Posts Tagged Ordbehandling

LIX

LIX, eller Läsbarhetsindex, är ett enkelt sätt att räkna ut hur pass svår en text är. LIX baseras på en matematisk formel, som väger in ord per mening och hur långa ord man använder. Ju högre LIX-tal en text har, desto mer svårläst är den. LIX kan synas vara ett trubbigt redskap, men ger god fingervisning om en text. Skönlitterära texter brukar ha ett LIX-tal under 40. Facktexter ligger högre. Över LIX-tal på 60 är texten mycket svårläst. Läs mer i Wikipedia.

Att beräkna LIX-tal kan vara ett värdefullt redskap om man skriver för en målgrupp, eller som ett sätt att kontrollera hur man skriver. Om man skriver en avhandling blir LIX-talet högt. Vill man skriva för barn bör LIX-talet hållas lågt.

Det går att räkna ut LIX-tal i OpenOffice. Man gör det genom att installera ett av två tillägg: Magenta LIX eller Linguist. Tyvärr är inget översatt till svenska. De är dock enkla att använda.

Linguist installeras i en egen meny. Magenta Lix lägger sig som ett kommando i menyn Redskap efter installation. Tilläggen är markerade med rött.

Magenta LIX är ett enkelt tillägg. Det finns i menyn Verktyg. Det ger en enkel statistik över dokumentet, inklusive LIX-tal.

Magenta LIX ger enkel dokumentstatistik. Det framgår av bilden att tillägget kommer från Danmark. LIX-talet på 47 gör texten ganska jobbig att läsa.

Linguist är ett mer avancerat redskap. Det installeras i en egen meny. I menyn har man fyra val:

1. List Unrecognized Words – Alla ord som inte känns igen av OOo:s rättstavning listas i ett eget nytt dokument. Ett bra redskap om man snabbt vill lägga till ord i sin ordlista.

List Unrecognized Words visar alla ord OOo inte känner igen i sin ordlista. Eftersom jag ofta skriver med gammalstavning blir det många ord som inte känns igen...

2. Complete Wordlist (Alphabetical) – Listar alla ord som används i dokumentet i ett nytt dokument. Dessutom anges hur många gånger ord förekommer. En bra funktion om man vill studera vilka ord man använder. Det kan hjälpa en att variera sitt språk.

Complete Wordlist (Alphabetical) visar alla ord man använder i dokumentet i alfabetisk ordning. Återigen blir det mycket rödpenna för min gammalstavning.

3. Sort Words on Frequency – Samma som förra funktionen, men nu sorteras orden efter hur många gånger de förekommer i texten.

Sort Words on Frequency sorterar ord efter hur ofta de förekommer. Det kan vara en bra hjälp för att upptäcka sina språkliga egenheter

4. Statistics: Ger grundläggande läsbarhetsstatistik inklusive LIX-tal.

Statistics ger grundläggande dokumentinformation, inklusive LIX-tal. Mitt LIX-tal på 43 hamnar ungefär rätt. Texten jag arbetar på är en inte alltför avancerad facktext.

    Tags: ,

    OpenOffice för studenter 2: Att arbeta med dokumentmallar

    En av trösklarna i Writer är att lära sig arbeta med formatmallar. Formatmallar är förutbestämda regler för hur något ska se ut. Det kan vara tecken, stycken, sidor eller hela dokument.

    Formatmallar når du genom knappen formatmallar och formatering.

    Klicka på denna knapp för att använda formatmallar

    Klicka på denna knapp för att använda formatmallar

    Då öppnas en stor dialogruta med massor av val. Jag har alltid min öppen och förankrad till höger om arbetsytan.

    I detta fönster kan du styra allt som rör ditt dokuments utseende. 1 = Här finns mallar för stycken, tecken, ramar, sidor och listor. 2 = Högerklicka på en formatmall och välj ändra. Där kan man sedan styra exakt hur man vill att formatmallen ska se ut

    I detta fönster kan du styra allt som rör ditt dokuments utseende. 1 = Här finns mallar för stycken, tecken, ramar, sidor och listor. 2 = Högerklicka på en formatmall och välj ändra. Där styr man hur formatmallen ska se ut in i minsta detalj.

    Den dag man inser att Writer är designat runt formatmallar börjar man jobba med programmet – inte mot det. Att Writer är designat med formatmallar i centrum är en stor del bakom att Writer är den bästa ordbehandlare man kan använda för akademiska, välstrukturerade texter. Man får otroligt mycket hjälp av programmet.

