feb 032010
 

Flattr this!

jag skrev om hur man byter färger i OOo fick jag en fråga i en kommentar om det går att få OOo och speciellt Writer att se ut som en distraktionsfri textbehandlare som Dark Room eller PyRoom. Det går hur bra som helst.

Gör så här:

Gå in under Verktyg – Alternativ – OpenOffice.org – Visning. Det kan vara lämpligt att spara dina inställningar med knappen Spara innan du sätter igång.

För att få ett Dark Room gör du dessa ändringar (Utgångsvärden i parentes för de som glömt spara sina inställningar):

Dokumentbakgrund – Svart (Automatisk)

Textinramningar – Avmarkerat (Markerat)

Bakgrund för tillämpning – Svart (Automatisk)

Teckenfärg – Grönt 8 (Automatisk)

Så här ställer man in OOo för att få det att se ut som Dark Room eller PyRoom. Jag har valt att spara temat som Eget tema. då kan jag snabbt ställa om OOo.

Man kan behöva trixa litet mer med färgval för andra funktioner beroende på vad det är man jobbar med. Bäst fungerar det i Writer. I Draw är det svårt att arbeta med ritningar.

Sedan stänger man dialogrutan. Writer och hela OOo förvandlas till en distraktionsfri kontorssvit. För att slutföra väljer du Visa – Helskärm. Det enda som stör nu är en knapp du går tillbaka till vanlig visning med. Den kan man flytta till ett hörn av arbetsytan. Du kan utföra de flesta viktiga kommandon i Writer med tangentbordsgenvägar. Writer blir distraktionsfri (och snygg?) men behåller alla funktioner.

Man kan enkelt få OOo att se ut som Dark Room eller PyRoom. Man behåller alla avancerade funktioner men kan arbeta ostört. Snyggt??!

jan 262010
 

Flattr this!

Jag använder sällan kalkylark i Calc. När jag gör det vill jag ha roligt.

Ett kul bus om du ska skicka ett kalkylark till en kompis är att missbruka Calcs system för felmeddelanden.

Gör så här:

1. Öppna Calcfilen. Markera några celler eller markera hela kalkylarket (CTRL+a).

2. Gå till menyn: Data validitet…

3. Ställ in fliken Kriterier på ett ovanligt värde, till exempel Tid.

Välj till ett ovanligt kriterium som du vet inte kommer att användas. Jag använder Tid i mitt exempel.

4. Ställ in fliken Felmeddelande med Varning, Rubrik och Felmeddelande på lämpligt sätt. Klicka på OK.

Välj ett bra och trovärdigt felmeddelande...

5. Spara och skicka filen.

6. Varje gång din stackars kompis skriver in ett värde i en förgiftad cell poppar felmeddelandet upp.

Buset aktiverat. Jag känner många som hade blivit riktigt rädda för ett sådant meddelande!

7. Det enda problem jag upptäckt med buset är att jag inte har så många kompisar att skicka kalkylark till längre…

Som vanligt måste man vara beredd att ta ansvar för bus man hittar på. Det man själv tycker är skoj kan skrämma livet ur andra!

Dec 202009
 

Flattr this!

Ett modernt sätt att ge dokument en personlig anstrykning är att använda små figurer med ansiktsuttryck, så kallade Smileys. Genom att installera tillägget AutoTextEmotiKons kan man göra det i OpenOffice.


För att se hela listan med ikoner man kan använda går man in på menyn Redigera – Autotext… man kan alternativt ge tangentkombinationen CTRL+F3. Det är en stor samling ikoner man kan välja mellan. Det går att infoga ikoner direkt från listan man får upp.

Dec 142009
 

Flattr this!

Ibland misstänker jag att FRA inte riktigt har koll på allt jag gör på datorn. Som tur är finns det då hjälp till självhjälp i OpenOffice!

Hjälpen får man genom tillägget EuroOffice My Progress. Det går att hämta här.

Efter installation får man ett nytt alternativ på menyn Verktyg: Track My Progress. Om man väljer alternativet startas My Progress för dokumentet man arbetar i.

