mar 032010
 

Flattr this!

Nja, så illa är det inte riktigt!

Alla som installerar OpenOffice får sedan något år efter andra programstarten en fråga om man vill vara med i ett Förbättringsprogram. Funktionen finns bara i SUN:s version, inte i Go-oo som också ligger till grund för OpenOffice i de flesta Linuxdistributioner. Om man klickar Ja kommer OpenOffice att med jämna mellanrum att skicka rapporter till utvecklarna. Rapporterna innehåller information över hur man använder programmet, vilka kommandon man ger och hur man ger dom. Man kan under Verktyg – Alternativ – OpenOffice.org Förbättringsprogram, gå in och ändra sina inställningar. Man kan när som helst växla mellan att vara med och inte vara med.

Här kan man växla mellan att vara med i Förbättringsprogrammet eller inte

Man kan även se innehållet i rapporterna som skickas. Inte för att jag förstår allt. Tabellen ser mycket krångligare ut än det jag skrivit idag.

Jag hoppas att utvecklarna har nytta av vad jag gjort i OOo idag!

Var och en måste bestämma om de vill medverka eller inte. Jag är personligen kritisk till att skicka information till diverse programvarutillverkare. I det här fallet har jag dock valt att medverka. Det är ett sätt för mig som storanvändare av OpenOffice att hjälpa till att förbättra programmet. Ett skäl till att jag medverkar är att jag kan kontrollera vad som skickas och jag kan när som helst avböja till fortsatt medverkan.

Vad är det då för nytta med spioneriet? De enorma mängder data man har samlat in har tagit tid att bearbeta. Hittills har vi som användare inte fått särskilt mycket tillbaka av det vi skickat in. I nästa version, OpenOffice 3.3 kommer dock några nyheter som utvecklats med hjälp av data man samlat in.

Första resultaten av Project Renaissance, OpenOffices nya användargränssnitt kommer att vara det mest påtagliga. Där har man haft stor nytta av att kunna kartlägga vilka kommandon vi användare ger och hur vi ger dem. Jag tror att OOo:s kommande gränssnitt har alla förutsättningar att bli väldigt bra. Delvis beroende på Förbättringsprogrammet.

Ett annat resultat är ett sökfönster i verktygsraden som kommer att förbättra sökfunktionen. Genom Förbättringsprogrammet har man kartlagt hur användare söker i dokument. I fortsättningen kommer inget speciellt sökfönster i att ploppa upp och täcka halva skärmen. I alla fall enkla sökningar kan göras direkt i verktygsraden. Jag tror att det blir en riktigt bra förbättring.

feb 172010
 

Flattr this!

Jag hittade en intressant jämförelse mellan OpenOffice.org och MS Office skriven av Bruce Byfield på Linux Journal.

Han jämför Writer med Word, Calc med Excel och Impress med PowerPoint. Han anser att det blir oavgjort mellan kontorssviterna. Writer är bättre än Word, Calc och Excel är lika bra medan PowerPoint slår Impress. Jämförelsen är balanserad och innehåller flera bra påpekanden.

För ordbehandlarna Writer och Word kommer Byfield fram till i stort sett samma saker som jag då jag för ett tag sedan testade Word. Word är bättre för nybörjare och har mycket ögongodis. Ska man arbeta med avancerade eller långa texter är Writer mycket bättre. Man kan designa sina dokument ner till minsta detalj, även om detta kan vara svårt för en nybörjare. I Word bygger det mesta på direktformatering. Avancerade funktioner för dokumenthantering saknas, är gömda eller fungerar inte. Writer har funktioner som ett halvavancerat layoutprogram. Programmet går att använda från idéstadium tills man lämnar in ett bokmanus till tryck. Byfield menar att längre texter än tjugo sidor är ohanterliga i Word. Vad jag minns från mina år med MS Office var det sällan jag skrev längre dokument än så. Det var bättre att dela upp texten på flera filer. I Writer sitter jag dagligen med texter upp mot hundra sidor. Dessa kan ingå i Samlingsdokument på många hundra sidor. Jag är så van med Writer att jag ibland glömmer att jag arbetar i världens bästa ordbehandlingsprogram.

Word är feldesignat. Man har hängt på hundratals funktioner som säljargument. När programmet sedan är inriktat mot nybörjare och för korta enkla dokument skär det sig. Om man är nybörjare, vill ha en enkel ordbehandlare eller bara skriver enkla, korta dokument är AbiWord ett bättre val än Word. Det finns även kommersiella alternativ som är bättre designade än Word.