    Det bästa sättet att styra formatmallar är att använda malldokument. De sparas som dokument med förkortningen .ott i filnamnet. Malldokument bestämmer hur alla formatmallar i dokumentet ser ut. De styr i princip allt: från typsnitt, radavstånd, teckenstorlek, rubriksättning till hur innehållsförteckningen ska se ut. Man slipper att ändra layouten manuellt. Malldokument går dessutom att återanvända. Alla dokument man startar i ett visst malldokument kommer att se likadana ut. Det innebär att om man väl fått till en dokumentmall man är nöjd med, behöver man aldrig mer tänka på layout. Allt sköts automatiskt. Detta sparar otroligt mycket tid för en akademiskt inriktad skribent som är mer intresserad av innehåll än layout.


    Formatmallar och malldokument är ett så stort område att jag inte kan förklara allt i ett blogginlägg. Läs Writers inbyggda hjälp eller i OpenOffice manual istället. Jag lovar att det är väl spenderad tid.


    För den som inte orkar göra det länkar jag till en dokumentmall jag lagt upp och som jag använder för många av mina akademiska texter.

    Dokumentmallen är väldigt enkel. Den är gjord för att skriva in text snabbt, enkelt och överskådligt. Det viktiga är innehållet. Då texten är klar redigeras den så att den blir snyggare.

    Så här ser text och rubriker ut i dokumentmallen Uppsatsmall

    Så här ser text och rubriker ut i dokumentmallen Enkel uppsatsmall

    På bilden syns de tre rubriknivåer jag använder, brödtexten och hur en innehållsförteckning ser ut. Texten ska synas bra på skärmen. Därför använder jag 1,5 i radavstånd. Extra radavstånd är även bra när man skriver ut och vill kommentera text med rödpenna.  Jag vill kunna arbeta överallt och skicka dokument utan problem. Därför använder jag enkla typsnitt som finns på alla datorer. Arial och Times. I Linux kan man använda Liberation Sans och Serif som är kloner av Arial och Times.


    Att dokumentmallen är enkel gör att den är lätt att studera för den som vill lära sig mer om formatmallar. Gå in och titta på de olika styckeformaten Rubrik 1-3 och brödtext i fönstret för formatmallar. Vad händer då du ändrar bland inställningarna? Det gör du genom att högerklicka på ett styckeformat, till exempel rubrik 1 och välja ändra.


    En annan sak du kan titta på är hur Writer hanterar rubriker under Verktyg – Kapitelnumrering. Jag har skalat bort nästan allt som går att skala bort, kapitelnumrering, indrag och alla rubriknivåer över tre. Allt ska som sagt vara så enkelt som möjligt i mallen.


    Ändra vad du vill i dokumentmallen. Då du är nöjd sparar du den under Arkiv – Dokumentmall – Spara. Du kan därefter gå in på Arkiv – Dokumentmall – Administrera. Öppna mappen Mina mallar. Högerklicka på formatmallen Enkel uppsatsmall och välj Definiera som standardmall. Nästa gång du startar Writer kommer du direkt att börja skriva i dokumentmallen. Alla dina texter ser från och med nu likadana ut. Du kan koncentrera dig på innehållet istället för att kämpa med layouten.Givetvis kan du byta mall eller ändra mallen senare om du vill att texten ska se annorlunda ut.


    Hör med din institution om de har färdiga dokumentmallar för hur uppsatser ska se ut. De är i så fall anpassade för din utbildning och så som institutionen vill att en uppsats ska se ut. Kom ihåg att du kan använda MS Office mallar rakt av i OpenOffice. Konvertera dem till ODT-filformat innan du börjar skriva.

    Tags: , ,

    OpenOffice för studenter 1

    Efter ett förslag i en kommentar startar jag en serie inlägg med inriktning på akademiskt skrivande. Inläggen har som mål att underlätta att skriva en examensuppsats i OpenOffice Writer. Inläggen kan också vara till stöd för hur man skriver vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar. Writer är förmodligen det bästa ordbehandlingsprogram man kan använda för akademiskt skrivande. Programmet har en design som gör det bättre ju mer strukturerad och komplicerad ens text är. Man kan få automatisk hjälp med innehållsförteckning, rubriksättning, korsreferenser, litteraturlista, figurförteckning och kapitelindelning. Att Writer är ett välstrukturerat program betyder att det finns en tröskel att komma över innan man lär sig jobba med programmet och inte mot det. Det är denna tröskel jag vill hjälpa andra att komma över!

    Böcker

    Jag hoppas kunna skriva något eller några inlägg om akademiskt skrivande varje vecka. Alla inlägg kommer inte att handla om tekniska lösningar i Writer. Jag kommer även att ge råd på hur man skriver akademiska texter i allmänhet. Inläggen kommer att samlas under kategorien För studenter. Kom gärna med synpunkter och förslag på saker jag borde skriva mer om!

    Jag förutsätter att du har installerat OpenOffice Vilket operativsystem du använder spelar ingen roll. De allra flesta tips och lösningar fungerar oavsett system. Det är en av fördelarna med att använda fri programvara! Jag använder Ubuntu Linux och ibland Windows.

