fältet.

OpenOffice 3.3beta på svenska

En nyhet i utvecklingen av av OOo är att man tidigt skapat möjlighet att installera betaversionen på olika språk. Först laddar man ner och installerar den engelska installationsfilen för sitt system. Därefter laddar man ner och installerar önskat languagepack. Därefter väljer man språk inne i OOo. Betaversionen finns att ladda ner här. Jag tror att det är en bra satsning. Det är lättare att betatesta i rätt språkmiljö.

Jag har passat på att testa betan med diagram i Calc. Det finns flera bra nyheter. Man kan lägga till hierarkiska etiketter på diagramaxlarna.

En testfil demonstrerar hur de hierarkiska etiketterna fungerar

På så sätt kan man grupper sina data på nya sätt.

I OOo 3.2.1 fungerar samma fil inte alls.

En annan bra nyhet är att man nu kan använda ritverktyg i diagram. Man kan skriva text eller rita och på så sätt förstärka diagrammen.

Om du vill testa betan så tänk på att betaversioner kan vara instabila och inte är att rekommendera för produktivt arbete.
Man kan emellertid installera betaversionen jämsides sin vanliga, stabila, version av OOo. Då kan man testa så mycket man vill och använda den stabila versionen för viktigt arbete. Det är så jag testar.

Bildspel av semesterbilder

Nu när många kommit hem från semestern med massor med bilder på det man sett, finns det ett smidigt sätt att förvandla bilderna till bildspel i OpenOffice Impress. På så sätt kan man visa dem på en datorskärm eller TV om man kan koppla datorn till en sådan.
För att göra detta snabbt och enkelt måste man ladda hem och installera tillägg till Impress. Det finns flera tillägg som gör i princip samma sak:
Här (På spanska)
Här
Här
Här
eller här Det är detta tillägg, PortablePhotoAlbum, jag använder. Det fungerar bra tillsammans med OOo 3.2.1.

Tilläggen är litet olika. En del kan vara litet föråldrade och fungerar inte med senaste versionen av OOo. Portable PhotoAlbum som jag använde fungerade bra och har några extra finesser. Testa gärna de andra och se vilket du tycker bäst om!

Då man installerat tillägget finns en ny knapp i verktygsraden. Genom att klicka på den skapar man enkelt en presentation av alla sina semesterbilder.

Då man klickar på knappen får man upp ett fönster där man styr hur bildspelet ska se ut.

  1. Här kan man välja att lägga till innehållet i en hel mapp enstaka bilder. Man bör ta bort pinsamma bilder…
  2. Man kan välja att se bilderna som miniatyrer.
  3. Man kan välja att använda en presentation i .odp format som bakgrund. Den kan behöva fixas till litet innan den duger!
  4. Välj var du vill spara ditt bildspel
  5. Du kan välja att optimera filstorleken. Jag rekommenderar det eftersom filen blir mindre och att bilderna bäddas in i presentationen. Om man inte gör det måste man ha med bilderna, annars finns de inte i presentationen (Ja, detta är en egenhet i Impress man ofta får lära den hårda vägen…). För att optimera bilderna måste man ha tillägget Sun Presentation Minimizer installerat. Det är ett väldigt bra tillägg som man bör använda för de allra flesta Impresspresentationer. Om du använder Linux så kontrollera om det går att installera genom din pakethanterare.
  6. Klicka på Create!

Efter en liten stund har man en färdig presentation.

Klicka för större bild!

Eftersom det var alldeles för varmt att vara ute i somras tillbringade jag semestern i Universitetsbibliotekets källare och fotograferade gamla dokument. Nu kan jag visa historieprofessorn Nils Henrik Sjöborgs brev till domprosten Peter Wieselgren på kompisens 42-tums TV, så glad han kommer att bli!

Tänk på att filen man får är en vanlig Impressfil. Det innebär att man i efterhand kan lägga till snitsiga bildövergångar, ljud eller text för att bildspelet ska bli häftigare!

Stort test av Microsoft Word 2010

Nu har Microsoft börjat skeppa sin senaste version av Office, Office 2010 på svenska. Jag laddade hem en testversion från Microsoft för att ta reda på hur pass bra nya Office är. Jag testar bara ordbehandlingsmodulen, Word. En del av testet blir en jämförelse med OpenOffice Writer. Mina intryck: Wow! och: Jaha…

Många tester har tagit fasta på att Office 2010 tar steget ut i molnet. Detta har man kunnat i flera år med GoogleDocs och Zoho. Med PortableApps har jag hela kontoret med mig på ett USB-minne utan att behöva pysa iväg till något moln. Office 2010 är väl delvis gjort för att konkurrera med GoogleDocs. Den svenska nätbaserade versionen av Office är inte tillgänglig än. Det jag är intresserad av är hur pass bra Word är som ordbehandlingsprogram, inte som molntjänst.