Att Byfield bedömer Calc och Excel som jämbördiga är litet överraskande. Jag har fått flera kommentarer här på bloggen om att Excel slår Calc. Personligen använder jag sällan kalkylprogram. Jag kan därför inte bedöma vilket program som är bäst. Jag är mycket nöjd med det lilla jag använt Calc. Byfield menar att Calc har fler funktioner än Excel. Det är lättare att formatera och skriva ut i Calc. Det som Excel är bättre på är avancerade specialfunktioner. Dessa används sällan av vanliga användare. Kanske riktar sig programmet därför till litet olika användare. Calc är mer för hemanvändare och de som använder enkla kalkylark. Excel är bättre för avancerade användare och för den som använder kalkylprogram som ett databaser.

Att PowerPoint är bättre än Impress håller jag med om. Impress duger för att göra enkla presentationer. Programmet är ganska trögt att arbeta i. Designen med ett tredelat fönster är inte lyckad. PowerPoint är klart bättre på det mesta. Det jag oftast vill göra är dock enkla presentationer. Alltför mycket ljud, filmklipp och animeringar tar bort åhörarnas fokus från innehållet. Impress räcker för mina behov, även om det gör det på ett litet klumpigt sätt. Jag inser att andra ställer högre krav än jag och kan uppskatta PowerPoints kraftfullare redskap.

Byfield diskuterar andra komponenter av Officepaketen. MS Office kan ha program som OneNote, Publisher, Outlook, Access med flera. OOo saknar extraprogram. Byfield påpekar att det finns fullgoda fria och gratis alternativ till alla Microsofts extraprogram. Att de saknas i OOo betyder inte att man måste vara utan funktionerna.

Jag vill fundera vidare över Byfields artikel. Ett argument som ofta återkommer då man jämför OOo och MS Office är att OOo är gratis, medan MS Office kostar en ansenlig summa pengar. Med detta impliceras ofta att OOo är sämre, men man slipper betala. Jag tycker att detta argument för OOo är dåligt. Om en betalprodukt är bättre än ett gratisalternativ, är det ofta värt att lägga pengar på den. En bedömning av ett programs kvaliteter måste utgå från annat än pris. Priset kan bara bli tungan på vågen. Det kan inte vara huvudargument. En mycket tung faktor är att OOo sparar filer i ett framtidssäkert ISO-klassat filformat medan MS Office använder ett kalkonformat. Det jag skriver i OOo idag kommer jag att kunna läsa om tio år. Det jag skriver i MS Office vet ingen om jag kan komma åt om ett år. Pris och filformat ger OOo mervärde. OOo borde därmed tilldelas förstaplatsen framför MS Office. OpenOffice är världens bästa kontorspaket.

feb 102010
 

Flattr this!

Ibland är det kul att testa nya tillägg eller tillägg man inte installerat tidigare i OpenOffice. Det finns en uppsjö av mer eller mindre användbara eller roliga tillägg som ger OOo nya funktioner. Mina åsikter om tilläggen är personliga. Vad som är dumt eller onödigt för mig, kan någon annan ha stor nytta av. Vad jag tycker är användbart, kan någon annan tycka är onödigt. Det är det fina med tillägg. Man kan anpassa OOo som man själv vill ha det.

MultiCloud File Manager, är ett superbra tillägg. Det tillför en molntjänst direkt i OOo. Det innebär att man kan spara och hämta filer från en server på nätet. Allt sköts från en enkel knapprad i OOo. Genom tillägget kan man teckna sig för olika gratisalternativ, mer omfattande betalvarianter, eller använda sig av egen server som lagringsmedia. Standardalternativet ger 250MB gratis lagringsutrymme. Det låter inte mycket. Utrymmet är för OpenOffice filer. Ett bokmanus jag arbetar på i 12 kapitel plus Samlingsdokument, sammanlagt 500 sidor text, tar 1,1MB utrymme. För backuper av rena textdokument räcker 250MB en livstid. Som ett tillägg direkt i OOo kan tillägget faktiskt konkurrera med molntjänster som Dropbox och GoogleDocs.

Enda nackdelen är att tillägget bara fungerar i Windows och inte i Linux, Mac eller de andra operativsystem man kan köra OOo i. Hoppas att utvecklarna satsar på att porta det till flera plattformar!

