Mar 222010
 

Flattr this!

OpenOffice Writer har en begränsning vad gäller sidnummer. Ett dokument kan inte börja med ett sidnummer högre än 9999. Om man försöker ställa in ett högre sidnummer får man ett mystiskt felmeddelande.

Är det sidorna i min självbiografi som spillt över?

Om man börjar på sidan 9999 kan man fortsätta att skriva. Sidnumren löper på som vanligt även efter sidan 10 000.

Kapitel 2 i min självbiografi kommer att börja på sidan 52315 (OBS Absolut inget skämt!). Hur löser man detta?

Som så många gånger går det lura OpenOffice. Den här gången måste vi trixa riktigt avancerat. Sanningen å säga går det i slutänden inte att lösa problemet.

För att börja ett dokument på ett sidnummer högre än 9999 gör man så här:

Spara ner dokumentet du vill numrera. Öppna det med ett arkivverktyg till exempel Winzip i Windows eller Arkivhanteraren i Linux. Leta reda på filen content.xml. Detta dokument innehåller större delen av ditt dokument med inställningar.

Så här ser dina OpenOffice filer ut inifrån. ODF-formatet är egentligen zip-filer. Filen content.xml innehåller det mesta av dokumentet.

Öppna content.xml i ett program som kan redigera xml-filer. I Ubuntu använde jag gedit. Jag tror notepad i Windows duger.

Leta reda på ”Style page number” och dess värde.

Värdet för Style page number anger vilken sida dokumentet börjar på. I mitt fall 9999. Normalt sett börjar dokument med sidan 1. Jag har censurerat några rader. De är själva texten i dokumentet.

I ett dokument som börjar på sidan 1 är detta värde 1. Ändra värdet till det sidnummer du vill börja på. I mitt fall 52315.

Jag ändrar värdet till det sidnummer jag vill att dokumentet ska börja på. I mitt fall 52315.

Spara och stäng Arkivverktyget.

Öppna nu dokumentet i Writer. Tyvärr fungerade inte tricket fullt ut. Det absolut högsta sidnummer som ett dokument kan börja på är 32 767 (vad annars?).

Det högsta nummer man kan starta ett dokument på i Writer är 32767. Detta verkar inte gå att komma runt.

Därefter kan man fortsätta skriva och sidorna numreras som de ska.

Man kan skriva mer än 32767 sidor i ett dokument. Frågan är hur långt ett dokument kan bli...

Eftersom jag inte kan få sidnumren rätt har jag bestämt att lägga ner min självbiografi. Det känns litet bittert efter femton års oavbrutet skrivande, dag som natt, att behöva ge upp på grund av en bugg i OpenOffice. På sätt och vis kanske det trots allt är bäst. Jag borde först skaffa mig ett liv innan jag skriver om det.

Vad det absolut maximala sidnumret i Writer är vet jag inte. Jag har inte sett någon dokumentation om det. Det skulle vara roligt onödigt vetande att känna till. En annan fråga om man arbetar med så stora dokument är vad som knasar ut först: Datorn, OpenOffice eller man själv.

Övningen kan synas meningslös. Det är ytterst få dokument som är i behov av att börja på sidnummer högre än 32767 eller ens 9999. Anledningen att jag skrev om det är för det första att det ibland är nyttigt att spekulera över evigheten. För det andra är det ett exempel på hur man genom det öppna ODF-filformatet har komplett tillgång till sina filer. Man kan med enkla medel ändra på nästan allt.

Det är du som äger dina dokument!

Jan 062010
 

Flattr this!

Det värsta som kan hända är om ens filer blir korrupta eller datorn kraschar när man arbetar i ett viktigt dokument. Jag råkade hitta den här sidan. Den tar upp i stort stort sett allt man kan göra för att återställa skadade OpenOffice filer och var man kan leta för att hitta förlorad data från OpenOffice filer. Sidan är guld värd då olyckan är framme. alla som använder OpenOffice borde bokmärka den!

