Jun 032010
 

flattr this!

Under sista veckan har jag testat ett program med det osannolika namnet Kabikaboo. Jag vet inte riktigt hur jag ska klassificera det eller beskriva det. I grunden är det ett stödprogram för författare. Man kan hålla ordning på handling, karaktärer och platser man använder i en text. Framför allt rör detta skönlitterära texter. Man gör det i trådade anteckningar. Man kan fritt lägga till och ta bort anteckningar och bygga avancerade träd med relationer som stöd för intrig och handling. Anteckningarna syns i flikar. Parallellt med detta arbetar man på texten i en hyfsat bra ordbehandlare. Det finns svensk rättstavning och en del andra funktioner. Detta trots att programmet inte är översatt till svenska. Kabikaboo kan inte mäta sig med Writer eller andra tunga ordbehandlingsprogram, men har tillräckligt med verktyg för enkel ordbehandling. Avsikten är att man ska skriva sin text med hjälp av stödfunktionerna. Formatera och putsa texten gör man efteråt i andra program.

På startskärmen är det uppenbart att Kabikaboo är avsett för författare. Tänk vad Shakespeare hade kunnat göra med Kabikaboo...

Man kan dock använda Kabikaboo som ett rent anteckningsprogram eller som stöd för projektplanering. De trådade anteckningarna kommer väl till pass. Jag brukar anteckna massor med citat från böcker, artiklar och arkivhandlingar i anteckningsprogram som Tomboy eller Zotero. Kabikaboo är minst lika bra för att hålla reda på anteckningar. Trådvyn gör det möjligt att samla anteckningar på ett smart och överskådligt sätt. Man kan bygga upp sina noteringar i ett forskningsprojekt nästan på samma sätt som en skönlitterär författare håller reda på sina strukturer.

Så här använder jag Kabikaboo. Jag för in uppgifter från arkivhandlingar jag arbetar med inför en artikel. Med Kabikaboo kan jag koppla samman anteckningarna och strukturera arbetet

Kabikaboo är ett udda verktyg som är roligt att arbeta med. Det har en säregen och anpassningsbar struktur som gör det användbart för många områden. Det finns för Linux och Windows. I Linux bör man i första hand installera från sin pakethanterare. Om inte Kabikaboo finns där kan man ladda ner lämpligt paket från projektets hemsida. För Windows laddar man ner och installerar från hemsidan.

Ett tips om man börjar använda Kabikaboo är att se till att man bockar för Autosave (spara automatiskt) och/eller Save on exit (spara vid avslut) på menyn File (Arkiv). Annars måste man se till att spara sina anteckningar manuellt. Det är lät att glömma. Särskilt som andra anteckningsprogram som Tomboy och Zotero har funktionen som standard. Jag gjorde själv det misstaget och förlorade flera anteckningar.

Läs mer här!

Maj 302010
 

flattr this!

Jag har tidigare skrivit om mina äventyr som gratistestare av MS Office här och här.‭ ‬Nu har jag kommit så långt att jag börjat arbeta i Word.‭ ‬När man kommit över allt krångel vid installation och att konvertera filer är det tveklöst så att Word är ett kompetent program.‭ ‬Det hanterar genomgående texter på ett bra,‭ ‬snabbt och smidigt sätt.‭ ‬Jag har testat programmet genom att använda det på samma sätt som jag använder Writer‭; genom ‬att skriva långa,‭ ‬komplicerade och avancerade akademiska texter på svenska och engelska.‭ ‬Jag har arbetat med ett par artiklar i Word och andra i Writer.‭ ‬Det har varit instruktivt att arbeta med programmen parallellt.‭ ‬I stort är mina intryck av Word oförändrade sedan jag testade det i julas.‭ ‬Nu har jag dock haft tid att fördjupa mig.‭

Allmänt intryck

Word:‭ ‬Smidigt och snabbt.‭ ‬Gör ofta saker snabbare än Writer.‭ ‬Gränssnittet är ovant och klumpigt.‭ ‬MSO är det enda kontorsprogram som använder Ribbon.‭ ‬Det är ingen höjdare.‭ ‬Det finns mycket små möjligheter att ändra bland menyer och knappar.‭ ‬Det hade varit väldigt bra om man kunde.‭ ‬Nu tar knappfältet för formatmallar upp en stor del av startvyn.‭ ‬Eftersom dessa inte fungerar hade det varit bra att kunna ta bort dem för mig och lägga in till exempel kontrollerna för Zotero istället.‭
Writer:‭ ‬Litet klumpigt och oslipat.‭ ‬Gör ibland saker litet avigt.‭ ‬Menyerna är överlastade och svåra att hitta i.‭ ‬Mycket goda möjligheter att ändra menyer och knappar. När man skriver mycket är detta mer värdefullt än man kan tro.
Vinnare:‭ ‬Båda programmen är överlastade.‭ ‬Nya idéer om gränssnitt och hur ordbehandling på dator ska gå till behövs.‭ ‬Att Writer och Word är överlastade har lett till att jag sista året har gått över till AbiWord då jag skriver enkla texter som den här.‭ ‬Det går snabbare än i Writer/Word.‭ ‬Det är ett underbetyg åt hur användarvänligheten under senare år har utvecklats i stora kontorsprogram.‭