    Som akademiker måste man lära sig att planera sitt arbete. Vi ska anpassa Writer för akademiskt skrivande. Börja med att Installera Java. Java krävs för flera avancerade funktioner i OpenOffice, särskilt för tillägg. Om du använder Linux, installera SUN:s Java, SUN JRE och Java plugin från din pakethanterare, inte från sidlänken. SUN:s Java fungerar bättre än OpenJDK och IcedTea.

    OpenOffice måste kompletteras med tillägg. Tillägg tillför viktiga funktioner. Dessa tillägg rekommenderar jag för akademiskt skrivande:

    • Språkstöd

    Svensk ordlista (Finns oftast med från start)

    Svensk avstavning

    Svensk synonymordbok Läs här hur du gör synonymordboken lättare att hitta.

    Språkkontroll – Language Tool har ännu så länge basal svensk språkkontroll. Litet är bättre än ingen alls.

    • Samarbete

    OpenOffice.org2Google2Docs – Gör att man kan arbeta direkt i OpenOffice med dokument på GoogleDocs eller Zoho. Läs mer här.

    • Layout

    Pagination – Förenklar att sätta ut sidnummer

    Template Changer – Gör det enklare att hantera formatmallar. Formatmallar är grunden i akademiskt skrivande. Jag återkommer om detta i kommande inlägg.

    • PDF

    PDF Import Extension – Tillför funktioner för pdf-filer. Om du använder Linux ska du installera tillägget från din pakethanterare. PDF är ett bra format att använda när man  skriver ut eller lämnar in texter. Då slipper man konvertera dokument till MS Office.

    • Referenshantering

    Zotero. Först måste du installera webbläsaren Firefox. Därefter installerar du Zotero. – Installera tillägget (plugin) för Firefox och tillägget för OpenOffice. Båda laddar du ner och fixar i Firefox. Kör på version 2 av Zotero. Även om den kallas betaversion, är den stabil och har många trevliga funktioner jämfört med version 1. Zotero är den bästa referenshanterare jag använt. Den är så bra att man kan göra en stor del av sina studier direkt i den. Kolla mina inlägg om Zotero så får du tips!

    En sista förberedelse är att justera en del inställningar i Writer. Det skriver jag om här.

    Nu är Writer färdigt för att skriva din examensuppsats, är du?

    Tags: , , ,

    Post-it lappar i Writer

    Jag har skrivit om hur man använder anteckningar i Writer här. Anteckningar är ”post-it lappar” utanför skrivytan där man lämnar kommentarer.

    Det är ju tyvärr så att alla inte ser, eller låtsas se, kommentarer man lämnar i all välmening. Därför kan man lämna kommentarer på post-it lappar i själva texten. De kan ingen missa! För att göra det krävs litet förarbete.

    1. Öppna ett tomt Writer dokument.

    2. Gå in på menyn Visa – Verktygsrader – Teckning. Du får upp en ny verktygsrad nere till vänster.

    Verktygsraden Teckning längst ner till vänster. Textverktyget är markerat

    Verktygsraden Teckning längst ner till vänster. Textverktyget är markerat

    3. Klicka på Textverktyget.

    4. Dra upp en ruta lagom stor för en post-it lapp i dokumentet. Skriv några bokstäver (om du inte gör det försvinner rutan).

    5. Klicka på rutans ram så att den markeras. Högerklicka. Nu kan du välja flera saker:

    Område: välj färg skrafferering, genomskinlighet, skugga med mera. Det finns oändligt med möjligheter.

    Linje: Bestäm om rutan ska ha en ram och hur den ska se ut.

    5. När lappen ser ut som du vill att den ska se ut raderar du bokstäverna du skrev under punkt 4. Lappar ska vara färggranna och tomma. Meddelanden skriver du då du använder lappen.

    6. Gör om moment 3-5 tills du har tillräcklig med post-it lappar i glada färger. Du kan ta bort eller lägga till lappar senare.

    Här är några exempel på post-it lappar. Är man inte nöjd är det bara att göa nya!

    Här är några exempel på post-it lappar. Är man inte nöjd gör man nya!

    7. Nu ska vi spara post-it lapparna så de går att använda i alla dokument. Klicka på knappen Galleri eller menyn Verktyg – Galleri. Ditt Gallleri med Clipart öppnas, det är väl ganska fullt?

    8. Klicka på knappen Nytt tema… Klicka OK. Döp om den nya mappen Nytt tema som skapades genom att högerklicka på den. Jag kallar min Klisterlappar. Öppna mappen i Galleriet.