Om man efter en stund vill se vad man gjort väljer man menyn Verktyg – Display My Progress. Då öppnas en Calcfil med all upptänklig information om hur mycket man gjort

Med My Progress kan man hålla koll på sig själv när ingen annan gör det

Med My Progress kan man hålla koll på sig själv när ingen annan gör det

.

Jag vet ärligt talat inte om man har någon nytta av detta tillägg. Kanske kan det av någon anledning vara bra att veta hur många tangentnedslag man gjort under en viss tidsperiod. Kanske ska man bli orolig för hur litet man gjort och känna Luther på ryggen och höja tempot. Det känns som jag klarar mig bra utan både EuroOffice My Progress och FRA!

Dec 132009
 

Flattr this!

Ibland vill man skriva lodrätt till exempel på en affisch eller annan publikation.

Det finns ett enkelt sätt att skriva text lodrätt i OpenOffice Writer. Gå in på menyn Verktyg – Alternativ – Språk. Kryssa i rutan för Aktiverat för asiatiska språk.

Aktivera stöd för asiatiska språk. Även svenskar kan ha nytta av det

Aktivera stöd för asiatiska språk. Även svenskar kan ha nytta av det

När du sedan vill skriva lodrätt, väljer du: menyn Visa – Verktygsrader – Teckning. På verktygsraden har du nu en extra funktion som gör att du kan skriva vertikalt utan att rotera text.

Nu finns en ny knapp på verktygsraden Teckning

Nu finns en ny knapp på verktygsraden Teckning

Det enda du behöver göra är att markera verktyget och dra en rektangel på arbetsytan. Därefter skrivs texten lodrätt.

Att skriva lodrätt kan ge snygga effekter

Att skriva lodrätt kan ge snygga effekter

Texten går att formatera precis som vanligt.

Om du vill ha texten roterad på annat sätt kan du använda det vanliga textverktyget på Verktygsraden Teckning. Då du har skrivit texten, högerklickar du på ramen och väljer Position och storlek… Fliken Rotation.

Alternativt kan du göra en textram, menyn Infoga – Ram. Ramar har avancerade funktioner. De är bra om man vill göra en avancerad layout eller har speciella önskemål på text eller rotation. Man kan till exempel göra en riktigt smal ram så att bara en bokstav får plats. då skrivs texten lodrätt men rättvänd.

Den smarta funktionen med att aktivera asiatiska språk och skriva lodrätt är en bonus av att OpenOffice finns på så många språk och skrivsystem.

Nov 152009
 

Flattr this!

Jag har skrivit om hur man använder anteckningar i Writer här. Anteckningar är ”post-it lappar” utanför skrivytan där man lämnar kommentarer.

Det är ju tyvärr så att alla inte ser, eller låtsas se, kommentarer man lämnar i all välmening. Därför kan man lämna kommentarer på post-it lappar i själva texten. De kan ingen missa! För att göra det krävs litet förarbete.

1. Öppna ett tomt Writer dokument.

2. Gå in på menyn Visa – Verktygsrader – Teckning. Du får upp en ny verktygsrad nere till vänster.

Verktygsraden Teckning längst ner till vänster. Textverktyget är markerat

Verktygsraden Teckning längst ner till vänster. Textverktyget är markerat

3. Klicka på Textverktyget.

4. Dra upp en ruta lagom stor för en post-it lapp i dokumentet. Skriv några bokstäver (om du inte gör det försvinner rutan).

5. Klicka på rutans ram så att den markeras. Högerklicka. Nu kan du välja flera saker:

Område: välj färg skrafferering, genomskinlighet, skugga med mera. Det finns oändligt med möjligheter.

Linje: Bestäm om rutan ska ha en ram och hur den ska se ut.

5. När lappen ser ut som du vill att den ska se ut raderar du bokstäverna du skrev under punkt 4. Lappar ska vara färggranna och tomma. Meddelanden skriver du då du använder lappen.