Filformat

Jaha… MS genomkuppade ISO-standard, OOXML, har blivit en riktig soppa. Nu finns det oräkneliga varianter. Ingen följer ISO-standarden:

  • MS Office 2007 ”Transitional”
  • MS Office 2010 ”Transitional” men inte samma som Office 2007.
  • OOXML tolkningar från fria program som OpenOffice.org, AbiWord, KWord, Go-oo osv som försöker anpassa sig till junket MS kastar ur sig dag från dag.

”Transitional” kan betyda vad som helst. OOXML-formatet är dött. MS lovade att gå över till ISO-formatet snabbt. Det har man inte gjort. Eftersom ISO-formatet inte stöds i Office 2010 kommer det inte att stödjas förrän tidigast runt 2014 då MS kanske släpper nästa Officeversion. MS-trogna länder som Sverige borde ta tillbaka ISO-certifieringen. Det är uppenbart att Microsoft inte menar allvar med öppenhet och standardisering.

MS har 290 miljoner problem med OOXML-formatet. MS har blivit dömt till patentintrång och ska betala 290 miljoner dollar i skadestånd. Det är väl därför Office 2010 är det dyraste Officepaketet hittills. Patentstrider visar att OOXML-formatet inte alls är öppet.

I Office 2010 stöds ODF version 1.1. Det är inte den senaste varianten som är 1.2. Då man startar programmet första gången möts man av denna varningstext:

Genom att varna för ODF gör sig Microsoft snabbt av med en obehaglig konkurrent samtidigt som man ytligt sett följer konkurrensregler.

Vem vågar spara i ODF? Återigen skjuter Microsoft öppenheten i sank.

Med alla dessa ”Transitional” varianter och avsaknad av stöd för den senaste versionen av ODF, är filer långt från framtidssäkra. Alla egenheter i ”Transitional” varianterna kommer att försvåra för andra program att öppna och arbeta med Officefiler. På så sätt kommer Microsoft att behålla sin dominerande ställning utan att behöva göra så mycket annat.

Stödet för ODF är något bättre än i Office 2007. Office klarar av att öppna alla ODF-filer jag testar. Formateringar bevaras bättre än tidigare. Word envisas dock att öppna textfiler med 10,5 pts brödtext istället för 12.

Installation

Jaha… Som vanligt strular Microsofts produkter. I Windows 7 gick Office att installera, men inte att aktivera. Efter diverse trixande som slutade med avinstallation, gick det inte att installera en andra gång. Ett meddelande sa att jag redan hade Office installerat. Alltså gick testet på min endaste Windowsmaskin i stöpet innan det börjat, god reklam, Microsoft!

Testet fick istället ske i Windows XP i en Virtualbox i Linux. Linux är den bästa garantin för att Microsofts produkter fungerar. Det innebar att grafiska effekter inte kom till sin rätt. Prestanda blir också svår att bedöma.

Microsoft lägger ner större resurser för att se till att ingen tjuvkopierar deras testversioner, än OpenOffice samlade utvecklingsresurser. Det är något som brister…

Design

Wow! MS Office 2010 är ett mycket vackert program. Designen ligger på gränsen till att vara påträngande. Ytligt sett är det Office 2007 med ett fungerande gränssnitt.

En del av förbättringarna beror på att man efterliknat OpenOffice. En sådan detalj är dockningsbara fönster vid sidan av arbetsytan. Möjligheterna är dock mer begränsade.

Klicka för större bild!

Navigeringsfönstret är en bra nyhet. Det syns till vänster på bilden ovan. Man kan på flikar bläddra genom rubriker i dokument, se miniatyrer av sidorna eller göra sökningar. Det är snyggt. Redskapet har dock färre funktioner än Navigatorn i OpenOffice, som förutom rubriker visar bokmärken, kommentarer, referenser, tabeller, bilder med mera, kort sagt allt som finns i dokumentet. Till höger på bilden finns ett fönster för formatmallar. Det underlättar användningen jämfört med Word 2007.

En nyhet är att användare nu inom vissa ramar kan modifiera Ribbongränssnittet. Alla vill inte ha samma stelbenta utformning av sitt arbetsredskap.

En riktigt dålig sak är att man möts av en varning om makron.

De flesta användare använder inte makron och vet knappt vad det är. Många klickar nog på varningen och tillåter därmed makron som är en säkerhetsrisk. Andra blir rädda och tror att något är fel. De användare som använder makron vet att deras makron är säkra. Oavsett är varningen idiotisk.