OpenOffice är inte ömtåligare än andra kontorsprogram. Tvärtom. Fördelen med OpenOffice är att filer sparas i ett öppet, okodat format. Innehåll i dokument sparas komprimerat. sparade filer går att öppna med ett komprimeringsverktyg och en webbläsare. Program som använder proprietära format kodar som regel filer. Blir det fel på en sådan, är det ofta omöjligt att rädda innehållet.

Det finns saker man kan göra för att förebygga risken att förlora data om olyckan är framme.

1. Spara alltid i OpenOffices eget format, ODF. Det är bara med detta format som de inbyggda funktionerna för att rädda data fungerar. .doc är ett kodat format. Blir det fel på en sådan fil är den sannolikt förlorad för alltid.

2. Utnyttja OpenOffice system för säkerhetskopiering/automatspara. Inställningarna finns under Verktyg – Alternativ – Ladda/Spara – Allmänt. Man kan välja att bocka i Skapa alltid säkerhetskopia och/eller Spara återställningsinformation var … minut. Punkterna ersätter man med ett lämpligt tidsintervall.

Rödmarkeringarna visar var man kan ställa in för att ta säkerhetskopior och låta OOo spara automatiskt

Funktionerna arbetar på olika sätt. Säkerhetskopian skapas i mappen backup i din användarmapp. Den uppdateras när du själv sparar dokumentet. Backupen blir då den förra versionen du sparade. Om du väljer att automatiskt spara återställninsinformation, sparar OOo dokument med vissa tidsintervall. OOo skriver då över säkerhetskopian med den nya versionen. Ett litet irritationsmoment är att OOo hoppar till det ställa markören befinner sig. Man ska tänka igenom hur man arbetar då man ställer in funktionerna

  • Vill man kunna återställa tidigare versioner, bör man använda skapa säkerhetskopia men inte spara återställningsinformation.
  • Vill man kunna återställa dokument till senast möjliga tidpunkt, ska man bocka för spara återställningsinformation med en passande tidsintervall.

3. De flesta tillfällen då data förloras, beror enligt min erfarenhet inte på dåliga program eller dåliga datorer, utan på den mänskliga faktorn. Spara ofta. Spara varje gång du tar blicken från det du arbetar med. Spara och stäng ner program om du ska lämna din dator en längre stund.

Ta backuper som du sparar på annat ställe än på din hårddisk.

Undvik att gå in i Vilo- eller Vänteläge på en dator med OpenOffice (eller något annat program) öppet. Detta är att bjuda in till att de filer man arbetar med skadas. Spara istället och stäng ner program innan du låter datorn vila. Särskilt gäller detta för bärbara datorer där man ofta genom att stänga locket kan försätta datorn i Vänte- eller Viloläge. Beroende på datorns minneskapacitet, batterikapacitet, vilka program man arbetade i och ren otur, är det ofta bara en tidsfråga innan man förlorar data.

Dec 152009
 

Flattr this!

När man frågar IT ansvariga vad de betalar i IT-Kostnader tar de oftast stolt fram kvitton för inköpt programvara och licenser. De kan på kronan ange hur mycket pengar man spenderat.

Denna summa är fel. Kostnaden för program och licenser är inte det man har investerat i IT. Det är en avgift för att alls kunna göra affärer och kommunicera med omvärlden. Den erlagda avgiften ger inga konkurrensfördelar eller hjälper till att sälja firmans produkter.

Den verkliga kostnaden är det arbete medarbetare lagt ned för att skriva dokument, göra presentationer, dokumentmallar, kalkylark och databaser.

Det kan ta en stund att inse att detta är ett bättre sätt att räkna kostnader för IT. Då man gjort det kan man dra olika slutsatser.

Man kan konstatera att kostnaden för program och licenser är en mycket liten del av IT-kostnaden. Den stora kostnaden är den tid det tagit att skriva de dokument som säljer firmans produkter. Den lilla delkostnaden gör att man kommer till slutsatsen att man lika gärna kan fortsätta betala licenser för program. Det innebär i de flesta fall bland annat MS Office.