6. Gör om moment 3-5 tills du har tillräcklig med post-it lappar i glada färger. Du kan ta bort eller lägga till lappar senare.

Här är några exempel på post-it lappar. Är man inte nöjd är det bara att göa nya!

Här är några exempel på post-it lappar. Är man inte nöjd gör man nya!

7. Nu ska vi spara post-it lapparna så de går att använda i alla dokument. Klicka på knappen Galleri eller menyn Verktyg – Galleri. Ditt Gallleri med Clipart öppnas, det är väl ganska fullt?

8. Klicka på knappen Nytt tema… Klicka OK. Döp om den nya mappen Nytt tema som skapades genom att högerklicka på den. Jag kallar min Klisterlappar. Öppna mappen i Galleriet.

Kopiera post-it lapparna till galleriet. då kan du använda dem i alla dokument

Kopiera post-it lapparna till Galleriet. Då kan du använda dem i alla dokument

9. Det här kan vara litet trixigt! Klicka på en av dina klisterlappar. Du ska se åtta handtag. Håll musknappen nedtryckt någon sekund tills ramen runt lappen förändras. Då drar och släpper du den i mappen Klisterlappar i Galleriet. Du kan behöva öva litet innan du får in rätta knycken! Lapparna kopieras dit. När allt är kopierat kan du stänga Writerdokumentet. Post-it lapparna finns nu sparade i Galleriet. Du behöver inte spara dokumentet.

10. Nu ska post-it lapparna användas! Öppna ett textdokument du vill kommentera i Writer.

11. Öppna Galleriet och mappen Klisterlappar.

12. Dra och släpp en post-it lapp där du vill lämna en kommentar. De går att flytta utan att den underliggande texten påverkas.

13. Skriv din kommentar på post-it lappen. Du kan formatera texten på menyn Format – Tecken.

Missar man denna kommentar är man duktig!

Missar man denna kommentar är man duktig!

Nu har du lämnat tydliga kommentarer ingen kan missa!

Nov 012009
 

Flattr this!

Antag att du har blivit fruktansvärt trött på hur knappen för kommandot Spara ser ut i OpenOffice.

Knappen för spara ska bytas!

Knappen för spara ska bytas!

Du har hittat en vacker bild som du hellre vill ha som ikon.

Den här bilden är snyggare!

Den här bilden är snyggare!

Gör så här:

Klicka på nedpilen längst till höger på verktygsraden. Välj Anpassa verktygsrad…
Välj Spara i listan till vänster. Klicka på knappen Kommando… till höger. Välj Ändra ikon…

Skärmbild-Anpassa

I den nya dialogrutan väljer du Importera och bläddrar fram bilden du vill använda. Klicka på öppna i det nya fönstret och bilden importeras.

Det finns många ikoner att välja på redan i OpenOffice

Det finns många ikoner att välja på redan i OpenOffice

Klicka nu på OK. Nu har Spara knappen ett nytt fräscht utseende!

Den nya ikonen på plats...

Den nya ikonen på plats...

Ärligt talat blev det inte så bra…

För att få tillbaka den ursprungliga knappen Klickar du på nedpilen till höger på verktygsraden. Välj Anpassa verktygsrad… Välj Spara i listan till vänster. Klicka på knappen Kommando… till höger. Välj Återställ standardkommando. Nu är allt sig likt igen.

Med denna lilla meningslösa guide vill jag visa på ett av alla de sätt man kan skräddarsy OpenOffice.

okt 102009
 

Flattr this!

Sista veckan har jag ägnat åt att forska och inte haft tid att blogga. Jag har bland annat suttit i Uppsala Universitetsbibliotek och läst baron Jacob Adlerbeths dagbok. Den har fått mig att fundera om konsten att blogga och att jämföra hans tid med vår.

Jacob Adlerbeth (1785-1844) var Götiska förbundets starke man. Han är en omstridd person. Han och Götiska förbundet har tillskrivits märkliga egenskaper. Konstigt nog är det få som skrivit om honom som har läst hans dagbok.