Funktionalitet

Både Writer och Word har massor av funktioner.‭ ‬Vilket program som har flest vet jag inte och det beror säkert på hur man räknar.‭ ‬Word har kanske litet mer från start.‭ ‬I Writer kan man å andra sidan komplettera med tillägg som ger funktioner Word helt saknar.‭ ‬Båda programmen har allt man kan önska sig och mer därtill.‭ ‬Det finns saker som är bättre i det ena programmet än i det andra.‭ Det känns meningslöst att göra upp en lång lista och jämföra funktion för funktion.‭
I allmänhet går många saker snabbare att göra i Word.‭ ‬Saker görs mer eller mindre automatiskt genom enkla knapptryck.‭ ‬Å andra sidan har man bättre detaljkontroll och styrning i Writer.‭ ‬Det går snabbare att arbeta i Word,‭ ‬men man får problem om man vill detaljstyra eller göra på ett annat sätt än Word bestämt.‭ ‬I Writer kan saker ta litet längre tid och vara besvärliga att få till.‭ ‬Man har å andra sidan större möjligheter att utforma dokument exakt som man vill ha dem.‭
Ett exempel är om man vill ha ett avsnitt av en text i två spalter.‭ ‬I MSO markerar man texten,‭ ‬går till fliken Sidlayout och klickar på en knapp med rätt antal spalter.‭ ‬I en dold meny finns ‭ ‬några inställningsalternativ.‭ Enkelheten gör att inlärningströskeln blir låg och nya användare, som jag, kan snabbt göra ganska avancerade saker. Inlärningströskeln är betydligt lägre än i Writer, som tar ett tag att komma underfund med.

Att få till spalter i en del av ett Worddokument är föredömligt enkelt. Markera texten och klicka på en knapp...

‬I Writer måste man först gå till:‭ ‬Infoga‭ ‬-‭ ‬Område.‭ ‬Därefter måste man under fliken kolumner välja hur många kolumner man vill ha,‭ ‬samt manuellt sätta ett avstånd mellan dem.‭ ‬Det tar tid och är inte intuitivt.

För att göra samma sak i Writer måste man infoga ett område. Man måste ställa in saker manuellt som görs automatiskt i Word. Detta är en klumpigare lösning. Lägg dock märke till de andra flikarna i bildens överkant! Under dem finns massor med inställningsmöjligheter för området. Sådana saknas eller är svåra att få till i Word

Är då Word att föredra‭? ‬Mitt svar är nej.‭ ‬När man börjar utforska flikarna för Områden i Writer finns betydligt fler och exaktare inställningsmöjligheter än i Word.‭ ‬Det är jag som bestämmer hur dokumentet ska se ut och inte programmet.‭ ‬Denna känsla är en stor skillnad mellan programmen.‭ ‬Skillnaden beror på designval.‭ ‬Sådana skillnader är mer djupgående än om en viss funktion finns eller inte finns. När man kommit över inlärningströskeln i Writer har man både en bättre förståelse för hur dokument är uppbyggda och större möjligheter att utforma dem.

Hjälpsystem

Word: Inbyggda hjälpen kaotisk och överlastad.‭ ‬Ingen manual tillgänglig.‭ ‬Åtminstone engelskspråkiga forum finns.‭ Dessa har jag inte hunnit utforska. ‬För övrigt förstår jag att det finns en stor marknad för betald support/utbildning och böcker. ‭

Writer: Inbyggda hjälpen enkel och bra.‭ ‬Det finns bra support på forum och bloggar.‭ ‬Möjlighet att ladda ner kompletta manualer och all tänkbar information om programmet är en stor fördel.‭ ‬Källkod och utveckling är öppen och transparent.‭ ‬Information kan vara svårtillgänglig och på engelska.‭
Vinnare:‭ ‬För den som klarar att söka hjälp på egen hand är Writer bättre.‭

Språk

Word: Bra svensk rättstavning.‭ Språkkontrollen är usel.‭ ‬Ur språkvårdande synpunkt borde den tas bort. Kontrollen är påträngande och dum.‭ ‬Då jag öppnar en stor fil får jag efter några minuter ett meddelande om att det är alldeles för många språkfel.‭ ‬Vid en kontroll finns det i stort sett inget att rätta till.‭ ‬Extra språk kostar pengar.‭

Writer: Samma kvalitet,‭ ‬men långsammare.‭ ‬Basal språkkontroll som gör det den ska, men inte mer.‭ ‬Extra språkpaket gratis.
Vinnare:‭ ‬Writer.‭ ‬Word har gått för långt.‭ ‬Skribenter invaggas i falsk trygghet. Kontrollerna är onödiga och felaktiga. Gratis språkpaket i Writer är ett stort plus.‭ ‬Den dag man behöver rättstava latin eller spanska inser man vad extra språkpaket är värda.‭