    Kopiera post-it lapparna till galleriet. då kan du använda dem i alla dokument

    Kopiera post-it lapparna till Galleriet. Då kan du använda dem i alla dokument

    9. Det här kan vara litet trixigt! Klicka på en av dina klisterlappar. Du ska se åtta handtag. Håll musknappen nedtryckt någon sekund tills ramen runt lappen förändras. Då drar och släpper du den i mappen Klisterlappar i Galleriet. Du kan behöva öva litet innan du får in rätta knycken! Lapparna kopieras dit. När allt är kopierat kan du stänga Writerdokumentet. Post-it lapparna finns nu sparade i Galleriet. Du behöver inte spara dokumentet.

    10. Nu ska post-it lapparna användas! Öppna ett textdokument du vill kommentera i Writer.

    11. Öppna Galleriet och mappen Klisterlappar.

    12. Dra och släpp en post-it lapp där du vill lämna en kommentar. De går att flytta utan att den underliggande texten påverkas.

    13. Skriv din kommentar på post-it lappen. Du kan formatera texten på menyn Format – Tecken.

    Missar man denna kommentar är man duktig!

    Missar man denna kommentar är man duktig!

    Nu har du lämnat tydliga kommentarer ingen kan missa!

    Tags: , ,

    Att arbeta med stora och avancerade dokument i Writer

    Jag anser att OpenOffice Writer är det bästa program man kan använda för att skriva stora strukturerade dokument som doktorsavhandlingar och akademiska texter. Writer har avancerade funktioner som andra ordbehandlingsprogram saknar. Faktum är att Writer blir bättre ju mer text man matar det med. OpenOffice kan vara kantigt på ytan. Ju bättre man lär känna Writer, desto fler avancerade funktioner hittar man.

    Writer är tillräckligt kraftfullt för att hantera dokument på många hundra sidor. I en handledning rekommenderar SUN, företaget bakom OpenOffice, att man bör arbeta med stora projekt i ett enda dokument. Jag håller inte riktigt med.

    För böcker och stora dokument lägger jag alltid upp samlingsdokument. Varje kapitel blir ett underdokument.

    I Navigatorn har man överblick över alla rubriknivåer. Här är ett stort bokmanus. Varje huvudkapitel finns i ett eget underdpokument. Rödmarkeringen visar att det är ett stort dokument Writer håller koll på.

    I Navigatorn har man överblick över alla rubriknivåer. Här är ett stort bokmanus. Varje huvudkapitel finns i ett eget underdokument. Rödmarkeringen visar att det är ett stort dokument Writer håller koll på enkelt och stabilt.

    I samlingsdokument finns titelsida, innehållsförteckning, index och bildförteckning. I samlingsdokument kan man bläddra och söka i alla underdokument.

    I Samlingsdokumentet finns innehållsförteckningen. Man uppdaterar den allteftersom man skriver. Det gör att man alltid har en god överblick och alltid kan skriva ut eller spara som pdf och sidnummer och rubriker blir rätt.

    I Samlingsdokumentet finns innehållsförteckningen. Man uppdaterar den allteftersom man skriver. Det gör att man alltid har en god överblick och alltid kan skriva ut eller spara som pdf och sidnummer och rubriker blir rätt.

    I Navigatorn bläddrar man enkelt bland rubriker, anteckningar, bokmärken, bilder, referenser, tabeller med mera. Man kan söka i alla underdokument. Då man vill börja skriva öppnar man underdokument inifrån samlingsdokumentet. Samlingsdokument gör att dokument på många hundra sidor blir lätta att handskas med och är överskådliga.

    Navigatorn är ett av de Writers kraftfullaste redskap. Med den får man överblick över nästan allt till och med i mycket stora dokument.

    Navigatorn är ett av de kraftfullaste redskapen i Writer. Man har överblick över nästan allt, till och med i mycket stora dokument.

    En fördel är att samlingsdokument underlättar samarbete. Var och en i gruppen får helt enkelt ansvar för ett underdokument. Risken blir därmed liten för att man går in på varandras områden. Samtidigt kan man hela tiden se helheten i samlingsdokumentet.

    Då texten börjar bli klar är det nog en god idé att sammanföra underdokument till ett enda stort dokument. Samlingsdokument kan inte referera fullt ut mellan sig. Figurnumreringar, index och referenslista kan vara svåra att få ordning på i separata dokument.

    Ordbehandlingsprogram är inte det bästa verktyget för layout. Writer har mycket av det som krävs. Det finns emellertid saker som saknas. Även om det finns författare som använder Writer rakt igenom i sitt bokskrivande, är det att pressa Writer. Jag använder hellre program som Adobe InDesign för layout.

    Den som skriver på en bok och vill testa Writer råder jag att läsa kapitlet om samlingsdokument i manualen till OpenOffice noga. Experimentera med att skapa samlingsdokument tills du får kläm på det. Man bör även ha gott grepp om hur olika formatmallar fungerar.