Man kan också dra slutsatsen att de stora kostnaderna för IT inte ska hämmas av att man använder program man inte har någon insyn i hur det fungerar under ytan. De dokument som utgör den egentliga investeringen, ska inte sparas i ett slutet och låst format. Man ska inte behöva betala licens för att få lov att läsa dokument man själv har skrivit. Licenser kan plötsligt upphöra eller förändras. Detta hände nyligen för MS Word 2003. Även om detta sägs vara en bugg, är det en del av systemet. Filformat och program ändras för att tvinga användare att betala och uppgradera. Du har ingen garanti på att du i framtiden kan komma åt vad du själv har skrivit.

Vilken slutsats man drar beror på vilken inställning man har till fri programvara. Hur man ser på fri programvara beror i sin tur på hur man ser på äganderätten till vad man själv har skapat. Är det inte så viktigt att äga det man skapat, betalar man licens så att någon annan avgör frågan åt en. Om man anser att äganderätt är central, väljer man program med öppen källkod och som sparar filer i fria filformat.

I ett litet större perspektiv är det inte så konstigt att filändelser som standard är dolda i Windows. Filändelser är de sista bokstäverna i filnamnet som markerar vilket format filen har, till exempel: .odt .doc .png .pdf och så vidare. Det är den viktigaste delen av filnamnet. Ändelsen avgör vem som äger filens innehåll. Microsoft vill dölja detta så att användare av MS Office inte ska reflektera för mycket över äganderätt och vad det innebär att betala licens för MS Office.

Nov 142009
 

Flattr this!

Min bloggkollega Urban Anjar har startat en ny trevlig blogg: Ubuntu från början. Där skriver han enkelt om datorer och fria program. han skriver till exempel om ordbehandlingsprogrammen AbiWord och OpenOffice som alternativ till dyra program. Urban Anjar har även haft en omröstning om bästa gratisprogrammet. Resultatet är ännu inte färdigt. Även TkJ skriver om att han då och då använder AbiWord och Openoffice  då han inte har tillräckligt med licenser för MS Office.

Det är jättebra att öppna program diskuteras. På så sätt sprids kunskap. Ofta brukar diskussioner om öppna kontorsprogram sluta i jämförelser med det som många uppfattar som det enda alternativet: MS Office.

Sådana diskussioner är överspelade. OpenOffice, AbiWord och KOffice är fullvuxna program. Det finns dock starka intressen som vill att vårt fokus ska ligga på om ett enskilt program har en viss funktion, som knappast någon använder, eller inte.

Det som istället borde diskuteras är istället om något de flesta inte ägnar en tanke: filformat.

Under de senaste åren har flera företag utvecklat det öppna filformatet ODF till en ISO-standard. Det används i OpenOffice och stöds bland annat av AbiWord och KOffice. Att formatet är öppet innebär att dokumentationen är tillgänglig. Alla som använder standarden kan utveckla fullt stöd för det. Filer går att öppna i alla program som stödjer formatet. Ett företag kan inte göra så att filer bara kan öppnas med deras program. Filer sparas som komprimerade dokument. De går att öppna med ett zip-program och en webbläsare. Man har tillgång till innehållet i sina dokument utan att installera ett kontorsprogram. Allt sammantaget gör att filformatet är framtidssäkert. De filer man sparar idag kommer att gå att öppna om flera år med många program.

Microsoft har å sin sida lanserat sitt OOXML-format. Det är det format som ”används” (se nedan) i MS Office 2007. Tekniskt liknar det ODF-formatet. Microsoft har lyckats att mer eller mindre kuppa igenom det som ISO-standard. Att Microsoft utvecklat en öppen ISO-standard låter väldigt bra.

Det är kanske till och med är litet för bra. Dokumentationen över OOXML är ytterst komplicerad. Standarden ska stödja Microsofts alla äldre filformat med varianter och buggar. Sammanlagt är dokumentationen på över 6000 sidor. I praktiken innebär det att inget annat programvaruföretag kan utveckla program för standarden.

Ännu bättre blir det sedan det kommit fram att Microsoft inte använder sitt eget format. Filer sparade i MS Office 2007 har nämligen proprietära tillägg som inte är öppna. Därmed hindrar man effektivt alla andra programföretag att nå kompatibilitet med MS Office, även om de skulle lägga ner åratal för att anpassa sig till det ”öppna” OOXML-formatet. Ett filformat som kuppats igenom, med en så snårig dokumentation att ett enda företag kan använda det, men som inte ens används av det företaget, ska kallas för vad det är: Kalkon!