Readability Report var ett bottennapp. Jag har tidigare skrivit om tillägg som räknar ut läsbarhetsindex, LIX, för ens texter. Readability Report gör nog samma sak, men mer avancerat. Det mäter flera olika index som jag inte klarar av att redogöra för. Då jag testade en artikel jag arbetar på fick jag en rapport som ser imponerande ut, men som inte säger något. Den mest läsbara meningen enligt Weirdness metric (??!) var (1838). Den minst läsbara meningen konstruerade tillägget från flera meningar med insprängda citat.

Med Readability Report får man fram massor med statisitk om sin text. Frågan är vad de olika värdena betyder och vad man har för nytta av dem? Man får leta en stund för att förstå vad Flesch, SMOG och FOG index är. Textgenkänning då meningar bedöms som lätt- respektive svårlästa är inte den bästa (ursäkta felstavningen i texten...).

Då jag ville pröva att få en avancerad rapport kraschade OOo. Kanske var det Weirdness metricen som slog i taket? Tillägget behöver ytterligare arbete för att fungera, bättre textigenkänning och bättre förklaringar över vad man mäter och varför. För att vara rättvis befinner sig tillägget på betastadiet. Det kommer säkert att bli bättre! För den som vill ha mesta möjliga statistisk om det man skriver kan tillägget vara bra att ha.

Last Session är ett helt OK tillägg som ger en enda liten specialfunktion. Det installerar en knapprad med två knappar. Med den ena sparar man det dokument man arbetar i. Med den andra knappen kan man sedan snabbt öppna det specialsparade dokumentet.

Last Session är inte ett nödvändigt tillägg, men ger en extra funktion att snabbt öppna ett dokument som kan vara smidig.

Vitsen är att man snabbt kan öppna det dokument man har specialsparat utan att behöva leta efter det. Notera att man måste spara dokumentet som vanligt för att de ska sparas på riktigt. Tillägget kan vara bra att ha om man ofta stänger ner OOo eller stänger av sin dator och arbetar med samma fil.

jan 062010
 

Flattr this!

Det värsta som kan hända är om ens filer blir korrupta eller datorn kraschar när man arbetar i ett viktigt dokument. Jag råkade hitta den här sidan. Den tar upp i stort stort sett allt man kan göra för att återställa skadade OpenOffice filer och var man kan leta för att hitta förlorad data från OpenOffice filer. Sidan är guld värd då olyckan är framme. alla som använder OpenOffice borde bokmärka den!

OpenOffice är inte ömtåligare än andra kontorsprogram. Tvärtom. Fördelen med OpenOffice är att filer sparas i ett öppet, okodat format. Innehåll i dokument sparas komprimerat. sparade filer går att öppna med ett komprimeringsverktyg och en webbläsare. Program som använder proprietära format kodar som regel filer. Blir det fel på en sådan, är det ofta omöjligt att rädda innehållet.

Det finns saker man kan göra för att förebygga risken att förlora data om olyckan är framme.

1. Spara alltid i OpenOffices eget format, ODF. Det är bara med detta format som de inbyggda funktionerna för att rädda data fungerar. .doc är ett kodat format. Blir det fel på en sådan fil är den sannolikt förlorad för alltid.

2. Utnyttja OpenOffice system för säkerhetskopiering/automatspara. Inställningarna finns under Verktyg – Alternativ – Ladda/Spara – Allmänt. Man kan välja att bocka i Skapa alltid säkerhetskopia och/eller Spara återställningsinformation var … minut. Punkterna ersätter man med ett lämpligt tidsintervall.

Rödmarkeringarna visar var man kan ställa in för att ta säkerhetskopior och låta OOo spara automatiskt

Funktionerna arbetar på olika sätt. Säkerhetskopian skapas i mappen backup i din användarmapp. Den uppdateras när du själv sparar dokumentet. Backupen blir då den förra versionen du sparade. Om du väljer att automatiskt spara återställninsinformation, sparar OOo dokument med vissa tidsintervall. OOo skriver då över säkerhetskopian med den nya versionen. Ett litet irritationsmoment är att OOo hoppar till det ställa markören befinner sig. Man ska tänka igenom hur man arbetar då man ställer in funktionerna

  • Vill man kunna återställa tidigare versioner, bör man använda skapa säkerhetskopia men inte spara återställningsinformation.
  • Vill man kunna återställa dokument till senast möjliga tidpunkt, ska man bocka för spara återställningsinformation med en passande tidsintervall.

3. De flesta tillfällen då data förloras, beror enligt min erfarenhet inte på dåliga program eller dåliga datorer, utan på den mänskliga faktorn. Spara ofta. Spara varje gång du tar blicken från det du arbetar med. Spara och stäng ner program om du ska lämna din dator en längre stund.