    Tags: , ,

    Att skriva väl

    Numera skriver de flesta på dator. Det är synd. Man tappar lätt överblicken över sin text på en dator. Man ser bara det stycke som syns på skärmen och glömmer att en text måste hänga samman. Det är för lätt att skriva på en dator. Man skriver först och tänker (i bästa fall) efteråt.

    När man skriver för hand utvecklas språkkänslan. Det är svårare att ändra det man skrivit. Därför lär man sig att tänka innan man skriver. Pappret man skriver på är något fysiskt. Man kan ta på vad man skrivit. Därför tenderar handskrivna texter att hänga samman.

    Här är några tips på litteratur som lär en att skriva bättre. Detta oavsett om man skriver på dator eller för hand. Observera att länkarna för böckerna till Bokus är inte menade som reklam. Jag vill visa bilder på böckerna, ISBN nummer och kompletta titlar, men slippa skriva dem själv. Kontrollera vad böckerna kostar på andra ställen om du får lust att köpa dem!

    1. Svenska Akademiens ordlista över svenska språket – Det enskilt viktigaste hjälpmedlet för den som vill skriva väl.

    2. Svenska Skrivregler – Massor med praktiska råd för hur man bör och inte bör skriva. Om fler använde denna bok skulle antalet missförstånd minska!

    3. Språkriktighetsboken Utarbetad av Svenska språknämnden – Tar upp massor med spörsmål om uttryck, böjningar och hur man bör skriva. En spännande bok att bläddra i för alla språkintresserade!

    4. Siv Strömqvist: Skrivboken – Tar upp skrivprocess, planerande och genomförande i ett bredare perspektiv. En handbok för blivande författare.

    Det här är fyra faktaböcker som hjälper en att skriva bättre. För den som vill bättra på sin språkkänsla ger jag rådet att läsa mycket svensk litteratur. Läs gärna poesi. Det bättrar på språkkänslan och känslan för språkets rytm bättre än skönlitteratur.

    En författare jag själv återkommer till är Esaias Tegnér. Hans brev är bland det absolut bästa som skrivits på svenska språket. Tegnér är en mästare på att nyansera, frasera och variera sitt språk. Han var en riktig humörmänniska och förmodligen något manodepressiv. Hans brev innehåller därför hiskeliga humörsvängningar. Han lyckas fånga alla sina stormiga känslor i det han skrev. För den som vill lära sig att uttrycka sig i skrift rekommenderar jag att studera Tegnérs brevväxling med till exempel Jacob Adlerbeth, Martina von Schwerin eller von Brinkman.

    Naturligtvis skrev Tegnér för hand…

    Tags:

    Grammatikkontroll i OpenOffice

    Ibland brukar OpenOffice kritiseras för att det inte finns någon språk- eller grammatikkontroll. Detta är bara delvis sant. Genom att installera tillägget Language Tool får man en basal kontroll. Tillägget har kontroll för svenska. Det är så bra att det borde ingå i alla installationer av OpenOffice. Helst borde det integreras i själva programmet. Notera att Language Tool behöver Java för att fungera. Klicka på bilden för en förstoring!

    Beskrivningen av OpenOffice tillägget Language Tool

    Beskrivningen av OpenOffice tillägget Language Tool

    I OpenOffice markeras felstavningar med en röd vågig understrykning (om man har rättstavningsfunktionen igång).

    Med Language Tool installerat markeras språkfel med en motsvarande blå linje.

    Language Tool installeras som ett alternativ på menyn Verktyg. Förutom den automatiska kontrollen med en blå understrykning integreras grammatikkontrollen med rättstavning man startar från verktygsmenyn eller genom att trycka på F7

    Funktionerna i tillägget är under uppbyggnad. De kontroller som görs är av det enklare slaget: dubbla ord, felskrivna förkortningar. Liten bokstav i början av mening, dubbla blanksteg med mera. Detta är förargliga fel som man gärna vill ha hjälp med att undvika.

    Man kan tycka att grammatikkontrollen skulle vara mer omfattande. Det lär den nog också bli med tiden.

    Som erfaren skribent vill jag dock varna för att förlita sig på språk- och grammatikkontroll i ordbehandlingsprogram. En dator har ingen språkkänsla. De fel den flaggar för är hämtade från en databas. I vissa versioner av MS Word får man upp långa akademiska förklaringar då man gör, vad programmet menar, ett grammatiskt fel. Ibland får ordbehandlingsprogram för sig att korrigera de fel det upptäcker automatiskt. I dessa fall tycker jag kontrollen är påträngande och ett hinder för skrivandet.