Funktioner för stora‭ (‬tråkiga‭) ‬och avancerade akademiska texter

Word: Stort minus för obegripliga och oanvändbara formatmallar.‭ ‬Jag slutade använda dem och skapade dokumentmallar i Writer som jag förde över och fixade till.‭ ‬Detta,‭ ‬om något,‭ ‬visar hur värdelösa formatmallarna i Word är.‭ ‬De är till för att snabbt smycka dokument,‭ ‬inte för att strukturera dem.‭ ‬Att de är glassiga att använda gör dem egentligen bara ännu pinsammare. De typsnitt och textstorlekar som är valda i standardmallarna är oanvändbara.‭ ‬Det är en gåta att ingen på Microsoft känner till att brödtext i litet sans serif-typsnitt är nästintill oläsbart.‭ ‬Att ändra de bifogade malalrna är omständligt och komplicerat.‭ ‬

Word saknar fungerande samlingsdokument.‭ ‬Det innebär att det är svårt att strukturera och hålla koll på stora manuskript.

Zotero är undangömt.‭ ‬1000‭ ‬referenser‭=‬2000‭ ‬extra musklick.‭ ‬Man borde ha möjlighet att flytta runt menyfält och knappar.‭ ‬En enda layout passar inte alla‭!

Word har å andra sidan bra layoutvy.‭ ‬Möjligheten att dela fönster är också bra.‭ ‬

Writer‭: Samlingsdokument och suveräna formatmallar underlättar arbetet mycket.‭ ‬Brister i index,‭ ‬slutnoter och även i samlingsdokument är minus.‭ ‬Om man ska använda dem måste man inse att det finns begränsningar som man måste ta till avancerade knep för att komma runt.‭ Eftersom Writer passar så bra för akademiskt skrivande tycker jag att dessa brister är allvarliga.

Navigatorn är bättre än någon av vyerna i Word‭, även om jag gärna hade haft Words layoutvy också‭‬.‭ ‬

Bättre integration med Zotero.‭
Vinnare:‭ ‬Writer bättre i grund.‭ ‬Word är klart bättre på vissa saker,‭ ‬men saknar specialverktyg för att hantera stora och tunga akademiska texter.‭ ‬Det är för avancerade, långa texter Writer är som bäst.‭ ‬För enkla texter och ostrukturerat skrivande är Word bättre. Särskilt om man snabbt vill ha ett “vackert” dokument och tycker att Microsofts formatmallar fyller det kriteriet.

Finesser=saker som inte är nödvändiga, men bra att ha…

Word: Spara dokument med första meningen som titel.‭ ‬Smidig sök och ersätt.‭ ‬Smidig ordräkning.
Writer: Ordkomplettering,‭ ‬tillägg,‭ ‬hybridpdf.‭
Vinnare:‭ ‬Båda programmen har många bra finesser.‭ ‬Writers är nyttigare,‭ ‬Words smidigare.‭ ‬Jag ger Writer ett litet försteg. Det allra bästa hade varit om man kunde kombinera båda programmens finesser.

Sammanfattning

Writer och Word är två väldigt olika program.‭ ‬Jag håller inte med dem som menar att OOo är en gratisklon av MSO.‭
Word är fint slipat,‭ ‬snabbt,‭ ‬smidigt och elegant.‭ ‬Programmet löser saker automatiskt med dig i baksätet.‭ ‬Det är väldigt enkelt att göra de flesta saker. Å andra sidan sker det automatiskt och ibland saknar man kontroll på hur programmet utformar dokument.

Writer har bättre grundläggande funktioner, särskilt om man arbetar med stora komplicerade dokument.‭ ‬Programmet är inte särskilt elegant.‭ ‬Det kan brista i detaljer.‭ ‬För att göra till och med ganska enkla saker måste du pilla i opedagogiska menyer och dialogrutor. När du väl har lärt dig det är det du som bestämmer över hur dokumentet ska se ut.
Är Word bättre än Writer‭?
Jag blir inte riktigt klok på Word.‭ ‬Syftet med ett tungt ordbehandlingsprogram för mig är att få stöd med stora tunga och komplicerade texter.‭ ‬En text på mer än tjugo sidor är svår att arbeta med i Word.‭ ‬Någonstans där börjar man glömma vad man skrivit i olika delar av dokument. Det är då man inser vad hjälpmedel som Samlingsdokument och Navigatorn betyder. Det är enklare att få till korta, snygga dokument än i Writer.‭ ‬Där finns det å andra sidan andra program som fyller samma funktion. Jag skrev till exempel den här texten i AbiWord.

Jag börjar bli klar med min utvärdering av MSO. Nästa inlägg i ämnet blir nog det sista. Där kommer jag att sammanfatta mina intryck under min testperiod!

Mar 252010
 

flattr this!

Jag har skrivit om minimalistiska ordbehandlingsprogram som PyRoom och DarkRoom. Dessa är väldigt minimalistiska. Ett program som har något fler inställningmöjligheter är Bookwrite.

En bra början på en bok...