Ta backuper som du sparar på annat ställe än på din hårddisk.

Undvik att gå in i Vilo- eller Vänteläge på en dator med OpenOffice (eller något annat program) öppet. Detta är att bjuda in till att de filer man arbetar med skadas. Spara istället och stäng ner program innan du låter datorn vila. Särskilt gäller detta för bärbara datorer där man ofta genom att stänga locket kan försätta datorn i Vänte- eller Viloläge. Beroende på datorns minneskapacitet, batterikapacitet, vilka program man arbetade i och ren otur, är det ofta bara en tidsfråga innan man förlorar data.

jan 012010
 

Flattr this!

I helgerna har jag testat OpenOffice 3.2RC. En mycket bra nyhet är att man kan få rättstavning på gammalgrekiska. Det enda man behöver göra är att ladda hem den gammalgrekiska ordlistan och ändra språkinställningarna. Nu väntar jag bara på stöd för sanskrit.

Nu kan jag kommentera på Aristoteles på originalspråk och få hjälp med min stavning. Det är lärorikt. Ordet metod kommer från μέϴοδος. efterleden, ὁδός betyder väg.

Funderingar över metoder och vägval är inte på modet. Man måste agera för att vara till, dominera natur och medmänniskor. Tjäna pengar och maximera vinst är den universella metoden.

Att kunna skriva på Gammalgrekiska glädjer väl bara en gammal skrynklig forskare som är så tråkig att han måste slå knut på sig själv för att inte somna på sina egna föreläsningar.

Förutom Gammalgrekiska är nyheter i OpenOffice 3.2 stöd för Oromo (Etiopien), Uyghur (Kina), Somali (Somalia), Sorbiska: nedre och övre (Tyskland), Asturiska (Spanien), Jiddisch (Israel), Arabiska (Oman), Sardinska (Italien) och Quechua (Ecuador).

OpenOffice stödjer ett osannolikt stort antal språk. Stödet varierar från att det finns en rättstavningsordbok till komplett språkstöd med användargränssnitt, ordbok, avstavning, synonymordbok och grammatikstöd.

Poängen är att det går att modifiera OpenOffice så att det åtminstone ger basalt stöd för ett språk. Det innebär att OOo finns för små språk. Allt oftare används numera ett slags pidginengelska på Internet och på TV. Små språk hörs allt mer sällan. Många små språk är hotade. Inom vissa användningsområden är språk nästan utdöda. Ett exempel är akademiska avhandlingar. För att nå ut med resultat måste forskare skriva på pidginengelska. Jag tror att det i framtiden kommer att bli mer ovanligt att skriva sin doktorsavhandling på ett litet språk som svenska. Det gör att språk tappar användningsområden och förpassas till en andrarangsposition då man inte längre kan uttrycka avancerade tankar på det. För varje språk som försvinner eller utarmas, försvinner en del av vårt gemensamma kulturarv.

Kommersiella datorprogram utvecklar inte stöd för små språk som exempelvis sorbiska. Det lönar sig inte ekonomiskt. Många program finns inte ens på svenska.

Det gäller alltså inte bara att jag hjälpligt ska kunna skriva Aristoteleskommentarer på originalspråk och fundera på vad metod är. Det handlar om att alla människor har rätt att tala, skriva och tänka på sitt eget språk. Inget programvaruföretag ska bestämma vilket språk du ska använda för att deras vinst ska bli tillräckligt stor. Språk ska inte kommersialiseras. Öppen programvara, där användare själva kan modifiera koden är en viktig motkraft och sannerligen den metod, väg, man bör välja.

Detta är ännu en väldigt bra anledning att använda och stödja OpenOffice!

nov 242009
 

Flattr this!

Jag har tidigare skrivit om hur man lägger till det stora biblioteket med Clipart i OpenOffice. Det är roligt med Clipart. Ännu roligare är det att använda egna bilder. Man gör i stort sett på samma sätt som i min Clipartsguide.

Antag att jag har fotograferat minnesmärken efter Esaias Tegnér i Lund som jag vill använda i artiklar. Jag kan kopiera och klistra in bilderna i Openoffice dokument ett och ett då jag behöver dem. Om jag lägger in dem som Clipart slipper jag bläddra rätt på dem varje gång jag behöver en bild.