    Det enda sätt som det verkligen går att kontrollera stavning, språk och grammatik på är att skriva ut den text man jobbar med och läsa den på papper. För bästa resultat ska man också låta någon annan (människa – inte dator) läsa texten.

    Därför tycker jag att grammatikkontrollen i OpenOffice/Language Tool håller en bra nivå. Med några ytterligare kontroller kommer funktionen att bli i det närmaste så bra man kan önska av en dator.

    Tags: , ,

    Nytt fönster

    En bra funktion i Openoffice och Writer då man korrekturläser och ändrar i komplexa texter är funktionen Nytt fönster.

    Den finns på menyn Fönster – Nytt fönster. När man klickar där öppnas ett nytt fönster med samma dokument som det man redan arbetar i. Genom att avmaximera fönsterramarna och dra litet i dem kan man ställa in så att fönstren visas bredvid varandra. Nu ser man exakt samma dokument i två fönster.

    Det smarta är att om man ändrar något i texten i det ena fönstret så förs ändringen omedelbart över till det andra. Man kan visa olika textställen i fönstren. Det som står på det ena stället kan påverka vad man vill skriva på det andra. Tänk på en bok. Vad som händer i kapitel 3 kan påverka vad som händer i kapitel 8. Med Nytt fönster kan jag visa vad jag skrev i kapitel 3 samtidigt som jag skriver kapitel 8.

    Det låter kanske litet komplicerat. Jag ska ge ett exempel på hur jag nyligen använde funktionen då jag översatte en längre text.

    Texten var på engelska. Jag skulle översätta till svenska. Den svenska texten skulle finnas efter den engelska (egentligen ersatte jag en fransk översättning med en svensk). Texten skulle formateras på samma sätt som den engelska. I det övre fönstret visade jag den engelska originaltexten. I det undre fönstret visade jag det ställe i dokumentet där min översättning skulle finnas. Jag såg alltså den engelska texten samtidigt som jag arbetade med min översättning. Jag behövde aldrig flytta runt i dokumentet för att kontrollera textställen eller formatering.

    Nytt fönster

    Nytt fönster

    När jag sparade och stängde fönstren fanns min översättning sparad i dokumentet.

    Tags: , , ,

    Våga vägra Office 4 – Lotus Symphony

    Lotus Symphony bygger på OpenOffice 1.1, men källkoden är inte öppen. IBM bidrar till utvecklingen av OpenOffice genom Symphony. Symphony är gratis att ladda ner och använda. Vid nedladdning måste man registrera sig och hämtningen är omständlig. Symphony är en kontorssvit med ordbehandlare, kalkylprogram och presentationer. Dessutom ingår en enkel webbläsare. Symphony skeppas i flera Linuxdistributioner som Ubuntu och LinuxMint. Även om programmet i teknisk mening inte är fritt och öppet väljer jag att ta upp det som ett alternativ till MS Office. Jag har bara tittat på ordbehandlingsmodulen.

    Symphony har ett mycket innovativt utseende. Man arbetar i flikar, på samma sätt som i en modern webbläsare. Symphony ser spännande och lättanvänt ut.

    Lotus Symphony - snyggast i klassen?

    Lotus Symphony - snyggast i klassen?

    Jag blev dock snabbt skeptisk. Jag hade stora problem innan jag fick Symphony att fungera någorlunda. Det största problemet är prestandan. I både Windows och Linux börjar processorn arbeta för högtryck om man öppnar mer än ett par flikar. Särskilt gäller det om man använder webbläsaren. Att växla mellan flikar är segt. I praktiken blir det nästan omöjligt att använda flera flikar samtidigt. Genom att öka Symphonys minnestilldelningen lyckades jag lindra problemen. Det är märkligt att standardinställningarna är satta mycket lågt när det är uppenbart att programmet behöver extremt mycket resurser!

    Trots generös minnestilldelning är Symphony långsamt. Jag installerade det på två maskiner, båda med 4GB minne, den ena med två- och den andra med fyrkärning processor. Symphony är den ordbehandlare som i särklass kräver mest datorkraft och som samtidigt är slöast att arbeta i. På min bärbara Linuxdator viner fläkten för fullt. Det gör den nästan aldrig annars. Processorn används konstant upp till 50%. Gör jag något mer än skriver in text rakar resursanvädningen genast i höjden. Om man har flera program öppna blir Symphony än segare. Grafiken är lågpresterande. När jag arbetar i en text och ändrar i ett stycke hoppar ibland texten. Det är svårt att arbeta i Symphony på grund av den usla prestandan.

    Då Lotus Symphony startar ökar belastningen på datorn. Kommandon leder till belastningstoppar.

    Symphony ökar belastningen på datorn.