Dagboken består av 1000-tals handskrivna sidor. Den täcker åren 1809 till 1826. De senare årens anteckningar brändes efter hans död för att inga skandaler skulle avslöjas.

I dagboken möter man en jovial man med starka kulturintressen. Adlerbeth umgås vänskapligt med alla han träffar, från Kronprinsen till skjutsbönder. Han umgicks med tidens intellektuella. Han var god vän med Erik Gustaf Geijer, Jöns Jacob Berzelius och Esaias Tegnér. Han var chef för Erik Johan Stagnelius och Carl Jonas Love Almqvist. Adlerbeths dagbok är huvudkällan för det lilla vi vet om den stackars försupne Stagnelius. Adlerbeth ger ögonblicksbilder av honom som när han påträffas ”full i en rännsten”.

Varje dag inleds med en väderraport. Sverige var agrart. Vädret var avgörande för landets välstånd. Adlerbeth var en god lantjunkare.  Efter det redovisar Adlerbeth vad han gör under dagen, vilka han träffar och vilka brev han får.

Adlerbeth brinner för arkeologi och fornforskning. Många dagboksanteckningar handlar om fornforskning. Så fort han får syn på en ”ättebacke” (gravhög) måste han stega upp den eller sticka med käppen för att se om han hittar några ben. Adlerbeth var en stor mecenat för fornforskning. Han bekostade forskningsresor och dokumentation av fornlämningar. Särskilt fornforskaren Johan Haquin Wallman och Adlerbeth utvecklade ett nära samarbete.

Det slår mig hur lik Adlerbeths dagbok är en modern blogg. Han fokuserar på vissa ämnen som fornforskning, litteratur och musik men gör noteringar när han ser något ovanligt. Dagboken följer hans dagliga förehavanden. Den följer ett mönster. Liknande strukturer ser man på många bloggar.

Ibland skriver han kanske istället twittringar som: ”En plågsam mag-krämpa botades snart med malörtsbrännvin.” Andra gånger gör han övergripande betraktelser över världens tillstånd. Särskilt kritisk kan Adlerbeth vara mot statens kulturpolitik och hur illa landets få genier behandlas. ”Dessutom påminde jag, huru föga en vetenskapsman inom vårt land af Staten hade att påräkna, hvarvid Tholanders armod och B. Höijers förbigående af Högmark, åberopades.”

Dagboken ger, liksom nutida bloggar, en bild av samhället och hur enskilda människor upplever världen. Skillnaden är givetvis att Adlerbeths dagbok var privat medan bloggar skrivs för att vara offentliga. Det litet märkliga är att Adlerbeths dagbok numera är offentlig. Vem som helst kan läsa den. Adlerbeths dagbok är skriven på vanligt papper. Bloggar skrivs i datorer. Kommer man om 200 år att kunna läsa vad vi tänkte och tyckte? Kommer vår tid av publikt liv på Internet i eftervärldens ögon att framstå som privat och hemlighetsfull?

Vissa saker är tyvärr likadana idag som på Adlerbeths tid. SJ har återinfört inrikespass. På Adlerbeths tid hade staten stenhård koll på vem som åkte vart. Det var brottsligt att resa utan pass. För att ta mig från Skåne till Uppsala för att forska var jag tvungen att visa legitimation för hotfulla konduktörer som fått statens tillstånd att agera extrapoliser. Jag hotades med att bli avslängd från tåget eller bötfällas om jag inte visade legitimation.

Adlerbeth tillhörde generationen som startade 200 års liberalisering med revolutionen och konstitutionen år 1809. Han var involverad i skrivandet av Fornminnesförordningen från 1828 vars idéer fortfarande styr lagstiftningen om fornlämningar. Han var med och reformerade skolväsendet och införandet av Folkskolan.

Att återinföra inrikespass är ett stort steg bakåt. Är 200 år av reformer, ökad medborgerlig frihet och liberalisering över? Under de senaste åren har staten ökat sin kontroll av medborgarna. Jag kände mig inte som en ansvarsfull medborgare utan som en förnedrad undersåte när jag beordrades att visa legitimation.