Alla mina bilder på Tegnérminnesmärken finns samlade i en mapp på hårddisken. Jag vill enkelt kunna använda dem i OpenOffice

Alla mina bilder på Tegnérminnesmärken finns samlade i en mapp på hårddisken. Jag vill enkelt kunna använda dem i OpenOffice

Gör så här:

1. Alla mina bilder finns i mappen Tegnérbilder. OpenOffice klarar de flesta vanliga filformat. I detta fall är bilderna i JPEG format.

2. Lägg mappen på ett säkert ställe, till exempel i din Hemmapp i Linux eller Mina dokument i Windows. Om du tar bort eller flyttar mappen bryts länken till OpenOffice.

3. Öppna OpenOffice.

4. Öppna Galleriet antingen med knappen i verktygsraden eller med Verktyg – Galleri.

5. Klicka på knappen Nytt tema.

Mitt Galleri är ganska fullt med Clipart. Det går nog att klämma in litet till...

Mitt Galleri är ganska fullt med Clipart. Det går nog att klämma in litet till... Klicka på den markerade knappen Nytt tema

På fliken Allmänt kan jag ge min samling ett namn. Jag kallar den Tegnér. Gå sedan till fliken Filer…

6. Klicka på Sök filer…

Klicka på Sök filer... och leta röätt på dina bilder

Klicka på Sök filer... och leta röätt på dina bilder

Jag bläddrar fram till mappen Tegnérbilder.Jag ska stå inne i mappen och se de bilder jag vill lägga till.

Nu står jag inne i mappen Tegnérbilder. Bilder i undermappar kommer också att läggas till som Clipart

Nu står jag inne i mappen Tegnérbilder. Bilder i undermappar kommer också att läggas till som Clipart. Nu är det bara att klicka på OK

7. Jag klickar på OK. I nästa dialogruta klickar jag på Lägg till alla, eller bara Lägg till om jag bara vill lägga till enstaka bilder. Bilderna läggs till. Klicka på OK.

Jag väljer Lägg till alla. Därefter är det bara att klicka på OK så läggs alla bilderna till som Clipart

Jag väljer Lägg till alla. Därefter är det bara att klicka på OK så läggs alla bilder till som Clipart

8. Nu har jag en ny mapp i ditt Galleriet som heter Tegnér och som innehåller alla mina bilder på Tegnérminnesmärken. Jag kan dra en bild till arbetsytan då jag behöver den i ett dokument. Jag kan döpa om mappen Tegnér genom att högerklicka på den.

Nu finsn all mina bilder av Tegnérminnesmärken som Clipart i Openoffice

Nu finsn all mina bilder av Tegnérminnesmärken som Clipart i Openoffice

9. Färdigt! Så här kan man göra med alla bilder man vill använda i OpenOffice. Kom ihåg att du måste låta målmappen ligga kvar på samma ställe annars bryts länken och du får hämta in bilderna igen.

Den uppmärksamme läsaren har lagt märke till att mina bilder av Tegnérminnesmärken ingår i ett projekt med det något opassande namnet Baronens dårar. Vem baronen var återkommer jag kanske till i ett kommande inlägg!

okt 252009
 

Flattr this!

OpenOffice brukar ibland framställas som en kontorssvit för den fattige. Ett av skälen är att det ingår mycket litet Clipart, bilder man kan använda i dokument.

Det beror på att OpenOffices affärsidé är att programmet laddas ner gratis från Internet. Nedladdningen får inte svälla ut. Grafik tar stort utrymme. Därför har man utelämnat Clipart.

Det är enkelt att skaffa sig en enorm mängd Clipart i OpenOffice. All denna Clipart är fri och kan fritt användas i så många dokument man vill. I den här guiden förklarar jag hur man gör.

Guiden är skriven för OpenOffice i Ubuntu Linux. Med vissa förändringar bör den fungera i andra Linuxdistributioner. Den fungerar med några ändringar i Windows. Sist i guiden beskriver jag vad man då måste ändra och saker man bör tänka på. Guiden är enkel, men den tar en stund att genomföra. Eftersom man behöver ladda ner ganska mycket från Internet rekommenderar jag att man har en anslutning med relativt hög kapacitet. En del moment kräver mycket av datorn och tar rejält med tid. När allt är på plats har man en Clipartsamling på många tusen bilder!

Det var ganska svårt att lista ut hur man får allt på plats. Guiden är därför i nuläget något experimentell. Kom gärna med förslag hur jag kan förbättra den!