I Bookwrite kan man till exempel strukturera ett manus i kapitel och växla mellan dem, ungefär som med Navigatorn i OpenOffice Writer. Man kan även ställa in färgskalan så att man får en PyRoom liknande arbetsmiljö i grönt och svart. Alla kommandon når man bekvämt via knappar på arbetsytan.

Om man föredrar att jobba i en grön och svart miljö är det enkelt att få till i Bookwrite

Filerna sparas i ett eget format. De går dock att exportera till.txt. De kan då öppnas med vilket ordbehandlingsprogram som helst.

Jag tycker att denna typ av minimalistiska program är underskattade. Många av mina artiklar börjar i ett anteckningsprogram. Först när jag vill strukturera upp texten kör jag in den i OpenOffice Writer. Man behöver inte ett stort (och i vissa fall) dyrt ordbehandlingsprogram för att producera text. Ibland kan hantering av stora program vara i vägen för kreativt tänkande.

Om man använder Linux Ubuntu är förmodligen lättaste sättet att installera Bookwriter att installera Getdeb förrådet och sedan installera programmet därifrån. För Windows och om man vill ta hem programmet som källkod till Linux, kan man hämta filer härifrån.

Jan 122010
 

flattr this!

LIX, eller Läsbarhetsindex, är ett enkelt sätt att räkna ut hur pass svår en text är. LIX baseras på en matematisk formel, som väger in ord per mening och hur långa ord man använder. Ju högre LIX-tal en text har, desto mer svårläst är den. LIX kan synas vara ett trubbigt redskap, men ger god fingervisning om en text. Skönlitterära texter brukar ha ett LIX-tal under 40. Facktexter ligger högre. Över LIX-tal på 60 är texten mycket svårläst. Läs mer i Wikipedia.

Att beräkna LIX-tal kan vara ett värdefullt redskap om man skriver för en målgrupp, eller som ett sätt att kontrollera hur man skriver. Om man skriver en avhandling blir LIX-talet högt. Vill man skriva för barn bör LIX-talet hållas lågt.

Det går att räkna ut LIX-tal i OpenOffice. Man gör det genom att installera ett av två tillägg: Magenta LIX eller Linguist. Tyvärr är inget översatt till svenska. De är dock enkla att använda.

Linguist installeras i en egen meny. Magenta Lix lägger sig som ett kommando i menyn Redskap efter installation. Tilläggen är markerade med rött.

Magenta LIX är ett enkelt tillägg. Det finns i menyn Verktyg. Det ger en enkel statistik över dokumentet, inklusive LIX-tal.

Magenta LIX ger enkel dokumentstatistik. Det framgår av bilden att tillägget kommer från Danmark. LIX-talet på 47 gör texten ganska jobbig att läsa.

Linguist är ett mer avancerat redskap. Det installeras i en egen meny. I menyn har man fyra val:

1. List Unrecognized Words – Alla ord som inte känns igen av OOo:s rättstavning listas i ett eget nytt dokument. Ett bra redskap om man snabbt vill lägga till ord i sin ordlista.

List Unrecognized Words visar alla ord OOo inte känner igen i sin ordlista. Eftersom jag ofta skriver med gammalstavning blir det många ord som inte känns igen...

2. Complete Wordlist (Alphabetical) – Listar alla ord som används i dokumentet i ett nytt dokument. Dessutom anges hur många gånger ord förekommer. En bra funktion om man vill studera vilka ord man använder. Det kan hjälpa en att variera sitt språk.

Complete Wordlist (Alphabetical) visar alla ord man använder i dokumentet i alfabetisk ordning. Återigen blir det mycket rödpenna för min gammalstavning.

3. Sort Words on Frequency – Samma som förra funktionen, men nu sorteras orden efter hur många gånger de förekommer i texten.

Sort Words on Frequency sorterar ord efter hur ofta de förekommer. Det kan vara en bra hjälp för att upptäcka sina språkliga egenheter

4. Statistics: Ger grundläggande läsbarhetsstatistik inklusive LIX-tal.

Statistics ger grundläggande dokumentinformation, inklusive LIX-tal. Mitt LIX-tal på 43 hamnar ungefär rätt. Texten jag arbetar på är en inte alltför avancerad facktext.

    Nov 252009
     

    flattr this!

    En av trösklarna i Writer är att lära sig arbeta med formatmallar. Formatmallar är förutbestämda regler för hur något ska se ut. Det kan vara tecken, stycken, sidor eller hela dokument.

    Formatmallar når du genom knappen formatmallar och formatering.

    Klicka på denna knapp för att använda formatmallar

    Klicka på denna knapp för att använda formatmallar

    Då öppnas en stor dialogruta med massor av val. Jag har alltid min öppen och förankrad till höger om arbetsytan.