Både då det gäller fri programvara och i resten av livet är kreativitet och frihet bättre än licenser, kontroll och övervakning. Denna blogg är inte ämnad för politisk spekulation eller för att skriva om mitt arbete. Någon gång behöver jag, liksom baron Adlerbeth, skriva om övergripande frågor. Allt man gör är ihoplänkat. Det finns en anledning till att jag föredrar fria datorprogram.

sep 122009
 

Flattr this!

OpenOffice får ibland få kritik för ett litet tråkigt eller präktigt utseende. Ett enkelt sätt att ändra framtoning är att ändra sin Splash Screen, det vill säga det fönster som syns då man precis öppnat OpenOffice.
Att ändra sin Splash ger ett personligt utseende. Här är några länkar där man kan hämta alternativa Splashs:
Här (Sök på openoffice splash så hittar du flera fina alternativ)
Eller här (Med fler länkar och beskrivningar)
Ännu roligare är det att ändra andras Splash. Särskilt kul blir det om man lyckas göra det i smyg. Man kan till exempel skicka diskreta meddelanden, som detta:

En diskret uppmaning...
En Splash man måste använda med omdöme är denna:

Används med omdöme!
Jag arbetar i en miljö där det skrivna ordet värderas mycket högt. Att börja en måndagmorgon med ett sådant meddelande kan mycket väl leda till hjärtstillestånd eller att den skyldige åker på stryk. Därför råder jag till försiktighet. Det gäller att hitta ett offer med någorlunda bra fysik men som ändå är klenare än du själv. Denna kombination av egenskaper är erfarenhetsmässigt svårare att hitta än man kan tro.
Splashen ligger på olika ställen i olika operativsystem.
Enklast är det att byta i Windows. I Vista och Openoffice 3 ligger Splashen i C:Program files/ OpenOffice.org 3/Program. I XP och i OpenOffice 2 ligger mappen litet annorlunda.
I Linux är det litet svårare och är inte helt enhetligt mellan distributioner och OpenOfficeversioner. Dessutom måste man ha administratörsrättigheter. Därför avstår jag från att ge specifika sökvägar. Den som vill busa har säkert tillräckligt med energi att hitta rätt själv!
Byt namn på den gamla Splashen till introgammal.bmp och lägg i den nya intron. Den ploppar upp nästa gång OpenOffice startar.

aug 212009
 

Flattr this!

Jag använder Writer i OpenOffice 90% av tiden jag arbetar med datorn. Jag har alltid haft svårt för siffror och matematik. Därför har jag nästan aldrig använt Kalkylprogram som Calc förrän jag insåg att de tråkiga databladen bara är en fasad för mer avancerade och bättre funktioner. Nu kan jag arbeta i Calc flera timmar i sträck!

De bästa funktionerna når man genom att skriva: =GAME(”StarWars”) i valfri cell. Calc kan vara litet tjurigt om man vill ha igång funktionen mer än en gång. Då måste man avsluta OpenOffice och börja om från början.

Andra avancerade funktioner når man genom att skriva =GAME() i valfri cell.

Man kan sedan skriva: =GAME(”Froggie”) i valfri cell.

Om man vill jobba ännu hårdare skriver man: =GAME(A2:C4;”TicTacToe”) i cell A1 och tryck ENTER.

För den som har läst Liftarens guide till galaxen rekommenderar jag att skriva: =ANTWORT(”Das Leben, das Universum und der ganze Rest”) i valfri cell och trycka ENTER. Om man inte läst boken så förstår man ingenting, men Calc har svaret på allt!

Om jag behöver muntras upp efter allt arbete skriver jag: =TTT() i valfri cell och trycker ENTER.

Om man vill se vilka som ligger bakom alla dessa fantastiska funktioner skriver man: =STARCALCTEAM() i valfri cell och tryck ENTER.

Calc är ett trevligt program med många avancerade funktioner!