1. Se till att OpenOffice är helt avstängt, inklusive snabbstarten. Öppna Synaptic. Skriv in openclipart i sökfältet. Högerklicka på paketet som heter openclipart välj Markera för installation. Synaptic markerar ytterligare paket. Klicka på Verkställ och installera. Det tar en stund. När allt är installerat stänger du Synaptic.

2. Öppna OpenOffice Writer. Gå in på menyn Verktyg och välj Galleri. Galleriet för Clipart öppnas. Om du vill använda Clipart  drar du bilden från galleriet till dokumentet. Ibland blir Cliparten som hämtades i steg 1 automatiskt installerad och ibland inte. Jag har inte lyckats hitta vad som styr detta. Om jag kommer på det uppdaterar jag guiden. Sannolikt har det att göra med vilken version och vilka delar av OpenOffice man har installerade. Om det finns massor med Clipart, som på bilden under punkt 7 i ditt galleri, behöver du inte göra mer. Om det ser ut som på bilden härunder, med bara litet tillgänglig Clipart, så fortsätt guiden. Nästa steg blir då att hitta bilderna vi laddade hem i steg 1. (Klicka på bilderna för att förstora dem!)

Galleriet för Clipart. Genom att klicka på den markerade knappen i verktygsraden kan man öppna och stänga fönstret

Galleriet för Clipart. Genom att klicka på den markerade knappen i verktygsraden kan man öppna och stänga fönstret

3. Klicka på knappen Nytt tema… i Gallerifönstret.

4. Klicka på fliken Filer i dialogrutan som öppnas. Det ska se ut som på bilden.

Här lägger man till mer Clipart

Här lägger man till mer Clipart

5. Klicka på Sök filer… Ett fönster öppnas. Klicka på Filsystem i vänsterkolumnen. Då ska det se ut ungefär som på bilden. Du är inne i root.

Så här ser det ut i root. Där ska man inte ändra saker i onödan. Följ bara min beskrivning!

Så här ser det ut i root. Där ska man inte ändra saker i onödan. Följ bara min beskrivning!

Leta reda på mappen /usr/share/openclipart/png som du öppnar. Det kan bli problem med clipart i SVG-format. SUN:s OpenOffice hanterar inte SVG. Go-oo med varianter (Linux) sägs hantera SVG. Detta verkar inte vara helt korrekt. Processen gick flera gånger i stå för mig i Ubuntu. Därför rekommenderar jag att man bara importerar filerna i PNG format. Mappen kan vara litet svår att hitta om man inte brukar vara inne i rootkatalogen. Det ska se ut som på bilden. Klicka på OK. Notera att sökvägen syns överst på bilden.

När du är här har du kommit rätt. Sökvägen står högst upp på bilden

När du är här har du kommit rätt. Sökvägen står högst upp på bilden

6. OpenOffice går tillbaka till den första dialogrutan och läser in filer. Det tar en stund…

7. När detta är klart kan du göra på tre olika sätt:

a. Klicka på Lägg till alla. Detta lägger till all Clipart. Det blir väldigt många bilder!

b. Sätt a tar en stund. Du kan göra den stegvis och med urval. Gå in i en undermapp med motiv du är intresserad av och klicka på Välj alla. Då importeras dessa bilder. Du kan sedan byta namn på Nytt tema i Galleriet för Clipart till något passande. Upprepa processen tills du har den clipart du önskar installerad.

b. Välj i listan enskilda bilder du vill installera. Man kan välja att förhandsvisa Clipart i rutan till höger genom att bocka för rutan intill. För de bilder du vill ha klickar du på Lägg till. Om man installerar enskilda bilder kan man återkomma och hämta mer.

Välja allt eller enstaka bilder. Clipart kan förhandsgranskas i rutan

Välja allt eller enstaka bilder. Clipart kan förhandsgranskas i rutan

När du är klar klickar du på OK. Det kan ta en lång stund för OpenOffice att läsa in bilderna, särskilt om du valt att lägga till alla bilder.

Om man använder en annan Linuxdistribution bör man i första hand söka efter motsvarande openclipart paket i sin pakethanterare. Sedan installerar man på motsvarande sätt. Sökvägar kan vara annorlunda. Om det inte finns någon Clipart i förrådet så försök gör som för Windows.

I Windows laddar man ner openclipart från Internet. Man laddar ner paketet i ett komprimerat format, .zip är lättast. Packa upp paketet på ett bra ställe (se tipsen nedan). Man hoppar in på punkt 2 i guiden. Under punkt 5 bläddrar man fram den uppackade mappen istället. Därefter fungerar allt likadant.