Kontorsprogram eller kalkon?

Kontorsprogram eller kalkon?

Det är så här man låser in kunder och hindrar dem från att gå över till alternativ. De hemliga tilläggen till OOXML kommer att förändras då Microsoft släpper nya versioner av Office. Man tvingar då företag, offentlig sektor och privatpersoner att uppgradera för att få kompatibilitet mellan nya och gamla filer. Så säljer man program en gång till!

Microsoft påstår att man stödjer ODF. Också detta gör man litet för bra. Det är sant att man i senaste servicepaketet till Office 2007 infört stöd för ODF. Det är lika sant att Calcfiler blir förstörda om man sparar dem i Excel. Detta är givetvis för att avskräcka kunder att välja alternativ till MS Office.

Var och en måste avgöra om man ska man fortsätta gynna ett monopolliknande företag och låsa in sig med ännu ett lås. Sparade filer kommer inte att vara framtidssäkra och man kommer att ha stora problem med att använda andra program eller filer skapade i annat än MS Office. För detta betalar samhället smått astronomiska belopp i licensavgifter till Microsoft.

Alternativet är att gå över till program som stödjer ODF. När man har gjort det kan man börja gräla om vilket program man vill använda. Jag kan använda KWord. Min kollega OpenOffice. Någon annan använder AbiWord. Vi kan byta filer när vi vill. Vi kan arbeta i Linux Mac eller Windows. Vem vet, kanske en dag det till och med blir möjligt att använda MS Office!

Detta är den fråga alla borde besvara när de väljer kontorsprogram!

Filformat är komplicerade. Det finns mängder med inlagor från alla parter. Att det är förvirrat och svårt beror givetvis på att enorma summor pengar står på spel. Office är Microsofts mjölkko som man vill fortsätta mjölka. Därför finns det starka intressen för att fokus ska flyttas till andra saker än filformat. Den som vill läsa mer kan börja med Wikipedia och länka sig vidare därifrån:

OM ODF

OM OOXML

Okt 232009
 

Flattr this!

1899 skaldade Verner von Heidenstam:

”Det är skam, det är fläck på Sveriges banér

att medborgarrätt heter pengar.”

Han skrev för att driva på kampen för allmän och lika rösträtt. Antal röster man hade beräknades efter hur rik man var.

2009 skriver CryingFreeman om att man i en statlig rapport har man kommit fram till att:

”Mer likvärdiga konkurrensvillkor på programmarknaden skulle kunna uppnås genom krav på enbart öppen källkod i offentliga upphandlingar”.

Crying Freemans inlägg är en reaktion på att ordföranden i Microsofts partnerförening, Valentino Berti, har skrivit ett brev till infrastrukturminister Åsa Torstensson i vilket han sågar rapporten. CryingFreeman underkänner Valentino Bertis argument.

Det finns flera bottnar i skillnaderna mellan öppen och proprietär programvara som blir tydliga i Berti Valentinos argument.

De bygger i slutänden på undergångsvisionen: ”Om offentlig sektor gick över till att enbart använda öppen källkod skulle det skapa kaos i näringslivet. Det skulle skada både it-industrin och den offentliga it-verksamheten […]”

Naturligtvis kommer inte kaos att utbryta om man väljer att sluta köpa program från Microsoft. Om företag använder proprietära program för att de tror att de kan tjäna mer pengar har jag inget att säga om. I offentlig verksamhet borde öppen programvara vara en självklarhet. Varför det?

Myndigheters beslut och andra offentliga handlingar sparas ofta som datafiler. Genom att använda öppen källkod kan man genom fria program gratis ta del av och kontrollera vad som beslutats. I slutänden är detta kärnan i den svenska offentlighetsprincipen och i att vara medborgare.

Format för hur datafiler lagras har ändrats. Vem kan idag öppna tjugo år gamla filer utan problem? Hur ska historiker och samhällsvetare kunna studera vad svenska myndigheter beslutar idag om hundra år?