    I detta fönster kan du styra allt som rör ditt dokuments utseende. 1 = Här finns mallar för stycken, tecken, ramar, sidor och listor. 2 = Högerklicka på en formatmall och välj ändra. Där kan man sedan styra exakt hur man vill att formatmallen ska se ut

    I detta fönster kan du styra allt som rör ditt dokuments utseende. 1 = Här finns mallar för stycken, tecken, ramar, sidor och listor. 2 = Högerklicka på en formatmall och välj ändra. Där styr man hur formatmallen ska se ut in i minsta detalj.

    Den dag man inser att Writer är designat runt formatmallar börjar man jobba med programmet – inte mot det. Att Writer är designat med formatmallar i centrum är en stor del bakom att Writer är den bästa ordbehandlare man kan använda för akademiska, välstrukturerade texter. Man får otroligt mycket hjälp av programmet.

    Det bästa sättet att styra formatmallar är att använda malldokument. De sparas som dokument med förkortningen .ott i filnamnet. Malldokument bestämmer hur alla formatmallar i dokumentet ser ut. De styr i princip allt: från typsnitt, radavstånd, teckenstorlek, rubriksättning till hur innehållsförteckningen ska se ut. Man slipper att ändra layouten manuellt. Malldokument går dessutom att återanvända. Alla dokument man startar i ett visst malldokument kommer att se likadana ut. Det innebär att om man väl fått till en dokumentmall man är nöjd med, behöver man aldrig mer tänka på layout. Allt sköts automatiskt. Detta sparar otroligt mycket tid för en akademiskt inriktad skribent som är mer intresserad av innehåll än layout.


    Formatmallar och malldokument är ett så stort område att jag inte kan förklara allt i ett blogginlägg. Läs Writers inbyggda hjälp eller i OpenOffice manual istället. Jag lovar att det är väl spenderad tid.


    För den som inte orkar göra det länkar jag till en dokumentmall jag lagt upp och som jag använder för många av mina akademiska texter.

    Dokumentmallen är väldigt enkel. Den är gjord för att skriva in text snabbt, enkelt och överskådligt. Det viktiga är innehållet. Då texten är klar redigeras den så att den blir snyggare.

    Så här ser text och rubriker ut i dokumentmallen Uppsatsmall

    Så här ser text och rubriker ut i dokumentmallen Enkel uppsatsmall

    På bilden syns de tre rubriknivåer jag använder, brödtexten och hur en innehållsförteckning ser ut. Texten ska synas bra på skärmen. Därför använder jag 1,5 i radavstånd. Extra radavstånd är även bra när man skriver ut och vill kommentera text med rödpenna.  Jag vill kunna arbeta överallt och skicka dokument utan problem. Därför använder jag enkla typsnitt som finns på alla datorer. Arial och Times. I Linux kan man använda Liberation Sans och Serif som är kloner av Arial och Times.


    Att dokumentmallen är enkel gör att den är lätt att studera för den som vill lära sig mer om formatmallar. Gå in och titta på de olika styckeformaten Rubrik 1-3 och brödtext i fönstret för formatmallar. Vad händer då du ändrar bland inställningarna? Det gör du genom att högerklicka på ett styckeformat, till exempel rubrik 1 och välja ändra.


    En annan sak du kan titta på är hur Writer hanterar rubriker under Verktyg – Kapitelnumrering. Jag har skalat bort nästan allt som går att skala bort, kapitelnumrering, indrag och alla rubriknivåer över tre. Allt ska som sagt vara så enkelt som möjligt i mallen.


    Ändra vad du vill i dokumentmallen. Då du är nöjd sparar du den under Arkiv – Dokumentmall – Spara. Du kan därefter gå in på Arkiv – Dokumentmall – Administrera. Öppna mappen Mina mallar. Högerklicka på formatmallen Enkel uppsatsmall och välj Definiera som standardmall. Nästa gång du startar Writer kommer du direkt att börja skriva i dokumentmallen. Alla dina texter ser från och med nu likadana ut. Du kan koncentrera dig på innehållet istället för att kämpa med layouten.Givetvis kan du byta mall eller ändra mallen senare om du vill att texten ska se annorlunda ut.


    Hör med din institution om de har färdiga dokumentmallar för hur uppsatser ska se ut. De är i så fall anpassade för din utbildning och så som institutionen vill att en uppsats ska se ut. Kom ihåg att du kan använda MS Office mallar rakt av i OpenOffice. Konvertera dem till ODT-filformat innan du börjar skriva.

    Nov 232009
     

    flattr this!

    Efter ett förslag i en kommentar startar jag en serie inlägg med inriktning på akademiskt skrivande. Inläggen har som mål att underlätta att skriva en examensuppsats i OpenOffice Writer. Inläggen kan också vara till stöd för hur man skriver vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar. Writer är förmodligen det bästa ordbehandlingsprogram man kan använda för akademiskt skrivande. Programmet har en design som gör det bättre ju mer strukturerad och komplicerad ens text är. Man kan få automatisk hjälp med innehållsförteckning, rubriksättning, korsreferenser, litteraturlista, figurförteckning och kapitelindelning. Att Writer är ett välstrukturerat program betyder att det finns en tröskel att komma över innan man lär sig jobba med programmet och inte mot det. Det är denna tröskel jag vill hjälpa andra att komma över!