Efter att ha jobbat ett tag i Word är jag inte lika övertygad om designens välsignelse. Designen är snygg, men den är inte alltid funktionell. För att rättstava måste jag göra två musklick, i Writer ett. För att gå till en viss sida måste jag öppna specialfönster från Navigeringsfönstret. I Writer skriver jag in sidnumret jag vill till direkt. Om jag klickar på Sök i verktygsraden och har Navigeringsfönstret öppet händer inget. Det är klurigt att förstå att man söker i Navigeringsfönstret, men varför har man då knappen som inte gör något i verktygsraden? Jag stöter på flera sådana saker som inte är väl genomtänkta. Ergonomin hade kunnat vara bättre. Slutsatsen är litet märklig eftersom jag brukar skriva att ergonomin i OOo hade kunnat vara bättre. Då jag använder Word saknar jag lösningar från Writer. Kanske är OOo bättre än vad jag trott?

Funktioner

Wow! och Jaha… En kontextuell sökfunktion är något speciellt. Den visar den sökta texten på alla ställen i dokument i sitt sammanhang. Det är intressant att jämföra funktionen med den nya sökverktygsrad som kommer i OpenOffice 3.3. Writer är minimalistiskt. Word har tjockt med kaviar. Hur man löst samma funktion säger mycket om filosofin bakom programmen. OOo är enkelt och funktionellt, ibland litet torftigt. I MS Office ska det märkas när man gör något. En ordsökning blir en multimedial show. Även om Words sökning ser magnifik ut, vinner man förvånansvärt litet på det snyggare utförandet. För de allra flesta sökningar är kontextuell sökning overkill. Om man söker på ovanliga ord fungerar det väldigt bra.

För ovanliga sökord fungerar den kontextuella sökningen väl. Agardh förekommer på 15 ställen i texten

Om man söker på vanliga ord rasar funktionen samman.

Om ord förekommer väldigt många gånger bryter den kontextuella sökningen samman...

Man söker inte på samma sätt på ett ovanligt namn som ett vanligt bindeord. Det hade varit bra om man hade kunnat välja bort den kontextuella sökningen. Efter att ha jobbat med betan för OpenOffice version 3.3 ungefär lika länge som med MS Office 2010, föredrar jag den enklare sökmetoden. Den går snabbare. Den kontextuella sökningen tar extra tid för att läsa text och rulla. Läsning kan lika gärna ske i huvudfönstret. Då ser man texten som helhet, inte bara den lilla passage som Word tycker räcker.

Man kan söka med Bing i Word. Det finns ordböcker som kan hjälpa till med översättningar. Båda sakerna har man kunnat ett bra tag i OpenOffice. Bing är mer ett sökfilter än en sökmotor. Var beredd på att du inte kommer att hitta Microsofts konkurrenter.

Formatmallarna har glädjande nog fått sig en översyn. Nu kan man se dem i ett eget fönster som i Writer. Inställningarna är dock ett mysterium. Writer är mycket bättre.

Förstår någon hur man skapar eller ändrar en formatmall?

Sammantaget är nyheterna mer ögongodis än funktionalitet. Fortfarande saknas bra hantering av formatmallar och speciellt stöd för långa dokument. Eftersom jag fick köra Word från Virtualbox är prestanda svår att bedöma. Det verkar dock som om Word har blivit bättre på att hantera riktigt stora dokument (500+ sidor).

Microsofts krig mot svenska språket

Microsofts så kallade språkkontroll gör mig rasande. Här följer en dos av Microsofts vansinne:

Man får inte skriva svåra. Det är för svårt.

Man får inte använda ordet blott. Det är ålderdomligt.

Så fan heller! Jag slog upp Microsofts mästerliga förklaring på varför. Den är osannolikt förvirrad.

”Språket lever litet som vitmossan”. Denna metafor har jag aldrig hört. Jag googlade på den och hittade ingenting. Därmed är den död. Vi får inte använda ett korrekt svenskt ord som ”blott”. Däremot ska vi använda nykonstruerade Microsoftmetaforer. Man kan undra hur den som hjälper Microsoft att sabotera svenska språket använder vitmossa, röker han den?

Rättstavning för ord där första bokstaven blivit fel fungerar bättre än i Word 2007 där den inte fungerar alls. Det finns dock fortfarande stora brister. I OpenOffice fungerar det.

Word vill inte rätta klångt till långt. I Writer fungerar det perfekt.

Sammansatta ord fungerar dåligt. Gång på gång fastnar Word på sammansatta ord som Writer klarar utan problem. Microsoftkramare brukar håna OpenOffice för att det vill sär skriva för mycket. Detta är en guldålders myt om MS Office svunna överlägsenhet.