Fria filformat är i allmänhet enkelt uppbyggda. Dokumentationen är öppen. Hur filer är sparade är ingen hemlighet. Så långt som möjligt är filformat därmed framtidssäkrade.

Proprietära program sparar oftast filer i ett hemligt format. Filformatet är en del av affärsidéen. Kunden ska vara tvungen att använda programmet man säljer för att kunna arbeta med sina dokument. Om inte detta räcker gör man med jämna mellanrum förändringar i det hemliga sättet att spara filer. Nya filer kan sedan inte öppnas av gamla program. Man tvingar kunden att uppgradera för stora pengar. Microsoft Office 2007 är typexemplet.

Med hemliga filformat som byts ut vart femte år är vi nästan garanterade att inga offentliga handlingar kommer att gå att läsa om några decennier.

Proprietära program kostar pengar. Att man vid Högskolor och Universitet vill att uppgifter lämnas in som datafiler sparade i Microsofts proprietära format medför att studenter måste investera i datorprogram de inte behöver. Det finns fullgoda fria och gratis alternativ man borde använda istället. De studenter som inte vill, eller har råd, att köpa Microsofts program får svårt att klara kurserna. Den svenska traditionen med fri utbildning för alla undermineras.

Valentino Berti värnar om demokratin när han vill begränsa inflytandet från förespråkare för öppen källkod. Dessa få fanatiker har fått alldelses för stort inflytande. Att någon alls lyssnar på dem bygger på, som han själv så träffande formulerar det, att: ”De flesta har väldigt lite kunskap om it.” Så länge okunskapen består kan Microsoft fortsätta att tjäna pengar.

Vad är det för demokrati man vill värna? Den bygger på att bara de med Microsoftprogram ska kunna ta del av myndigheters beslut och handlingar. Dessa blir efter några år automatiskt hemligstämplade då Microsoft bestämmer att det är dags att uppgradera. De som inte använder Microsoftprogram ska ha det svårt att skaffa sig en högre utbildning och därmed chansen att nå ledande positioner i samhället.

Man köper sig medborgarrätt genom att betala licensavgift till Microsoft.

Heidenstams dikt är lika aktuell 2009 som 1899.

Okt 152009
 

Flattr this!

Vad gör man om man börjat använda OpenOffice men har en massa MS Office-filer i datorn? Man kan givetvis öppna filerna en och en och spara om dem i OpenOffice formatet ODF. ODF är det format man bör använda då man arbetar i OpenOffice. ODF har fördelar som att filer går att öppna i en webbläsare och att de går att öppna i många program. Filerna blir dessutom betydligt mindre än MS Office filer.

Man kan på ett smart sätt göra det enkelt för sig och konvertera alla sina MS Office filer på en gång.

Jag har en mapp med MS Word dokument, .doc filer, jag vill konvertera. Den ligger på mitt skrivbord. Jag kallar mappen Test. Klicka på bilderna för att förstora dem!

Innehållet i mappen Test, MS Office filer i formatet .doc

Innehållet i mappen Test, MS Office filer i formatet .doc

Gör så här:

Gå in på menyn Arkiv – Guider – Dokumentkonverteraren…

I det första fönstret ställer du in vilken typ av filer du vill konvertera. Man kan välja filer från Staroffice eller Microsoft Office. Jag vill konvertera MS Word filer och ställer in som på bilden. Klicka på Nästa.

Ställ in filtyper du vill konvertera!

Ställ in filtyper du vill konvertera!

I nästa fönster ställer du in vilka mappar du vill konvertera dokumenten i. Du kan konvertera alla dokument på din dator. Man kan även konvertera malldokument. Jag föreslår att man tar det försiktigt och konverterar mapp för mapp, åtminstone i början. Jag avmarkerar därför malldokument och bläddrar fram mappen Test. Man kan välja var man vill ha de konverterade dokumentkopiorna. Jag väljer samma mapp. Inställningarna blir som på bilden. Klicka på Nästa

Ställ in vilka filer du vill konvertera, ange sökvägar och mappar, eller konvertera all filer på datorn med en gång!