    Böcker

    Jag hoppas kunna skriva något eller några inlägg om akademiskt skrivande varje vecka. Alla inlägg kommer inte att handla om tekniska lösningar i Writer. Jag kommer även att ge råd på hur man skriver akademiska texter i allmänhet. Inläggen kommer att samlas under kategorien För studenter. Kom gärna med synpunkter och förslag på saker jag borde skriva mer om!

    Jag förutsätter att du har installerat OpenOffice Vilket operativsystem du använder spelar ingen roll. De allra flesta tips och lösningar fungerar oavsett system. Det är en av fördelarna med att använda fri programvara! Jag använder Ubuntu Linux och ibland Windows.

    Som akademiker måste man lära sig att planera sitt arbete. Vi ska anpassa Writer för akademiskt skrivande. Börja med att Installera Java. Java krävs för flera avancerade funktioner i OpenOffice, särskilt för tillägg. Om du använder Linux, installera SUN:s Java, SUN JRE och Java plugin från din pakethanterare, inte från sidlänken. SUN:s Java fungerar bättre än OpenJDK och IcedTea.

    OpenOffice måste kompletteras med tillägg. Tillägg tillför viktiga funktioner. Dessa tillägg rekommenderar jag för akademiskt skrivande:

    • Språkstöd

    Svensk ordlista (Finns oftast med från start)

    Svensk avstavning

    Svensk synonymordbok Läs här hur du gör synonymordboken lättare att hitta.

    Språkkontroll – Language Tool har ännu så länge basal svensk språkkontroll. Litet är bättre än ingen alls.

    • Samarbete

    OpenOffice.org2Google2Docs – Gör att man kan arbeta direkt i OpenOffice med dokument på GoogleDocs eller Zoho. Läs mer här.

    • Layout

    Pagination – Förenklar att sätta ut sidnummer

    Template Changer – Gör det enklare att hantera formatmallar. Formatmallar är grunden i akademiskt skrivande. Jag återkommer om detta i kommande inlägg.

    • PDF

    PDF Import Extension – Tillför funktioner för pdf-filer. Om du använder Linux ska du installera tillägget från din pakethanterare. PDF är ett bra format att använda när man  skriver ut eller lämnar in texter. Då slipper man konvertera dokument till MS Office.

    • Referenshantering

    Zotero. Först måste du installera webbläsaren Firefox. Därefter installerar du Zotero. – Installera tillägget (plugin) för Firefox och tillägget för OpenOffice. Båda laddar du ner och fixar i Firefox. Kör på version 2 av Zotero. Även om den kallas betaversion, är den stabil och har många trevliga funktioner jämfört med version 1. Zotero är den bästa referenshanterare jag använt. Den är så bra att man kan göra en stor del av sina studier direkt i den. Kolla mina inlägg om Zotero så får du tips!

    En sista förberedelse är att justera en del inställningar i Writer. Det skriver jag om här.

    Nu är Writer färdigt för att skriva din examensuppsats, är du?

    Nov 152009
     

    flattr this!

    Jag har skrivit om hur man använder anteckningar i Writer här. Anteckningar är ”post-it lappar” utanför skrivytan där man lämnar kommentarer.

    Det är ju tyvärr så att alla inte ser, eller låtsas se, kommentarer man lämnar i all välmening. Därför kan man lämna kommentarer på post-it lappar i själva texten. De kan ingen missa! För att göra det krävs litet förarbete.

    1. Öppna ett tomt Writer dokument.

    2. Gå in på menyn Visa – Verktygsrader – Teckning. Du får upp en ny verktygsrad nere till vänster.

    Verktygsraden Teckning längst ner till vänster. Textverktyget är markerat

    Verktygsraden Teckning längst ner till vänster. Textverktyget är markerat

    3. Klicka på Textverktyget.

    4. Dra upp en ruta lagom stor för en post-it lapp i dokumentet. Skriv några bokstäver (om du inte gör det försvinner rutan).

    5. Klicka på rutans ram så att den markeras. Högerklicka. Nu kan du välja flera saker:

    Område: välj färg skrafferering, genomskinlighet, skugga med mera. Det finns oändligt med möjligheter.

    Linje: Bestäm om rutan ska ha en ram och hur den ska se ut.

    5. När lappen ser ut som du vill att den ska se ut raderar du bokstäverna du skrev under punkt 4. Lappar ska vara färggranna och tomma. Meddelanden skriver du då du använder lappen.

    6. Gör om moment 3-5 tills du har tillräcklig med post-it lappar i glada färger. Du kan ta bort eller lägga till lappar senare.

    Här är några exempel på post-it lappar. Är man inte nöjd är det bara att göa nya!

    Här är några exempel på post-it lappar. Är man inte nöjd gör man nya!

    7. Nu ska vi spara post-it lapparna så de går att använda i alla dokument. Klicka på knappen Galleri eller menyn Verktyg – Galleri. Ditt Gallleri med Clipart öppnas, det är väl ganska fullt?