    Flera problem uppstod då jag körde Symphony i Ubuntu 9.04, Jaunty. När man installerar Symphony från förrådet finns det bara med engelskt språkstöd. På Symphonys hemsida finns vaga beskrivningar om hur man får stöd för andra språk. För att göra en lång historia kort, fungerade de inte. Jag lyckades visserligen att installera Symphony i Ubuntu med svenskt språkstöd. Jag fick då installera det från nedladdade .deb paket. De är för Ubuntu 8.10. När jag ville installera andra paket med dist-upgrade rapporterade Ubuntu Symphony som ett trasigt paket och ville plocka bort det. Det är märkligt att man på IBM inte uppdaterat filer snart fyra månader efter det att Jaunty släppts! I Windows fick jag till sist igång svenskt språkstöd. Installationen var krånglig. Jag hade inte klarat det utan att lusläsa flera supportsidor. Rättstavningen är godkänd, men innehåller konstigheter.

    Symphony är på flera sätt underligt. Det börjar vid nedladdningen. Trots att Symphony innehåller betydligt mindre än OpenOffice, krävs en nedladdning på cirka 200MB med svenskt språkstöd. OpenOffice kräver under 150MB (Windows). När man stänger Symphony ligger det kvar som en ikon på panelen. Den måste stängas manuellt för att frigöra minne. Skrivarinställningen i Ubuntu sparkade igång av sig självt. Symphony ställde dessutom in den att starta då datorn startar, varför? På supportforumet finns flera trådar som beskriver andra problem.

    Funktionsmässigt är Symphony ett nerbantat OpenOffice. Menyerna är totalt omstuvade. Hur man har tänkt förstår jag inte. Efter en stund hittar man samma funktioner som i Writer, fast på helt andra ställen. Symphony saknar Writers mer avancerade funktioner.

    Man kan med visst besvär installera tillägg. De lägger sig i ett sidofält. Om man har det utvikt förminskas dokumentet man arbetar med automatiskt. Om man arbetar med layout eller styckeindelning är det störande. Symphony använder filformatet .odf, samma som OpenOffice. Kompatibiliteten verkar vara bra. Man har riktat in sig mot MS Office. Där verkar man ligga steget före OpenOffice.

    I mina ögon faller Symphony helt ifrån. Det som är bra är designen. Symphony är snyggt. Flikar tillför funktionalitet. Konceptet är värt att utveckla. Det som är dåligt är nästan allt annat. Det är en nerbantad version av OpenOffice som prestandamässigt inte håller måttet. Symphony kräver på tok för mycket resurser. Installation och inställningar är krångliga. Det svenska språkstödet är som bäst mediokert. Värst tycker jag det är att man inte kan ladda hem uppdaterade filer. Det får mig att undra hur pass engagerad man är i sin produkt. Den vecka jag testade Symphony gick mest åt till att installera, ominstallera, ladda hem filer, justera inställningar, söka information på supportsidor samt vara irriterad över att saker inte fungerade. MS Word 5.1 på min bärbara Macintosh från 1993 fungerar bättre!

    Jag är förvånad att Lotus Symphony presterar så dåligt. Finns det någon som har andra erfarenheter så posta gärna en kommentar!

    Finns till: Windows, Linux, Mac.

    Hemsida: http://symphony.lotus.com/software/lotus/symphony/home.nsf/home

    Tags: ,

    Våga vägra Office 2 – KWord

    KWord är ett ordbehandlingsprogram gjort för Linux, KDE-skrivbordet. Det ingår i ett större samling kontorsprogram, Koffice, med alla program man rimligen kan önska sig. Programmet finns bara till Linux. Enligt information på hemsidan finns en experimentversion till Windows.
    KWord står i skuggan av OpenOffice Writer bland öppna ordbehandlingsprogram. Programmet har funnits sedan 1998. Det har dock varit eftersatt vad gäller utveckling. Nyligen har man åter börjat satsa på KWord. Man har precis kommit ut med en betaversion med versionsnummer 2. Den stabila versionen är version 1.6. Jag har aldrig tidigare arbetat i KWord. Jag har nu under några dagar använt det till allt jag skrivit istället för Writer. Kan KWord ersätta Writer?
    Mitt övergripande intryck av KWord 1.6 är att det känns litet omodernt att arbeta i och en del lösningar är originella och inte de bästa. Trots det har programmet definitivt ljuspunkter. Den stora skillnaden mot andra ordbehandlare är att de arbetar med sidlayout. KWord arbetar med ramar. Man märker inte skillnaden vid vanligt arbete. Jag förstod det först när jag började undersöka programmet.

    Första mötet med KWord!

    Första mötet med KWord!