Ställ in vilka filer du vill konvertera, ange sökvägar och mappar, eller konvertera alla filer på datorn med en gång!

Man får en sista varning. Kontrollera att allt är rätt. Klicka på konvertera.

Man får en sista varning. Kontrollera dina inställningar noga!

Man får en sista varning. Kontrollera dina inställningar noga!

Några sekunder senare får du följande rapport.

man får en slutrapport. Eftersom jag använder Openoffice gick allt bra!

Man får en slutrapport. Eftersom jag använder Openoffice gick allt bra!

När jag nu öppnar min mapp har jag kvar de gamla MS Word dokumenten, .doc filer. Förutom dem har jag nya dokument i ODF formatet, som kallas .odt i Writer. Det är de konverterade filerna jag ska arbeta med. De gamla MS Wordfilerna kan jag kasta då jag kontrollerat att jag kan öppna .odt filerna i Open Office.

Slutresultatet. Det finns nya ODF filer i mappen test. använd dessa då du arbetar i OpenOffice!

Slutresultatet. Det finns nya ODF filer i mappen test. använd dessa då du arbetar i OpenOffice!

Aug 082009
 

Flattr this!

Många använder öppen programvara för att den är gratis. Andra använder öppen programvara för att den är bra. När jag får fundera en stund blir det tyngsta skälet för att jag använder öppen programvara äganderätt.

Jag ska förklara vad jag menar. De texter jag skrev på min dator för 15 år sedan kan jag idag knappt öppna. De program jag använde då finns inte längre. Mina filer går inte att öppna i nya program. Program brukar spara dokument i speciella format. Det är den lilla ändelsen med en punkt och några bokstäver sist i filnamnet. Filformat kan vara speciellt för ett program som gör att man bara kan öppna filerna med just det programmet. Det gör att man blir låst vid det programmet. Man kan verkligen fråga sig om det är jag eller det datorprogram jag använde för 15 år sedan som äger min text.

Så fungerar det inte i det OpenOffice med öppen källkod. När man sparar ett dokument i OpenOffice kodar man det inte till ett filformat utan man trycker egentligen bara ihop, komprimerar, dokumentet.

Jag ska visa vad jag menar. Om du inte vill testa på någon viktig fil så skriv in litet stycke text i ett nytt OpenOfficedokument och spara det till exempel på skrivbordet. Kalla det test.

  1. Byt namn på den från test.odt till test.zip. Beroende på vilket operativsystem du använder gör du på litet olika sätt. Ofta högerklickar man på filen och får upp en meny.
  2. Dubbelklicka på .zip-filen. Om du har ett komprimeringsprogram som det fria 7zip http://www.7-zip.org/ öppnas filen.
  3. Dubbelklicka på filen content.xml, trolleri…

Om allt fungerar öppnas dokumentet i din webbläsare. Inte särskilt snyggt och med en massa kryptiska tillägg. De andra filerna i .zip arkivet innehåller information om format och inställningar. Man kan byta tillbaka filändelsen från .zip till .odt så öppnas dokumentet som vanligt i OpenOffice.

Det är kul att kunna imponera på folk genom att göra det svårt för sig och öppna dokument i arkivprogram och webbläsare. Har man någon nytta av det?

Om OpenOffice skulle krascha kan det här vara sista utvägen att rädda skadade filer som inte går att öppna på annat sätt. Testa metoden innan du slänger filer som verkar vara totalförstörda.

Den stora nyttan heter äganderätt. Det är jag som äger mitt dokument. Jag kan öppna det bara jag har ett komprimeringsprogram och en webbläsare. Om OpenOffice läggs ner kan jag fortfarande öppna mina filer.

Man kan aldrig vara säker på vad som händer i framtiden. Jag tror dock att jag har större chans att om 15 år öppna de texter jag skriver idag i OpenOffice än vad jag har att öppna de filer som jag skrev för 15 år sedan. .zip och .xml är stora universella format som kommer att finnas kvar och vara bakåtkompatibla under lång tid.

Det är jag som äger mina dokument!