    8. Klicka på knappen Nytt tema… Klicka OK. Döp om den nya mappen Nytt tema som skapades genom att högerklicka på den. Jag kallar min Klisterlappar. Öppna mappen i Galleriet.

    Kopiera post-it lapparna till galleriet. då kan du använda dem i alla dokument

    Kopiera post-it lapparna till Galleriet. Då kan du använda dem i alla dokument

    9. Det här kan vara litet trixigt! Klicka på en av dina klisterlappar. Du ska se åtta handtag. Håll musknappen nedtryckt någon sekund tills ramen runt lappen förändras. Då drar och släpper du den i mappen Klisterlappar i Galleriet. Du kan behöva öva litet innan du får in rätta knycken! Lapparna kopieras dit. När allt är kopierat kan du stänga Writerdokumentet. Post-it lapparna finns nu sparade i Galleriet. Du behöver inte spara dokumentet.

    10. Nu ska post-it lapparna användas! Öppna ett textdokument du vill kommentera i Writer.

    11. Öppna Galleriet och mappen Klisterlappar.

    12. Dra och släpp en post-it lapp där du vill lämna en kommentar. De går att flytta utan att den underliggande texten påverkas.

    13. Skriv din kommentar på post-it lappen. Du kan formatera texten på menyn Format – Tecken.

    Missar man denna kommentar är man duktig!

    Missar man denna kommentar är man duktig!

    Nu har du lämnat tydliga kommentarer ingen kan missa!

    Nov 022009
     

    flattr this!

    Jag anser att OpenOffice Writer är det bästa program man kan använda för att skriva stora strukturerade dokument som doktorsavhandlingar och akademiska texter. Writer har avancerade funktioner som andra ordbehandlingsprogram saknar. Faktum är att Writer blir bättre ju mer text man matar det med. OpenOffice kan vara kantigt på ytan. Ju bättre man lär känna Writer, desto fler avancerade funktioner hittar man.

    Writer är tillräckligt kraftfullt för att hantera dokument på många hundra sidor. I en handledning rekommenderar SUN, företaget bakom OpenOffice, att man bör arbeta med stora projekt i ett enda dokument. Jag håller inte riktigt med.

    För böcker och stora dokument lägger jag alltid upp samlingsdokument. Varje kapitel blir ett underdokument.

    I Navigatorn har man överblick över alla rubriknivåer. Här är ett stort bokmanus. Varje huvudkapitel finns i ett eget underdpokument. Rödmarkeringen visar att det är ett stort dokument Writer håller koll på.

    I Navigatorn har man överblick över alla rubriknivåer. Här är ett stort bokmanus. Varje huvudkapitel finns i ett eget underdokument. Rödmarkeringen visar att det är ett stort dokument Writer håller koll på enkelt och stabilt.

    I samlingsdokument finns titelsida, innehållsförteckning, index och bildförteckning. I samlingsdokument kan man bläddra och söka i alla underdokument.

    I Samlingsdokumentet finns innehållsförteckningen. Man uppdaterar den allteftersom man skriver. Det gör att man alltid har en god överblick och alltid kan skriva ut eller spara som pdf och sidnummer och rubriker blir rätt.

    I Samlingsdokumentet finns innehållsförteckningen. Man uppdaterar den allteftersom man skriver. Det gör att man alltid har en god överblick och alltid kan skriva ut eller spara som pdf och sidnummer och rubriker blir rätt.

    I Navigatorn bläddrar man enkelt bland rubriker, anteckningar, bokmärken, bilder, referenser, tabeller med mera. Man kan söka i alla underdokument. Då man vill börja skriva öppnar man underdokument inifrån samlingsdokumentet. Samlingsdokument gör att dokument på många hundra sidor blir lätta att handskas med och är överskådliga.

    Navigatorn är ett av de Writers kraftfullaste redskap. Med den får man överblick över nästan allt till och med i mycket stora dokument.

    Navigatorn är ett av de kraftfullaste redskapen i Writer. Man har överblick över nästan allt, till och med i mycket stora dokument.

    En fördel är att samlingsdokument underlättar samarbete. Var och en i gruppen får helt enkelt ansvar för ett underdokument. Risken blir därmed liten för att man går in på varandras områden. Samtidigt kan man hela tiden se helheten i samlingsdokumentet.

    Då texten börjar bli klar är det nog en god idé att sammanföra underdokument till ett enda stort dokument. Samlingsdokument kan inte referera fullt ut mellan sig. Figurnumreringar, index och referenslista kan vara svåra att få ordning på i separata dokument.

    Ordbehandlingsprogram är inte det bästa verktyget för layout. Writer har mycket av det som krävs. Det finns emellertid saker som saknas. Även om det finns författare som använder Writer rakt igenom i sitt bokskrivande, är det att pressa Writer. Jag använder hellre program som Adobe InDesign för layout.

    Den som skriver på en bok och vill testa Writer råder jag att läsa kapitlet om samlingsdokument i manualen till OpenOffice noga. Experimentera med att skapa samlingsdokument tills du får kläm på det. Man bör även ha gott grepp om hur olika formatmallar fungerar.