Glödlampa

Några tips:

  • Cliparten ligger kvar i originalmappen antingen i /usr/share/openclipart i Ubuntu eller i den uppackade mappen i Windows. OpenOffice länkar till denna. Det innebär att den måste ligga kvar på samma ställe som då man installerade Cliparten i punkt 5 och 6. I Ubuntu låter man bli att avinstallera paketet openclipart. I Windows lägger man mappen i Mina dokument eller där den är skyddad direkt då den packats upp. Det är mindre bra att lägga den direkt på skrivbordet.
  • Om man avinstallerar paketet openclipart i Ubuntu, eller tar bort den uppackade mappen i Windows, avinstallerar man Cliparten.
  • Att installera Clipart kräver en del av datorn. Var beredd på att vissa saker kan ta tid.
  • Lägg ner litet tid för att bekanta dig med Galleriet för Clipart. Det finns flera möjligheter för att sortera och visa bilder! Om man modifierar min guide kan man även lägga till egna bilder.

Gubbe

Om detta inte är nog med Clipart kan man störta iväg till OpenOffices hemsida för Tillägg. Där finns massor med fri Clipart. En del av denna Clipart har speciell och ganska smal tematik som kan vara mycket användbar inom specifika områden. De flesta av dessa filer installerar man som tillägg. Därefter fungerar de som vanliga Clipartbilder.

Det tog mig ganska mycket tid att lista ut hur man installerar Clipart i olika operativsystem. Det är inte säkert att jag lyckats reda ut allt. Om du stöter på problem är jag därför tacksam om du skriver en kommentar så ändrar jag i guiden om det skulle behövas!

sep 212009
 

Flattr this!

MS Office har en dominerande ställning på marknaden för kontorsprogram. Ett skäl många anför för att inte byta till OpenOffice är kompatibilitet. Kommer man att kunna öppna och arbeta med gamla filer? Kommer någon att kunna öppna de dokument man skriver? Eftersom OpenOffice är gratis är första steget att köra det parallellt med MS Office och se hur det fungerar.

Man kan tro att OpenOffice är en gratisversion av MS Office, kanske med litet färre funktioner. Så är det inte. OpenOffice är ett eget program med egna sätt att göra saker. Även om programmet är gratis kommer det att kosta tid och ansträngning att lära sig det. Filformat är annorlunda än de som används i MS Office. Det innebär att filer aldrig kan översättas till 100% mellan programmen. Oftast fungerar det dock tillräckligt bra.

Jag har lärt mig en del knep för hur man hanterar dokument i OpenOffice när andra använder MS Office:

  1. Ett oslagbart sätt att skicka filer är som pdf. Det fungerar perfekt såvida inte mottagaren behöver göra ändringar i dokumentet. OpenOffice kan spara som pdf. MS Office 2007 kan det med senaste servicepaketet. Äldre versioner av MS Office kan det inte.
  2. Förbered dokument. Använd enkel layout och formatering. Risken för fel ökar ju mer specialformateringar man använder. Exempel är avancerade bildövergångar och animeringar i Impress/PowerPoint och WordArt. Avancerade tabeller är också svåra att konvertera. Ibland kan man lägga dessa som pdf eller bildfiler.
  3. Om man har bilder i textdokument som inte förs över bra, kan man testa att förankra dem på annat sätt, till bokstav, rad, sida etc. Att ändra storlek på bilden eller sidans marginaler kan också hjälpa. Man kan spara text och bild som separata filer som mottagaren får sätta samman igen.
  4. Om text inte förs över bra, försök byt till standardformateringar för stycken och sidor.
  5. Se över vilka typsnitt du använder. Använd i första hand vanliga typsnitt som fungerar till alla operativsystem och program.

När man fixat vad man själv kan fixa hjälper programmen till.

  • OpenOffice: Öppnar och sparar generellt MS Office filer mycket bra. Några problemområden har jag berört ovan.
  • MS Office: I senaste servicepaketet för Office 2007 introducerades öppna och spara filer i .odf-format, det öppna format OpenOffice använder. Jag har inte testat det själv mer än som hastigast. Stor varning dock för att konvertera Calc filer. Formler i kalkylark kan sluta fungera. I praktiken förstör det Calc filen. I äldre versioner av MS Office går det inte att spara som .odf eller öppna .odf-filer.