    Designen är enkel. När man öppnar KWord möts man av en sida där man väljer en mall. För att få verktyget att fungera bör man göra egna mallar. Man kan också skapa tomma dokument. När man öppnar ett dokument möts man av menyer och knappar i klassisk stil. Trots det känns knappraden avig. Den fungerar dock som den ska. Till vänster finns en panel med mystiska symboler. Det är här man arbetar med de ramar som är motorn i KWord. KWord påminner om FrameMaker eller till och med om gamla PageMaker. Man kan arbeta med ganska avancerad layout i KWord, vilket inte alls är dumt i ett ordbehandlingsprogram. Givetvis når det inte upp till proffsprogram som Adobe InDesign. Programmet är dock betydligt lättare att lära sig och man har ordbehandling och layout under ett tak. KWord är här starkare än Writer, där avancerat layoutarbete lätt kan urarta. Allt, även löptext, placeras omärkligt i ramar. Bilder, tabeller och formler ramsätts och kan flyttas runt. Det är en elegant lösning som jag blir riktigt förtjust i.

    Enkelt och roligt att trixa med text och bild!

    Enkelt och roligt att trixa med text och bild!

    Sidvisningslägena är ganska avancerade men har några brister. Man kan välja Sidläge, Förhandsgranskningsläge eller Textläge. Textläge är inte så användbart. En nackdel är att visning måste ställas in med ett procenttal. Man kan inte automatiskt visa siduppslag eller ha steglös zoom.
    Till vänster finns ett navigeringsfält där man snabbt kan flytta mellan sidor, rubriker och stycken i en text. Det fungerar väldigt bra. KWord kommer inte ihåg var man var då man sparat och öppnar ett dokument igen. Inställningar man gjort i navigeringsfältet försvinner också. Det går inte att använda navigeringsfältet för att flytta stycken. Det försvårar arbetet med stora dokument.

    Flera saker fungerar inte som man är van vid. När man vill förhandsgranska ett dokument innan utskrift görs detta i Gimp. Jag lyckades inte få automatiska typografiska citationstecken att fungera. När man vill söka efter något finns en knapp i menyraden. När man vill söka och ersätta måste man dyka ner i en meny.

    Förhandsgranskning av utskrift i ett bildbehandlingsprogram är ovanligt.

    Förhandsgranskning av utskrift i ett bildbehandlingsprogram är ovanligt.

    Det svenska språkstödet är godkänt. Rättstavning fungerar men är litet avig. När man högerklickar på ett ord som markeras som felstavat hittar man stavningsalternativ först i en undermeny. Den svenska rättstavningen har brister. KWord vill sär skriva eller sätta binde-streck i sammansatta ord. Positivt är att det finns bra hjälpfiler på svenska.
    Kompatibiliteten är ett litet frågetecken. KWord använder .odt, samma filformat som Writer. De filer som jag använde i båda programmen ändrades i formateringen då jag bytte program. Att flytta filer är därför inte problemfritt. Man kan öppna och spara i andra format. Kanske det viktigaste filtret är mot MS Office. Handboken anger att dessa inte är fullt tillförlitliga utan att man bör spara i .rtf format om man ska flytta dokument mellan KWord och MS Word. Ett sätt att kringgå detta är pdf. I KWord kan man skriva ut till pdf. Det går att ställa in olika variabler, men det är litet bökigt. Vid trycksaksproduktion hade ett exportfilter med enklare inställningar varit bra.
    Som helhet är KWord en riktigt trevlig överraskning. Jag tycker det är konstigt att programmet inte fått mer uppmärksamhet. KWord är ett program i toppklass. Framför allt är det som layoutprogram det kommer till sin rätt. Som ordbehandlare är KWord svagare än Writer men mer avancerad än AbiWord. För den som ska göra ett reklamblad, en broschyr eller layout är programmet högst användbart. Jag skulle dock först skriva texten i Writer och arbeta i KWord först i slutskedet. De egna lösningarna gör att KWord blir litet avigt att jobba i. Ett annat område där KWord fungerar bra är om man ofta använder samma mall, till exempel brev.
    Jag provade även KWord 2.01. Det hade så många buggar och krashade så ofta att jag la ner försöken att skriva i det. Programmet är på betastadiet och inte färdigt. Man ska därför inte döma ut det. Flera saker som jag är skeptisk till i KWord 1.6 har förbättrats. Programmet har en modernare och smidigare design. Som helhet ser det mycket lovande ut. Jag hoppas att utvecklarna fullföljer vad de har påbörjat. Det vore intressant om man portade KWord till Windows. Det skulle då bli tillgängligt för fler användare.
    Jag är trots allt inte beredd att lämna Writer för KWord. Jag kommer emellertid att bevaka hur KWord utvecklas och använda det då jag behöver arbeta med layout.

    Finns till: Linux
    Hemsida: http://www.koffice.org/kword/
    Det bästa sättet att installera KWord är genom förrådet i en Linuxdistribution.

    Tags: ,