Word är uselt på sammansatta ord

Språkkontrollen är ytligt sett smidig och snabb. Rättstavningen rullar igång blixtsnabbt. Sedan går den ner i krypfart. För varje förslag ploppar det upp en liten föreläsning. Den tar tid att läsa och är i nio fall av tio onödig. I ett dokument hade jag skrivit månadsnamn med stor bokstav. Det språkligt korrekta är liten. Words föreläsning ploppade upp varje gång ett månadsnamn skulle rättas. Det hade varit mycket bättre att regeln bara ploppat upp första gången under ett arbetspass. Därefter hade det korrekta förslaget räckt. Dessutom blandas förnuftiga förslag med vansinniga. Man är tvungen att läsa föreläsningarna för att se vad som är vad. Det gör att den snabba språkkontrollen i praktiken blir väldigt långsam. Efter tio sidor är man så trött på Words pekpinnar att man vill be Word flyga och fara. Rättstavningskontrollen i Writer är inte alls lika rapp. Trots det blir den i praktiken snabbare. Den ger bara förslag och mästrar inte.

Allt som allt har Writer bättre rättstavning. Språkkontrollen är torftig, men gör vad den ska och ägnar sig definitivt inte åt de idiotier man proppat Word fullt med.

Krims-krams

Man kan snabbt och fullständigt ändra layout och formateringar för dokument. Det finns mängder med förinstallerade mallar. Detta saknas i andra ordbehandlingsprogram där man antingen får bygga layout själv, eller använda malldokument. Word ligger i en klass för sig. Man kan åstadkomma samma saker i andra program, men det tar tid.

Frågan är om man använder dessa funktioner. Jag gör det inte. Jag använder inte ordbehandlingsprogram som layoutverktyg. Några malldokument är tillräckligt för mig. När jag skriver arbetar jag med innehåll och inte med form. Jag hade gärna sluppit dessa saker. Det är för mycket lekstuga. En annan aspekt är att man lär sig att använda Microsofts halvtaffliga layouter istället för att fundera själv och lära sig hur en layout bör byggas upp från grund för att fungera.

Slutsats

Har du gott om pengar och tycker att datorprogram är till för att titta på, är MS Office för dig. Du kommer inte att bli besviken! Office 2007 är en betaversionen jämfört med Office 2010. Tillsammans med Windows 7 ser det väldigt snyggt ut (det lilla jag fick lov att testa…)! Mycket glass och glas. Du kan tindra med ögonen och känna att tusenlapparna du satsat för att få lov att använda din dator är väl spenderade. Dessutom kan du ha roligt med att snabbt och enkelt ändra utseende på dokument, fixa snygga layouter och leka med färger.

Sedan kan man undra över att…

  • Nyheterna tillför väldigt litet. De är eleganta, men är, som till exempel den nya sökfunktionen, faktiskt mest i vägen. Många saker som sökning på Internet, översätta text och ändra i menyer finns minst lika bra verktyg för i Writer.
  • Jag stör mig på att hela tiden slå huvudet i taket. Det är inte jag som bestämmer. Hela tiden får jag pekpinnar och fingervisningar om hur saker ska göras. Det gäller allt från den idiotiska språkkontrollen, sökningar till layout. Jag vill inte ha den usla språkkontrollen. Jag vill inte alltid ha kontextuella sökningar eller att layoutförslag ska ploppa upp bara jag råkar dra med musen över skärmen. Det är ett litet helvete att konstruera egna dokumentmallar medan det är busenkelt att använda Words inbyggda krims-krams. Microsoft har bestämt hur jag ska jobba innan jag sätter mig vid datorn. Efter ett tag försvinner kreativitet och nyfikenhet och man lullar med.

Om du tycker att datorprogram är till för att arbeta i, utför du arbetsuppgifter lika bra eller bättre i Writer. Kanske inte lika smidigt, men lika väl och lika snabbt. De fördelar Word har på ett område uppvägs av Writer på ett annat. Visst hade jag tyckt det vore bra om OOo var mer moget, smidigare och vackrare. Gränsnittet är tjurigt jämfört med Words. Funktionaliteten är det inget fel på.

Vad tillför Word? För en del räcker webbaserade kontorsprogram som GoogleDocs eller Zoho. Mer avancerade användare hittar det de behöver i OOo Writer. Dessa tjänster och program är gratis. Det MS Office 2010 har att konkurrera med är utseende, smidighet och krims-krams och inlåsning.

Ett huvudargument mot MS Office är det hopplösa filformatet. Det är beklämmande att Microsoft inte lyckas ta fram ett trovärdigt filformat eller leva upp till sin ISO-certifiering.

Jag kommer att klara mig utmärkt utan Word också i fortsättningen!