Om man är smart räcker grundprogrammen  långt. Det finns några andra konverterare:

Sun ODF Plugin for Microsoft Office är en bra konverterare till MS Office för OpenOffice-filer. Tillägget har fördelen att Calc/Excel dokument behåller sina formler. Jag skulle installera detta tillägg i MS Office om jag ofta öppnade .odf-filer. Det fungerar med äldre versioner av MS-Office.

odf-converter-integrator är ett tillägg som öppnar MS Office-filer i OpenOffice. Det kan ibland fungera bättre än OpenOffices inbyggda konverterare.

Om man har filer i riktigt udda eller uråldriga format som inte går att konvertera, kan man testa nättjänsten Zamzar. Den kan konvertera nästan vad som helst till vad som helst. Nackdelen är att man får vänta ett tag på sina filer i gratisversionen.

sep 132009
 

Flattr this!

En smart men litet undangömd funktion i OpenOffice och Writer är Temporära bokmärken.

Man hittar dem genom att öppna Navigatorn genom att antingen klicka på knappen på knappraden eller med tangenten F5.

I huvudet på Navigatorn finns en knapp som ser ut som ett gem. Det är Temporära bokmärken.

Temporära bokmärken i Navigatorn

Temporära bokmärken i Navigatorn

När man arbetar i ett dokument placerar man temporära bokmärke på ställen dit man snabbt vill kunna återvända under arbetspasset. I mitt fall kanske jag vill kontrollera ställen där jag nämner Carl Jonas Love Almqvist i ett 400-sidigt bokmanus. Jag använder först sökfunktionen för att hitta de ställen Almqvist finns. De passager jag vill bearbeta markerar jag med ett temporärt bokmärke.

Jag ställer sedan in Navigatorn för att växla mellan temporära bokmärken, antingen i Navigatorn eller på en knapp nere till höger på fönsterlisten. När jag sedan använder upp- eller nerknapparna i Navigatorn eller på fönsterlisten, flyttas jag till nästa eller föregående Temporära bokmärke.

Man kan växla mellan temporära bokmärken på fönsterlisten.

Man kan växla mellan temporära bokmärken på fönsterlisten.

Alternativet till att använda temporära bokmärken hade varit att använda sökfunktionen varje gång jag vill hitta gamle Almqvist. Det hade varit betydligt omständligare, nästan som att ta arsenik…

Man kan sätta maximalt fem Temporära bokmärken. Om man sätter ut fler tas det äldsta bort.

Temporära bokmärken försvinner när man stänger dokumentet.

Om man behöver fler bokmärken eller bokmärken som finns kvar i dokumentet då det stängs bör man istället använda vanliga bokmärken: Menyn Infoga – Bokmärke. Eller kanske en anteckning: Infoga – Anteckning.

sep 122009
 

Flattr this!

OpenOffice får ibland få kritik för ett litet tråkigt eller präktigt utseende. Ett enkelt sätt att ändra framtoning är att ändra sin Splash Screen, det vill säga det fönster som syns då man precis öppnat OpenOffice.
Att ändra sin Splash ger ett personligt utseende. Här är några länkar där man kan hämta alternativa Splashs:
Här (Sök på openoffice splash så hittar du flera fina alternativ)
Eller här (Med fler länkar och beskrivningar)
Ännu roligare är det att ändra andras Splash. Särskilt kul blir det om man lyckas göra det i smyg. Man kan till exempel skicka diskreta meddelanden, som detta:

En diskret uppmaning...
En Splash man måste använda med omdöme är denna:

Används med omdöme!
Jag arbetar i en miljö där det skrivna ordet värderas mycket högt. Att börja en måndagmorgon med ett sådant meddelande kan mycket väl leda till hjärtstillestånd eller att den skyldige åker på stryk. Därför råder jag till försiktighet. Det gäller att hitta ett offer med någorlunda bra fysik men som ändå är klenare än du själv. Denna kombination av egenskaper är erfarenhetsmässigt svårare att hitta än man kan tro.
Splashen ligger på olika ställen i olika operativsystem.
Enklast är det att byta i Windows. I Vista och Openoffice 3 ligger Splashen i C:Program files/ OpenOffice.org 3/Program. I XP och i OpenOffice 2 ligger mappen litet annorlunda.
I Linux är det litet svårare och är inte helt enhetligt mellan distributioner och OpenOfficeversioner. Dessutom måste man ha administratörsrättigheter. Därför avstår jag från att ge specifika sökvägar. Den som vill busa har säkert tillräckligt med energi att hitta rätt själv!
Byt namn på den gamla Splashen till introgammal.bmp och lägg i den nya intron. Den ploppar upp nästa gång OpenOffice startar.