    Okt 172009
     

    flattr this!

    Numera skriver de flesta på dator. Det är synd. Man tappar lätt överblicken över sin text på en dator. Man ser bara det stycke som syns på skärmen och glömmer att en text måste hänga samman. Det är för lätt att skriva på en dator. Man skriver först och tänker (i bästa fall) efteråt.

    När man skriver för hand utvecklas språkkänslan. Det är svårare att ändra det man skrivit. Därför lär man sig att tänka innan man skriver. Pappret man skriver på är något fysiskt. Man kan ta på vad man skrivit. Därför tenderar handskrivna texter att hänga samman.

    Här är några tips på litteratur som lär en att skriva bättre. Detta oavsett om man skriver på dator eller för hand. Observera att länkarna för böckerna till Bokus är inte menade som reklam. Jag vill visa bilder på böckerna, ISBN nummer och kompletta titlar, men slippa skriva dem själv. Kontrollera vad böckerna kostar på andra ställen om du får lust att köpa dem!

    1. Svenska Akademiens ordlista över svenska språket – Det enskilt viktigaste hjälpmedlet för den som vill skriva väl.

    2. Svenska Skrivregler – Massor med praktiska råd för hur man bör och inte bör skriva. Om fler använde denna bok skulle antalet missförstånd minska!

    3. Språkriktighetsboken Utarbetad av Svenska språknämnden – Tar upp massor med spörsmål om uttryck, böjningar och hur man bör skriva. En spännande bok att bläddra i för alla språkintresserade!

    4. Siv Strömqvist: Skrivboken – Tar upp skrivprocess, planerande och genomförande i ett bredare perspektiv. En handbok för blivande författare.

    Det här är fyra faktaböcker som hjälper en att skriva bättre. För den som vill bättra på sin språkkänsla ger jag rådet att läsa mycket svensk litteratur. Läs gärna poesi. Det bättrar på språkkänslan och känslan för språkets rytm bättre än skönlitteratur.

    En författare jag själv återkommer till är Esaias Tegnér. Hans brev är bland det absolut bästa som skrivits på svenska språket. Tegnér är en mästare på att nyansera, frasera och variera sitt språk. Han var en riktig humörmänniska och förmodligen något manodepressiv. Hans brev innehåller därför hiskeliga humörsvängningar. Han lyckas fånga alla sina stormiga känslor i det han skrev. För den som vill lära sig att uttrycka sig i skrift rekommenderar jag att studera Tegnérs brevväxling med till exempel Jacob Adlerbeth, Martina von Schwerin eller von Brinkman.

    Naturligtvis skrev Tegnér för hand…

    Okt 162009
     

    flattr this!

    Ibland brukar OpenOffice kritiseras för att det inte finns någon språk- eller grammatikkontroll. Detta är bara delvis sant. Genom att installera tillägget Language Tool får man en basal kontroll. Tillägget har kontroll för svenska. Det är så bra att det borde ingå i alla installationer av OpenOffice. Helst borde det integreras i själva programmet. Notera att Language Tool behöver Java för att fungera. Klicka på bilden för en förstoring!

    Beskrivningen av OpenOffice tillägget Language Tool

    Beskrivningen av OpenOffice tillägget Language Tool

    I OpenOffice markeras felstavningar med en röd vågig understrykning (om man har rättstavningsfunktionen igång).

    Med Language Tool installerat markeras språkfel med en motsvarande blå linje.

    Language Tool installeras som ett alternativ på menyn Verktyg. Förutom den automatiska kontrollen med en blå understrykning integreras grammatikkontrollen med rättstavning man startar från verktygsmenyn eller genom att trycka på F7

    Funktionerna i tillägget är under uppbyggnad. De kontroller som görs är av det enklare slaget: dubbla ord, felskrivna förkortningar. Liten bokstav i början av mening, dubbla blanksteg med mera. Detta är förargliga fel som man gärna vill ha hjälp med att undvika.

    Man kan tycka att grammatikkontrollen skulle vara mer omfattande. Det lär den nog också bli med tiden.

    Som erfaren skribent vill jag dock varna för att förlita sig på språk- och grammatikkontroll i ordbehandlingsprogram. En dator har ingen språkkänsla. De fel den flaggar för är hämtade från en databas. I vissa versioner av MS Word får man upp långa akademiska förklaringar då man gör, vad programmet menar, ett grammatiskt fel. Ibland får ordbehandlingsprogram för sig att korrigera de fel det upptäcker automatiskt. I dessa fall tycker jag kontrollen är påträngande och ett hinder för skrivandet.

    Det enda sätt som det verkligen går att kontrollera stavning, språk och grammatik på är att skriva ut den text man jobbar med och läsa den på papper. För bästa resultat ska man också låta någon annan (människa – inte dator) läsa texten.

    Därför tycker jag att grammatikkontrollen i OpenOffice/Language Tool håller en bra nivå. Med några ytterligare kontroller kommer funktionen att bli i det närmaste så bra man kan önska av en dator.